John Maynard Keynes (1883-1946) är troligen en av de mest kända nationalekonomerna. Han har haft ett mycket starkt inflytande på förd ekonomisk politik i västvärlden efter andra världskriget. Hans tankar och teorier har även fått en rennäsans efter finanskrisen.
Men Keynes ägnade sig inte bara åt nationalekonomi utan också åt investeringar och fondförvaltning. Han fick bl.a. förtroendet att förvalta Kings College i Cambridge portfölj. Den s.k. "The Chest". Han lyckades nå en avkastning (exklusive utdelningar) på 12% i genomsnitt. Detta låter inte mycket men detta var under en tid (1924-1946) med kriser och stagnation och där det brittiska index föll med i genomsnitt 1%/år. Utdelningar återinvesterades ej då det kapitalet användes av skolan till undervisningen.
Det intressanta med Keynes (förutom att han är en av de mest erkända nationalekonomerna) är hans "resa" som investerare och fondförvaltare.
Med sina omfattande kunskaper kring nationalekonomi i bagaget började han sin egen investerarbana genom att handla med valutor. Han satt minst sagt med en hel del kunskaper kring nationers belägenhet och följderna därav. Detta hjälpte dock inte. Han lyckades inte särskilt väl med sina valutaspekulationer, trots sina kunskaper. Valutor är i längden ett noll-summespel och även om man i teorin är duktig på nationalekonomi och valutaeffekter så visade det sig inte vara så lätt i praktiken. Världen, ekonomier och valutor verkade reagera på saker som ofta stod utom kontroll och svårt att förutspå när det handlar om att spekulera i valutor för den enskilde investeraren.
Nästa fas i Keynes "resa" var att utnyttja sina kunskaper i makroekonomi. Genom sina kunskaper i hur kriser kommer till och kan motverkas, kunskaper i olika länders ekonomier, förutsättningar et.c. skulle det kunna vara möjligt att utnyttja detta till att göra kloka investeringar. Trodde han. Även detta gav inget vidare resultat. Det visade sig att dessa förhållande ganska lite hängde ihop med hur bra investeringar olika bolag var eller rättare sagt blev.
Keynes kom fram till att kunskaper i nationalekonomi och hur makroekonomin fungerar, insikt i komplicerade ekonomiska frågor m.m. har väldigt lite med att göra hur man lyckas som investerare av egna eller någon annans medel.
De goda resultaten Keynes trots allt fick kommer från hans sista 10 år av sitt liv. I mitten av 30-talet började han nämligen lägga om sin investeringsstrategi och det var då han för Kings College´s räkning lyckades femdubbla värdet på "The Chest". Under samma period haltade det brittiska indexet och sjönk t.o.m. något.
Vad gjorde han för att nå sådana resultat? Keynes började titta på de enskilda bolagen.
Han investerade i bolag vars balansräkningar var sunda och imponerade på honom och vars verksamhet han bedömde ha goda förutsättningar att kunna fortsätta leverera vinster. När han hittade sådana bolag investerade han en ansenlig stor del av portföljen i dem. Därtill var han förtjust i bolag som var "impopulära" p.g.a. kortsiktiga problem. De har ju en benägenhet att vara "billigare" då vilket naturligtvis ger bra hävstångseffekt på sikt.
Svårare än så var det inte för snart 100 år sedan. Svårare än så ska man nog inte göra det nu heller.
Det tog Keynes nästan en livstid att komma fram till denna slutsats. Warren Buffett började enligt en liknande investeringsmodell tidigare i sitt liv (influerad av Graham, Keynes m.fl.). Hur gör du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar