lördag 28 november 2020

Thunderful Group IPO - Ett nytt Embracer i vardande?

2016 noterades Embracer (då THQ) och inför noteringen gjordes en emission som värderade bolaget till ca 1,4 miljarder.  Vill man sätta det i relation till försäljningen så landade man då på en P/S-multipel om ca 4,1. Hälften av emission utgjordes av nyemitterade B-aktier, hälften av befintliga som erbjöds av säljande aktieägare. Ca 15 % tecknades av cornerinvesterare.

Nu vill ett Göteborgs-baserat liknande bolag göra om samma resa misstänker jag.

Thunderful Group. 

 

Thunderful Group är ett relativt nybildat holdingbolag för att göra det hela börsfäigt. Det man ser mest utåt är deras spelstudios. Det är väl också där (liksom i Embracers fall) som tillväxtspotentialen finns. Dock är det inte det benet som är det stora. Utan det är distribution av spel och spelrelaterade artiklar och då menas specifikt Nintendos.

Vi tar det från början.

Thunder Group delar upp sin verksamhet i två ben.

Thunderful Games samt Thunderful Distribution.

Games I sin tur delas upp i Development som inkluderar några mindre spelstudios och Publishing som innebör utgivningssidan.

Omsättningsmässigt så utgör i Development studiorna  Zoink och Image & Form International de viktigaste delarna här och den huvudsakliga verksamheten. Även om en mindre, Skövdebaserad, Guiding Rules Game liksom nyförvärvat Coatsink Software också finns. Tittar man igenom årsredovisningarna via allabolag.se så ser de välskötta ut men omsättingen motsvarar bara drygt 100 milj kr.

Publishing är bara en mindre del som ej bidrar till vinster, men saker och ting måste ju ges ut...

Thunderful Distribution är det stora, stora benet av Thunderful Group. Så även om bolaget har ambitionen att göra en Embracer-resa och förvärva så måste man vara medveten om att man är inte där än. I princip hela omsättningen kommer från att distribuera och sälja Nintendos hårdvara, mjukvara och tillbehör i Norden och Balikum. Verksamheten omsatte strax över 1,4 miljarder kr 2019. En väldigt god omsättningstillväxt såg man fr.o.m. 2017. 2017 var då Nintendo switch lanserades och gav Nintendo ett uppsving. 

 


 

Bolaget pratar om nya marknader men dessa tillkom redan innan switchen. Min tolkning är att succen med switchen starkt bidragit till uppsvinget här.

En annan stor verksamhet är försäljning och distribution av leksaker till återförsäljare. Egna och andras varumärken. Strax under 400 milj kr omsatte verksamheten 2019. Som jag tolkar det så ca 75 % via Sverige. I alla fall är det de siffrorna som redovisas i det svenska dotterbolaget.

 


 

Tittar man sedan i prospeketet så visar en omsättning på ca 2 miljarder upp för 2019. Genom att kika på underliggane verksamheter så är min uppskattning då att ca 75 % av detta utgörs av att vara återförsäljare och distributör av Nintendos hårdvara, mukvara och tillbehör. 20 % av att distribuera och sälja leksaker och ca  5 % handlar om just det som lyfts fram mest i prospektet - spel.

I prospeketet lyfts också fram att det är spelstudioverksamheten (liksom Embracer) man ämnar växa i. Man kan dock inte ignorera att en väldigt stor del av verksamheten hänger på Nintendso popularitet i Norden och Baltikum. Faller den så kan omsättningen snabbt falla. Jämför t.ex. dagens omsättning (2019) med den innan switchen (2016).

För att växa så ska dock 750 fräscha nya miljoner tas in. Det blir en fin påsepengar till förvärv. Även om nästan 40 milj kr går bort i emissionskostnader och 30 % av summan går bort för att betala av aktieägarlån från förvärvet av spelstudion Coatsink som redan gjorts. 

Hur det går för bolaget framöver beror naturligtvis hur duktig förvärvare man kommer vara. Ett minus i beskrivningen är att det inte framgår vad man förvärvat sina nyförvärvade spelstudios med för prislapp eller i sak vad de presterar affärsmässigt.

Lockupavtalen för befintliga aktieägare ser bra ut å andra sidan cashar de hem en del genom att sälja en del av sin aktiestock nu så pengar kommer ju inte behövas för dem i närtid.

Man har försäkrat sig om cornerinvesterare för hela 40 % av aktierna. Det är en hel del det. Osäker på vilka villkor som gäller. Strand kapitalförvaltning är en av dem och en kapitalförvaltare som jag också anser har en sund investeringsstrategi. En annan är Concensus som brukar lyfta fram att de gärna investerar i mindre bolag innan marknaden hittat dem samt Rolf Lundström (via Provobis) och familjen Knutsson. Båda välkända namn inom nöjessegmentet och relaterade investeringar vare sig det gäller spel, kasino, betting m.m. Lundström är f.ö. största ägare i Svolder. När THQ noterades gick Lundström in med 34 milj. Denna gång har man tredubblat och går in med 100 milj kr. Alla ovannämnda har naturligtvis flera olika mindre satsningar/investeringar. En del går hem, en del inte. De har i alla fall valt att vara med på detta tärningskast.

Prislappen på det hela?

Man får hela bygget för ca 3,4 miljarder kr, efter erbjudandet genomförts. Det motsvarar således en P/S-multipel om 1,6 utifrån min beräkning och om man nu ska dra en jämförelse med Embracers notering.

Vinstmässigt har man i prospektet redovisat ca 200 milj i rörelsevinst. Om man väljer IFRS-standard. Så prislappsmässigt ser det inte farligt ut, men som sagt. Det hela handlar således om två saker.

Nintendos popularitet framöver och hur man lyckas med framtida förvärv med sina 750 milj. 

I gaming-segmentet tänker man sig 25 % organisk årlig tillväxt plus förvärv.  Branschen har medvind så målet är inte omöjligt. Förvärven handlar ju mycket om prislappen man betalar.

Distributionsdelen (exklusive Nintendo-delen) har man som mål 5-7 % årligen. Jag tror det är lite väl högt ställda mål, men är man duktig på att teckna ditributionsavtal så visst.

Nintendo skrivs ut i klartext att det kommer följa Nintendos popularitet. Jag håller med. Mellan 2018 och 2019 var omsättningstillväxten i Bergsala 2 %. Betänk bara att det här är tyngdpunkten på affärerna ligger idag så en sjunkande popularitet av Nintendos produkter kan snabbt urholka eventuella framgångar inom andra segment. Å andra sidan är Nintendo ett starkt varumärke som säkerligen ger visst stöd till hela bygget. Å tredje tanken, om man faller i onåd hos Nintendo faller den stora majoriteten av hela omsättningen och hela bygget skakar rejält. Dock har man distribuerat Nintendos produkter sedan 1981 så det bör väl borga för en del.

Hur Owe Bergsten (storägare, styrelseledamot och Bergsalas grundare) lyckades ta Nintento till, och bli distributör, i Norden kan man läsa i här.Läsvärt om en entreprenörsresa.

Varje mynt har dock två sidor. 2002 bötfälldes bolaget (Bergsala) tillsammans med sex andra distributörer och Nintendo. Försöker man kontrollera marknaden och ta ut ett för högt pris så kan storebror i Bryssel bli sur. 

Brjann Sigurgeirsson, som är VD, har sin bakgrund som grundare av spelstudion Image & Form International. 

Mats Lönnqvist, som är styrelsens ordförande, jobbar som styrelseproffs. Bland annat även ordförande i Spendrups.

Affärsvärldens sammanställning av nyckelpunkter hittas här.Affärsvärldens sammanställning ger vid handen att prislappen blir P/S 1,24. Jag räknar som synes med lägre försäljning än vad de gör därav differensen.

Tankar om Thunderful Group?

Edit: Hittade en genomgång av användaren IPO Analyser på Youtube - Thunderful Group IPO Analys. Bra överskådlig genomgång även om jag tycker att den var väl tilltagen optimistisk slutsats angående potentiell multipel-uppvärdering.

 

tisdag 24 november 2020

Balder Q3 2020

Senast märkta inlägget med Balder var egentligen ett mer allmänt hållet inlägg. Då skrev jag bl.a.

”Fastighetsaktier verkar ha vaknat till kursmässigt under veckan. Konstigt det där va? Att alla plötsligt får för sig att det är bra att köpa dem just nu? I alla sorters fastighetsbolag? Som jag skrivit förut. Flöden påverkar. Det är naturligtvis inte så att fastighetsbolagen tryckte på en knapp i veckan samtidigt som gjorde att de började tjäna mer pengar än förra veckan. Faktum är att de tjänar i princip lika mycket nu som förut och förvänta göra så fortsättningsvis med. Ungefär lika stabila som banker faktiskt, men de är inte lika ansatta som bankerna från politiker och av populistiska strömningar.”

När jag såg köpläge i våras i inlägget ”Fastigheter på kartan igen” så var värderingen på Balder 12,7 x förvaltningsresultatet och under redovisat substansvärde. Som läsare vet du säkert att jag köpte mig en ”korg” fastighetsbolag då varav Balder var en av ”frukterna” som kunde plockas ned i den.

Ett halvår senare så kan vi kika på Q3 rapporten.

Substansvärdet är nu uppe i ca 363 kr/aktie och förvaltningsresultatet ökade med 9 %. Rullande förvaltningsresultat är nu ca 23 kr/aktie.

Även sett till perioden jan-sep så ser det positivt ut. Förvaltningsresultatet har ökat 6 %. Balder är liksom Castellum ett ”bread n butter” fastighetsbolag som tuggar på. Belåningsgraden är på 48 %. Som jag skrivit innan så går det inte jämföra dagens fastighetsbolag med då de gick in i Finanskrisen eller 90-talskrisen för den delen. Ändå så kom de ned så pass i pris denna gång. De flesta har varit väldigt noga med att sköta sina balansräkningar. Inte maximera hävstången. Annat är det ju med vissa privatpersoner...

Varken VD-ord eller något annat jag fann i rapporten stack ut nämnvärt. Det noterbara i det här inlägget är att jag sålt.

Det hela handlar om, som jag varit inne på, att skyffla om lite i porföljen. Jag är ingen hard-core fastighetsinvesterare utan mer oppurtinistiskt lagd. Så jag minskar min fastighetsexponering nu när jag tycker jag fått ut en del av vad jag vill av det. Idag handlas Balder till ca 133 % av substansen och ca 21 x förvaltningsresultatet.

Jag är medveten om att Balder naturligtvis kommer fortsätta gå bra på sikt. Jag är också medveten om att jag är en "störd personlighet". Efter presidentvalet i USA så har vi ju haft de största fondinflödena på länge. Ska man inte köpa nu när alla andra öser in pengar i fonder och ETF:er? Eller?

Hur agerar du i nuläget?

 

Edit: Hade inte koll på företrädesemissionen när jag sålde eftersom försäljningen genomfördes i fredags. Försäljningen var m.a.o. inte grundat på det.

måndag 23 november 2020

Tencent

När publicerade jag någonting om Tencent sist? Ja, då jag bloggade 4 år på en annan sajt innan jag återvände hit fick jag kika runt där. Hittade från runt årsskiftet 2018/2019.

”Tencent grundades 1998 och flaggskeppsprodukten då var en internetbaserad meddelandetjänst - QQ.  Idag många år senare är man ett konglomerat där 40 % av intäkterna kommer från spel. Man äger eller äger andelar i bolag så som spelutvecklare Riot Games, Activision Blizzard, Epic Games, GluMobile och SuperCell. Även t.ex. en liten slatt i svenska Paradox.

Inte nog med det varit en allmänn konjunkturoro och bråk runt Kina-USA handeln. Kinesiska myndigheter har ju sedan Mars förra året lagt ett stopp och inte godkänt att man kunnat tjäna pengar på nya mobilspeltitlar. En ”översyn” skulle ske för barnens bästa. En del tror att man från myndighetshåll helt enkelt vill pressa teknikjättarna att ”öppna” sin data för insyn/övervakning.”

Ska vi köra lite fast-forward här så löste sig ”spelutgivningskrisen”. USA och Kina fortsatte bråka, en pandemi kom och folk spelade som aldrig förr. Tidigare i år var marknadsvärdet på Tencent ca 500 miljarder usd. Idag ligger det på 700 miljarder usd (d.v.s. ganska exakt lika mycket som Alibaba).

Tencent är nog inte obekant för många. Tencent är som ett stort investmentbolag som består av en mix av sociala medier, betallösningar, e-handel och dataspel. Jag har ju som bekant en förkärlek för investmentliknandebolag.


 

Tencent innefattar alltså ett hundratal dotterbolag och intresseandelar i andra bolag. Det är svårt att få en total överblick för det är många träd i den skogen Man får helt enkelt ta skogen för som den är.

Några av de noterade innehavet som Tencent har är i alla fall kända namn så som JD.com, Tesla, Spotify och ActivisionBlizzard. Ja det går fortsätta i näst all oändlighet om man ska rada upp allt i Tencents ”portfölj”

Man är på en del områden en konkurrent till Alibaba. På andra kompletterar man varandra. I princip så täcker du in det mesta då det gäller Kina och online-värden om man har de två tech-giganterna Alibaba och Tencent. Båda två har liknande tillväxtssiffror. Det var heller inte allt för länge sedan man kunde handla Tencent för PE 30 eller ca PE 25 på framåtsyftande.I de här tiderna har Mr Market dock gått bananas på Tencent. Visst går de som en klocka med en förväntad och historisk tillväxt om ca 25-30 %, men man betalar nu PE 55!

Nämn tillväxt och spel så blir alla numera helt exalterade.

Senaste Q-rapporten var stark. Inte tal om annat, men inte ens Evolution har en sådan prislapp och då är deras tillväxt i sin tur än högre, både historiskt som förväntad.

Betyder det att jag är ”kort” Tencent? Skulle aldrig komma på tanken. ”Kortar” aldrig någonting, men det tjänar som en fin påminnelse om hur prisutveckling och verksamhetens utveckling inte alls går hand i hand. Inte ens när det kommer till att prissätta tillväxt.

Kurser kan gå bananas både på upp sidan som nedsidan. Skillnaden är väl bara det att när det går upp tycker alla att det är välförtjänt och så fort det krusar till på nedsidan så skriker folk ”blankare!”. Egentligen uppför sig ju bara börsen som den alltid har gjort...

Alibaba

Alibaba är inget obskyrt litet bolag. Tvärt om. En av Kinas tech-giganter. Grundat 1999 av bl.a. Jack Ma som fram till förra året även var dess VD. Namnet Alibaba, sägs komma  av att det är den berättelse som är känd i en mångfald av kulturer. Alibaba och de 40 rövarna är ju  välkänd om det så är i västerländsk kultur, österländsk eller där i mellan.


 

Jack Ma är en f.d. lärare som efter diverse affärsmisslyckanden till slut träffade rätt. Jack Ma brukar besrivas som en personlighet i sig. I likhet med t.ex. Jobs och Gates så finns en visionär och underdog berättelse i bakgrunden.

Bolaget Alibaba brukar beskrivas som Kinas Amazon. Med det menar man att man bedriver e-handelsplattformar. Främst för kinesiskspråkiga kunder. Skillnaden är dock att Alibaba har inga lager. Utan är i princip bara eko-systemet där all handel sker. Med den nätverkseffekt som bildats så ger det väldigt bra rörelsemarginaler. 

Lite korfattat så delar man upp sin verksamhet i fyra delar:

Core Commerce, som består av ehandelsplattformarna. Exempelvis Tabao (störst i Kina) , Tmall (B2B), 1688.com, Lazada (största ehandelsplattformen i Sydostasien), Alibaba.com (internationell ehandel), Cainaio (logistik) m.m. Core Commerce står för 90 % av all omsättning och all rörelsevinst. I nuläget är kundbasen  ca 780 milj i Kina och 180 milj kunder utanför Kina.

Cloud computing, som består av molntjänster.

Digital Media and Entertainment, som består Youku (videoströmningstjänst), Alibaba Pictures (filmproduktion) m.m.

Innovation Initiatives, som består av diverse satsningar.

På samma sätt som Alphabets annonsteringstjänster drar in storkovan för dem så drar Core Commerce in pengarna för Alibaba. Inga andra segment är än så länge lönsamma, men det intressantaste av de övriga tre är ändock Cloud Computing som närmar sig break-even. Aliababa´s molntjänster växer så det knakar. Min prognos är att  2022 så kommer det att tillföra vinster till Alibaba.

Trots sin storlek så är Alibaba som en jättesnöboll i nedförsbacke. När covid-19 slog till i Kina så växte de omsättningsmässigt ”bara ” med 15 % på årsbasis det kvartalet. Sett till 18-månaders rullande så är tillväxten ca 30 %. Det justerade rörelseresulatet ligger på ca 25 %.

En gång i tiden ägde Investor en liten kaka av det unga företaget. Inte längre. Softbank äger 24,9 % av Alibaba. En investering på 20 milj kr i dess unga år har betalat sig väl. Näst största ägare är Jack Ma på 4,8 % och medgrundaren Joseph Tsai äger 1,6 %.

På börsen sattes Alibaba i september 2014. Då hade man en historik av att ha klarat sig igenom både IT-krachen som Finanskraschen. Priset vad 92 USD men landade på ca 100 usd efter lite initial handel vilket då motsvarade ca PE 40. Analytikerna trodde då på ca 30 % tillväxt, men var allmänt skeptiska över noteringen eftersom konstruktionen är lite speciell. Utländskt ägande är ju inget man gillar i Peking. Därför sattes Alibaba på börsen i Honk Kong samt ADR:en (som handlas på NYSE) på Caymen-öarna. Ett sätt att kringgå kinesiska regler om utländskt ägande. Som utlänning har man inte egentligen juridisk rätt att ta del av Alibabas tillgångar, men man har via holding-bolaget i Caymen-öarna rätt till bolagets vinst

Tickers är NYSE:BABA, HKEX:9988.  

Kina brukar ju vara lite av ett varningstecken. Allt är ju inte guld och gröna skogar.Tvärt om.Nu senast har regimen i Peking satt saker i gungning (igen) då man dels stoppat Ant Group´s (tidigare Alipay) notering i Hong Kong dels uttalat sig mot att tech-företagen ska kunna ha allt för dominerande ställning i landet för att motverka monopolsituationer. Något ironiskt om man betänker hela den politiska som ekonomiska situationen. Dock är det väl mer ett sätt av den politiska byråkratin att ta grepp på den näringen. För inte länge sedan satt ju Tencent på pottkanten då man stoppade spellanseringar med diverse hänvisningar.

Appropå Ant Group. Alibaba äger 33 % av bolaget och just att Alibaba har en hel del placeringar i form av ägarandelar (noterade som onoterade) gör också att resultatet kan svänga en del. Oftast är det dopat ”uppåt” d.v.s. resultatet är bättre än t.ex. justerade rörelseresultatet, men när det blir börsfall som ivåras så går det naturligtvis åt andra hållet. Det slår hårt på resultatet även om rörelsen i sig taktar på.

Så i likhet med många andra bolag som jag har en förkärlek till så är Alibaba mer som ett gigantiskt konglomerat som återinvesterar sina vinster i nya sprojekt hela tiden. Värderingen? Alibaba är idag värderat till ca 700 miljarder usd. Jag försöker skala bort ”pappersvinster” som istället får bli en ”bonus” när de kommer så istället för redovsad vinst nyttjar jag justerad rörelsevinst. På 12-månaders rullande är den just nu 22,6 miljarder usd vilket ger ca PE 31. På mina förväntansservetter för 2021 så motsvarar det en forward PE på ca 25. Då syftar jag på helåret 2021. Inte Alibabas räkenskapsår som slutar i Mars.

I likhet med t.ex. Tencent så är Alibabas tillväxt nästan dubbelt så hög som Microsofts eller Alphabets. Man är heller inget litet förhoppningsbolag som ännu inte gör vinst, tvärt om.

Affärsverksamheten ser jag som väldigt solid av vad jag kunnat utläsa. Fast man växt starkt under 20 år så tror jag nästa decennium kan bjuda på ytterligare god tillväxt. Den stora risken är enligt mig politisk.

Dina tankar om Alibaba?

lördag 21 november 2020

Gränges Q3 2020

Gränges är tillverkare av aluminiumprodukter t.ex. till värmeväxlare och fordonsindustrin. En joker i det hela är att vätskebaserade kylsystemi aluminium behövs till elbilsmarknaden så på så sätt kan denna trend på sikt gynna Gränges.

Det var dock inte den initala investeringstesen. Låg värdering i kombination med tänkt expansion och investeringar av verksamheten skulle bli mumma. Som jag skrivit om innan vid Q2-rapporten så kom sedan corona-viruset och ställde hela 2020 över ända för Gränges.

Nu är vi dock frame vid Q3-rapporten och VD skriver bl.a.

”Vi såg tydliga tecken på återhämtning på marknaden under det tredje kvartalet 2020, även om covid-19-pandemin fortsatte att påverka Gränges marknader.”

”Inom fordonsindustrin såg vi en stegvis återhämtning under det tredje kvartalet, med en lägre årlig minskning jämfört med det andra kvartalet. Tecknen på återhämtning var starkast i Asien, med Kina som främsta drivkraft.”

”Till följd av den ökade efterfrågan på marknaden i Amerika, återöppnades under det tredje kvartalet produktionsanläggningen i Salisbury, som tillfälligt stängdes ner i april.”

” I september tillkännagav vi etableringen av det nya affärsområdet Gränges Powder Metallurgy, med fokus på avancerade aluminiumpulver och sprayformningsteknik.”

Därtill förväntas storförvärvet av Aluminium Konin genomföras under Q4.

”Aluminium Konin kommer även att tillföra nya kapabiliteter och ny kapacitet som möjliggör ett bredare erbjudande till framtida transportlösningar, såsom elfordon.”

Så mig veterligen är Gränges på banan igen och investeringstesen i spel. Det tog inte så lång tid som man befarade i somras.

Siffermässigt så var detta årets Q3 svagare än förra årets. Inget annat förväntades heller i och med corona. Tvärt om så förväntade man sig nog än värre siffror om vi går tillbaka en tid.

Gränges kan sägas ingå i ”korgen” av fordonsrelaterat där även BMW och Hexpol finns. Det har ju varit sjunkande fordonsförsäljningar en tid vilket man även sett på värderingarna. Därefter kom corona som en urblåsning. Jag är dock optimistisk inför framtiden.  Jag har ändå skalat lite på Gränges-positionen. Det har att göra med att jag köpte mer (liksom i mycket annat)  i Mars men nu av portfölj-skäl justerar runt lite.

Tankar om Gränges?