För tio år sedan

För tio år sedan var det 2003. Eurovision Song Contest hölls i Riga och vinnare blev turkiska sångerskan Sertab Erener med låten "Everyway That I Can". 

För den som inte är intresserad av Eurovision Song Contest utan istället intresserar sig för börsen så visade sig 2003 vara ett väldigt starkt börsår. Till höger och vänster var det guld och gröna skogar. Oavsett vad du köpte så kunde du känna dig duktig. Du hade ju plockat en eller flera vinnare! Det gick att sjunga "Everyway That I Can" hela vägen till banken. Vilka risker man tog i processen tänkte nog inte många på. Några kanske tänkte att finns det ens risker att beakta när (nästan) allt stiger?

S&P 500 (inkl. utdelningar) steg med ca 29%. Ett bolag som Investmentbolaget Öresund kunde växa sitt substanvärde med ca 33%. Allt steg. Alla var "market wizards". Eller nästan alla. Warren Buffett och Berkshire Hathaway presterade "bara" ca 21% d.v.s. underpresterade gentemot index och många andra. Sist Berkshire hade underpresterat var 1999 mitt under IT-yran då Buffett vägrade köpa det som så många andra köpte under denna tid, hypade IT-aktier.

Under 2013 har DJI Index stigit med ca 18% hittills i år. Motsvarande för OMXS30 är ca 16%. Känns situationen bekant? Kommer åren efter 2013 likna åren efter 2003? Vet ej, men det kan vara av intresse vilka tankar en av världens mest erkände investerare, Warren Buffett, hade om 2003 när det begav sig. Som tur är finns de i pränt. Så låt oss ta en titt. Vad diskuterade Buffett i 2003 års brev? Tyvärr inte jättemånga investeringsuppslag. Istället lades fokus på två andra saker:

Skatter - Buffett menar på att de skatter som bolagen i USA betalar är relativt låga sett ur ett historiskt perpektiv. Eller som han uttrycker det "If class warfare is being waged in America, my class is clearly winning. Today, many large corporations pay nothing close to the stated federal tax rate of 35%"

Ledningen och ersättningen till dem - Ledningen bör sitta i samma "sits" som aktieägarna. Ersättningarna står ofta inte i proportion till deras arbete. Det behövs oberoende tänkande ledamöter som tänker som ägare. En ledningsperson som belönas med gratis aktieoptioner räknas inte. Det ger inte samma incitament.  "After all, who ever washes a rental car?". Det finns tre egenskaper som man bör finna hos en ledningsperson; kunnighet om affärsverksamheten, aktieägarvänlighet och genuint intresse av bolaget. Det finns många vältalande och karismatiska personer, men det är inte alltid de har någon egentlig förståelse för affärerna. Utan det kvittar det om de har de där andra attributen.

Det förvärv som dock gjordes 2003 var Clayton Homes Inc. Det kan kanske tjäna som en intressant studie?

Förvärvet gjordes efter att Buffett fått och läst en biografi, First a Dream, av Jim Clayton, grundaren. Vilket visar på att investeringsuppslag kan komma från alla möjliga håll.

Clayton Homes var/är en tillverkare av prefabricerade hus. Hus som snabbt kan sättas ihop och upp på plats. Köpesumman var 1,7 miljarder usd. 2002 omsatte Clayton Homes ca 1,2 miljarder usd. Branschen som helhet stod också inför en del problem. Clayton Homes aktie hade sjunkit från 19 usd/aktie till 11 usd/aktie på drygt ett år. Vinsten hade sjunkit ca 10%. I en miljö där alla andras aktier steg så sjönk husbyggarnas aktier.

Buffett erbjöd sig att betala 12,50 usd/aktie. Ett bud som accepterades. Förvärvet gjorde att familjen Clayton kunde "casha" in en del eftersom om de skulle vilja sälja sina aktier över börsen skulle tvinga ned börskursen.

Inte långt efteråt vände konjunkturläget för husbyggare uppåt. Lönsamheten för Clayton Homes förbättrades och är, liksom andra förvärv, än idag en del av Berkshire Hathaway.

Så kan vi lära oss någonting av historien, vad som hände för tio år sedan? Kanske, kanske inte. Vad tycker du?