onsdag 18 juli 2012

Analys av Konecranes

Analys av Konecranes utifrån mina ratingkriterier.


Finska Konecranes tillverkar kranar och lyftutrustning. Bolaget har enligt egen utsago 16% av världsmarknaden och är en av de större kran och lyftutrustningsleverantörna. Ca 80% av produktionen går till industrin och ca 20% till hamnar. 60 % av omsättningen och rörelsevinsten kommer från segmentet "equipment" vilket är tillverkning och försäljning av kranar och lyftutrustning. 40% från "service".



Från början var Konecranes en del av Kone, men blev ett eget bolag 1994 för att två år senare noteras på Helsingforsbörsen.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt NYSE.

Ja har varit noterat på Helsingforsbörsen sedan 1996.


Ägare

HTT KCR Holding äger 10,9% av aktierna och rösterna därefter följer fondbolag och insynspersoner (främst styrelseordförande Stig Gustavson). HTT KCR Holding är dotterbolag till finska Hartwall Capital som är ett f.d. dryckesbolag som sadlat om till att vara ett investmentbolag. Fokus sägs vara "skapa hållbar värdetillväxt genom långsiktigt och aktivt ägarskap".

Ägarandelen är för liten för att nå upp till kriteriet. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja även om utdelningstillväxten ser ut att ha avstannat något nu under de senaste 3 åren.

Utdelningen 2011 var 1 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,92 eur/aktie samtidigt som vinsten under samma period ligger 1,71 eur/aktie.

Utdelningarna har aldrig sänkts under den senaste sjuårsperioden. Sett till den senaste 5-års perioden har utdelningstillväxten varit ca 5% i genomsitt.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Konjunkturberoendet finns i alla fall där. Man hade ett lika stort vinst fall som t.ex. Metso 2009, men jag kan inte påstå att kopplingen är lika stark till t.ex. råvaruprisernas utveckling. Med tvekan blir min sammanlagda bedömning att Kronecranes klarar kriteriet. Man verkar inte specifikt vara så pass beroende av råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut eller börssvängningar i sådan omfattning som menas med kriteriet.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den omfattning som menas med kriteriet. 1,6% av omsättningen läggs på R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, men vinsten kan variera en del.Liksom Metso så fick man som sagt ett kraftigt vinstfall 2009. I Konecranes fall behöll man dock utdelningarna och har inte sänkt dem trots lite lägre resultat nu än före Finanskrisen.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 293 milj eur att jämföra med eget kapital på 439 milj eur. Totalt sett är Debt/Equity på 2,30 (2011). En fjärdedel av tillgångarna är goodwill. Ett resultat av förvärven. En fråga man kan ställa sig är om tillväxten skett genom ökad belåning, som fallet var med t.ex. Beijer Tech? En tillbakatitt visar att även om skuldsättningen ökat något de senaste åren så var situationen värre för t.ex. sju år sedan då Debt/Equity låg på 3,76.


Debt/Equity är för hög (>2).




Avkastnings- och tillväxtskrav

Bolaget växer via förvärv. Under 2011 gjordes t.ex. sju förvärv varav kanske en av de mer viktiga var WMI Cranes i Indien, en av de större tillverkarna där av tyngre kranar. Tillväxten har varit imponerande och sett till en sjuårsperiod är Konecranes ett av få bolag som lyckats dubblera både vinst, utdelning som eget kapital per aktie. Nu de senare åren verkar dock vinsttillväxten avstannat. Rekordåren 2007 och 2008 gav väldigt goda vinster på över 2 euro/aktie, men 5-års medel ligger på 1,71 eur/aktie. Man hade väldigt goda volymer de två åren (undantaget slutet av 2008), men dessa volymer har fortfarande ej återkommit (ännu)

Vinsten 2011 var 1,11 eur/aktie. Utdelningar har dock bibehållts samt ökat med tiden, men har nu nått en nivå då de nästan ligger i höjd med vinsten.

Man sätter framtida tillväxtshopp till s.k. emerging markets, Asien, Sydamerika och Afrika. Flertalet förvärv genomförs också i dessa områden.

ROE ligger som 3-års medel (m.a.o. räknar jag inte med det brukliga 5-års medel utan exkluderar åren 2007 och 2008) på runt 16,1%. 

Mitt antagande, för att vara konservativ, är att bolaget ej kommer kunna visa upp samma exceptionella tillväxt framöver utan bör behandlas som en mer långsamt växande bolag. Med en historik av relativt goda utdelningar så kan dock bolaget, till "rätt" pris, klara avkastningskriteriet.


Ledningen

Styrelseordförande och även en relativt stor ägare är Stig Gustavson. Han har varit med bolaget alltsedan det avknoppades från Kone och där innan var han involverad i Kone´s Crane division. Det känns som om Stig antagligen kan det här med kranar och lyftutrusningar utan och innan vid det här laget. Pekka Lundmark är VD sedan 2004.

Jag har ingen anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Är man bland världens största inom sitt gebit så gör man antagligen någonting rätt. Det finns ju alltid många tillfällen till att misslyckas, på eget bevåg eller genom olyckliga omständigheter, när det gäller affärer. Utmärkande för Konecranes är att service-sektorn är störst bland de s.k. mer utvecklade länderna (Nordamerika, Europa) medan försäljningen främst sker till s.k. tillväxtsländer. Bolaget självt gör antagandet att framförallt service-sektorn kommer att växa i tillväxtsländerna.

Man kan visserligen nå svindlande höjder med rätt kranutrustning, men branschen är långt ifrån "het" på så sätt att det virvlar av nyheter, och rykten och dagliga statusuppdateringar kring senaste pris.  Efterfrågan, om än delvis konjunkturdriven, kommer troligtvis bestå utan att man för den skull behöver ändra på produkterna allt för mycket.

I likhet med en del andra aktörer så som Atlas Copco, Scania m.fl. så genererar en såld produkt inte inkomst en gång utan ofta även fortlöpande p.g.a. servicekontrakt vilket också leder till att man "binder upp" kunden.

Jag får dock inte grepp om vilken form av "edge" man eventuellt har gentemot andra i branschen. Även här väger jag lite fram och tillbaka, men min sammanvägda bedömning får till slut bli att bolaget inte klarar kriteriet trots allt.Man kan dra paralleler till Kone som sysslar med "personlyft", men som jag bedömde klara kriteriet. Skillnaden är dock att Konecranes inte lyckats öka vinsten år efter år, genom låg som högkonjunktur, så som Kone gjort. Det tyder på att Konecranes inte alls har samma marknadssituation som Kone, men som sagt jag kanske är lite för hård här.


Etiska aspekter

Ja, ok.



Konecranes får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är Konecranes ett ganska ok bolag som det kan finnas anledning att titta än närmre på. Jag har dock svårt att se att man ska kunna uppvisa samma exceptionella tillväxt som man hade under åren i början och mitten av 2000-talet. De senare åren är antagligen mer representativa. I alla fall om man vill vara mer konservativ i sin bedömning.

Noteringar kring nuvarande värdering

Konecranes kurs 20/7 2012: 21,30 eur (Topp 3 år ca 33 eur, botten ca 14 eur)

PE 19,2
PE3 18,1
Direktavkastning 4,7%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Konecranes?

4 kommentarer:

  1. Du skriver att Konecranes är det största företaget i världen på kranar och lyftutrustning. Vad tittar du på då? Om man ser på omsättningen så är tex både finska Cargotec och kinesiska ZPMC större.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm leverantör av dylik utrustning inte inklusive all försäljning, t.ex. service och dylikt. Jag har utgått från bolagets årsredovisningar, men jag kan mycket väl ha misstolkat något och gjort en felaktig notering. Kan lätt bli så när man läser igenom mycket text. :/ Jag ändrar i meningen hur som helst till " en av de större" istället så blir det inte fel. Tack för påpekandet.

      Radera
  2. Har tittat in här på din blogg lite sporadiskt det senaste året. Gillar din filosofi. Men vad var det nu jag tänkte på.. Jo! Att räntebärande skulder skall vara lägre än eget kapital. Är det ett av dina rating kriterier? Hur motiverar du detta?

    Mvh Mathias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att räntebärande skulder bör vara lägre än eget kapital handlar om hur pass stor belåning företaget har. Mindre icke räntebärande skulder är oftast sådant som krävs för att företaget ska kunna gå runt, t.ex. leverantörsskulder m.m. medan de räntebärande skulderna kommer oftast från kreditinstitut och då de är räntebärande medför de också en ytterligare kostnad, räntan, utöver amortering. En leverantörsskuld kommer oftast bara med en kostnad, själva skulden, så vida man nu inte slarvar med betalningen!

      Radera