söndag 22 januari 2023

Kinesisk nyår, gyllene andelar och minoritetsägande

Det kinesiska nyåret har inletts. Igår kväll satt troligen många uppe. Idag på nyårsdagen brukar det traditionellt delas ut gåvor. Det kinesiska nyåret är årets största helg och varar i flera dagar. Var dag har enligt tradition sina sysslor.  21:e till 27:e är lediga helgdagar, men firandet kan fortsätta till den 5:e februari då det brukar avslutas med lyktfestival.

I år sammanfaller det också med att Kina inför festligheterna släppt på de tre år långa covid-restriktionerna. Kina höll länge i sin nolltolerans och hårda lock-down policy. Tvärt emot egentligen vad vi gjorde i Sverige som troligen var bland de mest öppna länderna.

Något annat som man i Kina slagit ned hårt på är bl.a. de stora tech-giganternas inflytande. Drygt två år av tumskrivande och ökad kontroll. Vilket lett till att utländska investerare tagit sitt pick och pack och lämnat kinesisk börs.

Kinesisk börs överlag har inte rosat någon. Räcker att kolla på SSE50 (de 50 största på Shanghai-börsen). Från toppen precis i början av 2021 då SSE 50 stod i ca 4000 till bottenivån i höstas 2022 på ca 2300.

Sedan positivare tongångar börjat inledas står SSE50 idag på ca 2800. D.v.s en klättring uppåt igen, liksom på övriga världens börser, verkar ha inträffat.

Återgår vi till tech-giganter så kan vi ta Alibaba som exempel. Toppnivåer på ca 305 usd via NYSE till botten i höstas på ca 64 usd.

Tencent toppade på 73 eur via Frankfurt-börsen. Botten i höstas på 27 eur.

Idag står de i 120 usd respektive 46 eur.

Kursrörelserna exemplifierar volaliteten man kan uppleva tämligen väl.

Ett sätt som man i Kina nyttjat för att stärka kontrollen över tech- och mediabolag är att 1 % ägs av staten. De aktierna kommer med särskilda rättigheter att kontrollera innehållet. S.k. ”gyllene andelar”. Rent formellt sker det genom att andelarna ger rätt till en styrelsepost vars ledamot har veto-rätt. Än så länge inte i något moderbolag så vitt jag vet, men man har börjat med det i några av alla de dotterbolag som de stora koncernerna består utav. Då dotterbolag verksamma i specifika affärsområden som t.ex video-strömningsplattformar (Youku som exempel).

Bolag inom media, finans och energi verkar vara de tre affärsområdena som i nuläget får dessa ”gyllene andelar”.

Kinas taktik att äga minoritetsandelar för att få insyn och inflytande är inget som enbart sker i Kina. Mer och mer har det också uppmärksammats att så sker i andra delar av världen också. Då gärna i kritisk infrastruktur.

Vi har t.ex. exempel på köp av andelar i Tysklands, liksom Europas, bland de största och viktigaste hamnar, Hamburgs hamn.

I Sverige har vi ett för aktieintresserade intressant exempel. Euroclear. Sveriges enda värdepapperscentral som hanterar aktieböckerna för alla svenska börsbolag. Hjärtat av själva infrastrukturen för aktieägande och handel. Tredje största ägaren är ett bolag kopplat till just Kina.

I mitt förra inlägg så gick jag igenom politisk risk som en sak i checklistan att stämma av. Just de politiska riskerna är ganska tydliga och man kan anpassa risktagandet med dem i åtanke. Men det finns också mer diffusa politiska risker. Risker som kan påverka oss på mer indirekta sätt.

Hur som helst. Tigerns år lämnar vi nu bakom oss och vi kliver in i kaninens år.

 


 

5 kommentarer:

  1. Vad tänker du det kan finnas för risker kopplade till att Kina är tredje största ägare i Euroclear?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beskrivs väl tämligen väl ovan, för den som tänker efter? Politisk påtryckning på oväntade och kraftfulla sätt. Till stor skada för den som inte lyder.

      Radera
  2. Finns en risk att investeringen inte är gjord på affärsmässiga principer utan på politiskt-strategiska. För att få ökad insyn och ev. möjligheter att i framtiden påverka verksamheter. Kan ge ökad chans att få åtkomst till känslig information/säkerhets rutiner och därmed i förlängningen påverka IT-systemen, påverka ekonomin m.m. Ett domedagsscenario vore ju i en konflikt mellan Väst och någon antagonist att antagonisten inte bara tillfälligt släcker ner el, datacenter m.m. i en cyberattack utan fullkomligt raderar och smular sönder allt till oigenkännlighet. Tillgångar som hem och gård har man ju besittning av på ett helt annat sätt än pengar och aktier på en skärm. FOI släppte en rapport för nått år sedan om risker kring utländskt ägande om man vill fördjupa sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som en dystopi men kanske inte helt osannolikt ändå?

      Är detta något som du själva agerar på? Jag tänker själv främst på om de skulle göra olika företags aktieböcker oläsliga så att det inte går att reda ut vem som äger vad längre eller förstöra systemet på annat sätt. Hur säkert är egentligen Euroclear?

      Radera
    2. Inte egentligen. Man ska ha lite blandat är väl det allmänna rådet. Handfasta tillgångar är inte att förringa. Samtidigt kan det finnas framtidsscenarion som raderar dylika till noll och intet med. Oavsett dystopi-scenario så är nog att ha hälsan med sig, kunskaper och färdigheter som går nyttja samt ett socialt skyddsnätverk det som är prio ett.

      Radera