Analys av Höganäs

Dags för en titt på Höganäs utifrån mina ratingkriterier.

Höganäs är verksamt inom metallpulvertillverkning. Bolaget har sitt ursprung i det gamla bruket Höganäs och fortfarande är huvudkontoret beläget i just Höganäs.


Höganäs är ett av Sveriges äldsta företag.1797 bildas Höganäs Stenkolsverk av Greve Eric Ruth. Som namnet indikerar så var det stenkol man utvann först och främst. 1825 genomgicks dock en omorganisation och den primära produkten blev eldfast lera. I första hand mur- och ugnstegel. 1833 påbörjas produktionen av lerglaserade kärl. De bruna saltglaserade Höganäskrusen är kanske bekanta för någon?

Produktionen vidgades sedan till att även omfatta ledningsrör m.m. och i början av 1900-talet kom bolagets saltglaserade gods att exporteras till hela Europa.

Höganäs Keramik som bildades 1909 och vars produktion liknar Höganäs (fast mer känt för lite färggladare produktion ,t.ex. gula "Höganäskrukor") är idag en del av finska Fiskars.

Bolaget Höganäs noterades på börsen första gången 1903 men avnoterades sedan 1987 i samband med att Lindengruppen förvärvade bolaget. Sedan 1994 är bolaget noterat igen.

Idag är bolaget en global aktör med produktionsanläggningar i många länder. Produktionen är inriktad mot järnpulver som används för att pressa metalldetaljer till exempelvis växellådor. Järnpulver behövs också till järnberikning av mat, svetspinnar m.m.

75% av verksamheten går under benämningen Components. Det är den delen där järn- och metallpulver förvandlas till diverse komponenter. Pulvet pressas direkt till färdig form och har därmed den fördelen att man inte behöver fräsa, svarva, smida eller dylikt. Materialkostnad liksom arbetsmoment sparas in.

25% av verksamheten går under benämningen Consumables. Det är här där man använder järn- och metallpulver som insatser t.ex. i livsmedel eller som ytbeläggning. Ett viktigt användningsområde är svetspinnar.

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Höganäs är ett mid-cap bolag. 


Ägare

Lindengruppen AB kontrollerar 37,8% av rösterna följt av Industrivärden med 10,1%. Lindengruppen AB är kanske inte så välkänt men är en av Sveriges största familjeföretag och förtjänar ett eget inlägg lite längre fram. Jag anser hur som helst Lindengruppen vara en stark, långsiktig ägare. Industrivärden behöver nog ingen närmare presentation.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja, utdelningar ges och jag ser inget som tyder på att man inte kan/vill/ska fortsätta med detta. 

Åren 2010 och 2011 var riktigt goda för bolagen varmed vinsterna liksom utdelningarna (10 kr/aktie) var rekordstora. Sett på, och utjämnat över, en sjuårsperiod så har utdelningarna växt med ca 10% årligen i genomsnitt. Vinstökningen har varit lika stor så utdelningstillväxten har inte varit orimlig. Det egna kapitalet har också byggts upp med ca 4% årligen. 

Tittar vi på den senaste femårsperioden så är den genomsnittliga utdelningen 5,70 kr/aktie och bedömt fritt kassaflöde ca 11-12 kr/aktie. Hälften av det fria kassaflödet delas därmed ut. Den andra hälften verkar bekosta expansion i form av förvärv enligt min bedömning.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Man kan tycka att Höganäs borde vara beroende av råvarupriser. Även elpris-påverkan samt valutaeffekter finns naturligtvis där då särskilt i förhållandet SEK mot EUR och USD. Inköp av metaller sker t.ex. i USD. Bolaget använder dock som brukligt är en hel del prissäkringsstrategier. Dock så verkar inte påverkan ske i så stor utsträckning att bolaget inte skulle klara kriteriet.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Man har naturligtvis en viss utveckling samt söker nya användningsområden för metallpulver, men beroendet är inte så stort som krävs för att inte klara kriteriet. Ungefär en tiondel av bruttoresultatet går till FoU kostnader eller med en annan jämförelse, ca 2% av omsättningen. Enligt egen utsago leder man visserligen utvecklingen, men utvecklingen verkar ske i stor utsträckning i samarbete med kunder. Man behöver m.a.o. inte utveckla och lansera en produkt för att sedan hoppas att kunderna ska gilla och köpa den.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Konjunkturer påverkar resultatet men man har undvikit rena förlustår. 2009 var vinsten t.ex. 5,92 kr/aktie och utdelningarna under finanskrisåren sänktes till 3 kr/aktie så man går inte opåverkad genom lågkonjunkturer. Det skjuter emellertid ordentlig fart redan 2010 och 2011 med rekordvinster på ca 23 kr/aktie. Vinsten sett över en femårsperiod är annars 12,85 kr/aktie i genomsnitt. Bolaget får anses klara kriteriet.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital uppgår till 3,5 miljarder kr. Räntebärande skulder är på ca 1,4 miljarder kr. Debt/Equity är på 0,69 (2011). Balansräkningen är helt ok.



Avkastnings- och tillväxtskrav

Man har som mål att över en konjunkturcykel växa med ca 6-8% årligen i genomsnitt.  Detta har man också lyckats med än så länge. Man siktar också på en rörelsemarginal på 15% men det är enbart under mycket goda år som 2010 och 2011 som man lyckats med detta. Runt 10% är annars ett mer rimligt genomsnitt.

ROE ligger i genomsnitt på ca 16%. För 2011 var den 21,7%. Direktavkastningen just nu på ca 4,5%. Som ovan beskrivit så har tillväxten både vinst- som utdelningsmässigt varit helt ok. Märk dock känsligheten för konjunkturer. 

Bolaget har förutsättningarna att avkasta helt ok över tid, men man ska nog inte räkna med förbättrade marginaler utifrån de man redan har.


Ledningen

Alrik Danielsson är VD sedan 2005. Han har tidigare varit verksam i bl.a. SKF.  Styrelseordförande sedan 2009 är Anders G. Carlberg. Carlberg är en person som återkommer ofta när man tittar på bolag och dess ledningar. Han är nämligen också bl.a. engagerad inom Johnsonsfären, Mekonomen, SSAB, Latour, Beijer Alma m.fl. Han är också en av de som ingår i den s.k. "Björnligan", men det får kanske bli ett eget inlägg någon gång.

Jenny Linden sitter också i styrelsen. Hon ärvde kontrollen över Linden gruppen (Höganäs huvudägare) efter sin fars, Ulf Linden, bortgång.


Jag har ingen anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Ja helt ok.


Marknadsmakt och marknadssituation

Affärerna som sådana bör ha förutsättningar att kunna fortsätta i många, många år till. Metallpulver teknologin har en rad fördelar liksom användningsområden. Inte minst för att minska materialanvändning och göra tillverkningsprocesser effektivare. Bolaget är verkar dock ganska beroende av bilindustrin och konjunkturutvecklingen i stort.

Jag har fått uppfattningen att Höganäs är bland de ledande inom metallpulvertillverkning samt något av en prissättare. En aktör som andra mindre konkurrenter får rätt sina priser efter. Det tyder i alla fall på att bolaget i så fall har någon form av marknadsmakt.

Man verkar klara sig undan från att göra riktigt dåliga år som många andra konjunkturkänsliga bolag får då och då.

 Så värst mycket "medialt brus" kan jag inte påstå cirkulerar runt bolaget heller som distraherar.





Etiska aspekter

Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.



Etiska aspekter

Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.



Brasklapp

Känslighet för konjunkturutvecklingen i och med beroendet av bl.a. fordonsindustrin gör att jag finner anledning till att infoga en brasklapp.



Höganäs får i sak godkänt på 12 kriterier av 12 men med en brasklapp leder det till rating: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är Höganäs en värdig kandidat till portföljen. Konjunkturberoendet gör dock att man får ta detta i beaktandet när man försöker värdera bolaget. Höganäs är definitivt ett bolag som jag kommer fortsätta följa och försöka fördjupa mig i.


Noteringar kring nuvarande värdering

Höganäs kurs 20/7 2012: 219 kr (Topp 3 år ca 270 kr, botten ca 170 kr)

PE 10,0
PE3 12,9
Direktavkastning 4,6%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Höganäs?

Analys av G&L Beijer

En titt på G&L Beijer, eller oftast enbart kallat Beijers, utifrån mina ratingkriterier.

Beijers grundades redan 1866 av bröderna Gottfried och Lorens Beijer som en handelsrörelse. Först och främst med pannmål men handelsrörelsen utvidgades snart till att även innefatta stenkol, stål m.m. Idag är bolaget en kyl- och luftkonditioneringsgrossist men för att inte förvilla så är det i sak enbart inom kylsegmentet man verkar då luftkonditioneringsverksamheten också är riktad mot just kylbranschen.

Grossistverksamheten är oavgjort störst. Man tillhandahåller produkter och tjänster för kyl, frys, teknisk isolering, värmepumpar och klimatkomfort. En viss egen tillverkning har man även och då inriktad på kylare och värmeväxlare. Man är verksam i ett 20-tal länder i Europa samt även Thailand och södra Afrika. Största marknaderna är Frankrike, Nederländerna och Sydafrika. 

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Bolaget är ett mid-cap bolag. 


Ägare

Efter en apportemission som betalning för övertagandet av en del av deras verksamhet 2009 så är Carrier Corporation största ägaren av G&L Beijer. Carrier kontrollerar 33,3% av rösterna så utspädningen var rejäl då det begav sig. Carrier är ett amerikanskt bolag samt en globalt ledande aktör inom kyl- och luftkonditionering med ca 43.000 anställda. Carrier är i sin tur ägt av United Technology Corporation (UTC). En juggernaut som äger ett flertal rörelser så som Pratt & Whitney, Sikorsky Aircraft, Hamilton Sundstrand, Otis m.fl. Därefter följer Peter Jurgenssen, Johan Magnusson, Per Bertland i fallande ordning med ca en tiondel var.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja, utdelningar ges och har getts en längre tid samt förväntas ges framöver.  

Utdelningstillväxten ligger på ca 13% sett till den senaste 7-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 6%. Vinstutvecklingen har m.a.o. sackat efter något i relation till de stigande utdelningarna.

Utdelningen har varit 3,55 kr/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med en redovisad vinst på 6,60 kr/aktie under samma period. Målet är att dela ut 30-70% av vinsten.

Utdelningarna har stadigt ökat hela tiden, utan sänkning, även sett till per aktie.

Jag har gjort ett försök att bedöma det fria kassaflödet per aktie men kassaflödet flukturerar väldigt.Förvärv genom apportemissioner, försäljning av Beijer Tech, försäljning av Beijer Alma aktier... ja det händer en del extraordinära saker nästan hela tiden ser det ut som så redovisningen är inte helt lätt att följa. Dessutom ska man ju omvandla det till per aktie också...


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Nej inte utifrån vad jag sett.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej det är inte av största vikt att man ständigt ska kunna utveckla och framgångsrikt lansera nya kyldiskar.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja. Man uppvisat skapliga vinster även under stunder så som den senaste Finanskrisen. Vinsten per aktie för 2011 var  7,60 kr/aktie. Vinsten under en 5-års period i medel är 6,61 kr/aktie  och rörelseresultatet ca 7,65 kr/aktie i medel under samma period.


Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital uppgår till 2433 milj kr. 1455 milj kronor i räntebärande skulder. Debt/Equity är på 1,09 (2011). Skuldsättningen ökade nyligen p.g.a. ett förvärv som genomfördes. Skuldsättningen var efter Beijer Tech försäljningen betydligt lägre (D/E 0,68) men en Debt/Equity runt 1 är historiskt sett ganska normalt för bolaget.




Avkastnings- och tillväxtskrav

Trots den fina grafen nedan så har vinstutvecklingen inte varit så exceptionell sett till per aktie.

Bolagets omsättning liksom vinst har visserligen kraftigt ökat, men det har förekommit en del utspädning också i form av utgivning av aktier. Detta har resulterat i att vinsten per aktie inte alls rört sig så mycket som kurvan ovan skulle kunna indikera. 

ROE har en fallande trend. 5-års medel för ROE är 15,2% men de senaste tre åren är medel 11,1%. Detta trots den fina omsättnings- och vinsttillväxten. Det egna kapitalet har visserligen byggts upp i bolaget men detta verkar också medfört att man fått en lägre utväxling på det. Som jag tidigare varit inne på så är kassaflödet svårt att bedöma. Bolaget växer utan tvekan, men jag har svårt att säga om tillväxten kommer aktieägarna till godo i den mån som det sig bör. Jag låter dock bolaget klara kriteriet.


Ledningen


Jag har egentligen ingenting mot ledningspersonerna, men vill i all fall göra en notering kring den kraftiga utspädningen av aktiestocken som skett i syfte att göra förvärv och komma in under en global jättes "paraply". Det kan mycket väl vara en mycket bra strategi men för mig klingar varningsklockor när man väljer att växa på detta sätt. Ledningen själva äger dock också aktier i stor mängd i bolaget så jag förmodar beslutet är det som synes vara det långsiktigt bästa så baserat på det låter jag ledningen klara kriteriet, men jag kan inte hjälpa att det gnager mig lite... 


Information tillgängligt

Ja helt ok.


Marknadsmakt och marknadssituation


Marknad för kylprodukter lär säkert finnas länge till. Det är heller ingen "spännande" rörelse som åstadkommer en massa medialt "brus". G&L Beijer lär säkert kunna fortsätta länge till med sin grossistverksamhet. Bolagets hemmamarknaden finns främst i Europa och i Sydafrika och bolaget kommer troligen kunna fortsätta vara bland de större aktörerna där. Nu senast förvärvade man Carriers Toshiba verksamhet i Europa och förvärven fortsätter även på annat håll.

Jag har svårt att se vilken form av "edge" eller "moat" man eventuellt har. G&L Beijer ter sig ganska välskött överlag men jag kan inte påstå att jag funnit något som gör att bolaget egentligen sticker ut från andra. Den sammantagna bedömningen här får bli att bolaget inte klarar kriteriet, främst då p.g.a. avsaknad av några egentliga konkurrensfördelar (i alla fall som jag kunnat hitta).


Etiska aspekter

Det är ok.




G&L Beijer får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till rating: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är G&L Beijer värt att fortsätta följa eftersom det kan med tiden bli en bra köpkandidat.


Noteringar kring nuvarande värdering

GL Beijers kurs 20/7 2012: 112 kr (Topp 3 år ca 145 kr, botten ca 90 kr)

PE 14,8
PE3 18,2
Direktavkastning 4,0%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på G&L Beijer?

Analys av Beijer Electronics

Dags att ta en titt på Beijer Electronics utifrån mina ratingkriterier. 

Beijer Electronics säljer automationslösningar till kunder främst inom de europeiska bil-, livsmedels- och verkstadsindustrierna. Verksamheten är indelad i tre affärsområden;

Automation, som saluför dels egna produkter från de andra två affärsområdena dels andras samt erbjuder support och projektstöd

HMI Products, som utvecklar tillverkar och säljer operatörspaneler, mobila centraler och industriella PCs.

IDC som utvecklar, tillverkar och säljer switchar, routrar och andra produkter för industriell datakommunikation. I princip så är det förvärvet Westermo som förvärvades 2008 som utgör detta affärsområde.

Verksamheten startade 1981 och då som en avdelning inom G&L Beijer men 2000 så noterades bolaget på börsen som ett eget.

HMI Products är den för bolagets viktigaste området och står för ca 2/3 av omsättningen. Beijer Electronics egen uppskattning är att man har ca 3% av världsmarknadsandelen inom bl.a. operatörspaneler. 

Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE

Bolaget är ett small-cap bolag. 


Ägare

Stena Sessan är huvudägare och äger 29,6%. Stena Sessan ingår i Stenasfären som inkluderar en mängd olika bolag. Angående just Stena Sessan-grenen så är några andra av deras innehav Concordia Maritime och Meda. Stenasfären kontrolleras idag av Dan Sten Olsson.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja, utdelningar ges och har getts en längre tid samt förväntas ges framöver.  

Utdelningstillväxten ligger på ca 14% sett till den senaste 5-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 13%.

Utdelningen har varit 1,65 kr/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med en redovisad vinst på 3,71 kr/aktie under samma period.

Utdelningarna har stadigt ökat hela tiden, utan sänkning. Så långt ser det mycket bra ut. Det konstiga kommer när man ska titta om man har haft stöd i kassaflödet. Tar man kassaflödet från rörelsen och drar av det som gått till investeringarna så får man nämligen ett negativt netto. Hur har man finansierat sina förvärv och utdelningarna?



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

En viss konjunkturpåverkan finns naturligtvis men i övrigt klarar man sig bra så vitt jag kan bedöma från annan extern påverkan.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Ja. Ungefär en 1/5 av personalstyrkan arbetar med produktutveckling och egenutvecklade produkter står för 80% av omsättningen. En ständigt förbättrad hård- och mjukvara är ett krav för att klara sig i konkurrensen med andra aktörer. Hård konkurrens och korta produktlivscykler gör att bolaget är beroende av innovativ produktutveckling. Samtidigt ska man naturligtvis inte glömma att detta också ligger bakom återkommande efterfrågan från kunderna, men man kommer inte bort från att man måste lyckas med produktutveckling för att vara med i "gamet".


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja. Man har klarat sig ifrån förluster. Vinsten per aktie för 2011 var 5,03 kr/aktie. Vinsten under en 5-års period i medel var som sagt 3,71 kr/aktie.


Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Balansräkningen ser inte kul ut. Eget kapital uppgår till 439 milj kr och det finns 608 milj kronor i räntebärande skulder. Debt/Equity är på 2,37 (2011).  Andelen räntebärande skulder har fyrdubblats under en femårsperiod! Här ligger svaret till hur förvärv kunnat ske samtidigt som utdelningar getts och utökats. Man har helt enkelt belastat balansräkningen. Det har visserligen lett till en tillväxt tillika utdelningar och utdelningsökningar för ägaren, men balansräkningen är inte i den form som jag vill se den.

När vi ändå tittar på balansräkningen så är det värt att notera att drygt hälften av tillgångarna är i immateriella anläggningstillgångar. En hel del av det hänförs till goodwill och förvärv.


Avkastnings- och tillväxtskrav

Omsättningen, vinsten liksom utdelningar har ökat någorlunda stadigt med stabil fart. Direktavkastningen ligger just nu på ca 3,5% men då tillväxten varit driven av förvärv som gjorts genom att dra på sig skulder så tror jag inte att tillväxtstakten är hållbar mycket längre. Man kan troligtvis inte belåna sig i samma takt som förut framöver. Lösningen skulle i så fall vara att de förvärv man gjort får extra fart i sina affärer men jag ser inte vad som skulle kunna få det att ske. Marginalerna är det nog svårt att få högre. 

Den naturliga tillväxten för affärsområdena verkar ligga på ca 5-6%. Min bedömning är att man nog kan klara den sortens tillväxt framöver men inte mycket mer.

5-års medel för ROE är 21,7%. 

Min sammantagna bedömning blir i alla fall att ok, bolaget kan, baserat på historiken, ge sina aktieägare rimlig avkastning. Dock ser det mer riskfyllt ut framöver och det bör då vägas in om man eventuellt börjar värdera till vilket pris det vore värt att köpa. 


Ledningen

Anders Ilstam är styrelseordförande och har tidigare erfarenhet från Sandvik och SKF. VD är sedan 2008 Fredrik Jönsson. Bert Åker Eriksson, VD för Beijer Electronics huvudägare Stena Sessan, har även styrelseplats i bolaget.

Jag har inget specifikt att anmärka mot ledningen.


Information tillgängligt

Ja helt ok.


Marknadsmakt och marknadssituation

Bolaget sägs ha ca 3% av världsmarknaden. En marknad som visserligen växer 5-6% årligen men som det också råder tuff konkurrens på. Jag har inte hittat något som tyder på att man har någon marknadsmakt eller konkurrensfördel gentemot andra aktörer. Marginaler et.c. verkar ligga i nivå med andra och att man kunnat växa så pass som man ändå gjort får sin förklaring i bolagets ökade skuldsättning.

Enligt min bedömning så klarar inte bolaget kriteriet.



Etiska aspekter

Det är ok. Om operatörspanelerna inte bråkar med mig, bråkar jag inte med dem...




Beijer Electronics får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till rating: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min inställning till Beijer Electronivc negativl. Det är inte troligt att bolaget når sin väg till portföljen.


Noteringar kring nuvarande värdering

Beijer Electronics kurs 20/7 2012: 61 kr (Topp 3 år ca 83 kr, botten ca 47 kr)

PE 12,1
PE3 15,7
Direktavkastning 3,7%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Beijer Electronics?

Min bevakningslista

Nedan följer den lista av bolag som jag har under bevakning.

En del av dem är där för att jag funnit dem intressanta och kan tänka mig köp när värderingen i dem nått vad jag funnit rimligt. En del av dem är bolag som jag vill titta närmare på och än så länge inte blivit "ratade". Nu senast har jag bl.a. tittat över Helsingforsbörsen ( Finska aktier) och kvar av intresse på den listan är nedanstående nio bolag.

Jag försöker finna bolag som jag dels känner har de kvaliteer jag letar efter, dels jag känner att jag har möjlighet att känna förtroende över tid för, även om det skulle storma en del kring dem framöver. Det är först då jag troligen har övertygelsen att köpa då de blir riktigt billiga. Känner jag osäkerhet kring ett bolag finns risken att jag avstår köp i stunder då det egentligen är bäst köplägen. Jag är då dömd till att enbart köpa på högre värderingar då allt verkar bra men detta förfarande kommer då få negativa konsekvenser på den långsiktiga avkastningen. Detta är i alla fall min utgångspunkt och hypotes... Det handlar inte alltid om att lära känna sin omvärld, man behöver lära känna sig själv i lika hög grad.

Hur som helst, här kommer listan. Kanske du har något du vill kommentera kring någon av bolagen?

Danska

Inga för tillfället



Finska

Fiskars
KONE
Konecranes
Metso
Wärtsilä
Cramo
Ramirent
Tikkurila
Exel Composites


Norska

Telenor 
Yara


Svenska

Telia
Fenix Outdoor
Nibe
Mekonomen
Atlas Copco
Scania
Höganäs
Svolder
Clas Ohlson
G & L Beijer
Beijer Electronics

Analys av Clas Ohlson

En titt på Clas Ohlson utifrån mina ratingkriterier.

Clas Ohlson är ett detaljhandelsföretag med huvudkontor i Insjön. Bolaget grundades 1918 av dess namne, Clas Ohlson och har sedan dess aldrig haft ett förlustår. Försäljningen sker i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien och består av en mängd olika artiklar inom el, fritid, bygg, multimedia och hem. De finns alla beskrivna i den årligt kommande produktkatalogen. Fram till 1980-talet var bolaget, förutom butiken i Insjön, ett rent postorderföretag. 1989 öppnades första butiken i Stockholm. Läget var centralt och framgångarna där har sedan lett till affärskonceptet att ha butikslägen i mycket goda, centrala, lägen.

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Clas Ohlson är ett mid-cap bolag. 

Ägare

Mary Haid är den enskilt störste ägaren med sin kontroll av 33,4% av rösterna. Mary är äldsta barnet till grundaren Clas Ohlson. Hon ärvde aktierna efter sin far. Hennes syskonbarn Helena och Johan Tidestad kontrollerar 16,9% respektive 13,3% var. M.a.o. kontrolleras en majoritet av bolaget av Clas Ohlsons barn och barnbarn.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja, Clas Ohlson har gett utdelningar en längre tid och förväntas ge utdelningar framöver. Min bedömning är att största delen av det fria kassaflödet delas ut. En del går visserligen troligen till att bekosta den 10% tillväxt man har som mål. 

Utdelningstillväxten ligger på ca 7% sett till den senaste 7-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 3%. Det egna kapitalet har också verkat växa med ca 7% årligen. Utdelningstillväxten har m.a.o. varit större än vinsttillväxten vilket inte är optimalt.

Utdelningen har varit 3,50 kr/aktie sett till ett 3-årsmedel att jämföra med ett bedömt fritt kassaflöde på ca 4 kr och en redovisad vinst på  6 kr under samma period.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Nej inte i den mån som krävs för att inte klara kriteriet.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den mån som avses. Man köper in produkter, mestadels från Kina, marknadsför dem och säljer dem. Man har ett brett produktutbud.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja. Man har aldrig uppvisat förlust. Vinsten per aktie för 2010/11 var  5,71 kr/aktie och rörelseresultatet 7,95 kr/aktie att jämföra med 3-årsmedel för vinsten som är 6 kr/aktie och rörelseresultatet 8,28 kr/aktie (2008/9-2010/11).

Som synes i diagrammet ovan så ökar försäljningen ganska stadigt, men vinsten tillika rörelseresultatet står och stampar. Marginalerna pressas m.a.o. Det som slår negativt mot marginalerna är troligen satsningen på nya marknader, inte minst i Storbritannien. För den mer långsiktige så är naturligtvis förhoppningen att satsningar ska löna sig i framtiden.

Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital uppgår till 1656,8 milj kr. 465,9 milj kronor är de långfristiga skulderna. Debt/Equity är på 0,94 (2010/11)

Trenden har varit att bolaget tagit på sig ökande skulder. Jämför t.ex. med bokslutet 2004/05 då räntebärande skulder var obefintliga och Debt/Equity låg på 0,51. Sedan dess har skuldsättningen sakta men säkert ökat. Än så länge klarar man kriteriet, men det kan vara värt att hålla ett öga på detta.


Avkastnings- och tillväxtskrav

Ja Clas Ohlson klarar kravet. ROE var i nedre skalan 2010/11 och låg på 22%. 3-årsmedel är på ca 24%. Direktavkastningen nu på ca 4,4%är ok om man klarar av att uppfylla sitt långsiktiga mål om ca 10% tillväxt och under förutsättning att marginalerna inte pressas än mer. Vinsterna måste kunna växa i takt med försäljningsökningen, inte stå stilla. Det är dock ett frågetecken huruvida detta kommer gå, eller när vi eventuellt får se en "ketchup effekt".

Ledningen

Klas Balkow är VD sedan 2007. Han har tidigare varit verksam i bl.a. Axel Johnson koncernen och Procter & Gamble. Styrelseordförande sedan 2004 är Anders Moberg. Anders har tidigare varit koncernchef för IKEA samt varit med och lanserat IKEA framgångsrikt utomlands. Han har även styrelseroller i bl.a. Husqvarna och Byggmax. Sedan 1990 sitter även en dotterson till Clas Ohlson i styrelsen, Björn Haid.

Sammantaget har jag inte hittat några negativa saker om de främsta ledningspersonerna. Så vitt jag kan bedöma är det en kompetent ledning väl värt förtroendet.   


Information tillgängligt

Ja det finns gott om information tillgängligt på bolagets webbplats och vill man själv uppleva någon av bolagets produkter så är det bara att besöka en butik. Jag har även lyssnat till en företagsrepresentant på en företagspresentation en gång och den möjligheten kan säkert återkomma.  M.a.o. information finns i rik och varierande mängd tillgängligt.


Marknadsmakt och marknadssituation


Enligt min bedömning så kommer bolaget kunna fortsätta med sin affärsmodell och köpa in och sälja produkter på liknande sätt många, många år in i framtiden. Inköpen görs från producenter i lågkostnadsländer och man har fördelen att snabbt kunna byta leverantör när man så önskar. Clas Ohlson binder ej heller upp sig med fastigheter utan hyr sina butiksfastigheter på långa kontrakt. Man har därmed en flexibilitet både som inköpare och vad det gäller marknadsnärvaro. 

En viktig aspekt i affärerna för Clas Ohlson är logistiken. I Insjön har man sin distributionscentral. Tydligen skickas allt dit innan det sedan distribueras ut till butikerna och till distansköpare. Jag är inte riktigt insatt i hur pass effektiv man är i förhållande till konkurrenter, men tydligen ska distributionscentralen vara en "state of the art" anläggning. Till Insjön åker även all nyanställd personal för en introduktionsutbildning och för att få "Clas Ohlson-andan".

Ur ett geografiskt perspektiv så utgör Sverige huvuddelen av marknaden med ca 50% av omsättningen följt av Norge på 40%. Resterande del utgörs av de tämligen nya satsningarna Finland och Storbritannien.  Förhoppningen är att i alla fall Finland ska skjuta fart snart medan Storbritannien antagligen behöver "bearbetas" ett tag till.

Julhandeln är viktig för detaljhandlare som Clas Ohlson. Kvartal 3 (Bolaget har brutet räkenskaps år) brukar nämligen stå för halva vinsten/rörelseresultatet.

På hemmamarknaderna Sverige och Norge så är Clas Ohlson ett tämligen välkänt varumärke. Frågan är dock hur väl det kommer gå att lansera sig i andra delar av Europa? Konkurrensen är tuff. 

Sammantaget godkänner jag Clas Ohlson på kriteriet. Den ändock tämligen goda historiken tyder på att det finns något i affärsmodellen som gett framgångar men jag är ändå osäker på om man egentligen har någon "edge" eller "moat" gentemot andra aktörer. I Norden ja, men i resten där framtida tillväxt (större än inflationen) ska ske? Vid sin lansering i Storbritannien så tryckte man en hel del på "svenskheten". IKEA har använt en liknande strategi med framgång och även Fenix Outdoor försöker sig på den strategin vad det gäller varumärket Fjällräven i bl.a. USA. 


Etiska aspekter

Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.


Brasklapp

Frågetecken kring hur lyckosam expansionen, etablerandet av varumärket Clas Ohlson i övriga Europa och framtida marginaler kommer vara i kombination med en långsam men tydlig försvagning av balansställningen gör att jag skjuter in en brasklapp. Situationen är i egentligen inget unikt för Clas Ohlson, men det bör noteras att det blir extra känsligt då man dels finansiera expansionen med balansräkningen samtidigt som butikskonceptet och varumärket är ganska oprövat utanför Norden.


Clas Ohlson får i sak godkänt på 12 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till rating: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så är Clas Ohlson utifrån de kvalitativa aspekterna en fullt värdig kandidat till portföljen. Bolaget har dock inte en fantastisk tillväxt och står inför en del frågetecken.  

Jämför med t.ex. H&M (som med sin affärsmodell uppvisar vissa likheter med Clas Ohlson) så har H&M redan visat sig att kunna expandera framgångsrikt på utomnordiska marknader samt sköta denna expansion utan att försvaga finanserna. Vinsten har heller inte stått stilla på samma sätt i H&M som i Clas Ohlson. I ett val mellan H&M och Clas Ohlson så står H&M som ett klart säkrare kort.Det betyder dock långt ifrån att jag inte kan tänka mig Clas Ohlson i portföljen, tvärtom. Till rätt pris så trycks det antagligen på köp-knappen. Jag behöver dock fundera ett tag till på vad "rätt pris" kan vara...


Noteringar kring nuvarande värdering

Clas Ohlsons kurs 20/7 2012: 104 kr (Topp 3 år ca 145 kr, botten ca 70 kr)

PE 18,2
PE3 17,3
Direktavkastning 3,6%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%



Vad är din syn på Clas Ohlson?

Finska aktier

Jag har tittat igenom Helsingforsbörsen efter uppslag på bolag som det kan vara intressant att titta närmre på.

Hittills så är Fortum mitt enda innehav som jag har som är "finskt". Tidigare har jag även varit ägare av aktier i Neste Oil som är en avknoppning från Fortum.

 Min urvalsprocess är väldigt enkel. Den består helt enkelt av att läsa lite om bolagen, att kika på om utdelning ges, vilken bransch de verkar i, ta en snabbtitt på den finansiella ställningen o.s.v.

Det tog ett par dagar, men efter en del sållande så blev det ändock en gedigen lista av bolag som jag blev intresserad av att kika närmare på. Naturligtvis kommer flertalet ganska snabbt avfärdas då jag hunnit titta än lite närmre, men hur som helst, de som står på obs-listan just nu är de följande:

Amer Sports - Amer Sports levererar sportutrustning.


Fiskars -  Fiskars producerar knivar, saxar och andra konsumentprodukter.

Kemira -  Kemira är en kemiskindustriell koncern som erbjuder service till kunder inom massa- och träindustri, vattenrening och målarfärgbranschen.

Kesko - Kesko levererar service inom handelsbranschen.

KONE -  Levererar hissar och rulltrappor och lösningar för deras underhåll och modernisering.

Konecranes -  Konecranes är en ingenjörskoncern som specialiserar sig inom lyftkranslösningar och underhållsservice.

Metso -  Metso är en leverantör av processindustrimaskiner och system samt know-how och eftermarknadsservice.


Wärtsilä -  Wärtsilä levererar motorer, relaterade produkter och lösningar samt service för rederi och energiproducerande marknaden.

Alma Media -  Publicerar dagstidningar, distributerar finansiell information och tillhandhåller marknadsplatser över Internet.


Cramo -  Koncernen erbjuder maskiner, utrustning och säker förvaring.

Huhtamäki -  Huhtamaki är ett paketeringsföretag som fokuserar på papper, plast, film och kompositfiber.

Olvi -  Olvi är ett bryggeri och läskedrycksföretag.


Ramirent -  Ramirent erbjuder maskin- och utrustningsuthyrning för byggindustrin.

Rapala -  Rapala koncernen erbjuder fiskeutrustning.

Tikkurila -  Tikkurila Oyj är ett färgföretag för privata, proffersionella och industriella användare.

Exel Composites -  Exel är ett teknologiföretag med design, tillverkning och marknadsföring av kompositsportutrustning och industriella applikationer.

Teleste -  Teleste Corporation är verksam inom bredbandsaccess och videoövervakning.

Yleiselektronikka -  Elektronikföretag som importerar elektroniska komponenter och verktyg.


 Vad är din syn på ovanstående bolag, eller har du något helt annat finskt bolag som du rekommenderar?

Sommarrea på möbler

Det är stundtals hektiskt den här tiden på året, men för den som vill ta det lite lugnare kan det kanske vara värt att kolla in årets sommarrea. Just nu, fram t.o.m. i början på Augusti, kör de flesta möbelkedjor nämligen den årliga sommarrean. Om du har slagit på TVn så kanske du har noterat IKEAS eller Mios reklam över sin sommarrea. Du kanske även har fått reklam i brevlådan från någon annan möbelkedja. Priserna är sänka med 10-25% från ordinariepris.

Tror man på en mindre solig sommar och vill avnjuta den inomhus kan man passa på och köpa fåtöljer från BD Möbler, Brunstad eller varför inte från Ekornes. Flertalet möbelkedjor rear ut dem. Själv fick jag en gedigen flersidig broschyr från Mio nyligen, allt innehållandes Ekornes produkter.Mio är ju en av de stora återförsäljarna av Ekornes produkter i Sverige.

Även EM har naturligtvis sin sommarrea just nu. Där kan man köpa någon av kvalitetsmadrasserna Dux, Tempur eller Jensen. Konkurrenter till Ekornes madrassmärke Svanen.

Är det sommarrea på aktier i möbeltillverkaren Ekornes då?

Kursen har onekligen fortsatt sjunka och eftersom jag personligen anser att Ekornes var köpvärt redan i början på året så fyllde jag på en del även under andra kvartalet i år. Förmodligen kommer jag göra så någon gång även nästa kvartal om kurserna fortsätter vara på denna nivån eller lägre.

Ekornes står dock antagligen inför en tuff period så någon brådska är det inte att bygga på innehavet. Jag tror inte vi får se en vändning än. Konkurrensen är stor och Ekornes konkurrensfördelar är att deras produkter ses som premiumprodukter. Frågan är dock om premiumprodukter kommer sälja så bra som tidigare i Norden, Europa och Nordamerika som trots allt är bolagets viktigaste marknader? Kanske inte, men även om vinsten liksom utdelningarna kommer att sjunka något i det kortare perspektivet så handlas Ekornes ändock med en mycket rimlig direktavkastning just nu även baserat på ett sådant scenario. Med sin starka balansräkning så är jag heller inte allt för orolig för att bolaget inte ska kunna ta sig  igenom några fartgupp.

I våras besökte jag ett centrallager för en av Sveriges större möbelkedjor där de förvarade sina sommarmöbler som skulle skickas ut till butikerna. Jag noterade att det stod "Made in China" på princip varje förpackning. Vad det gäller lågprissegmentet så skulle antagligen Ekornes vara dömt att misslyckas om de försökte slå sig in där i och med sin, antagligen dyrare, tillverkning i Norge. Det känns därför bra att det är just premiumprodukter man satsar på i sin affärsmodell. På detta sätt liknar man t.ex. bolaget Fenix Outdoor som med bl.a. sina Fjällrävenprodukter inte heller är det billigaste alternativet utan ses som ett premiummärke.

Vad tror du om möbelförsäljningens framtid? Är det lågpris eller premiumsegment som gäller? Eller finns det en marknad för dem båda även i framtiden?

Svolders Q3 Rapport

Svolder är ett investmentbolag som placerar i noterade aktier i svenska små och medelstora företag. Svolder självt är noterat på smallcap och investerar relativt koncentrerat samt har en ganska passiv förvaltning. Från Svolders håll söker man inte efter att bli majoritetsägare eller lägger sig i driften av bolagen.

Svolders arbetet med att hitta bra investeringar grundar sig på att "Det är lättare att genom djup analys finna undervärderade och felaktigt prissatta bolag inom kategorin små och medelstora bolag eftersom de bevakas av färre analytiker, förvaltare och ekonomijournalister än de för större bolag ."

Fem personer bildar förvaltargruppen och de koncentrerar sin analys på totalt ett 80-tal svenska bolag. Svolder som investmentbolag kan också beskrivas som en så kallad stock picker, dvs en som bygger en portfölj utifrån de enskilda bolagens egenskaper och värdering. Man säger sig också ha ett värdeinvesteringsperspektiv kombinerat med ett utdelningsperspektiv. Aktieutdelning ses nämligen som den mest naturliga formen av ekonomisk kompensation till ägarna för satsat kapital. Ett ägande som inte ger upphov till något kassaflöde gör långsiktigt ägande svårmotiverat. Bolag utan utdelningspolitik, utdelningskapacitet eller utdelningsvilja saknar därmed väsentliga egenskaper för att ingå i Svolders aktieportfölj. Detta mantra följer man också för egen del vilket fått till följd att Svolder självt som bolag är en tämligen god utdelare.

I mångt och mycket passar Svolder mitt eget lynne även om flertalet av deras innehav inte faller mig i smaken. Jag har tidigare också haft Svolder i portföljen och läser med stor behållning både kvartalsrapporter som årsredovisningar från Svolder, inklusive VD Ulf Hedlundhs VD-ord. Räkenskapsåret är brutet och utdelningarna (brukligt motsvarande ca 5% av substansvärdet) brukar komma mot slutet av kalenderåret.

Svolders rapportering tycker jag brukar vara föredömligt enkel och tydlig. Ett exempel är att man redovisar hur man agerat i sin portfölj samt till vilka genomsnittliga kurser. Tittar man på den senaste kvartalsrapporten ( Svolder Q 3 2012 ) så har Svolder minskat i Beijer Electronics till en genomsnittlig kurs av 69,60 kr och ökat i Acando 15 kr, Saab 120,70 kr, Mekonomen 227,30 kr och JM 122,50 kr.

Av de innehaven är jag personligen mest intresserad av Mekonomen. Som anledning till att de tagit in Mekonomen i portföljen angavs bl.a. "Den expansiva bildels- och servicegruppen Mekonomen har tillkommit som nytt innehav i Svolders portfölj. Förvärvet av Meca har förutsättningar att höja såväl försäljnings- som marginalmål. Under perioden har bolaget fått nödvändiga myndighetstillstånd för förvärvet, även om det varit föremål för fördjupad granskning i Norge."

Jag är också nyfiken på Beijer Electronics. Som anledning till Svolders försäljning angavs: "Svolder har ytterligare minskat innehavet i Beijer Electronics under tremånadsperioden och till, utifrån balansdagens aktiekurs, för Svolder attraktiva kurser. Försäljningarna har gjorts av värderingsskäl, med särskilt fokus på att verksamhetsområdet HMI har haft ett svagt senaste halvår."

Svolder är alltid i stort sett fullinvesterade. Detta ger antagligen ett större fokus på affärsverksamheterna i sig och långsiktighet och mindre fokus på Mr Markets humör. Nackdelen är att man inte sitter på likvider när det kommer riktigt gyllene köptillfällen.

En annan nyhet i den senaste kvartalsrapporten var att man lägger ned planerna på fondförvaltning. Tanken var att man skulle använda sin kunskap och gjorda analyser till någon form av fondförvaltning, men personligen tror jag att ett sådant steg skulle kunna leda bolaget fel på lite längre sikt. Jag gillar Svolder som det är även om jag hade önskat att man kunnat bygga upp en större andel likvider samt inte alltid varit så måna om att sälja av innehav för att ha till sina egna utdelningar och/eller nyinvesteringar. Det borde fungera att enbart använda en del av det befintliga kassaflödet till detta. Från ett klassiskt värdeinvesteringsperspektiv så är det dock rimligt att sälja av innehav då det når sin s.k. "intrinsic value".

Vad är din syn på Svolder och bolagets affärsmodell? Har de gjort rätt i att ta in Mekonomen i sin portfölj och sälja av i Beijer Electronics?

Sparbuffert

Många  har antagligen fått tillbaka på skatten nu så här innan Midsommar. Det kan då vara läge för att slå ett slag för sparande och sparbuffertar.

Det var ett tag sedan jag skrev om det tidigare, men jag kan till att börja med, i alla fall som referensobjekt, än en gång ta upp en gammal undersökning från 2009. Den visade att:

21% av alla vuxna i Sverige har 0 kr i sparade medel.
14% har 1-10.000 kr
16% 10.000 - 50.000 kr
13% 50.000 - 100.000 kr
17% 100.000 - 250.000 kr
9% 250.000 - 500.000 kr
6% 500.000 - 1 milj kr
5% Mer än 1 milj kr.

I "sparade medel" ingick även eget pensionssparande.

M.a.o. drygt hälften av alla vuxna svenskar hade 2009 mindre än 50.000 kr i sparade medel. Hur siffrorna är nu ca 3 år senare vet jag ej, men jag förmodar att de inte skiljer sig allt för mycket åt. Inflationen har ju varit måttlig men sparivern kan kanske varit något större de senaste åren.

Ett vanligt råd är att man ska ha 1-3 nettolöner i sparbuffert. En, kan jag tycka, högst rimlig nivå. 1-3 nettolöner ger en ett någorlunda initialt skydd.

Det kan väl också vara rimligt att ha en del av bufferten i kontanter hemma. Tänk dock då på att de flesta hemförsäkringar inte täcker stöld av kontanter upp till mer än ca 3-6.000 kr.

Huvuddelen av sparbufferten gör sig antagligen bäst i ett sparkonto med insättningsgaranti utan bindningstid. Sparbufferten ska allra helst vara både skyddad som tillgänglig ganska omgående vid behov. Därtill vill man naturligtvis ha en så bra ränta som möjligt.

Personligen, även om denna blogg handlar mest om aktier, så tycker jag att en sparbuffert är A och O. Man ska inte börja köpa vare sig fonder eller aktier utan att man har en bas i form av en sparbuffert. Det är oerhört mycket lättare att klara börsens svängningar liksom livet i övrigt, om man känner att man har en buffert att falla tillbaka på om något oförutsett händer. Mardrömsscenariot är att BEHÖVA sälja fonder/aktier för att man behöver pengarna. Fonder/aktier ska man enbart sälja för att man vill sälja. Därför är det även från ett aktieperspektiv viktigt med en sparbuffert.

Ett annat sätt att räkna på hur stor sparbuffert man behöver är att inte utgå från sin månadsinkomst utan från sina eventuella mer eller mindre förväntade framtida utgifter. Man kan tänka utifrån alla möjliga olika scenarion och aspekter. Om du skulle behöva köpa ytterligare en bil p.g.a. ändrade familje/arbetsförhållanden. Vad skulle det kosta dig att köpa en ny bil? Vilken prisklass av bil kör du vanligen? Vad kostar ditt boende? Vad händer om du behöver betala dubbelt boende? Hur många månaders boende kan du täcka med din sparbuffert, 6-9 månader? o.s.v.

Alla är vi ju olika samt lever olika därför kan det vara lämpligt att tänka ut några utgiftsscenarion som kan falla in, samt då se vilken storlek på sparbufferten som kan vara lämplig. Detta för att nyansera bilden något och inte bara jämföra med den normala nettoinkomsten.

En annan väldigt viktig aspekt av det hela är att inte leva upp hela sin inkomst. Om en omställning hastigt skulle behöva göras ekonomiskt så är det svårare att rätta mun efter matsäck om man ska ställa om från att 100% av nettolönen är intecknad än om 80% är det. Håll nere kostnaderna även om det inte behövs. Det är också den mest effektiva bufferten man kan ha då det är ett dubbeleggat svärd, dels byggs en sparbuffert lättare upp, dels så är man inte lika känslig för situationer som ger minskade intäkter.

Vad är din syn på sparbuffertar och dess storlek?

Reserv

 

KYB Corporation vs Beijer Alma

Eftersom jag fått lite frågor angående ett av bolagen jag har i portföljen, Beijer Alma, så tänkte jag det kunde passa med ett lite generellt inlägg om bolaget. Samtidigt kanske jag kan få lite respons på mina antaganden som jag gör kring bolaget. Jag tänkte även att en enklare jämförelse med en aktör som är listat på Tokyo-börsen kunde vara intressant i sammanhanget

Japanska KYB Corporation är en av världens största fjädertillverkare och leverantör av chassifjädrar m.m. Även andra produktioner ingår naturligtvis i koncernens utbud så som hydrauliklösningar till anläggningsmaskiner. KYB Corporation har en omsättning på motsvarande ca 28 miljarder kr.

Beijer Alma är ett mycket mindre bolag och har av en händelse ganska exakt en tiondel så stor omsättning, nämligen ca 2,8 miljarder kr.

En tredjedel av KYB Corporations omsättningen kan härledas till de fem största kunderna. Vad det gäller just fjädrar så är det Toyota, Nissan samt Yamaha som är de viktigaste kunderna. Fortsatt efterfrågan från dessa fordonstillverkare är därmed vitalt för att även KYB Corporations "hjul ska snurra".

Beijer Alma har tidigare också varit beroende av enskilda större kunder. Detta ska ha varit fallet när IT-krisen slog till. Enligt VD Bertil Person har man dock lärt sig sin läxa och ser idag till att vara mer diversifierad i sin kundbas så att ingen enskild kund kan få för stor påverkan.

Ur ett geografisk synvinkel står Japan för 54% av KYB Corporations omsättningen följt av Europa på 14% och Nordamerika och Kina på vardera 10%. För Beijer Almas del så är Europa den viktigaste marknaden.

KYB Corporation har en ROE (5-års medel) på 10,7%. Efter två dåliga år 2008 och 2009 gjorde man en rekordvinst 2010. Vinsten verkar kunna härledas till att omsättningen återgick till mer normala siffror samtidigt som man slog i bromsen och minskade sina capex investeringar kraftigt (halverades från tidigare nivåer). Något som inte verkar vara långsiktigt hållbart då de enligt bolagets egna prognoser ska höjas framöver med sjunkande vinst och sjunkande vinstmarginal som följd. Debt/Equity låg för KYB Corporation på 2,2 då bokslutsåret 2010 var till ända den 31 Mars 2011 (följer ej kalenderåret).

Beijer Alma påverkades i en jämförelse inte nämnvärt under 2008-2009. ROE är tillika mycket bättre (mer runt 20% i snitt) och Debt/Equity ration är på ca 0,5 (ÅR 2011).  Således ter sig Beijer Alma både vara mer välskött som finansiellt stabilt än det mycket större KYB Corporation.

Utdelningarna har aldrig i Beijer Almas fall varit hotade under de senaste 10 åren utan antingen behållits eller successivt ökat. I KYB Corporations fall så sänktes de under Finanskrisen.

Tittar man på ägarförhållandena så är ju Anders Wall starke man i Beijer Alma med drygt en tredjedel av rösterna. Ägandet av KYB Corporation har en mer institutionell karraktär med Japan Trustee Service Bank som störste ägare på 10%. Rent generellt är min upplevelse att institutionellt ägande leder till svagare balansräkningar samt därmed även högre sårbarhet vid kriser eller då omställningar behöver ske, liksom till ett mer kortsiktigt tänk där det gäller att "krama ur" så mycket som möjligt för stunden. Det är t.ex. en av anledningarna till att jag ogillar Swedish Match.

Ett antagande jag också gör är att KYB Corporation gör tämligen långa serier/har stora volymer. Beijer Alma satsar mer på kortare serier där priset inte är det avgörande utan tillgänglighet, service och ett nära samarbete med kunden är viktiga konkurrensfördelar. På detta sätt kan man hålla högre marginaler. Jag tror också det är en av "hemligheterna" med Beijer Almas vinstmarginaler. Man verkar mer lokalt, ofta gentemot mindre kunder, samt tillgodoser deras behov av kortare produktionsserier. Man vågar säga nej till att ta ordrar och gå upp i volym och tillverka serier i högre volymer men till lägre marginaler. Man är dock mån om att ha ett nära samarbete med sina kunder. Ett samarbete som kan/bör ge utslag i bättre marginaler då man kan ta betalt därefter. Nöjda kunder bör vara mindre benägna att byta leverantör. Speciellt då det gäller produkter som enbart har, eller bör ha, marginell påverkan på den slutgiltliga produkten och kostnadsmassan.

Jag tycker också att Beijer Alma visat sig kunna göra kloka förvärv. Det sker inte till vilket pris som helst i någon lusta av imperie-byggande utan, hittills i alla fall, anser jag att man gjort förvärv som verkat rimligt prissatta och som kan bidra till ökade vinster. Framtiden får naturligtvis utvisa huruvida detta är/blir riktigt.

Naturligtvis är man inte immun mot konkurrens. Marginaler kan komma att sjunka. Dock anser jag att Beijer Alma har goda förutsättningar för att kunna fortsätta som man tidigare gjort. Om man inte lyckas med den tillväxten utan stagnerar något vad det gäller vinst- och utdelningstillväxt, så har man ändock en bra verksamhet som just nu är rimligt prissatt. Tittar vi på de vanliga nyckeltalen P/E och direktavkastning så ligger väl de på ca 11 respektive strax över 6% vill jag minnas. Lägg därtill alla andra kvaliteer bolaget uppvisar ( se min tidigare Analys av Beijer Alma ) och jag har svårt att säga annat än att Beijer Alma har en given plats i min portfölj.

Vad är din syn på Beijer Alma?

Graham om Efficent Market Hypothesis

Bloggaren Lundaluppen har startat en serie inlägg som behandlar boken The Intelligent Investor  skriven av Benjamin Graham. Jag rekommenderar varmt att du tar dig en titt. Läs om inläggen här: Lundaluppen: The Intelligent Investor. Graham är ju allmänt känd som värdeinvesteringens fader och hade en lång karriär. Ett flertal böcker skrevs, varmed ovan nämnda och Security Analysis antagligen är de mest kända.  

Utöver böcker skrev Benjamin Graham också en hel del andra artiklar, höll tal samt naturligtvis även undervisade i ämnen relaterade till ekonomi och investeringar. En hel del av hans artiklar publicerades i ansedda Financial Analysts Journal och finns kvar i deras arkiv än för den som är intresserad.

Benjamin Graham avled 1976 vid 82 års ålder men var tämligen aktiv även de sista åren av sitt liv.

Under 60-talet växte en teori om aktiemarknaden som brukar refereras till som Efficent Market Hyphotesis. Kortfattat så handlar den om att marknaden alltid är rätt prissatt utifrån tillgänglig information. Marknaden är med andra ord effektiv. Denna syn på aktiemarknaden fick allt starkare fotfäste under framförallt 70-talet d.v.s. mot slutet av Grahams karriär. Graham själv verkade ödmjuk inför att det fanns olika vägar för att lyckas på "marknaden" för olika personer och stängde därmed inga dörrar för andra även om han själv förordade att man köpte det som bedömdes vara så att säga undervärderat. Man utnyttjar med andra ord det glapp mellan värde och pris som anses föreligga.

"Do those things as an analyst that you know you can do well, and only those things. If you can really beat the market by charts, astrology, or by some rare and valuable gift of your own, then thats the row you should hoe. If you´re really good at picking the stocks most likely to succeed in the next 12 months, base your work on that endeavor. If you can fortell the next important development in the economy, or in technology, or in consumers preferences and gauge its consequences for various equity values, then concentrate on that particular activity. But in each case you must prove to yourself by honest, no-bluffing self-examination and by continuous testing of performance, that you have what it takes to produce worthwile results."

Just Efficent Market Hyphotetis är extra intressant då den ofta sätts i motsattsförhållande till s.k. värdeinvestering. Jag tänkte det tillika då kunde vara intressant att se vad Benjamin Graham hade för tankar kring denna syn bl.a. så sent som 1974. 

"I do want to use an instance here in connection with a brief discussion of a recently launched academic theory about the stock market, which could have a great practical importance if it coincided with reality. This is the hypothetis of the efficent market. In its extreme form it makes two declerations: (1) The price of nearly every stock at nearly all times reflects whatever is knowable about the companys affairs; hence no consistent profits can be made by seeking out and using additional information, including that held by insiders. (2) Because the market has complete or atleast adequate information about each issue, the price it registers are therefore "correct", "reasonable" or "appropiate". This would imply that it is fruitless, or atleast insufficiencly rewarding for security analysts to look for discrepancies between price and value.

I have no particular quarrel with decleration one, though assuredly there are times when a researcher may unearth significant information about a stock, not generaly known and reflected in the price. But I deny emphatically that because the market has all the information it needs to establish a correct price the prices it actually registers are in fact correct.

Descartes summed up the matter more than three centuries ago, when he wrote in his Discours de la Methode "Ce nést assez d´avoir l´esprit bon, mais le principal est de l´appiquer bien". In English "It is not enough to have good intelligence" - and I add "enough information" - "the principle thing is to apply it well."