Om Lindengruppen och Jenny Linden

Jag har ju uttalat min föresats att lära mig mer om Höganäs. Har börjat med att kika lite "bakom gardinerna", tagit reda på lite mer om Lindengruppen och dess nuvarande ägare Jenny Linden.

Lindengruppen tillhör en av de större familjeägda företagssfärerna i Sverige men är ändock tämligen okänt.

Idag leds gruppen av Jenny Linden (född 1971) men det är hennes far Ulf G. Linden som byggde upp det. Ulf G. Linden (1937-2009) hade en bakgrund till sjöss samt hade tagit sjökaptensexamen. Efter en civilekonomexamen började han i näringslivet och det var samtidigt som han var vice VD för Volvo (1981-1987) som han byggde upp sin egen företagsverksamhet.

Han lär också ha haft nära samarbete med Anders Wall (ägare av Beijer Alma m.fl.) och var vid sin död en av Sveriges rikaste personer. Han lär också ha haft ett stort konstintresse något som verkar smittat av sig på dottern då även hon lär intressera sig mycket för konst.

Ulf G. Linden var också, under sin tid på Volvo, kallad för Pehr G. Gyllenhammars torped. Tydligen kunde han ha ganska hårda nypor.

Lindengruppen är ägare i två noterade bolag, Höganäs (37,8% av rösterna) och Transatlantic (8,2% av rösterna)  dessutom finns ägarintressen i flertalet icke noterade bolag. Det mest kända är kanske färgföretaget Beckers men man har även intressen i fastighets- och lantbruksföretag.

Ser man till de noterade så är Höganäs det viktigaste innehavet. I Transatlantic har man sålt av en del av sitt innehav och har nu drygt halva det kapital- och röstealantalet man hade under 2008. Det verkar nu i retrospektiv varit en mycket klok sak att göra. Transatlantic har ju inte direkt utmärkt sig i nuvarande marknadsklimat vilket också märkts på kursutvecklingen. Från en kurs på drygt 45 kr under 2008 ligger kursen närmare 5 kr nu. Jag brukar inte titta så mycket på huruvida insiders köper då man av naturen är positiv till det man sysslar med (annars skulle man inte verka i det) men när de, tillika om de är storägare, säljer så kan det vara värt att beakta.

Jenny Linden, som ärvde imperiet efter sin far, räknas nu till en av Sveriges rikaste kvinnor. Hon har också fått ett smeknamn, finansvärldens Greta Garbo, p.g.a. att hon håller en väldigt låg profil. Mig veterligen har hon aldrig gett någon intervju.

Här kommer därför hur andra enligt uppgift uppfattar henne.  Av dem beskrivs hon som saklig samt mån om både affärsrörelserna som sådana liksom de anställda. Hon vill ogärna stå i rampljuset utan har en mer lyssnande inställning. Enligt vissa en varmare och mer jordnära inställning än sin far som tydligen kunde anses mer "kall". Konstintresset har hon ärvt efter sin far och hon engagerar sig bl.a. i stiftelsen Färgfabriken. Dock inte som en PR ploj som det ibland kan vara när finansmänniskor ska engagera sig i något ideelt utan det verkar handla om ett genuint intresse.

Christinelunds gård i Viken utanför Helsingborg bedriver lantbruksverksamhet i Lindengruppen under namnet Pilskytten. Det är en 600 ha stor egendom som både bedriver växtodling liksom har avelsdjur av köttrasen Blonde d´Aquitaine. Detta var fadern Ulf G. Lindens hem och gården har även en större parkanläggning för den som är intresserad av all grönska som finns där.

Mig veterligen ska det vara öppet för allmänheten på helgerna under vår- och sommarhalvåret. Någon affärssucce verkar dock inte egendomen vara då det tydligen går med förlust år efter år. Det ska tydligen också vara en av Sveriges största EU-bidragstagare vad det gäller gårdsstöd... Egendomen verkar inte fungera som bostad för Lindengruppensägare idag.

Jenny Lindens make, Erik, har också valts in i Höganäs styrelse. Han håller också en väldigt låg profil. "Jag vill inte vara ohövlig men jag talar inte med pressen av principiella skäl." är ett svar som verkar återkomma hos de båda vid frågor från journalister.

Vad jag kan bedöma så är att hålla en låg profil inte någon nackdel, tvärtom så  tycker jag mig se att många av de som lyckas riktigt bra inom affärsvärlden och bygger, liksom lyckas förvalta, de största affärsrörelserna håller en ganska låg profil. De är, liksom sina affärsrörelser, lite... "tråkiga". Det finns sällan något spännande att skriva om. Tvärtom så "tuffar det bara på". Jag har inte funnit någonting som gjort mig motvillig till Höganäs baserat på ägarförhållandena, Lindengruppen eller dess storägare Jenny Linden, tvärtom. Det verkar finnas ett genuint intresse och villighet att fortsätta förvalta Lindengruppen och dess intressen. När det inte finns så mycket andra skriverier så förutsätter jag att fokus helt enkelt är på att driva affärsrörelserna efter bästa förmåga. Att det sedan även läggs en del pengar på konst och parkanläggningar får väl gå. Vi är väl alla betjänta av en del estetiska uttryck ibland.  Det är ju inte direkt kopplat till Höganäs som sådant och visst är det trevligt med blommande rhododendron eller vad säger du?