Nu blev det värsta "Dagens Industri-rubriken" på det här inlägget, men det får ni tåla.
Vi kan i alla fall börja med och se vad DI tipsar om. Där skriver man om ett tips som storbanken SEB ger - en valuta strategi. Malaysias ringgit mot Indonesiens rupiah. Malaysias ekonomi är tydligen bättre. Dessutom tipsa man om den filippinska aktiemarknaden. Filippinerna förväntas sänka räntorna och det ska ge aktierna där en skjuts.
Aktieskribenten Marcus Hernhag har tagit fram åtta bra bolag. I grunden bra bolag men som utvecklats svagt under 2015: Castellum, H&M, Handelsbanken, ICA, Kinnevik, Meda, P&G och Skanska.
Skulle jag behöva välja mellan SEB och Hernhag så ligger mina egna tankar närmare Hernhags.
Sedan har Värdebyrån ca 100 intressanta bolag på sin net-nets lista. Vilka förtäljs inte utan du får köra din egen screening efter dem. Även om du inte får konkreta tips så kan jag tipsa om de mycket välskrivna inläggen om net-nets på deras blogg.
John Bogle menar på att man inte ska förvänta sig mycket alls från just aktier de närmsta åren, men för aktier är det bästa alternativet ändock att spara regelbundet i breda indexfonder.
Privata affärer hade för inte så länge sedan fyra tips. Kambi, IC Group, Tomra och Flügger.
Carnegies småbolagsförvaltare tror på Hoist, Atrium Ljunberg och Scandi Standard.
Tittar man på Carnegies Sverigefond förvaltare så tecknades nyligen aktier i Dometic.
Senaste köpen som gjordes till Odins Sverigefond var Fenix Outdoor, Attendo och Clas Ohlson.
Skagen Global köpte nyligen in Service Master och Xcel Energy.
Jag själv då?
Dels så kommer det fortsättas att månadssparas, som alltid, i ett par indexfonder.
Jag tror att jag kommer köpa i Walmart, Berkshire och möjligtvis några få amerikanska aktier till under 2016. Jag vet inte om de kommer gå uppåt i kurs under just 2016 (hoppas inte) men jag tycker de är attraktivt prissatta och jag har utrymme i portföljen för dem.
Som en sidonotering har jag också fyra stycken som närmar sig att bli s.k. Magic Sixes. En urvalsmetod som lyckats bra förr när man vill hitta undervärderade aktier. Aktierna är Wilhelm Wilhelmsen, Möller Maersk, Atria och Saga Furs. De uppfyller inte kraven än, men jag ska hålla dem under uppsikt.
Vilka aktier finner du intressanta i nuläget?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
onsdag 30 december 2015
tisdag 29 december 2015
Årets säljbeslut
Ofta utvärderar jag köpbeslut eller försöker bedöma vad som bör vara köpvärt.
Jag tänkte här istället vända på steken och utvärdera årets säljbeslut.
I början av året såldes ca en tredjedel av mina innehav i Kinnevik, Skanska och Yara.
Anledningen var helt enkelt för att de var enligt mig övervärderade. Vid ca 300, respektive 200 och 400 så är bolagen långt ifrån köpvärda. Kinnevik är iofs alltid svåra att "räkna" på i och med sin transformering, men att Skanska i nuläget skulle vara värt över 200 kr aktien är för mig obegripligt. Yara är heller inte självklar, men så pass bekväm med bolaget känner jag mig att jag vet när det är billigt i alla fall. Det tycker jag inte Yara med nuvarande förutsättningar är på 400.
Tittar jag vidare i transaktionshistoriken i usd-portföljen så såldes även Precision Castpart. Anledningen var att Berkshire Hathaway lade bud på bolaget och det blev uppköpt. Jag hade gärna behållit aktier i bolaget, men nu får det bli indirekt ägande via Berkshire istället.
Sedan har även delarna som blev utav samgåendet och spinn-off affären från Orbital och Alliant Techsystem avyttrats. Som jag tidigare skrivit om det så blev 1 delat på 2 + 1 = ca 50% på ett halvår. Värderingarna steg och det troligtvis mest beroende på det allmänna börsklimatet inte att synergier togs fram så snabbt i strukturaffärerna. Greenblatt har skrivit en del om spinn-offer om man vill förkovra sig i dessa. Även om detta fallet föll väl ut så är det troligtvis inte ett investeringstema jag kommer återkomma ofta till.
Slutligen, samt min snabbaste affär och en mindre förlust, var i Caterpillar. Snabbt in och sedan snabbt ut igen efter ännu en tankerunda. Här var det min totala portfölj som fällde avgörandet. Hur många cykliska turn-around liknande bolag ska jag ha i portföljen? En mindre blev svaret. Här var det alltså inte frågan om något bolagsrelaterat i sig eller omvärdering av bolaget utan portföljallokering.
Nöjdast är jag med besluten i Kinnevik, Skanska och Yara. Här följde jag en i förväg uppsatt strategi att sälja av delar av ett innehav om det ser orimligt högt värderat ut.
Försäljningen i Precision Castpart är jag också nöjd med. Jag har inga regler för uppköp, men uppköp går man ju sällan back på. I detta fallet får man ju t.o.m. behålla kakan som åts.
Minst nöjd är jag med Alliant och Caterpillar. Alliant för att hela investeringen är en form av "style drift" och Caterpillar för att jag borde ha tagit ett större mer genomtänkt perspektiv från första början. Å andra sidan är jag nöjd med (i båda fallen) att jag har som strategi att ta små positioner i början för att sedan fortsätta bygga på dem om jag finner det är rätt och riktigt. Det minimerar effekterna av ett ibland mer impulsivt beteende (både uppåt och nedåt).
Vilka säljbeslut under året är du mest och minst nöjd med samt varför?
Jag tänkte här istället vända på steken och utvärdera årets säljbeslut.
I början av året såldes ca en tredjedel av mina innehav i Kinnevik, Skanska och Yara.
Anledningen var helt enkelt för att de var enligt mig övervärderade. Vid ca 300, respektive 200 och 400 så är bolagen långt ifrån köpvärda. Kinnevik är iofs alltid svåra att "räkna" på i och med sin transformering, men att Skanska i nuläget skulle vara värt över 200 kr aktien är för mig obegripligt. Yara är heller inte självklar, men så pass bekväm med bolaget känner jag mig att jag vet när det är billigt i alla fall. Det tycker jag inte Yara med nuvarande förutsättningar är på 400.
Tittar jag vidare i transaktionshistoriken i usd-portföljen så såldes även Precision Castpart. Anledningen var att Berkshire Hathaway lade bud på bolaget och det blev uppköpt. Jag hade gärna behållit aktier i bolaget, men nu får det bli indirekt ägande via Berkshire istället.
Sedan har även delarna som blev utav samgåendet och spinn-off affären från Orbital och Alliant Techsystem avyttrats. Som jag tidigare skrivit om det så blev 1 delat på 2 + 1 = ca 50% på ett halvår. Värderingarna steg och det troligtvis mest beroende på det allmänna börsklimatet inte att synergier togs fram så snabbt i strukturaffärerna. Greenblatt har skrivit en del om spinn-offer om man vill förkovra sig i dessa. Även om detta fallet föll väl ut så är det troligtvis inte ett investeringstema jag kommer återkomma ofta till.
Slutligen, samt min snabbaste affär och en mindre förlust, var i Caterpillar. Snabbt in och sedan snabbt ut igen efter ännu en tankerunda. Här var det min totala portfölj som fällde avgörandet. Hur många cykliska turn-around liknande bolag ska jag ha i portföljen? En mindre blev svaret. Här var det alltså inte frågan om något bolagsrelaterat i sig eller omvärdering av bolaget utan portföljallokering.
Nöjdast är jag med besluten i Kinnevik, Skanska och Yara. Här följde jag en i förväg uppsatt strategi att sälja av delar av ett innehav om det ser orimligt högt värderat ut.
Försäljningen i Precision Castpart är jag också nöjd med. Jag har inga regler för uppköp, men uppköp går man ju sällan back på. I detta fallet får man ju t.o.m. behålla kakan som åts.
Minst nöjd är jag med Alliant och Caterpillar. Alliant för att hela investeringen är en form av "style drift" och Caterpillar för att jag borde ha tagit ett större mer genomtänkt perspektiv från första början. Å andra sidan är jag nöjd med (i båda fallen) att jag har som strategi att ta små positioner i början för att sedan fortsätta bygga på dem om jag finner det är rätt och riktigt. Det minimerar effekterna av ett ibland mer impulsivt beteende (både uppåt och nedåt).
Vilka säljbeslut under året är du mest och minst nöjd med samt varför?
tisdag 22 december 2015
Boktips för julledigheten
Det kom många intressanta boktips bland kommentarerna i inlägg innan så tänkte jag lika gärna kunde lägga upp dem här. Jul och nyår ska ju vara tiden för reflektion och eftertanke och vad passar då inte bättre än att göra det utifrån kanske nya infallsvinklar.
Jag länkar till Adlibris av bekvämlighetsskäl, men det går ju lika gärna beställa från valfri bokhandel. Jag får inte reklampengar från dem om nu någon befarade det.
The Black Swan lästes av signaturen "J" förra Julen. Jag har den själv i min egen bokhylla och kan också rekommendera den. Nassim Nicholas Taleb skriver mycket övertygande.
Nu läses Och världen skälvde (Atlas Shruged) av "J". Jag har inte läst den själv men enligt beskrivningen så är det en filosofisk thriller som utmanar, fascinerar och inspirerar. I USA har den tydligen blivit framröstad som den bok som näst efter Bibeln haft störst inflytande på människors liv. Det låter det.
Signaturen "Carolus" önskar läsa Stress test Reflections on financial crises. En bok av USAs f.d. finansminister och tydligen rekommenderad av Buffett.
"Kenny" högläser ur The Intelligent Investor. En klassiker som troligen finns hos alla som är intresserad av värdeinvestering, Buffett, eller aktier för den delen.Vill man få en mycket bra genomgång av boken så finns det på Lundaluppens blogg; The Intelligent Investor.
Sedan har vi också tegelstenen Security Analysis eller om man vill bli påmind om hur svårt det är att slå index; A random walk down wall street.
"Lars" tänker sätta tänderna i Early retirement extreme a philosphical and practical guide to financial independence.
"Konservativ" rekommenderar Mannen som planterade träd. En bok om långsiktighet och disciplin.
Själv kan jag rekommendera en bra, men med udda titel, bok för den som är lite nyare på aktier; F Wall street.
More than you know rekommenderar jag till den som vill grotta ned sig lite djupare i bl.a. mänskligt beteende samt få några tankeställare.
The armchair millionaire rekommenderas till den som egentligen tycker aktier är tråkigt, inte har en aning om var börsen ska ta vägen men vill få ihop ett rejält sparande ändå.
Vad har ni fler för boktips?
Jag länkar till Adlibris av bekvämlighetsskäl, men det går ju lika gärna beställa från valfri bokhandel. Jag får inte reklampengar från dem om nu någon befarade det.
The Black Swan lästes av signaturen "J" förra Julen. Jag har den själv i min egen bokhylla och kan också rekommendera den. Nassim Nicholas Taleb skriver mycket övertygande.
Nu läses Och världen skälvde (Atlas Shruged) av "J". Jag har inte läst den själv men enligt beskrivningen så är det en filosofisk thriller som utmanar, fascinerar och inspirerar. I USA har den tydligen blivit framröstad som den bok som näst efter Bibeln haft störst inflytande på människors liv. Det låter det.
Signaturen "Carolus" önskar läsa Stress test Reflections on financial crises. En bok av USAs f.d. finansminister och tydligen rekommenderad av Buffett.
"Kenny" högläser ur The Intelligent Investor. En klassiker som troligen finns hos alla som är intresserad av värdeinvestering, Buffett, eller aktier för den delen.Vill man få en mycket bra genomgång av boken så finns det på Lundaluppens blogg; The Intelligent Investor.
Sedan har vi också tegelstenen Security Analysis eller om man vill bli påmind om hur svårt det är att slå index; A random walk down wall street.
"Lars" tänker sätta tänderna i Early retirement extreme a philosphical and practical guide to financial independence.
"Konservativ" rekommenderar Mannen som planterade träd. En bok om långsiktighet och disciplin.
Själv kan jag rekommendera en bra, men med udda titel, bok för den som är lite nyare på aktier; F Wall street.
More than you know rekommenderar jag till den som vill grotta ned sig lite djupare i bl.a. mänskligt beteende samt få några tankeställare.
The armchair millionaire rekommenderas till den som egentligen tycker aktier är tråkigt, inte har en aning om var börsen ska ta vägen men vill få ihop ett rejält sparande ändå.
Vad har ni fler för boktips?
måndag 21 december 2015
Wal-marts Q3 2015
Wal-marts senaste kvartalsrapport finns här. En enklare press-release finns här.
Rullande 12-månadersvinst är i.a.f. 4,67 usd/aktie och en sjunkande kurs (ca 59 usd/aktie i skrivande stund) har ökat direktavkastningen till ca 3,3%.
Wal-mart straffas av aktiemarknaden och min tes är att det beror på att aktiemarknaden vill se ökade vinster (inte minst per aktie sett) och pengar på bordet NU.
Det Wal-mart gör är precis tvärt om. Man investerar i verksamheten, inklusive på höjda löner för sin anställda. Det här gillas inte av börsaktörer, men är precis som en långsiktig ägare av en affärsverksamhet bör tänka.
Några större vinstlyft är heller inte att vänta. Det vet börsen. Hur då? Wal-mart är en tämligen stabil verksamhet som tack vare stora återköp av aktier fått en god tillväxt per aktie sett ur ett historiskt perspektiv.
Vad gör bolaget nu?
Man har drastiskt dragit ned på återköpen under 2015 och lägger pengar istället på att investera i verksamheten.
Investeringarna är tänkt att bära frukt på lång sikt, inte glädja aktiemarknaden på kort.
För mig är det här ett gott tecken. Det här är ett bolag som aktiemarknaden handlar ned fastän bolaget tar riktiga beslut och dessutom så går affärsverksamheten faktiskt hyfsat bra (F-score 7 för den som vill ha något mer "mekaniskt").
Jag tror att bolagets nuvarande strategi kommer bibehållas under 2016, att aktiemarknaden fortsatt inte kommer gilla det och att jag därför kommer köpa fler aktier Wal-mart relativt regelbundet under nästkommande år. Men vi får se.
Hur går dina tankar kring Wal-mart?
Rullande 12-månadersvinst är i.a.f. 4,67 usd/aktie och en sjunkande kurs (ca 59 usd/aktie i skrivande stund) har ökat direktavkastningen till ca 3,3%.
Wal-mart straffas av aktiemarknaden och min tes är att det beror på att aktiemarknaden vill se ökade vinster (inte minst per aktie sett) och pengar på bordet NU.
Det Wal-mart gör är precis tvärt om. Man investerar i verksamheten, inklusive på höjda löner för sin anställda. Det här gillas inte av börsaktörer, men är precis som en långsiktig ägare av en affärsverksamhet bör tänka.
Några större vinstlyft är heller inte att vänta. Det vet börsen. Hur då? Wal-mart är en tämligen stabil verksamhet som tack vare stora återköp av aktier fått en god tillväxt per aktie sett ur ett historiskt perspektiv.
Vad gör bolaget nu?
Man har drastiskt dragit ned på återköpen under 2015 och lägger pengar istället på att investera i verksamheten.
Investeringarna är tänkt att bära frukt på lång sikt, inte glädja aktiemarknaden på kort.
För mig är det här ett gott tecken. Det här är ett bolag som aktiemarknaden handlar ned fastän bolaget tar riktiga beslut och dessutom så går affärsverksamheten faktiskt hyfsat bra (F-score 7 för den som vill ha något mer "mekaniskt").
Jag tror att bolagets nuvarande strategi kommer bibehållas under 2016, att aktiemarknaden fortsatt inte kommer gilla det och att jag därför kommer köpa fler aktier Wal-mart relativt regelbundet under nästkommande år. Men vi får se.
Hur går dina tankar kring Wal-mart?
Kommentatorsfältet som win-win
Tänkte först bara göra en notis om Wal-mart och eventuellt Ratos, men efter förra inlägget följde ett väldigt intressant kommentatorsfält. En salig blandning av tankar och åsikter utbyttes. Inte minst om värdeinvesteringars förträfflighet eller förgänglighet.
Läs gärna där. Oavsett vad du själv har för tankar om saken så brukar att ta del av olika människors tankar att berika.
Själv är jag något ambivalent och det är kanske därför bloggen ändock drar till sig en blandad läsekrets. Jag tror jag blandar lite stort och smått, kortare notis-inlägg med längre undersökande, om än det ena och än det andra. En del tafatta ideer med en del mer tankvärda. Det går m.a.o. både ibland både hålla med som att ibland tycka det låter dumt. Cést la vie.
När det gäller värdeinvestering så är jag själv av den åsikten att jag tycker det finns belägg för att värdeinvestering som helhet överavkastar under längre tidsperioder för den rationelle investeraren.
Märk väl tre mycket viktiga saker
Som helhet - En portfölj som förvaltas enligt någon värdeinvesteringsstrategi (det finns ett flertal) kan inte förväntas gå med plus i varje enskild beståndsdel, men som helhet.
Längre tidsperioder - Värdeinvestering överavkastar inte varje enskilt år. Tvärt om. Många år kan vara direkt usla, men drar man ut tidsperioden så tas tappen man får vissa år igen. Inte sällan med råge.
Den rationelle - Det här är den stora akilleshälen. Man behöver en rationell metod för hur man väljer aktier, man behöver ha tilltro den samt inte vara mer känslostyrd än att man kan följa den. Stå ut med en hel del volalitet samt utstå långa perioder av möjlig osäkerhet.
Dessa tre saker kombinerat tror jag kan göra fantastiska saker, men det är också här jag är ambivalent. På den tredje punkten. Hur pass rationell är jag och hur rationell är min "metod"?
När det gäller den delen av min ekonomi som gäller fondsparande är jag väldigt mekanisk och kör mycket med sparande i billiga indexfonder.
När det gäller direktköp i aktier (som bloggen till största delen handlar om) så försöker jag anamma en "metod" som ger mig en bra riskjusterad avkastning enligt mina förutsättningar. Jag tror på att värdeinvesteringsprinciper då är en bra metod att utgå ifrån. Hade jag inte trott det så hade jag ju lagt allt sparat kapital i indexfonder. På samma sätt hade jag trott att jag var ofelbar och fena på värdeinvestering så hade jag lagt allt på direktköp av aktier - sålunda är jag ambivalent.
För att lyckas med direktköp av aktier så kräver det att jag disciplinerar mig själv. I många saker. Man kan lära sig mycket av andra, men de lärdomar som sitter in i märgen är de man gjort själv. Därför försöker jag bygga på min "checklista" allt eftersom.
Men vet du vad? Oavsett hur du tar dig an aktier och fonder så är marknaden faktiskt riggad till fördel för dig som är lite långsiktig i ditt sparande, till skillnad från de som spelar på t.ex. lotto. Så egentligen finns det få motsättningar mellan den som vill spara på än det ena eller än det andra sättet. Julafton kommer till oss alla.
Läs gärna där. Oavsett vad du själv har för tankar om saken så brukar att ta del av olika människors tankar att berika.
Själv är jag något ambivalent och det är kanske därför bloggen ändock drar till sig en blandad läsekrets. Jag tror jag blandar lite stort och smått, kortare notis-inlägg med längre undersökande, om än det ena och än det andra. En del tafatta ideer med en del mer tankvärda. Det går m.a.o. både ibland både hålla med som att ibland tycka det låter dumt. Cést la vie.
När det gäller värdeinvestering så är jag själv av den åsikten att jag tycker det finns belägg för att värdeinvestering som helhet överavkastar under längre tidsperioder för den rationelle investeraren.
Märk väl tre mycket viktiga saker
Som helhet - En portfölj som förvaltas enligt någon värdeinvesteringsstrategi (det finns ett flertal) kan inte förväntas gå med plus i varje enskild beståndsdel, men som helhet.
Längre tidsperioder - Värdeinvestering överavkastar inte varje enskilt år. Tvärt om. Många år kan vara direkt usla, men drar man ut tidsperioden så tas tappen man får vissa år igen. Inte sällan med råge.
Den rationelle - Det här är den stora akilleshälen. Man behöver en rationell metod för hur man väljer aktier, man behöver ha tilltro den samt inte vara mer känslostyrd än att man kan följa den. Stå ut med en hel del volalitet samt utstå långa perioder av möjlig osäkerhet.
Dessa tre saker kombinerat tror jag kan göra fantastiska saker, men det är också här jag är ambivalent. På den tredje punkten. Hur pass rationell är jag och hur rationell är min "metod"?
När det gäller den delen av min ekonomi som gäller fondsparande är jag väldigt mekanisk och kör mycket med sparande i billiga indexfonder.
När det gäller direktköp i aktier (som bloggen till största delen handlar om) så försöker jag anamma en "metod" som ger mig en bra riskjusterad avkastning enligt mina förutsättningar. Jag tror på att värdeinvesteringsprinciper då är en bra metod att utgå ifrån. Hade jag inte trott det så hade jag ju lagt allt sparat kapital i indexfonder. På samma sätt hade jag trott att jag var ofelbar och fena på värdeinvestering så hade jag lagt allt på direktköp av aktier - sålunda är jag ambivalent.
För att lyckas med direktköp av aktier så kräver det att jag disciplinerar mig själv. I många saker. Man kan lära sig mycket av andra, men de lärdomar som sitter in i märgen är de man gjort själv. Därför försöker jag bygga på min "checklista" allt eftersom.
Men vet du vad? Oavsett hur du tar dig an aktier och fonder så är marknaden faktiskt riggad till fördel för dig som är lite långsiktig i ditt sparande, till skillnad från de som spelar på t.ex. lotto. Så egentligen finns det få motsättningar mellan den som vill spara på än det ena eller än det andra sättet. Julafton kommer till oss alla.
lördag 19 december 2015
Deere Q4 2015 och Berkshire som en win-win
Deere har lämnat sin rapport för 2015 (delat räkenskapsår). Vare sig man läser rapporten och bildar sig en uppfattning utifrån det eller kör en enkel F-score så visar det att Deere forfarande har motvind. Priset på många jordbruksprodukter har varit fallande i nästan 5 år snart och många lantbrukares ekonomi är ansträngd.
Det är något av en konjunkturdipp och få jordbruksmaskiner blir sålda. För Deeres del så är dock kassaflödena från verksamheten relativt goda och återköpen av aktier massiva i nuläget. Det ger sig lite naturligt att när det inte finns någon ökad efterfrågan så satsas inte pengar på nya fabriker. Vad göra med pengarna då? Återköp, utdelningar eller stärka balansräkningen.
Just Deeres balansräkning är lite av ackilleshälen eftersom Deere också verkar som finansiär. Jag är inte riktigt bekväm med finansbolag. Jag tycker det är enklare med mer rena industribolag.
Något som ökat stort är leasing. Det har mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. Idag utgörs det bokförda värdet av det som är på leasing det som finns på lager. Jag tror den här utvecklingen kommer fortsätta.
Hur som helst, försäljningen har sjunkit och förväntas sjunka än mer. Den som vill rida på en uppåtgående trend har ingen brådska i nuläget.
Jag är ändock mer komfortabel med jordbruksmaskiner än t.ex. marknaden kring olja som också haft en sjunkande efterfrågan p.g.a. sjunkande priser. Olja finns en del substitut för. Det finns ej för mat. Dessutom är jordbruksmaskinsmarknaden en slags oligopol-marknad. Aktörer inom olja finns en otrolig mängd av. Så även om olja och mat har likheter så är jag inte intresserad av renodlade oljebolag - trots att man kan använda liknande resonemang där - det som går ned kommer till slut gå upp.
Min investerings-tes är med andra ord att det förr eller senare vänder för tillverkare av jordbruksmaskiner och att Deere både är väl positionerade för att dra nytta av det samt utan större problem klarar av att "övervintra". Dröm-läget vore fortsatt sjunkande kurser/värde för att sedan när en vändning kommer i affärerna så uppfattas inte det direkt utan kvartal för kvartal visar det sig bli allt bättre. Det troliga är att stigande matpriser kommer förebåda stigande efterfrågan på nyare jordbruksmaskiner.
Nu låter det som om jag blivit en momentum-investerare. Det har jag inte. Jag kan fortfarande köpa lite då och då i nedåtstigande trend (affärsmässigt och kursmässigt) men jag har funnit att med ett så enkelt redskap som t.ex. F-score så kan man bilda sig en mer objektiv uppfattning om s.k. turn-around bolag. Det har så vitt jag vet aldrig varit bråttom att gå in med några större pengar i dem så länge F-score varit lågt. Däremot har det ofta varit lönsamt att göra det när F-score plötsligt skjuter i höjden och det förebådas en förbättring av bolagets affärer.
Så höga F-score och sjunkande kurs = troligt köpläge.
Lågt F-score och sjunkande kurs = inte bråttom.
På liknande sätt har t.ex. Michael Maoboussin undersökt och skrivit om att det är skillnad på negativa och negativa nyheter.
Nyheter som orsakar kursfall men inte berör lönsamheten egentligen (VD-byte? bonus-skandal?) är ofta bra köptillfällen.
Nyheter som orsakat kursfall men som berör lönsamheten (vinstvarningar?) förebådar ofta fler problem längre fram och därmed fortsatt sjunkande kurser.
Det här är väl ingenting som är 100% vattentätt, men vill man försöka att inte spela för mycket på sin egen "känsla" för saker och ting utan utgå från någon form av på förhand utvalda kriterier, så kan ju sådana här saker vara till hjälp.
Jag har sedan länge haft kriterier för att sålla bland bolag som hamnar på intressant-högen och vad som hamnar på icke-intressant högen liksom hur man bedömer ungefärligt "värde" Sedan några år tillbaka har jag också haft kriterier för att bedöma risknivån i dem (där tex en svag eller svårförståerlig balansräkning ger högre risk). Där bedömd risknivå bestämmer hur mycket jag är bekväm att köpa i dem i relation till min portfölj. På senare tid har dock tiden gått mer åt att fundera även på kriterier/checklistor även för andra saker så som t.ex. bäst köpläge.
Köpa "billigt" är bra, men om det tar lång tid för "billigt" att få sitt "rätta värda" så förtar det en hel del av avkastningen. I en jämförelse kan man då lika gärna ha köpt någonting som sakta tuffat på år ut och år in. Det är ju också därför ett bolag som Berkshire Hathaway är mitt största amerikanska innehav. Ett bolag som tuffar på - och skulle det slå stopp i ekonomin/världens börser så står bolaget med tillräckligt med pengar för att kunna dra fördel av det - en win-win situation m.a.o.
Ja vi får se var funderingarna slutar när det årliga julbadet är avklarat. Jag har hört att det är renande både för kropp och tanke...
Det är något av en konjunkturdipp och få jordbruksmaskiner blir sålda. För Deeres del så är dock kassaflödena från verksamheten relativt goda och återköpen av aktier massiva i nuläget. Det ger sig lite naturligt att när det inte finns någon ökad efterfrågan så satsas inte pengar på nya fabriker. Vad göra med pengarna då? Återköp, utdelningar eller stärka balansräkningen.
Just Deeres balansräkning är lite av ackilleshälen eftersom Deere också verkar som finansiär. Jag är inte riktigt bekväm med finansbolag. Jag tycker det är enklare med mer rena industribolag.
Något som ökat stort är leasing. Det har mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. Idag utgörs det bokförda värdet av det som är på leasing det som finns på lager. Jag tror den här utvecklingen kommer fortsätta.
Hur som helst, försäljningen har sjunkit och förväntas sjunka än mer. Den som vill rida på en uppåtgående trend har ingen brådska i nuläget.
Jag är ändock mer komfortabel med jordbruksmaskiner än t.ex. marknaden kring olja som också haft en sjunkande efterfrågan p.g.a. sjunkande priser. Olja finns en del substitut för. Det finns ej för mat. Dessutom är jordbruksmaskinsmarknaden en slags oligopol-marknad. Aktörer inom olja finns en otrolig mängd av. Så även om olja och mat har likheter så är jag inte intresserad av renodlade oljebolag - trots att man kan använda liknande resonemang där - det som går ned kommer till slut gå upp.
Min investerings-tes är med andra ord att det förr eller senare vänder för tillverkare av jordbruksmaskiner och att Deere både är väl positionerade för att dra nytta av det samt utan större problem klarar av att "övervintra". Dröm-läget vore fortsatt sjunkande kurser/värde för att sedan när en vändning kommer i affärerna så uppfattas inte det direkt utan kvartal för kvartal visar det sig bli allt bättre. Det troliga är att stigande matpriser kommer förebåda stigande efterfrågan på nyare jordbruksmaskiner.
Nu låter det som om jag blivit en momentum-investerare. Det har jag inte. Jag kan fortfarande köpa lite då och då i nedåtstigande trend (affärsmässigt och kursmässigt) men jag har funnit att med ett så enkelt redskap som t.ex. F-score så kan man bilda sig en mer objektiv uppfattning om s.k. turn-around bolag. Det har så vitt jag vet aldrig varit bråttom att gå in med några större pengar i dem så länge F-score varit lågt. Däremot har det ofta varit lönsamt att göra det när F-score plötsligt skjuter i höjden och det förebådas en förbättring av bolagets affärer.
Så höga F-score och sjunkande kurs = troligt köpläge.
Lågt F-score och sjunkande kurs = inte bråttom.
På liknande sätt har t.ex. Michael Maoboussin undersökt och skrivit om att det är skillnad på negativa och negativa nyheter.
Nyheter som orsakar kursfall men inte berör lönsamheten egentligen (VD-byte? bonus-skandal?) är ofta bra köptillfällen.
Nyheter som orsakat kursfall men som berör lönsamheten (vinstvarningar?) förebådar ofta fler problem längre fram och därmed fortsatt sjunkande kurser.
Det här är väl ingenting som är 100% vattentätt, men vill man försöka att inte spela för mycket på sin egen "känsla" för saker och ting utan utgå från någon form av på förhand utvalda kriterier, så kan ju sådana här saker vara till hjälp.
Jag har sedan länge haft kriterier för att sålla bland bolag som hamnar på intressant-högen och vad som hamnar på icke-intressant högen liksom hur man bedömer ungefärligt "värde" Sedan några år tillbaka har jag också haft kriterier för att bedöma risknivån i dem (där tex en svag eller svårförståerlig balansräkning ger högre risk). Där bedömd risknivå bestämmer hur mycket jag är bekväm att köpa i dem i relation till min portfölj. På senare tid har dock tiden gått mer åt att fundera även på kriterier/checklistor även för andra saker så som t.ex. bäst köpläge.
Köpa "billigt" är bra, men om det tar lång tid för "billigt" att få sitt "rätta värda" så förtar det en hel del av avkastningen. I en jämförelse kan man då lika gärna ha köpt någonting som sakta tuffat på år ut och år in. Det är ju också därför ett bolag som Berkshire Hathaway är mitt största amerikanska innehav. Ett bolag som tuffar på - och skulle det slå stopp i ekonomin/världens börser så står bolaget med tillräckligt med pengar för att kunna dra fördel av det - en win-win situation m.a.o.
Ja vi får se var funderingarna slutar när det årliga julbadet är avklarat. Jag har hört att det är renande både för kropp och tanke...
onsdag 16 december 2015
Imint
Jag kan ingenting om bolaget Imint, men kände att jag bara måste göra en notering om det här. Inte minst för framtida reflektion
Imint är ett mjukvarubolag som 2014 omsatte 434.165 kr och gjorde 3.686.950 kr i förlust. Man förbättrar, så vitt jag vet, videoupptagningar så att de inte blir så skakiga.
De noterades idag på Aktietorget och man har kunnat teckna aktier för 10 kr/stycket. Kursen rusade idag till som högst 31 kr d.v.s. över 200% över teckningskursen. Det motsvarar ett börsvärde på ca 239 miljoner kr.
Ja... det var den noteringen. Det var allt för idag. Ha det gott!
Imint är ett mjukvarubolag som 2014 omsatte 434.165 kr och gjorde 3.686.950 kr i förlust. Man förbättrar, så vitt jag vet, videoupptagningar så att de inte blir så skakiga.
De noterades idag på Aktietorget och man har kunnat teckna aktier för 10 kr/stycket. Kursen rusade idag till som högst 31 kr d.v.s. över 200% över teckningskursen. Det motsvarar ett börsvärde på ca 239 miljoner kr.
Ja... det var den noteringen. Det var allt för idag. Ha det gott!
tisdag 15 december 2015
Årets bloggarutmärkelser (enligt Lars)
Kunde inte låta bli att låta en kommentar från "Lars" få bli ett eget inlägg och egen Jul-hälsning.
Tyckte det kunde passa så här när året börjar gå mot sitt slut. Det är trots allt inte inläggen som gör bloggen. Det är ni besökare och tillhörande kommentarer. Lars är också en flitig kommentator. Ofta lite syrlig men samtidigt uppfriskande, får jag väl ändå lov att säga.
Från Lars till Eder Alla.
"Lite tankar om de bloggar jag läst 2015.
Ingen kritik mot någon. Personligt. Önskar alla en God Jul.
Årets badflicka: Grazing Lady
Årets största Ego: Cornucopia som alltid. Peak-oil och bostadsbubblan. Ryssen verkar inte komma i år heller. Vanligt uttryck på bloggen "nyttiga idioter". Betyder fritt översatt folk som inte tycker som blogginnehavaren. Man hugger ved, och fyller källaren med soldatens ärtsoppa. Poserar gärna med pannband, och ryggsäck.
Bästa Analyser: Bloggaren Sunda Investeringar. Bloggaren har dock svårt att dra riktiga slutsatser av sina analyser.
Årets obegripligaste Blogg: Molekylär ekonomi. Förstår ingenting av vad jag läser.
Årets bästa Blogginlägg: Irvings Investeringars självrannsakan när det gäller Emeco. Lärorikt.
Årets feel-good blogg: Spartacus Invest. Lugnt och strävsamnt. Trägen vinner.
I klassen roligast att läsa: Gustavs blogg. Här dyker upp bolag som jag inte hade den blekaste aning om att de fanns. Jag trodde Matahari var en detektivbyrå, men det visade sig vara ett asiatiskt HM.
Årets envisaste bloggare: Aktiefokus. Det skall bli något av Vardia, om jag så skall sätta mig själv som VD. Blir det inte nu så om fem år.
Att ge konkreta användbara aktieuppslag. Petrusko. Bra blogg om man är intresserad av utdelningsinvestering.
Årets fanatiker. Finns bara en kandidat. Miljonär innan 30. Ser julhelgen hos föräldrarna som en tre dagars gratisätande seans. Totalt orädd. Kan gå rakt ut i ett minfält utan att blinka. Kan köpa Rysslandsfonder när de är i fritt fall. Jag tror bloggaren helt oblygt kan nalla på sambons tandkrämstub.
Ha det bäst!
Lars"
Tyckte det kunde passa så här när året börjar gå mot sitt slut. Det är trots allt inte inläggen som gör bloggen. Det är ni besökare och tillhörande kommentarer. Lars är också en flitig kommentator. Ofta lite syrlig men samtidigt uppfriskande, får jag väl ändå lov att säga.
Från Lars till Eder Alla.
"Lite tankar om de bloggar jag läst 2015.
Ingen kritik mot någon. Personligt. Önskar alla en God Jul.
Årets badflicka: Grazing Lady
Årets största Ego: Cornucopia som alltid. Peak-oil och bostadsbubblan. Ryssen verkar inte komma i år heller. Vanligt uttryck på bloggen "nyttiga idioter". Betyder fritt översatt folk som inte tycker som blogginnehavaren. Man hugger ved, och fyller källaren med soldatens ärtsoppa. Poserar gärna med pannband, och ryggsäck.
Bästa Analyser: Bloggaren Sunda Investeringar. Bloggaren har dock svårt att dra riktiga slutsatser av sina analyser.
Årets obegripligaste Blogg: Molekylär ekonomi. Förstår ingenting av vad jag läser.
Årets bästa Blogginlägg: Irvings Investeringars självrannsakan när det gäller Emeco. Lärorikt.
Årets feel-good blogg: Spartacus Invest. Lugnt och strävsamnt. Trägen vinner.
I klassen roligast att läsa: Gustavs blogg. Här dyker upp bolag som jag inte hade den blekaste aning om att de fanns. Jag trodde Matahari var en detektivbyrå, men det visade sig vara ett asiatiskt HM.
Årets envisaste bloggare: Aktiefokus. Det skall bli något av Vardia, om jag så skall sätta mig själv som VD. Blir det inte nu så om fem år.
Att ge konkreta användbara aktieuppslag. Petrusko. Bra blogg om man är intresserad av utdelningsinvestering.
Årets fanatiker. Finns bara en kandidat. Miljonär innan 30. Ser julhelgen hos föräldrarna som en tre dagars gratisätande seans. Totalt orädd. Kan gå rakt ut i ett minfält utan att blinka. Kan köpa Rysslandsfonder när de är i fritt fall. Jag tror bloggaren helt oblygt kan nalla på sambons tandkrämstub.
Ha det bäst!
Lars"
Var placerar du din premiepension?
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. 2,5% av lönen upp till 7,5 basbelopp avsätts och du som individ kan själv välja hur denna summa ska förvaltas.
Till skillnad från den största delen av den allmänna pensionen är detta alltså pengar som de facto finns avsatta inte bara en fordran på framtida skattebetalare.
Den som inte gör ett aktivt val får sin premiepension placerad i Sjunde AP fonden. Eller för den delen, den som finner att Sjunde AP fonden är bästa alternativet behöver inte göra någon aktiv åtgärd för att placera PPM-pengarna där.
Låg förvaltningsavgift och en struktur som gör att man automatiskt växlar ner aktiedelen ju närmre pensionsåldern man kommer gör Sjunde AP fonden riktigt attraktiv. Den fungerar i princip, fram till 55 års ålder, som en global indexfond med en del hävstång. Efter 55 år ökas över tid ränteandelen.
Under de senaste 5 åren var avkastningen 111%. Det tycker jag är riktigt bra.
Var placerar du din premiepension?
Till skillnad från den största delen av den allmänna pensionen är detta alltså pengar som de facto finns avsatta inte bara en fordran på framtida skattebetalare.
Den som inte gör ett aktivt val får sin premiepension placerad i Sjunde AP fonden. Eller för den delen, den som finner att Sjunde AP fonden är bästa alternativet behöver inte göra någon aktiv åtgärd för att placera PPM-pengarna där.
Låg förvaltningsavgift och en struktur som gör att man automatiskt växlar ner aktiedelen ju närmre pensionsåldern man kommer gör Sjunde AP fonden riktigt attraktiv. Den fungerar i princip, fram till 55 års ålder, som en global indexfond med en del hävstång. Efter 55 år ökas över tid ränteandelen.
Under de senaste 5 åren var avkastningen 111%. Det tycker jag är riktigt bra.
Var placerar du din premiepension?
onsdag 9 december 2015
SKF är intressant för mig
Jag
skrev ju nyss om att SSAB är ingenting för mig så tänkte jag kunde
lägga upp en liknande kursgraf från det senaste halvåret på ett annat
bolag som ÄR, intressant för mig.
Bolaget är SKF. Ett bolag som jag tror inte behöver någon närmare presentation.
SKFs kurs har, liksom SSABs, också gått nedåt då konjunkturen för dem inte verkar vara optimal. Vad är den stora skillnaden då med SSAB?
SKF gör vinst och har gjort så de senaste 10 åren samtidigt som man kunnat ge utdelningar. Relativt stabila sådana. Man är inte en liten nisch-aktör på den globala marknaden utan tillhör bland de största inom sitt gebit med ett mer diversifierat utbud.
Nu är jag fullt medveten om att om ett år så kan SSABs kurs ha tredubblats och SKFs kurs kan ha sjunkit ytterligare. Det handlar för mig alltså inte om att söka störst "reward".
Kenny skrev nyligen ett jättebra inlägg My biggest misstakes of omission som jag rekommendera. Det handlar bl.a. handlar om pengar man "förlorat" på att inte gå in i bolag eller sälja för tidigt. Jag känner igen mig. Jag har gjort liknande erfarenheter, men jag tröstar mig också med att samma checklista som gör att jag missat vissa vinnar-aktier är samma checklista som gjort att jag undvikit förlorar-aktierna.
Enligt mig har SKF en lägre riskprofil än SSAB. SKF passar bättre in på min checklista än vad SSAB gör.
Passar SKF in på din?
Bolaget är SKF. Ett bolag som jag tror inte behöver någon närmare presentation.
SKFs kurs har, liksom SSABs, också gått nedåt då konjunkturen för dem inte verkar vara optimal. Vad är den stora skillnaden då med SSAB?
SKF gör vinst och har gjort så de senaste 10 åren samtidigt som man kunnat ge utdelningar. Relativt stabila sådana. Man är inte en liten nisch-aktör på den globala marknaden utan tillhör bland de största inom sitt gebit med ett mer diversifierat utbud.
Nu är jag fullt medveten om att om ett år så kan SSABs kurs ha tredubblats och SKFs kurs kan ha sjunkit ytterligare. Det handlar för mig alltså inte om att söka störst "reward".
Kenny skrev nyligen ett jättebra inlägg My biggest misstakes of omission som jag rekommendera. Det handlar bl.a. handlar om pengar man "förlorat" på att inte gå in i bolag eller sälja för tidigt. Jag känner igen mig. Jag har gjort liknande erfarenheter, men jag tröstar mig också med att samma checklista som gör att jag missat vissa vinnar-aktier är samma checklista som gjort att jag undvikit förlorar-aktierna.
Enligt mig har SKF en lägre riskprofil än SSAB. SKF passar bättre in på min checklista än vad SSAB gör.
Passar SKF in på din?
B&B Tools som historiskt exempel på balansräkningens vara eller icke vara
Bergman & Beving är det gamla handelsbolaget som sedermera kom att delas upp i tre fristående, börsnoterade, bolag. B&B Tools, Addtech och Lagercrantz Group, med var sin inriktning. Tanken var att varje bolags ledning och styrelse skulle bättre kunna fokusera på det egna affärsområdet.
Det dröjde inte allt för länge förrän det för B&B Tools del blev förvärv som blev prio 1. Förvärv på förvärv. Här skulle växas och växlas upp. Det ledde till ökad försäljning och ökad vinst. Tillväxten var fantastisk och så även aktiekursutvecklingen. Vi pratar väl ungefär i storleksordningen tredubbling.
När alla lever livets glada dagar så tänker man dock inte på att allting har en baksida. När alla hurrar för den fantastiska utvecklingen i resultaträkningen, är det ingen som tittar på den deprimerande utvecklingen i balansräkningen.
B&B Tools tog på sig mer och mer skuld, försämrade balansräkningen mer och mer, för att genomföra alla sina många förvärv. Det som gladde alla i uppgång var det som höll på ta knäcken på bolaget när väl en nedgång i konjunkturen kom.
Det ingen tänker på i en uppgångs- och tillväxtsfas är i allas tankar när det stundar mörkare tider. Upp som en sol, ned som en pannkaka gick kursen.
I runda slängar försvann 4/5 av börsvärdet. Bolaget hamnade i svårigheter som man nu under flera års tid försökt navigera sig igenom. Det är dock en period som varat lika länge som både upp- som nedgångsfasen tillsammans. Kanske har man nu äntligen fått i ordning på torpet och är redo för nya stordåd, men i förhoppningsvis mer maklig, försiktig, takt. Vi får se. Fina nutida bolag har sprungits från dyrköpta erfarenheter förr och kan kanske göra det igen.
Förstå mig rätt. Att bolag använder belåning för strategiska förvärv är inte konstigt, men det är skillnad på bolag och bolag, och förvärv och förvärv. Det är enklare att smälta att stora globala jättar gör något strategiskt förvärv då och då. Svårare att se på när mindre aktörer försöker springa fortare än vad benen bär.
Det som aldrig slår fel dock är att balansräkningar kommer i fokus först i nedgångsfaser.
Det dröjde inte allt för länge förrän det för B&B Tools del blev förvärv som blev prio 1. Förvärv på förvärv. Här skulle växas och växlas upp. Det ledde till ökad försäljning och ökad vinst. Tillväxten var fantastisk och så även aktiekursutvecklingen. Vi pratar väl ungefär i storleksordningen tredubbling.
När alla lever livets glada dagar så tänker man dock inte på att allting har en baksida. När alla hurrar för den fantastiska utvecklingen i resultaträkningen, är det ingen som tittar på den deprimerande utvecklingen i balansräkningen.
B&B Tools tog på sig mer och mer skuld, försämrade balansräkningen mer och mer, för att genomföra alla sina många förvärv. Det som gladde alla i uppgång var det som höll på ta knäcken på bolaget när väl en nedgång i konjunkturen kom.
Det ingen tänker på i en uppgångs- och tillväxtsfas är i allas tankar när det stundar mörkare tider. Upp som en sol, ned som en pannkaka gick kursen.
Förstå mig rätt. Att bolag använder belåning för strategiska förvärv är inte konstigt, men det är skillnad på bolag och bolag, och förvärv och förvärv. Det är enklare att smälta att stora globala jättar gör något strategiskt förvärv då och då. Svårare att se på när mindre aktörer försöker springa fortare än vad benen bär.
Det som aldrig slår fel dock är att balansräkningar kommer i fokus först i nedgångsfaser.
tisdag 8 december 2015
SSAB är ingenting för mig
2013 tittade jag närmre på diverse stålbolag. Posco utsågs till världens bästa stålbolag på stålindustrins motsvarighet till världens "framsida" medan SSAB i jämförelse syntes vara en nisch-aktör på världens "baksida".
Jag köpte inte något stålbolag, men det var intressant att lära sig mer ändå om stålindustrin. Sedan dess har det fortsatt vara turbulent.
För SSAB:s del har kursen halverats det senaste halvåret.
Även om jag inte är oäven att gå in i bolag som verkar i branscher som har konjunkturen mot sig så är det inget jag ens överväger i SSABs fall. Varför?
Jag vill se att bolagen trots konjunkturnedgångar kan göra vinst och ge utdelningar. Det har i princip utmärkt alla bolag jag köpt under deras nedgångsfaser oavsett om det handlar om gödsel, missiler, traktorer eller rederi. De har ändock klarat av att göra vinst och ge utdelningar. Den sitsen är inte SSAB i.
Risk kontra reward pratet bryr jag mig inte om. Risken är för hög. Det här kommer jag få emot mig den dagen kursen tredubblats, men det kvittar. Det är inte min kopp te. Jag dricker inte te, jag dricker kaffe.
Kanske sitter man nu på Industrivärden och funderar på hur mycket pengar som behöver skjutas in? Kommer en nyemission behövas? Vi får se.
Hur tänker du kring SSAB? Bottenfiskar du, undviker du, är du långsiktig, blankar du?
Jag köpte inte något stålbolag, men det var intressant att lära sig mer ändå om stålindustrin. Sedan dess har det fortsatt vara turbulent.
För SSAB:s del har kursen halverats det senaste halvåret.
Även om jag inte är oäven att gå in i bolag som verkar i branscher som har konjunkturen mot sig så är det inget jag ens överväger i SSABs fall. Varför?
Jag vill se att bolagen trots konjunkturnedgångar kan göra vinst och ge utdelningar. Det har i princip utmärkt alla bolag jag köpt under deras nedgångsfaser oavsett om det handlar om gödsel, missiler, traktorer eller rederi. De har ändock klarat av att göra vinst och ge utdelningar. Den sitsen är inte SSAB i.
Risk kontra reward pratet bryr jag mig inte om. Risken är för hög. Det här kommer jag få emot mig den dagen kursen tredubblats, men det kvittar. Det är inte min kopp te. Jag dricker inte te, jag dricker kaffe.
Kanske sitter man nu på Industrivärden och funderar på hur mycket pengar som behöver skjutas in? Kommer en nyemission behövas? Vi får se.
Hur tänker du kring SSAB? Bottenfiskar du, undviker du, är du långsiktig, blankar du?
lördag 5 december 2015
Sunkig tid för aktier
Medan tillgångspriser har stigit kraftigt världen över de senaste åren så har ju inte den ekonomiska tillväxten eller för den delen bolagsvinsterna ökat lika kraftigt. Den gör ju att den förväntade avkastningen de närmsta 5-10 åren inte är den bästa. M.a.o. en ganska sunkig tid att bli intresserad av aktier.
Samtidigt visar ju historien att intresset för aktier blir störst då de gått som bäst dvs då de blivit dyrare och svårare att hitta bra aktier till vettiga priser som inte medför allt för stor risk. Det kan liknas vid en omvänd rea-situation. Folk rusar till affärerna när de annonserar att nu har vi minsann höjt priserna. Kom och köp! Och folk rusar. Det blir trängsel vid ingången. Folk ser uppståndelsen och tänker det där måste vara bra - och fler rusar dit.
Inte minst tycker jag mig se det när det gäller nynoteringar. Där i princip aldrig balansräkningar ifrågasätts, eller det uthålliga i affärsmodellen vid framtida kristider. Det behövs inte för alla vet att det som i andra lägen kan ses som dyrt eller osäkert- är rena rama klippet nu...
Det är en väldig kontrast jämfört med ett par år sedan när aktier diskuterades. Då var balansräkningen det första som nagelfors och man dividerad kring hur hållbara affärerna var på lång sikt. Nu diskuteras istället hur mycket aktie x kan tänkas stiga på första handelsdagen och om man kommer ha "turen" att få någon tilldelning.
Samtidigt visar ju historien att intresset för aktier blir störst då de gått som bäst dvs då de blivit dyrare och svårare att hitta bra aktier till vettiga priser som inte medför allt för stor risk. Det kan liknas vid en omvänd rea-situation. Folk rusar till affärerna när de annonserar att nu har vi minsann höjt priserna. Kom och köp! Och folk rusar. Det blir trängsel vid ingången. Folk ser uppståndelsen och tänker det där måste vara bra - och fler rusar dit.
Inte minst tycker jag mig se det när det gäller nynoteringar. Där i princip aldrig balansräkningar ifrågasätts, eller det uthålliga i affärsmodellen vid framtida kristider. Det behövs inte för alla vet att det som i andra lägen kan ses som dyrt eller osäkert- är rena rama klippet nu...
Det är en väldig kontrast jämfört med ett par år sedan när aktier diskuterades. Då var balansräkningen det första som nagelfors och man dividerad kring hur hållbara affärerna var på lång sikt. Nu diskuteras istället hur mycket aktie x kan tänkas stiga på första handelsdagen och om man kommer ha "turen" att få någon tilldelning.
söndag 22 november 2015
Helena Stjernholm och Industrivärden
Industrivärden har ju också fått en ny VD i svallvågorna efter skandalerna eller maktkampen inom sfären, beroende på vilket perspektiv man vill anamma.
Den nya VD:n är Helena Stjernholm. Det är hon som ska leda det s.k. förändringsarbetet inom Industrivärden. Ledorden är en stärkt ägarstyrningsstruktur, utvecklade arbetsmodeller och fördjupade samarbeten.
Det ska bli intressant att följa, speciellt vad som menas med utvecklade arbetsmodeller, eftersom jag något tidigare år tittade närmre på Industrivärdens kärna och fann den tämligen toppstyrd. Uppbyggd på ett slags cirkelresonemang där några få hade väldigt stor påverkan på organisationen och dess beslut. Jag ska inte påstå att jag vet om sådant leder till en udda ledningskultur, men en sådan slutsats är antagligen inte orimlig.
Hur som helst, nu är det nya tag. Industrivärdens nye ordförande Fredrik Lundberg "känner" vi sedan innan. Jag tog mig friheten att göra en närmre personligt porträtt av honom för några år sedan: Fredrik Lundberg
Den nye VD däremot är "ny". Hon heter Helena Stjernholm och har ett förflutet inom private equity. Närmare bestämt IK Investment Partners. IK Investment Partners är för övrigt samma bolag som ska tjäna pengar på att sätta Attendo på börsen nu i dagarna. Av en en händelse har skulderna ökat hyfsat mycket fortare i Attendo de senaste åren än t.ex. tillgångarna, innan det ska avyttras.
Överlag är det ett tag sedan skuldsättningsnivåer hos bolagen ens diskuteras. Vi är i den delen av börscykeln nu. Belåning fungerar ju så att så länge allt går bra är det ingen som bryr sig om det är högt eller lågt. Tvärt om så uppmuntras det till mer belåning, medan när det vänder så blir de plötsligt högaktuellt.
Med en VD med bakgrund i private equity kan man ju också fråga sig om Industrivärden tänkt bli en Investor look-a-like d.v.s. blanda in private equity i portföljen? Kanske, kanske inte.
Är det ett strategiskt affärsskifte man tänkt göra eller den nye VD enbart till för att städa upp i ledningsgruppen?
Vad tror du?
Den nya VD:n är Helena Stjernholm. Det är hon som ska leda det s.k. förändringsarbetet inom Industrivärden. Ledorden är en stärkt ägarstyrningsstruktur, utvecklade arbetsmodeller och fördjupade samarbeten.
Det ska bli intressant att följa, speciellt vad som menas med utvecklade arbetsmodeller, eftersom jag något tidigare år tittade närmre på Industrivärdens kärna och fann den tämligen toppstyrd. Uppbyggd på ett slags cirkelresonemang där några få hade väldigt stor påverkan på organisationen och dess beslut. Jag ska inte påstå att jag vet om sådant leder till en udda ledningskultur, men en sådan slutsats är antagligen inte orimlig.
Hur som helst, nu är det nya tag. Industrivärdens nye ordförande Fredrik Lundberg "känner" vi sedan innan. Jag tog mig friheten att göra en närmre personligt porträtt av honom för några år sedan: Fredrik Lundberg
Den nye VD däremot är "ny". Hon heter Helena Stjernholm och har ett förflutet inom private equity. Närmare bestämt IK Investment Partners. IK Investment Partners är för övrigt samma bolag som ska tjäna pengar på att sätta Attendo på börsen nu i dagarna. Av en en händelse har skulderna ökat hyfsat mycket fortare i Attendo de senaste åren än t.ex. tillgångarna, innan det ska avyttras.
Överlag är det ett tag sedan skuldsättningsnivåer hos bolagen ens diskuteras. Vi är i den delen av börscykeln nu. Belåning fungerar ju så att så länge allt går bra är det ingen som bryr sig om det är högt eller lågt. Tvärt om så uppmuntras det till mer belåning, medan när det vänder så blir de plötsligt högaktuellt.
Med en VD med bakgrund i private equity kan man ju också fråga sig om Industrivärden tänkt bli en Investor look-a-like d.v.s. blanda in private equity i portföljen? Kanske, kanske inte.
Är det ett strategiskt affärsskifte man tänkt göra eller den nye VD enbart till för att städa upp i ledningsgruppen?
Vad tror du?
söndag 15 november 2015
Fortum och den svenska kärnkraften
Fortum
har bokat en del kostnader det senaste kvartalet då det beslutats att
två av tre av Oskarshamns kärnreaktorer ska stängas ned i förtid.
Oskarshamn producerar ca 10% av Sveriges el. Anledningen är de nya regler som införts som gjort kostnaderna för stora för att driva reaktorerna vidare. Det är t.ex.. nya regler om oberoende härdkylning. Bakgrunden till de nya reglerna är bl.a. händelsen vid Forsmark 2006. Då man efter den händelsen kunde konstatera brister. En enskild störning (kortslutning i ett ställverk) kunde påverka flera säkerhetssystem och orsaka större osäkerhet än vad som var menat. På IAEA:s 7-gradiga skala så var händelsen en 2:a så det klassas inte som en olycka, utan som en incident.
Annars så är väl olyckan i Japan, Fukushima, 2011 den som de allra flesta tänker på när det gäller kärnkarftsolyckor och något som fått stor påverkan på kärnkraftsindustrin världen över.
Hur som helst. Fortum samäger med EON Oskarshamns reaktorerna EON äger lite mer än hälften, Fortum lite mindre. Facket och Fortum ville fortsätta driften av reaktor 1 och 2. EON ville lägga ned. EON har majoritet så på den extra inkallade bolagstämman beslutades om förtida nedläggning.
Detta gjorde att Fortum tog en kostnad om nästan 800 milj euro under tredje kvartalet. Det tillsammans med låga elpriser har drivit ned resultatet för Fortum.
En beräkning jag sett är att det kostar ca 2-4 miljarder kr att stänga ned en reaktor (Sverige har tror jag 12 reaktorer varav 2 för forskningsändamål).Beloppet beror på vem man frågar, branschen eller miljörörelsen.
Nu är det inte bara nedläggning som kostar. Även slutförvar av kärnbränslet. Ca 20 ton kärnbränsle kommer från varje reaktor och år. Beräkningar visar på att det kommer finnas ca 8000 ton kärnbränsle som behöver slutförvaras någonstans när kärnkraften bedöms vara avvecklad i Sverige. Jag har sett siffran 25 miljarder för slutförvaret nämnas av branschen. Än en gång det beror också på vem man frågar. Den totala kostnaden för stängning och slutförvaring av kärnbränsle kan hamna någonstans mellan 60-140 miljarder kr - beroende på vem man frågar.
Nu är det ju dock så att man i alla fall allt sedan 80-talet vetat om att stängningar och slutförvar kommer att komma. Därför har man inrättat Kärnavfallsfonden. Alla som producerat kärnkraft har fått betala extra per producerat kärnkrafts-Kwh och betala in till denna fond.
Idag har Kärnkraftsfonden 57 miljarder. Liksom sjunde AP-fonden är de ett fint exempel på att man inte måste ha bankfolk till att placera pengar för dyra avgifter. Det kan gå riktigt bra ändå och dessutom till billig peng. Kärnkraftsfondens förvaltningsavgift är 0,019%. Den reala avkastning 2014 var 11%. Inte så pjåkigt.
Den här fonden ska vara med och finansiera pensionen för det svenska kärnkraftsprogrammet. Liksom mycket av de pensionspengarna är öronmärkta till var och en som går i pension i relation till hur mycket man betalat in, så är även dessa pengar öronmärkta. Man får ta del av fondens pengar i relation till hur mycket man betalat in. För Oskarshamns del ligger ca 12 miljarder kr fonderade. För den vetgirige så för övriga reaktorer är siffrorna som följer:
Ringhals 18,3 miljarder kr
Forsmark 16,6 miljarder
Barsebäck 9,3 miljarder
Så Fortum har bokat ca 7 miljarder i kostnader för nedstängning av Oskarshamn 1 och 2. Jag vet inte om det kommer räcka eller om man tagit i för mycket. Jag vet heller inte om man kommer få ut pengar för nedstängningen från Kärnkraftsfonden. Det kan vara så att fondens medel enbart går till slutförvaringskostnader. Någon läsare är kanske insatt i detta?
När jag bläddrade i EONs rapport så tolkade jag det som om de bokat nedstängningen av O1 och O2 som en inkomst, dvs Fortums kostnad verkar ha blivit en inkomst för EON. Kan vara så att det är EON som störste ägare till kärnkraftverket kommer hantera det hela över tid men låter Fortum skjuta till pengar redan nu. Någon som vet?
Förutom Oskarshamn så är Fortum även delägare (ca 22%) i Forsmarks kärnkraftverk med sina tre reaktorer.
I Finland har man även Loviisa kärnkraftverk, men Finland till skillnad från Sverige verkar vilja satsa på kärnkraften.
Fortum handlas idag till ca 13,50 eur.
Vad tror ni? Kommer nedläggningen av svensk kärnkraft kosta Fortum mycket, mycket mer eller har man det under kontroll?
Oskarshamn producerar ca 10% av Sveriges el. Anledningen är de nya regler som införts som gjort kostnaderna för stora för att driva reaktorerna vidare. Det är t.ex.. nya regler om oberoende härdkylning. Bakgrunden till de nya reglerna är bl.a. händelsen vid Forsmark 2006. Då man efter den händelsen kunde konstatera brister. En enskild störning (kortslutning i ett ställverk) kunde påverka flera säkerhetssystem och orsaka större osäkerhet än vad som var menat. På IAEA:s 7-gradiga skala så var händelsen en 2:a så det klassas inte som en olycka, utan som en incident.
Annars så är väl olyckan i Japan, Fukushima, 2011 den som de allra flesta tänker på när det gäller kärnkarftsolyckor och något som fått stor påverkan på kärnkraftsindustrin världen över.
Hur som helst. Fortum samäger med EON Oskarshamns reaktorerna EON äger lite mer än hälften, Fortum lite mindre. Facket och Fortum ville fortsätta driften av reaktor 1 och 2. EON ville lägga ned. EON har majoritet så på den extra inkallade bolagstämman beslutades om förtida nedläggning.
Detta gjorde att Fortum tog en kostnad om nästan 800 milj euro under tredje kvartalet. Det tillsammans med låga elpriser har drivit ned resultatet för Fortum.
En beräkning jag sett är att det kostar ca 2-4 miljarder kr att stänga ned en reaktor (Sverige har tror jag 12 reaktorer varav 2 för forskningsändamål).Beloppet beror på vem man frågar, branschen eller miljörörelsen.
Nu är det inte bara nedläggning som kostar. Även slutförvar av kärnbränslet. Ca 20 ton kärnbränsle kommer från varje reaktor och år. Beräkningar visar på att det kommer finnas ca 8000 ton kärnbränsle som behöver slutförvaras någonstans när kärnkraften bedöms vara avvecklad i Sverige. Jag har sett siffran 25 miljarder för slutförvaret nämnas av branschen. Än en gång det beror också på vem man frågar. Den totala kostnaden för stängning och slutförvaring av kärnbränsle kan hamna någonstans mellan 60-140 miljarder kr - beroende på vem man frågar.
Nu är det ju dock så att man i alla fall allt sedan 80-talet vetat om att stängningar och slutförvar kommer att komma. Därför har man inrättat Kärnavfallsfonden. Alla som producerat kärnkraft har fått betala extra per producerat kärnkrafts-Kwh och betala in till denna fond.
Idag har Kärnkraftsfonden 57 miljarder. Liksom sjunde AP-fonden är de ett fint exempel på att man inte måste ha bankfolk till att placera pengar för dyra avgifter. Det kan gå riktigt bra ändå och dessutom till billig peng. Kärnkraftsfondens förvaltningsavgift är 0,019%. Den reala avkastning 2014 var 11%. Inte så pjåkigt.
Den här fonden ska vara med och finansiera pensionen för det svenska kärnkraftsprogrammet. Liksom mycket av de pensionspengarna är öronmärkta till var och en som går i pension i relation till hur mycket man betalat in, så är även dessa pengar öronmärkta. Man får ta del av fondens pengar i relation till hur mycket man betalat in. För Oskarshamns del ligger ca 12 miljarder kr fonderade. För den vetgirige så för övriga reaktorer är siffrorna som följer:
Ringhals 18,3 miljarder kr
Forsmark 16,6 miljarder
Barsebäck 9,3 miljarder
Så Fortum har bokat ca 7 miljarder i kostnader för nedstängning av Oskarshamn 1 och 2. Jag vet inte om det kommer räcka eller om man tagit i för mycket. Jag vet heller inte om man kommer få ut pengar för nedstängningen från Kärnkraftsfonden. Det kan vara så att fondens medel enbart går till slutförvaringskostnader. Någon läsare är kanske insatt i detta?
När jag bläddrade i EONs rapport så tolkade jag det som om de bokat nedstängningen av O1 och O2 som en inkomst, dvs Fortums kostnad verkar ha blivit en inkomst för EON. Kan vara så att det är EON som störste ägare till kärnkraftverket kommer hantera det hela över tid men låter Fortum skjuta till pengar redan nu. Någon som vet?
Förutom Oskarshamn så är Fortum även delägare (ca 22%) i Forsmarks kärnkraftverk med sina tre reaktorer.
I Finland har man även Loviisa kärnkraftverk, men Finland till skillnad från Sverige verkar vilja satsa på kärnkraften.
Fortum handlas idag till ca 13,50 eur.
Vad tror ni? Kommer nedläggningen av svensk kärnkraft kosta Fortum mycket, mycket mer eller har man det under kontroll?
torsdag 12 november 2015
Jonas Wiström och Ratos
Arne Karlsson lämnar ordförandeposten i Ratos och istället föreslås Jonas Wiström axla den manteln.
Jonas utsågs till årets VD förra året och har varit VD för teknikonsulten ÅF sedan 2002. Under den tiden har ÅF transformerats och vuxit.
Vi får se hur Jonas tar sig an Ratos, men i sin ledarfilosofi så verkar rekrytering av rätt personer samt lagarbete vara viktiga verktyg. Tidigare verkar han mest ha arbetat med ingenjörer. Jag gissar att Ratos mest är fyllt av ekonomer. Kanske blir det en skillnad för honom, kanske inte.
Hur som helst, tittar vi i senaste delårsrapporten så ser man att Ratos gjort exitvinster på ca 1,1 miljarder genom att sälja Nordic Cinema och Inwido. Dylika vinster varierar över tid. Ibland är de få och små, ibland tvärt om.
Man har köpt Speed Group och TFS. Man kommer framöver sälja Hafa efter 15 års innehav till förlust.
Från rapporten kan man också notera att det sägs att transaktionsmarknaden har varit stark under 2015. "Börsens aptit på nya bolag är stor" och "det finns mycket kapital som söker avkastning". Ja det har nog inte undgått någon direkt.
En annan intressant notering är den kring ökad orderbok i norska Aibel. Timingen var ju långt ifrån perfekt när det köpet genomfördes, men att man ändå har en ca 20% större orderbok nu än för ett år sedan bådar ändå gott. Marginalerna verkar också ha repat sig något i jämförelse med förra året. Dock är omsättningen lite lägre i nuläget.
Även den norska byggentreprenören HENT har, tro det eller ej, fått en ökad orderbok.
Tittar man på det egna kapitalet så uppgår det till 39 kr/aktie.Kursen är ca 48 kr. Senast utdelning gavs så var den på 3,25 kr/aktie.
Jonas utsågs till årets VD förra året och har varit VD för teknikonsulten ÅF sedan 2002. Under den tiden har ÅF transformerats och vuxit.
Vi får se hur Jonas tar sig an Ratos, men i sin ledarfilosofi så verkar rekrytering av rätt personer samt lagarbete vara viktiga verktyg. Tidigare verkar han mest ha arbetat med ingenjörer. Jag gissar att Ratos mest är fyllt av ekonomer. Kanske blir det en skillnad för honom, kanske inte.
Hur som helst, tittar vi i senaste delårsrapporten så ser man att Ratos gjort exitvinster på ca 1,1 miljarder genom att sälja Nordic Cinema och Inwido. Dylika vinster varierar över tid. Ibland är de få och små, ibland tvärt om.
Man har köpt Speed Group och TFS. Man kommer framöver sälja Hafa efter 15 års innehav till förlust.
Från rapporten kan man också notera att det sägs att transaktionsmarknaden har varit stark under 2015. "Börsens aptit på nya bolag är stor" och "det finns mycket kapital som söker avkastning". Ja det har nog inte undgått någon direkt.
En annan intressant notering är den kring ökad orderbok i norska Aibel. Timingen var ju långt ifrån perfekt när det köpet genomfördes, men att man ändå har en ca 20% större orderbok nu än för ett år sedan bådar ändå gott. Marginalerna verkar också ha repat sig något i jämförelse med förra året. Dock är omsättningen lite lägre i nuläget.
Även den norska byggentreprenören HENT har, tro det eller ej, fått en ökad orderbok.
Tittar man på det egna kapitalet så uppgår det till 39 kr/aktie.Kursen är ca 48 kr. Senast utdelning gavs så var den på 3,25 kr/aktie.
onsdag 11 november 2015
Hennes & Mauritz
Ett udda faktum som bör betänkas av bloggläsare är att ofta skrivs det minst om bolag som är självklara och mest om de mer udda fåglarna. I alla fall fungerar det lite så för mig. Jag misstänker att liknande tendenser finns hos andra bloggare.
Det får ju effekten att bolag som kanske är det för portföljen viktigaste innehavet skrivs det om minst. Ett sådant bolag är Hennes & Mauritz. Det går som en klocka, är nästan alltid dyr och jag tvekar inte en sekund att köpa när jag tycker tillfälle ger sig.
Det är m.a.o. ett bolag jag skriver alldeles för lite om. Det är helt enkelt för självklart i portföljen. Liksom hur jag ska agera med det. Det finns för få frågetecken. Det är kanske dess svaghet.
Hur som helst. Eftersom jag gör minnesnoteringar kring diverse andra bolag kan jag likväl slänga in en kring H&Ms senaste rapport.
Vid bokslutet angav man att man skulle lansera ett nytt koncept, H&M Beuty i ca 900 butiker under hösten. I senaste rapporten (Q3) angav man att man rullat ut det i 700 butiker. Man följer plan ganska bra m.a.o.
Man fortsätter med en kraftig butiksexpansion. Indien och Sydafrika blir de nyaste marknaderna och man rullar även ut online-konceptet i fler och fler länder.
Totalt har man nu 3675 butiker världen över.
Tittar man på de finansiella siffrorna ökade försäljningen de nio första månaderna med 22% och resultatet 12%.Valutaeffekter spelar en viss roll även för H&M.
Bolagets största marknader är Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Kina. bland dem så är det i USA och Kina försäljningen växt mest på ett år (ca +1/5). Det är i USA och Kina man öppnat flest butiker under samma period.
I klädbolag brukar det vara populärt att kolla lagernivåerna. Stora lager kan betyda att man måste rea ut varor senare. H&M anger i sin senaste rapport att lagret vuxit. Det utgör nu 31,1% (26,5) av balansomslutningen. Det är en ganska stor skillnad men förklaring ges också i rapporten. Överlag har jag aldrig varit orolig över H&Ms lagernivåer. Är det några som kan kränga kläder så är det H&M.
Hörde förresten att H&M nyaste kändisdesign kollektion sålde för det dubbla på Tradera minuterna efter att det släppts. Så om någon tycker att day-trader karriären går dåligt. Här är ett typexempel på hur man kan få goda arbitragemöjligheter. Byt bara ut blipparna mot B-H:ar eller liknande.
En sammanställning över H&Ms koncept och butiker följde också med i senaste rapporten.
H&M 3403 butiker
COS 128 butiker
Monki 94 butiker
Weekday 20 butiker
& Other Stories 25 butiker
Cheap Monday 5 butiker
En titt på kassaflödet ger vid handen att investeringarna har kostat mer pengar nu än förra året. Expansion kommer ju inte gratis.Kassan är därför något mindre än för ett år sedan, men jag hyser inga större oro. Balansräkningen är stark, men några jättehöjningar av utdelningen bör det inte finnas utrymme för. Det tillåter inte kassaflödet med nuvarande expansionstakt.
Avskrivningarna har dock ökat med 27% från föregående år. Det bör höra ihop med expansionen även om jag kan tycka att det är lite väl mycket. Under de senaste åren kan jag inte minnas att ökningen någonsin legat över 20%. Vanligare är ca 12-15%. Detta är det dubbla. Någon läsare har kanske redan hittat en god förklaring till detta?
Rullande 12-månaders vinst är i alla fall 13,05 kr/aktie och senaste utdelningen var på 9,75 kr/aktie. Kurs just nu ca 332 kr.
Det får ju effekten att bolag som kanske är det för portföljen viktigaste innehavet skrivs det om minst. Ett sådant bolag är Hennes & Mauritz. Det går som en klocka, är nästan alltid dyr och jag tvekar inte en sekund att köpa när jag tycker tillfälle ger sig.
Det är m.a.o. ett bolag jag skriver alldeles för lite om. Det är helt enkelt för självklart i portföljen. Liksom hur jag ska agera med det. Det finns för få frågetecken. Det är kanske dess svaghet.
Hur som helst. Eftersom jag gör minnesnoteringar kring diverse andra bolag kan jag likväl slänga in en kring H&Ms senaste rapport.
Vid bokslutet angav man att man skulle lansera ett nytt koncept, H&M Beuty i ca 900 butiker under hösten. I senaste rapporten (Q3) angav man att man rullat ut det i 700 butiker. Man följer plan ganska bra m.a.o.
Man fortsätter med en kraftig butiksexpansion. Indien och Sydafrika blir de nyaste marknaderna och man rullar även ut online-konceptet i fler och fler länder.
Totalt har man nu 3675 butiker världen över.
Tittar man på de finansiella siffrorna ökade försäljningen de nio första månaderna med 22% och resultatet 12%.Valutaeffekter spelar en viss roll även för H&M.
Bolagets största marknader är Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Kina. bland dem så är det i USA och Kina försäljningen växt mest på ett år (ca +1/5). Det är i USA och Kina man öppnat flest butiker under samma period.
I klädbolag brukar det vara populärt att kolla lagernivåerna. Stora lager kan betyda att man måste rea ut varor senare. H&M anger i sin senaste rapport att lagret vuxit. Det utgör nu 31,1% (26,5) av balansomslutningen. Det är en ganska stor skillnad men förklaring ges också i rapporten. Överlag har jag aldrig varit orolig över H&Ms lagernivåer. Är det några som kan kränga kläder så är det H&M.
Hörde förresten att H&M nyaste kändisdesign kollektion sålde för det dubbla på Tradera minuterna efter att det släppts. Så om någon tycker att day-trader karriären går dåligt. Här är ett typexempel på hur man kan få goda arbitragemöjligheter. Byt bara ut blipparna mot B-H:ar eller liknande.
En sammanställning över H&Ms koncept och butiker följde också med i senaste rapporten.
H&M 3403 butiker
COS 128 butiker
Monki 94 butiker
Weekday 20 butiker
& Other Stories 25 butiker
Cheap Monday 5 butiker
En titt på kassaflödet ger vid handen att investeringarna har kostat mer pengar nu än förra året. Expansion kommer ju inte gratis.Kassan är därför något mindre än för ett år sedan, men jag hyser inga större oro. Balansräkningen är stark, men några jättehöjningar av utdelningen bör det inte finnas utrymme för. Det tillåter inte kassaflödet med nuvarande expansionstakt.
Avskrivningarna har dock ökat med 27% från föregående år. Det bör höra ihop med expansionen även om jag kan tycka att det är lite väl mycket. Under de senaste åren kan jag inte minnas att ökningen någonsin legat över 20%. Vanligare är ca 12-15%. Detta är det dubbla. Någon läsare har kanske redan hittat en god förklaring till detta?
Rullande 12-månaders vinst är i alla fall 13,05 kr/aktie och senaste utdelningen var på 9,75 kr/aktie. Kurs just nu ca 332 kr.
tisdag 10 november 2015
Ingen vändning för Caterpillar än
En annan gigant, Caterpillar, visar också sjunkande försäljningssiffror. 2015 tror man försäljningen ska landa på ca 48 miljarder usd. Att jämföra med t.ex. 2012 års 66 miljarder usd. Omstruktureringskostnader drar också ned vinsten en hel del. Man tror sig kunna göra en vinst på ca 3,70 usd/aktie detta året med allt elände inräknat.
Just nu är bolaget värderat till ca 42 miljarder usd när kursen är ca 72 usd/aktie.
Man är just nu inne i en nedgångsfas då färre och färre maskiner efterfrågas av gruv- och byggindustrin. Kinas byggboom verkar vara över vilket sätter sin prägel på allt från råvarupriser till BNP-tillväxt.
Tittar man i branschkollegan Komatsus rapporter så förväntar den japanske tillverkaren ingen vändning under 2016 heller. 2017 ser också högst osäkert ut.
En eventuell vändning är m.a.o. inte i sikte än.
Just nu är bolaget värderat till ca 42 miljarder usd när kursen är ca 72 usd/aktie.
Man är just nu inne i en nedgångsfas då färre och färre maskiner efterfrågas av gruv- och byggindustrin. Kinas byggboom verkar vara över vilket sätter sin prägel på allt från råvarupriser till BNP-tillväxt.
Tittar man i branschkollegan Komatsus rapporter så förväntar den japanske tillverkaren ingen vändning under 2016 heller. 2017 ser också högst osäkert ut.
En eventuell vändning är m.a.o. inte i sikte än.
Deere minskar försäljningen
Deere förväntades minska den totala försäljningen ned till 3/4 av 2014 detta året. Hittills verkar man följa den "planen" ganska väl med totalt 18% lägre försäljning årets första nio månader.
Absolut tuffast har jordbruksmaskinssidan. Det senaste kvartalet gjorde man i det segmentet en rörelsevinst på 472 milj usd, att jämföra med för ett år sedan då siffran var 941 milj usd.
Det som är värt att notera är hur den finansiella-sidans roll ökar när försäljningen sjunker. Deeres vinster från Financial Services (leasing av traktorer m.m.) har inte sjunkit som de andra segmenten. Tidigare utgjorde de 2/10 av Deeres vinst. Nu är de uppe i 3/10.
Jag ser ingen direkt förändring i lagernivåerna hos Deere. Tittar man runt på återförsäljare här i Sverige så verkar antalet uppställda maskiner vara väldigt många och min spontana känsla är att även begagnat marknaden står lite stilla. Det har m.a.o. inte vänt än och några synliga tecken på att det är på väg att vända finns ej heller.
Varken vete, majs eller mjölk-priserna är något att hurra för heller i nuläget. Det är också svårt att förutsäga när och hur det kommer röra sig där då denna marknad på senare år svängt hejdlöst. En gröda kan vara pressad ett år för att nästa handlas för det dubbla.
Det positiva med bolaget är att trots man är ett bolag med höga fasta kostnader har man lyckats parera nedgången ganska väl, men bolaget passar inte den som vill se en stadigt stigande utveckling. Bolaget är en vad jag kallar en cyklisk turn around. Det är inte så att det enskilda bolaget har särskilda problem. Det är hela branschen som har problem och det går inte förutsäga när det svänger till det bättre.
Historiskt sett har branschen konsoliderats över lång tid. Mängder av traktortillverkare har slagits ut under årens lopp och deras varumärken och fabriker har köpts upp av "överlevarna". Idag återstår i princip enbart tre stora kolosser; DE, AGCO, CNHI (exklusive några mindre lågprisaktörer). DE och CNHI är de största bland de tre, men CNHI är också något mer diversifierad med bredare tillverkning medan AGCO är mer nischade.
Deere handlas idag till ca 76 usd/aktie med en direktavkastning på 2,9%.
Absolut tuffast har jordbruksmaskinssidan. Det senaste kvartalet gjorde man i det segmentet en rörelsevinst på 472 milj usd, att jämföra med för ett år sedan då siffran var 941 milj usd.
Det som är värt att notera är hur den finansiella-sidans roll ökar när försäljningen sjunker. Deeres vinster från Financial Services (leasing av traktorer m.m.) har inte sjunkit som de andra segmenten. Tidigare utgjorde de 2/10 av Deeres vinst. Nu är de uppe i 3/10.
Jag ser ingen direkt förändring i lagernivåerna hos Deere. Tittar man runt på återförsäljare här i Sverige så verkar antalet uppställda maskiner vara väldigt många och min spontana känsla är att även begagnat marknaden står lite stilla. Det har m.a.o. inte vänt än och några synliga tecken på att det är på väg att vända finns ej heller.
Varken vete, majs eller mjölk-priserna är något att hurra för heller i nuläget. Det är också svårt att förutsäga när och hur det kommer röra sig där då denna marknad på senare år svängt hejdlöst. En gröda kan vara pressad ett år för att nästa handlas för det dubbla.
Det positiva med bolaget är att trots man är ett bolag med höga fasta kostnader har man lyckats parera nedgången ganska väl, men bolaget passar inte den som vill se en stadigt stigande utveckling. Bolaget är en vad jag kallar en cyklisk turn around. Det är inte så att det enskilda bolaget har särskilda problem. Det är hela branschen som har problem och det går inte förutsäga när det svänger till det bättre.
Historiskt sett har branschen konsoliderats över lång tid. Mängder av traktortillverkare har slagits ut under årens lopp och deras varumärken och fabriker har köpts upp av "överlevarna". Idag återstår i princip enbart tre stora kolosser; DE, AGCO, CNHI (exklusive några mindre lågprisaktörer). DE och CNHI är de största bland de tre, men CNHI är också något mer diversifierad med bredare tillverkning medan AGCO är mer nischade.
Deere handlas idag till ca 76 usd/aktie med en direktavkastning på 2,9%.
måndag 9 november 2015
Lite rapportgluttande - Är det ont om pengar?
Microsoft har lämnat kvartalsrapport. Den första eftersom man har brutet räkenskapsår.
Den visade på vikande försäljning, 20,4 miljarder usd (23,2) för de första tre månaderna i jämförelse med samma period för ett år sedan. Bruttomarginalen är på samma nivå och rörelsevinsten på ungefär samma nivå trots sjunkande försäljning då jämförelsekvartalet innehåll en del nedskrivningar. Rörelsevinsten landade på ca 0,72 usd/aktie.
Vinsten totalt sett var ca 2% högre än för ett år sedan, men p.g.a. aktieåterköp blir vinsten per aktie nästan hela 6% högre än för ett år sedan. Kassan har ökat något och motsvarar ca 12 usd/aktie. Inga större förändringar på skuldsidan.
Tittar man på segmenten så är det PC-sidan som viker ned sig och Moln-tjänster som ökar.
Man har glatt aktieägare med en 16%-ig ökning av utdelningarna och Windows 10 körs nu tydligen på 110 miljoner apparater världen runt. Jag är ingen teknik-freak och kan inte avgöra huruvida Windows 10 ska bli en succe eller ej. Jag har bara noterat hur mycket pengar bolaget drar in samtidigt som många klagat på deras grunkor. Nu har jag inte uppfattat så mycket negativism på ett tag och aktiekursen har gått upp så jag är inte jätteintresserad av att öka den lilla post jag en gång köpte när tongångarna var en annan.
Kurs just nu ca 55 usd/aktie. Direktavkastningen på 2,85%.
United Technologies gjorde nyligen färdigt med försäljningen av Sikorsky. Det kommer ge minskade försäljning och minskade vinster men istället får man en stor pengapåse. Man har redan basunerat ut rejäla aktieåterköp. Ett aktieåterköpsprogram på 12 miljarder usd. Det är mycket för ett bolag som är värderat till nästan 90 miljarder usd totalt sett.
Försäljningen av Sikorsky kommer dra ned vinsten. Aktieåterköpen kommer dra upp den per aktie sett. Mellan tummen och pekfingret verkar det som om vinsten kommer kunna landa på ca 6,50 usd/aktie framöver.
Kurs just nu ca 100 usd/aktie och direktavkastningen är på ca 2,8%.
Ett bolag som inte säljer utan är på gång att köpa stort är Berkshire Hathaway. Book-value har jag för mig är upp i ca 101 usd/B-aktie nu och snart ska köpet av PCP göras. Under tiden har man använt lite småväxel (ca 1 miljard usd) på att köpa tågvagnar från GE. BRK-B:s aktiekurs i skrivande stund ca 134 usd.
Av de tre så gillar jag Berkshires förhållningssätt bäst och United Technologies sämst. Berkshire sitter på pengar tills något köpvärt dyker upp. United säger redan innan man går in i affären att vi kommer köpa för så häääääär mycket. Dessutom köper Berkshire affärsverksamheter. United köper pappersvinster.
Hur som helst så är det enorma summor med pengar som många av världens storbolag har i sina plånböcker. Bara de här tre ovanstående har tillsammans ca 1500 miljarder d.v.s. 1500.000.000.000 kr.
Det är kanske ont om en del saker i vår värld, men det är i alla fall inte ont om pengar.
Den visade på vikande försäljning, 20,4 miljarder usd (23,2) för de första tre månaderna i jämförelse med samma period för ett år sedan. Bruttomarginalen är på samma nivå och rörelsevinsten på ungefär samma nivå trots sjunkande försäljning då jämförelsekvartalet innehåll en del nedskrivningar. Rörelsevinsten landade på ca 0,72 usd/aktie.
Vinsten totalt sett var ca 2% högre än för ett år sedan, men p.g.a. aktieåterköp blir vinsten per aktie nästan hela 6% högre än för ett år sedan. Kassan har ökat något och motsvarar ca 12 usd/aktie. Inga större förändringar på skuldsidan.
Tittar man på segmenten så är det PC-sidan som viker ned sig och Moln-tjänster som ökar.
Man har glatt aktieägare med en 16%-ig ökning av utdelningarna och Windows 10 körs nu tydligen på 110 miljoner apparater världen runt. Jag är ingen teknik-freak och kan inte avgöra huruvida Windows 10 ska bli en succe eller ej. Jag har bara noterat hur mycket pengar bolaget drar in samtidigt som många klagat på deras grunkor. Nu har jag inte uppfattat så mycket negativism på ett tag och aktiekursen har gått upp så jag är inte jätteintresserad av att öka den lilla post jag en gång köpte när tongångarna var en annan.
Kurs just nu ca 55 usd/aktie. Direktavkastningen på 2,85%.
United Technologies gjorde nyligen färdigt med försäljningen av Sikorsky. Det kommer ge minskade försäljning och minskade vinster men istället får man en stor pengapåse. Man har redan basunerat ut rejäla aktieåterköp. Ett aktieåterköpsprogram på 12 miljarder usd. Det är mycket för ett bolag som är värderat till nästan 90 miljarder usd totalt sett.
Försäljningen av Sikorsky kommer dra ned vinsten. Aktieåterköpen kommer dra upp den per aktie sett. Mellan tummen och pekfingret verkar det som om vinsten kommer kunna landa på ca 6,50 usd/aktie framöver.
Kurs just nu ca 100 usd/aktie och direktavkastningen är på ca 2,8%.
Ett bolag som inte säljer utan är på gång att köpa stort är Berkshire Hathaway. Book-value har jag för mig är upp i ca 101 usd/B-aktie nu och snart ska köpet av PCP göras. Under tiden har man använt lite småväxel (ca 1 miljard usd) på att köpa tågvagnar från GE. BRK-B:s aktiekurs i skrivande stund ca 134 usd.
Av de tre så gillar jag Berkshires förhållningssätt bäst och United Technologies sämst. Berkshire sitter på pengar tills något köpvärt dyker upp. United säger redan innan man går in i affären att vi kommer köpa för så häääääär mycket. Dessutom köper Berkshire affärsverksamheter. United köper pappersvinster.
Hur som helst så är det enorma summor med pengar som många av världens storbolag har i sina plånböcker. Bara de här tre ovanstående har tillsammans ca 1500 miljarder d.v.s. 1500.000.000.000 kr.
Det är kanske ont om en del saker i vår värld, men det är i alla fall inte ont om pengar.
lördag 7 november 2015
Svensk börshöst över för denna gången?
Det verkar tyvärr som den svenska börshösten är över för denna gången. Även om osvuret alltid är bäst.
Det kom ju som tur var lite tillfällen denna hösten att ta en del från räntespar för att öka i en del aktier. Jag lider tyvärr lite av när kurser stiger för mycket, för fort, och jag upplever att det inte finns något direkt vettigt att köpa. Då dras man gärna till lite mer mediokra bolag och försöker hitta bra köp där.
När det blir lite mer allmän turbulens på börsen så är det mycket, mycket lättare att prioritera.
Sedan ska man väl komma ihåg också att om man är ute efter att göra pengar på köp och sälj så är inköps- och försäljningspriser avgörande. Om man är ute efter att göra pengar på att vara långsiktig så är kvaliten på bolaget och dess framtida affärsutveckling avgörande. Men man är ju inte mer än människa, man vill ju gärna få både och...
Jag har inte gjort några nya djupare insikter. Vare sig i stort eller smått så några djupare inlägg har det av förklarliga skäl inte blivit på ett tag. Däremot så följer jag med i rapporter, ströläser lite här och där och låter vardagslunken med allt vad det innebär lunka på.
Jag noterar att räntehöjningen kanske slutligen är på gång i USA. Inte för att det spelar jättestor roll. Jag försöker undvika placeringar som är lite extra känsliga för ränteläget, eller i alla försöker vara lite extra skeptisk.
Jag är lite besviken på Aktiesparar-träffar på senaste tiden. Det har varit oerhört många träffar som handlat om nynoterade bolag med någon spännande affärside. Inte mina favoriter, men å andra sidan verkar ju medlemsantalet öka nu igen för intresseorganisationen. Störst utbyte får jag nog faktiskt av att läsa några väl välda bloggares tankar. Det är en oerhörd skatt som finns här ute i bloggosfären, men man måste bara komma ihåg att också hålla en sund distans till allt som skrivs. Att läsa om hur andra tänker och agerar är en genväg till att få del av fler erfarenheter men det kan aldrig ersätta de egna eller ta bort att man själv behöver reflektera över sin egen strategi, mål och förutsättningar.
Tillbaka till specifika aktier då. Var finner jag i nuläget mest "värde"? Jo på andra sidan det blå havet. Tyvärr "spökar" valutan något för mig. Jag upplever usd som dyr även om jag inte rimligtvis kan veta hur valutorna kommer röra sig framöver. Sedan ska man väl inte heller sticka under stol med att en del av kurserna/bolagens intjäning där är pressade just p.g.a. en "dyr" dollar. Om dollarn blir billigare, stiger troligtvis intjäningen tillika kurserna så det blir ju på så sätt ett nollsummespel. Det man vinner på ena sättet förlorar man på andra.
Hur som helst. För den som är intresserad, så var Wal-mart det bolag jag senast ökade i på den amerikanska börsen. Att vinsten skulle pressas har ju varit känt sedan innan.
Hur har din höst varit?
Det kom ju som tur var lite tillfällen denna hösten att ta en del från räntespar för att öka i en del aktier. Jag lider tyvärr lite av när kurser stiger för mycket, för fort, och jag upplever att det inte finns något direkt vettigt att köpa. Då dras man gärna till lite mer mediokra bolag och försöker hitta bra köp där.
När det blir lite mer allmän turbulens på börsen så är det mycket, mycket lättare att prioritera.
Sedan ska man väl komma ihåg också att om man är ute efter att göra pengar på köp och sälj så är inköps- och försäljningspriser avgörande. Om man är ute efter att göra pengar på att vara långsiktig så är kvaliten på bolaget och dess framtida affärsutveckling avgörande. Men man är ju inte mer än människa, man vill ju gärna få både och...
Jag har inte gjort några nya djupare insikter. Vare sig i stort eller smått så några djupare inlägg har det av förklarliga skäl inte blivit på ett tag. Däremot så följer jag med i rapporter, ströläser lite här och där och låter vardagslunken med allt vad det innebär lunka på.
Jag noterar att räntehöjningen kanske slutligen är på gång i USA. Inte för att det spelar jättestor roll. Jag försöker undvika placeringar som är lite extra känsliga för ränteläget, eller i alla försöker vara lite extra skeptisk.
Jag är lite besviken på Aktiesparar-träffar på senaste tiden. Det har varit oerhört många träffar som handlat om nynoterade bolag med någon spännande affärside. Inte mina favoriter, men å andra sidan verkar ju medlemsantalet öka nu igen för intresseorganisationen. Störst utbyte får jag nog faktiskt av att läsa några väl välda bloggares tankar. Det är en oerhörd skatt som finns här ute i bloggosfären, men man måste bara komma ihåg att också hålla en sund distans till allt som skrivs. Att läsa om hur andra tänker och agerar är en genväg till att få del av fler erfarenheter men det kan aldrig ersätta de egna eller ta bort att man själv behöver reflektera över sin egen strategi, mål och förutsättningar.
Tillbaka till specifika aktier då. Var finner jag i nuläget mest "värde"? Jo på andra sidan det blå havet. Tyvärr "spökar" valutan något för mig. Jag upplever usd som dyr även om jag inte rimligtvis kan veta hur valutorna kommer röra sig framöver. Sedan ska man väl inte heller sticka under stol med att en del av kurserna/bolagens intjäning där är pressade just p.g.a. en "dyr" dollar. Om dollarn blir billigare, stiger troligtvis intjäningen tillika kurserna så det blir ju på så sätt ett nollsummespel. Det man vinner på ena sättet förlorar man på andra.
Hur som helst. För den som är intresserad, så var Wal-mart det bolag jag senast ökade i på den amerikanska börsen. Att vinsten skulle pressas har ju varit känt sedan innan.
Hur har din höst varit?
söndag 11 oktober 2015
Yara H1 2015
Yara är mitt största norska innehav och fast det på sätt och vis håller på med skit (gödsel, närmare bestämt kväve baserad handelsgödsel) så är jag väldigt komfortabel med bolaget. Fastän jag är väldigt komfortabel med bolaget sålde jag av en del i början av året när optimismen var hög.
Bolaget har visat på en fin omsättningstillväxt, rörelsemarginalerna har ökat (13,4% H1 2015) och håller en bra relativ hög nivå. Vinsten TTM baserat på H1 2015 ligger på runt 26,22 nok/aktie.
Dessa fina siffror har i sak inte justerat mitt bedömda "värde" på Yara nämnvärt. Anledningen är att valutaeffekter står för en hel del av omsättningsökningen. Den norska kronan har försvagats avsevärt i jämförelse med t.ex. amerikanska dollarn. Rörelsemarginalerna har förbättrats avsevärt p.g.a. den billigare gasen. Gasen i Europa var H1 2015 t.ex. 23% billigare än under H1 2014.
Omsättning per aktie ligger nu på ca 385 nok/aktie. Utdelningen var senast 13 nok/aktie vilket på dagens kurs om 355 ger en direktavkastning på 3,7%.
Min bedömning är alltså att rörelsemarginalerna inte är långsiktigt hållbara och omsättningstillväxten inte hållbar för att motivera en värdering över 400 nok. Vid en sådan prisnivå är bolaget övervärderat. När Yara kommer ner närmre 300 nok då blir det intressant. Nu är Mr Market, enligt mig, "effektiv" och har relativt rätt pris på bolaget.
För att Yara ska komma ner närmre 300 krävs troligen antingen:
a) Allmänt börsfall
b) Att marginalerna, omsättning och/eller lönsamheten pressas. Detta kommer det göra i sinom tid eftersom branschen liksom många andra branscher rör sig upp och ned. Det är då man gör ett s.k. tidsarbitrage dvs köper solhattar på hösten när ingen annan vill ha dem.
Yara kan naturligtvis växa in i en dyrare kostym, men det finns ringa anledning att köpa ett cykliskt bolag när allt går som på räls.
Vad är din syn på Yara?
Bolaget har visat på en fin omsättningstillväxt, rörelsemarginalerna har ökat (13,4% H1 2015) och håller en bra relativ hög nivå. Vinsten TTM baserat på H1 2015 ligger på runt 26,22 nok/aktie.
Dessa fina siffror har i sak inte justerat mitt bedömda "värde" på Yara nämnvärt. Anledningen är att valutaeffekter står för en hel del av omsättningsökningen. Den norska kronan har försvagats avsevärt i jämförelse med t.ex. amerikanska dollarn. Rörelsemarginalerna har förbättrats avsevärt p.g.a. den billigare gasen. Gasen i Europa var H1 2015 t.ex. 23% billigare än under H1 2014.
Omsättning per aktie ligger nu på ca 385 nok/aktie. Utdelningen var senast 13 nok/aktie vilket på dagens kurs om 355 ger en direktavkastning på 3,7%.
Min bedömning är alltså att rörelsemarginalerna inte är långsiktigt hållbara och omsättningstillväxten inte hållbar för att motivera en värdering över 400 nok. Vid en sådan prisnivå är bolaget övervärderat. När Yara kommer ner närmre 300 nok då blir det intressant. Nu är Mr Market, enligt mig, "effektiv" och har relativt rätt pris på bolaget.
För att Yara ska komma ner närmre 300 krävs troligen antingen:
a) Allmänt börsfall
b) Att marginalerna, omsättning och/eller lönsamheten pressas. Detta kommer det göra i sinom tid eftersom branschen liksom många andra branscher rör sig upp och ned. Det är då man gör ett s.k. tidsarbitrage dvs köper solhattar på hösten när ingen annan vill ha dem.
Yara kan naturligtvis växa in i en dyrare kostym, men det finns ringa anledning att köpa ett cykliskt bolag när allt går som på räls.
Vad är din syn på Yara?
söndag 4 oktober 2015
Clas Ohlson Q1 2015/16
Det var ett tag sedan jag kommenterade detaljhandelskedjan Clas Ohslon. Den senaste rapporten kan ju passa bra som utgångspunkt då.
Försäljningen ökade med 8%. Rörelseresultatet ökade med 4%. Vinsten ökade med 3%.
Rullande 12-månaders omsättning är ca 118 kr/aktie vilket gett en rullande vinst på ca 7,30 kr/aktie. Med en kurs på ca 125 kr ger det alltså ett PE TTM på ca 17.
Utdelningen ligger på 5,25 vilket ger en direktavkastning på ca 4,2%.
Man har tecknat nya butikskontrakt bl.a. två i London och tre i Hamburg. Nyligen inviges också butik nr 200, placerad i Karlstad.
Eftersom Norden i mångt och mycket redan är en mogen marknad för Clas Ohlson så satsar man främst på expansion i Storbritannien och Tyskland. Soliditeten är fortsatt god och rörelsemarginalen ligger på ca 8% över en tolv månaders period. Det svänger en del över året. Månaderna över Jul är de absolut bästa och står vanligtvis för halva årsvinsten.
Min syn på Clas Ohlson är att det är en välskött kedja som systematiskt bygger vidare på sitt koncept - kränga hemmafixarprylar och dito till stadsbor utifrån butiker på lite mer centralare lägen.
När/om tillfälle ges så har jag inga problem med att öka på mitt innehav. Det man dock ska komma ihåg i nuläget är att Clas Ohlson nyligen redovisat ganska goda vinster. Ett rimligt antagande är att framtiden också kommer innefatta perioder av lägre försäljningstillväxt och lite lägre marginaler.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
Försäljningen ökade med 8%. Rörelseresultatet ökade med 4%. Vinsten ökade med 3%.
Rullande 12-månaders omsättning är ca 118 kr/aktie vilket gett en rullande vinst på ca 7,30 kr/aktie. Med en kurs på ca 125 kr ger det alltså ett PE TTM på ca 17.
Utdelningen ligger på 5,25 vilket ger en direktavkastning på ca 4,2%.
Man har tecknat nya butikskontrakt bl.a. två i London och tre i Hamburg. Nyligen inviges också butik nr 200, placerad i Karlstad.
Eftersom Norden i mångt och mycket redan är en mogen marknad för Clas Ohlson så satsar man främst på expansion i Storbritannien och Tyskland. Soliditeten är fortsatt god och rörelsemarginalen ligger på ca 8% över en tolv månaders period. Det svänger en del över året. Månaderna över Jul är de absolut bästa och står vanligtvis för halva årsvinsten.
Min syn på Clas Ohlson är att det är en välskött kedja som systematiskt bygger vidare på sitt koncept - kränga hemmafixarprylar och dito till stadsbor utifrån butiker på lite mer centralare lägen.
När/om tillfälle ges så har jag inga problem med att öka på mitt innehav. Det man dock ska komma ihåg i nuläget är att Clas Ohlson nyligen redovisat ganska goda vinster. Ett rimligt antagande är att framtiden också kommer innefatta perioder av lägre försäljningstillväxt och lite lägre marginaler.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
lördag 3 oktober 2015
Uppdatering
Här kommer en kortare uppdatering. Jag har inte varit ointresserad av aktier de senaste dagarna, tvärtom.Andelen räntespar har minskat och köp har gjorts i en liten blandad kompott av för mig ok prissatta aktier enligt devisen lägg mest pengar på det med högst kvalitet.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
onsdag 26 augusti 2015
Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Först vill jag bara flika in att jag tycker det är kul att det är full fart i kommentarsfältet. Jag läser naturligtvis allt, men känner inte behovet att flika in med en åsikt/kommentar i allt. Det tycker jag att många av er läsare gör så bra ändå. Jag har ingenting emot att det blir off-topic ibland eller att andra saker stöts och blöts än vad som relaterar till själva inlägget.
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
fredag 21 augusti 2015
Rapsen skördas
Ja se där, då vankades det skördetid i år också.
De gyllengula fälten har nu mörknat och rapsen är just nu i full gång att skördas.
Av en händelse har det även mörknat på börsfronten. Vilket betyder att det kan vara dags att börja sätta pengar i arbete också. Det betyder också att rapsodling är minst lika bra på att förutsäga börsen som alla andra former av trendanalyser och vad det nu mer heter. Där ser man...
Värderingar på diverse bolag börjar äntligen bli lite mer attraktiva. Det är nu man har nytta av en bevakningslista samt en förutbestämd strategi kring vad och hur man ska prioritera samt agera.
Hinner inte skriva så mycket mer nu, men ha det gott i sensommarvärmen och passa på och njut!
Förresten. Vilka bolag ligger på din bevakningslista?
De gyllengula fälten har nu mörknat och rapsen är just nu i full gång att skördas.
Av en händelse har det även mörknat på börsfronten. Vilket betyder att det kan vara dags att börja sätta pengar i arbete också. Det betyder också att rapsodling är minst lika bra på att förutsäga börsen som alla andra former av trendanalyser och vad det nu mer heter. Där ser man...
Värderingar på diverse bolag börjar äntligen bli lite mer attraktiva. Det är nu man har nytta av en bevakningslista samt en förutbestämd strategi kring vad och hur man ska prioritera samt agera.
Hinner inte skriva så mycket mer nu, men ha det gott i sensommarvärmen och passa på och njut!
Förresten. Vilka bolag ligger på din bevakningslista?
söndag 9 augusti 2015
Berkshire Hathaway Q2 2015
Berkshire avgav nyligen sin Q2 rapport.
Berkshire är säkerligen det bolag som har den tråkigaste IR-sidan, alla kategorier. Skulle det delas ut priser för flashigaste IR-sida skulle Berkshire få jumbopriset, år efter år. Det finns inga bilder på vackra, lyckliga människor eller stiliga styrelseledamöter. Inga fina diagram och grafer som visar hur bolaget har gått från år till år. Inga realtidskurser.
Sidan ser ut att ha kodats av en praktikant någon gång under internets barndom. Det finns enbart några få länkar som i huvudsak går till de få pdf-dokument som då och då läggs upp, t.ex. kvartalsrapporter.
På sidan finns också en mailadress om man vill kontakta bolaget med frågor kring t.ex. webbsidan. Det står dock också att i och med de är så få som jobbar på kontoret så kommer man inte få något direkt svar...
Man får ju betänka att Berkshire till sin storlek (värderingsmässigt) BARA motsvarar ca 40 st Industrivärden och därför måste tänka på att hålla nere sina overheadkostnader.
Lika spartanskt som webbsidan är sägs det vara i hjärtat av Berkshires kontor, Buffetts kontor.
Ingen vägg av dataskärmar som visar realtidskurser.Inte ens en dator. Papper, pennor och en telefon samt en samling böcker vid skrivbordet.
Man kan ju undra hur bolaget överlevt alla dessa decennium. Ledningen verkar inte vara up-to-date alls och huvudkontoret kraftigt underbemannat.
Inte undra på att kvartalsrapporterna saknar cirkeldiagram och att de ur ett stilistiskt perspektiv är fullständigt urtråkiga.
Faktum är att det är en så dålig IR-sida och så urtråkig rapport så därför kommer jag inte ens bemöda mig kommentera någonting ur rapporten.
Däremot så noterade jag ett rykte och rykten är ju alltid kul. Det att Berkshire eventuellt köper upp Precision Castpart. Det som gör ryktet kul är att det är ett bolag jag köpte aktier i för inte alls så länge sedan. Ett välskött bolag men som betalar minimalt med utdelningar och därför inte dyker upp på högutdelningsjägares wanted-listor antar jag. Det är naturligtvis det mentala bekräftelsespöket som spökar över att ha identifierat ett bolag som även de på Berkshire (eventuellt) finner intressant. Nu är ju rykten dock rykten så vi får se framöver.
Om Berkshires webbsida och dess rapporter är tråkiga så är ju deras förehavanden och förmåga att skapa långsiktig avkastning destå roligare. Helt enkelt ett tråkigt, men fantastiskt bolag!
Berkshire är säkerligen det bolag som har den tråkigaste IR-sidan, alla kategorier. Skulle det delas ut priser för flashigaste IR-sida skulle Berkshire få jumbopriset, år efter år. Det finns inga bilder på vackra, lyckliga människor eller stiliga styrelseledamöter. Inga fina diagram och grafer som visar hur bolaget har gått från år till år. Inga realtidskurser.
Sidan ser ut att ha kodats av en praktikant någon gång under internets barndom. Det finns enbart några få länkar som i huvudsak går till de få pdf-dokument som då och då läggs upp, t.ex. kvartalsrapporter.
På sidan finns också en mailadress om man vill kontakta bolaget med frågor kring t.ex. webbsidan. Det står dock också att i och med de är så få som jobbar på kontoret så kommer man inte få något direkt svar...
Man får ju betänka att Berkshire till sin storlek (värderingsmässigt) BARA motsvarar ca 40 st Industrivärden och därför måste tänka på att hålla nere sina overheadkostnader.
Lika spartanskt som webbsidan är sägs det vara i hjärtat av Berkshires kontor, Buffetts kontor.
Ingen vägg av dataskärmar som visar realtidskurser.Inte ens en dator. Papper, pennor och en telefon samt en samling böcker vid skrivbordet.
Man kan ju undra hur bolaget överlevt alla dessa decennium. Ledningen verkar inte vara up-to-date alls och huvudkontoret kraftigt underbemannat.
Inte undra på att kvartalsrapporterna saknar cirkeldiagram och att de ur ett stilistiskt perspektiv är fullständigt urtråkiga.
Faktum är att det är en så dålig IR-sida och så urtråkig rapport så därför kommer jag inte ens bemöda mig kommentera någonting ur rapporten.
Däremot så noterade jag ett rykte och rykten är ju alltid kul. Det att Berkshire eventuellt köper upp Precision Castpart. Det som gör ryktet kul är att det är ett bolag jag köpte aktier i för inte alls så länge sedan. Ett välskött bolag men som betalar minimalt med utdelningar och därför inte dyker upp på högutdelningsjägares wanted-listor antar jag. Det är naturligtvis det mentala bekräftelsespöket som spökar över att ha identifierat ett bolag som även de på Berkshire (eventuellt) finner intressant. Nu är ju rykten dock rykten så vi får se framöver.
Om Berkshires webbsida och dess rapporter är tråkiga så är ju deras förehavanden och förmåga att skapa långsiktig avkastning destå roligare. Helt enkelt ett tråkigt, men fantastiskt bolag!
torsdag 6 augusti 2015
If you cant beat the market, be the market - Portföljallokering
Fortsätter här med ett inlägg i serien "If you cant beat the market, be the market".
Ur perspektivet att det för gemena man är jättesvårt att nå någon överavkastning genom "smarta" aktieaffärer så är hur man allokerar sitt kapital (fördelningen mellan olika tillgångsklasser) den faktor som (ihop med kringkostnader som transaktionskostnader och förvaltningsavgifter) är helt avgörande för vilken avkastning man får.
Kombinerat med synsättet att en högre allokering mot aktier ger högre risk, en allokering mot ränteplaceringar ger lägre, så kan man genom olika allokeringsalternativ då dels styra den förväntade avkasnting, dels den "risk" man tar på sig.
Vad som är den optimala allokeringsmodellen kan diskuteras. Det beror troligen helt och hållet på placeraren individuella behov och förutsättningar. Jag har inga egna modeller men kan visa upp några andra "klassiska".
Huvudtanken för s.k. bogleheads är ofta att det ska vara få placeringsalternativ. Man ska inte krångla till det. Ofta brukar 2-6 vara rimligt. 3 är lite av ett huvudspår.
Börjar vi med portfölj exempel 1 så innehar den två tillgångsklasser aktier och räntor.
Oftast en väldigt bred globalfond i kombination med räntespar. Thats it. Andelen räntor beror på livssituation men en av många tumregler är att den kan vara lika stor procentuellt sett som din ålder. Det finns också de som förespråkar en modell där man tar 100, 110 eller t.o.m. 120 minus din ålder för att få fram hur hög aktieexponering man bör ha. Då får man en högre andel räntor först då man närmar sig pensionen.
Portfölj exempel 2 innehåller de klassiska tre innehaven.
Det brukar vara en globalfond, en landsfond (det land du bor och verkar i) samt räntor. Följer man någon form av tumregel för allokering av aktier - räntor som beskrivs ovan brukar aktiedelen vara splittad 50-50 mellan global och landsfonden.
En annan väldigt vanlig variant är att fördela 1/3 på vardera för att sedan vikta om vid behov.
Portfölj exempel 3 innehåller fyra alternativ.
De tre ovanstående alternativen ingår men sedan "kryddar" man en 5-15%-ig andel med något nischat alternativ. Det kan vara en REIT ETF eller något annat som man av någon anledning anser sig tro vara "smart" att välja.
Sedan går det utveckla i all oändlighet med fler och fler alternativ, men grundtanken är att mer komplexa portföljer i sig inte ger mer vad det gäller i bättre riskhantering eller högre avkastning (Det kan t.o.m. ofta bli tvärtom). De ger bara placeraren lite mer att plocka med. Det avgörande på lång sikt är fördelningen aktier - räntor*.
Det som framförallt utmärker allokeringen av kapital när man inte försöker vara "smartare än Mr Market" är att man inte försöker ändra sin allokering baserat på vad som händer i omvärlden. Vad det skrivs för rubriker om Grekland eller om Borneo ger ingen reaktion.
Det enda som ger en reaktion, omallokering, är att utföra det man i förväg planerat t.ex. ändra ränteandelen vid stigande ålder. Eller omfördela inom portföljen om någon del vuxit sig för stor.
Thats it.
*'Med räntor menas naturligtvis säkra räntor, inte s.k. skräpobligationer.
Exempel på billiga aktiefonder
Exempel på billiga räntefonder
Ur perspektivet att det för gemena man är jättesvårt att nå någon överavkastning genom "smarta" aktieaffärer så är hur man allokerar sitt kapital (fördelningen mellan olika tillgångsklasser) den faktor som (ihop med kringkostnader som transaktionskostnader och förvaltningsavgifter) är helt avgörande för vilken avkastning man får.
Kombinerat med synsättet att en högre allokering mot aktier ger högre risk, en allokering mot ränteplaceringar ger lägre, så kan man genom olika allokeringsalternativ då dels styra den förväntade avkasnting, dels den "risk" man tar på sig.
Vad som är den optimala allokeringsmodellen kan diskuteras. Det beror troligen helt och hållet på placeraren individuella behov och förutsättningar. Jag har inga egna modeller men kan visa upp några andra "klassiska".
Huvudtanken för s.k. bogleheads är ofta att det ska vara få placeringsalternativ. Man ska inte krångla till det. Ofta brukar 2-6 vara rimligt. 3 är lite av ett huvudspår.
Börjar vi med portfölj exempel 1 så innehar den två tillgångsklasser aktier och räntor.
Oftast en väldigt bred globalfond i kombination med räntespar. Thats it. Andelen räntor beror på livssituation men en av många tumregler är att den kan vara lika stor procentuellt sett som din ålder. Det finns också de som förespråkar en modell där man tar 100, 110 eller t.o.m. 120 minus din ålder för att få fram hur hög aktieexponering man bör ha. Då får man en högre andel räntor först då man närmar sig pensionen.
Portfölj exempel 2 innehåller de klassiska tre innehaven.
Det brukar vara en globalfond, en landsfond (det land du bor och verkar i) samt räntor. Följer man någon form av tumregel för allokering av aktier - räntor som beskrivs ovan brukar aktiedelen vara splittad 50-50 mellan global och landsfonden.
En annan väldigt vanlig variant är att fördela 1/3 på vardera för att sedan vikta om vid behov.
Portfölj exempel 3 innehåller fyra alternativ.
De tre ovanstående alternativen ingår men sedan "kryddar" man en 5-15%-ig andel med något nischat alternativ. Det kan vara en REIT ETF eller något annat som man av någon anledning anser sig tro vara "smart" att välja.
Sedan går det utveckla i all oändlighet med fler och fler alternativ, men grundtanken är att mer komplexa portföljer i sig inte ger mer vad det gäller i bättre riskhantering eller högre avkastning (Det kan t.o.m. ofta bli tvärtom). De ger bara placeraren lite mer att plocka med. Det avgörande på lång sikt är fördelningen aktier - räntor*.
Det som framförallt utmärker allokeringen av kapital när man inte försöker vara "smartare än Mr Market" är att man inte försöker ändra sin allokering baserat på vad som händer i omvärlden. Vad det skrivs för rubriker om Grekland eller om Borneo ger ingen reaktion.
Det enda som ger en reaktion, omallokering, är att utföra det man i förväg planerat t.ex. ändra ränteandelen vid stigande ålder. Eller omfördela inom portföljen om någon del vuxit sig för stor.
Thats it.
*'Med räntor menas naturligtvis säkra räntor, inte s.k. skräpobligationer.
Exempel på billiga aktiefonder
Exempel på billiga räntefonder
måndag 3 augusti 2015
Microsoft Q4
Microsoft har delat räkenskapsår och avlämnade därför för ett tag sedan sin Q4-rapport.
Omsättningen minskade med 5%. Det mesta av det var p.g.a. valutaeffekter. Bortser man från det så sjunker dock försäljningen ändå inom segmentet Device & Consumers bl.a. p.g.a. sjunkande PC försäljning vilket slår mot Windows-försäljningen. Försäljningen ökar dock inom Commercial där bl.a. serversidan finns.
Tittar vi närmre på D&C så syns det att konsumenter överger PC och Windows samt att Windows-telefoner är en flopp. Det enda som verkar gå hyfsat är X-box.
På Commercial-sidan är det server och molntjänster som växer. Mellan tummen och pekfingret står nu försäljning av molntjänster till företag för ca 1/10 av Microsofts totala försäljning.
Andra noteringar som bör göras är att Microsofts köp av Nokia skrivs ned. Förre vd:n Ballmer får skulden för köpet och huvuddelen av de personalnedskärningar som annonserats gäller just den här telefon-delen. Där ser man hur över 7 miljarder usd kan förbrukas snabbt. Nedskrivningen blir för övrigt några hundra miljoner mer än man köpte för. Ja vad ska man säga...
Frasen "This charge has no impact on cash flow from operations" betyder för övrigt att det drabbar inte nuvarande kassaflöde för man har redan bränt pengarna! Röken är sedan länge sedan bortblåst och eldstaden är uraskad. Gudrun Schyman som brände 100.000 i kontanter under 2010 års Almedals-vecka ligger m.a.o. rejält i lä i jämförelse med Microsoft.
Istället för telefoner har man nu fått snilleblixten att investera 100 miljoner usd i taxi-tjänsten Uber vilket ger tjänsten en värdering på 51 miljarder usd. En tjänst som anklagats för att gynna s.k. svart-taxi.
Microsoft har också lanserat Windows 10. En version där alla som har Windows 7 och 8 ska få uppdatera till gratis (om man vill). Vet inte så mycket om detta "nya" Windows. Kanske någon annan som vill ge sin syn? Microsofts intjäningsförmåga hänger ju dock inte på mina personliga preferenser utan på hur det går på server-sidan och molntjänsterna.
Kortfattat så är min syn att Microsoft tjänar (överlag) bra med pengar, men de bränner också bevisligen en hel del också (lätt kommet, lätt förgånget). Microsofts framtid ligger troligen inte på hardware-sidan, eller på att försöka attrahera privatkonsumenter med prylar och tjänster, utan på företagssidan och få företag att abonnera på t.ex. deras molntjänster. Redan idag står Commercial-segmentet för 2/3 av Microsofts vinst. Det är också här man fortsätter växa medan man får mindre roliga nyhetsrubriker när det gäller konsumentsatsningarna.
Kurs just nu ca 47 usd.
Omsättningen minskade med 5%. Det mesta av det var p.g.a. valutaeffekter. Bortser man från det så sjunker dock försäljningen ändå inom segmentet Device & Consumers bl.a. p.g.a. sjunkande PC försäljning vilket slår mot Windows-försäljningen. Försäljningen ökar dock inom Commercial där bl.a. serversidan finns.
Tittar vi närmre på D&C så syns det att konsumenter överger PC och Windows samt att Windows-telefoner är en flopp. Det enda som verkar gå hyfsat är X-box.
På Commercial-sidan är det server och molntjänster som växer. Mellan tummen och pekfingret står nu försäljning av molntjänster till företag för ca 1/10 av Microsofts totala försäljning.
Andra noteringar som bör göras är att Microsofts köp av Nokia skrivs ned. Förre vd:n Ballmer får skulden för köpet och huvuddelen av de personalnedskärningar som annonserats gäller just den här telefon-delen. Där ser man hur över 7 miljarder usd kan förbrukas snabbt. Nedskrivningen blir för övrigt några hundra miljoner mer än man köpte för. Ja vad ska man säga...
Frasen "This charge has no impact on cash flow from operations" betyder för övrigt att det drabbar inte nuvarande kassaflöde för man har redan bränt pengarna! Röken är sedan länge sedan bortblåst och eldstaden är uraskad. Gudrun Schyman som brände 100.000 i kontanter under 2010 års Almedals-vecka ligger m.a.o. rejält i lä i jämförelse med Microsoft.
Istället för telefoner har man nu fått snilleblixten att investera 100 miljoner usd i taxi-tjänsten Uber vilket ger tjänsten en värdering på 51 miljarder usd. En tjänst som anklagats för att gynna s.k. svart-taxi.
Microsoft har också lanserat Windows 10. En version där alla som har Windows 7 och 8 ska få uppdatera till gratis (om man vill). Vet inte så mycket om detta "nya" Windows. Kanske någon annan som vill ge sin syn? Microsofts intjäningsförmåga hänger ju dock inte på mina personliga preferenser utan på hur det går på server-sidan och molntjänsterna.
Kortfattat så är min syn att Microsoft tjänar (överlag) bra med pengar, men de bränner också bevisligen en hel del också (lätt kommet, lätt förgånget). Microsofts framtid ligger troligen inte på hardware-sidan, eller på att försöka attrahera privatkonsumenter med prylar och tjänster, utan på företagssidan och få företag att abonnera på t.ex. deras molntjänster. Redan idag står Commercial-segmentet för 2/3 av Microsofts vinst. Det är också här man fortsätter växa medan man får mindre roliga nyhetsrubriker när det gäller konsumentsatsningarna.
Kurs just nu ca 47 usd.
måndag 27 juli 2015
Risker
Räkna på potentialen sysselsätter många. Inte minst analytiker. Färre använder tiden till att analysera risker. Detta inlägg kommer därför punkta upp några av de vanligaste riskerna man bör ta i beaktning när man sysslar med att försöka få avkastning på sitt sparade kapital via bl.a. aktier.
Kursrisk - Risken att kursen inte rör sig som du vill. Kurser går upp och kurser går ned. Ibland av förklarliga skäl och ibland av oförklarliga. På kort sikt är det utbud och efterfrågan som driver kurser, påhejad av marknadspsykologi. Teknisk analys används ofta för att försöka bedöma hur kurserna kommer att röra sig.
Verksamhetsrisk - Alla affärsverksamheter bär en risk på att verksamheten inte kommer utveckla sig som förväntat. Det kan bero på försämrad konjunktur, hårdnande konkurrens som äter upp marginalerna. misslyckade produktplaceringar m.m. Verksamhetsrisken brukar vara högre i konjunkturkänsliga bolag med stora fasta kostnader och mindre i bolag med löpande stabila intäkter.
Finansiell risk - Bolag använder i regel lånade pengar i mindre eller högre grad. Ett företag med stora skulder har en hög finansiell risk. Lån ska betalas tillbaka, räntekostnader behöver täckas. Så länge lönsamheten är god är det i regel inga problem men försämras lönsamheten så kan det fort bli knapert. Bolag med slimmad balansräkning har svårare att hålla ut under tuffa marknadsförhållanden samt kan ej heller kanske ha råd med att göra förvärv för att växa ytterligare.
Politisk risk - Bolag verkar i en politisk kontext. Politiska beslut ändrar de förhållanden som bolagen verkar i. Den politiska riken anser högre i vissa delar av världen samt i vissa, mer politiskt reglerade, branscher.
Ränterisk - Räntans rörelser påverkar inte bara lånevillkor för bolagen utan också populariteten på aktieplaceringar och obligationer. En låg ränta gynnar bolag som har en hög finansiell hävstång men ändras ränteläget så blir läget annorlunda. Det i kombination med att placerare drar undan kapital från marknaden när räntan eventuell höjs kan skapa dubbla negativa effekter.
Valutarisk - Valutor lever också sina egna liv och påverkar, inte minst många av de svenska exportbolagen, resultaten stort. Vad som synes vara resultatförbättringar kan i mångt och mycket vara valutaeffekter, som kan slå åt båda hållen.
Likviditetsrisk - Finns i mindre bolag, främst på mindre listor. Märks ofta inte av alls när allt rullar på, men i tider av oro kan likviditetsrisken bli påtaglig.
Övertro till sin egen förmåga- De flesta människor anser sig vara bättre än genomsnittet på mycket t.ex. bilkörning. Det är naturligtvis bra ur ett psykologiskt perspektiv att ha god tilltro till sig själv. Det stärker den mentala hälsan, men man löper alltid risken att man faktiskt inte är så duktig som man tror.
Påverkan från andra - Vi människor är i grunden väldigt sociala människor. Vår överlevnad och framgång genom historien bygger på detta. I grunden vill vi gärna anpassa oss till andra. Vi påverkas mycket lättare än vad vi tror av andras göranden och andras åsikter. Ofta omedvetet. Det som andra är välvilligt inställt till blir vi lättare välvilligt inställt till och vice versa.
Otur - Ibland har vi tur, ibland otur. Alla som nått framgång säger sig ha jobbat hårt. Det ligger i sakens natur (och i den mentala profilen), men hårt arbete alena räcker inte. Långt därifrån. Man löper alltid den enkla risken att helt enkelt ha otur.
En bra riskhanterare har en plan, eller i alla fall föreställning, om hur han eller hon hanterar de ovanstående riskerna. En del risker är väldigt påtagliga för en del. En del risker ignoreras.
Hur ser du på det här med olika sorters risker?
Kursrisk - Risken att kursen inte rör sig som du vill. Kurser går upp och kurser går ned. Ibland av förklarliga skäl och ibland av oförklarliga. På kort sikt är det utbud och efterfrågan som driver kurser, påhejad av marknadspsykologi. Teknisk analys används ofta för att försöka bedöma hur kurserna kommer att röra sig.
Verksamhetsrisk - Alla affärsverksamheter bär en risk på att verksamheten inte kommer utveckla sig som förväntat. Det kan bero på försämrad konjunktur, hårdnande konkurrens som äter upp marginalerna. misslyckade produktplaceringar m.m. Verksamhetsrisken brukar vara högre i konjunkturkänsliga bolag med stora fasta kostnader och mindre i bolag med löpande stabila intäkter.
Finansiell risk - Bolag använder i regel lånade pengar i mindre eller högre grad. Ett företag med stora skulder har en hög finansiell risk. Lån ska betalas tillbaka, räntekostnader behöver täckas. Så länge lönsamheten är god är det i regel inga problem men försämras lönsamheten så kan det fort bli knapert. Bolag med slimmad balansräkning har svårare att hålla ut under tuffa marknadsförhållanden samt kan ej heller kanske ha råd med att göra förvärv för att växa ytterligare.
Politisk risk - Bolag verkar i en politisk kontext. Politiska beslut ändrar de förhållanden som bolagen verkar i. Den politiska riken anser högre i vissa delar av världen samt i vissa, mer politiskt reglerade, branscher.
Ränterisk - Räntans rörelser påverkar inte bara lånevillkor för bolagen utan också populariteten på aktieplaceringar och obligationer. En låg ränta gynnar bolag som har en hög finansiell hävstång men ändras ränteläget så blir läget annorlunda. Det i kombination med att placerare drar undan kapital från marknaden när räntan eventuell höjs kan skapa dubbla negativa effekter.
Valutarisk - Valutor lever också sina egna liv och påverkar, inte minst många av de svenska exportbolagen, resultaten stort. Vad som synes vara resultatförbättringar kan i mångt och mycket vara valutaeffekter, som kan slå åt båda hållen.
Likviditetsrisk - Finns i mindre bolag, främst på mindre listor. Märks ofta inte av alls när allt rullar på, men i tider av oro kan likviditetsrisken bli påtaglig.
Övertro till sin egen förmåga- De flesta människor anser sig vara bättre än genomsnittet på mycket t.ex. bilkörning. Det är naturligtvis bra ur ett psykologiskt perspektiv att ha god tilltro till sig själv. Det stärker den mentala hälsan, men man löper alltid risken att man faktiskt inte är så duktig som man tror.
Påverkan från andra - Vi människor är i grunden väldigt sociala människor. Vår överlevnad och framgång genom historien bygger på detta. I grunden vill vi gärna anpassa oss till andra. Vi påverkas mycket lättare än vad vi tror av andras göranden och andras åsikter. Ofta omedvetet. Det som andra är välvilligt inställt till blir vi lättare välvilligt inställt till och vice versa.
Otur - Ibland har vi tur, ibland otur. Alla som nått framgång säger sig ha jobbat hårt. Det ligger i sakens natur (och i den mentala profilen), men hårt arbete alena räcker inte. Långt därifrån. Man löper alltid den enkla risken att helt enkelt ha otur.
En bra riskhanterare har en plan, eller i alla fall föreställning, om hur han eller hon hanterar de ovanstående riskerna. En del risker är väldigt påtagliga för en del. En del risker ignoreras.
Hur ser du på det här med olika sorters risker?
söndag 26 juli 2015
Rapporter
Konglomeratet United Technologies säljer helikoptertillverkaren Sikorsky till Lockheed Martin för 9 miljarder usd. Sikorsky omsätter ca 7,5 miljarder usd och blir troligen ett fint tillskott till LMT som i nuläget omsätter ca 46 miljarder usd. För UTXs del motsvarar Sikorsky ca 1/10 av deras verksamhet. UTX omsättter ca 65 miljarder årligen men Sikorsky-delen har något lägre marginaler än resterande delar (Ofta runt ca 10%)
Personligen kan jag tycka det vara synd. Speciellt när UTXs ledning säger att pengarna främst ska användas till aktieåterköp. Jag vill ju hellre att verksamheter växer och förvärvar än avyttrar. I alla fall investerar pengar från eventuella försäljningar i att växa på andra områden.
Priset tycker jag vare sig är dyrt eller billigt för Sikorsky så något överpris så som Fortum t.ex. lyckats få för sina nät talar vi inte heller om.Som sagt, något besviken. Det man kan göra när det vankas aktieåterköp är att hoppas att UTXs aktiekurs sjunker och blir så lågt som möjligt för en tid framöver.
I stora drag ser UTXs verksamhet ut så som följer (exklusive Sikorsky):
Hisstillverkaren Otis som omsätter ca 13 miljarder usd och med en rörelsemarginal på ca 20% (21).
UTC Climate, Controll & Security som omsätter ca 17 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
Flygmotortillverkaren Pratt % Whitney som omsätter ca 15 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 14% (13)
UTC Aerospace som omsätter ca 14 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
UTX prognostiserar sin vinst till att bli strax över 6 usd/aktie. Nuvarande kurs är 99 usd/aktie vilket ger en direktavkastning på 2,5% och ett P/S (exklusive Sikorsky) på ca 1,5.
Tydligen verkar peak-bygg i Kina passerats också vilket påverkar orderingång för t.ex. Otis. Alla de stora hisstillverkarna har ju mycket av verksamheten, samt har gynnats under ett decennium, av Kinas byggboom.
En av konkurrenterna är finska Kone. Bolaget visade sig vara riktigt intressant då jag kikade på det 2012: Analys av Kone men det blev aldrig något lämpligt tillfälle att köpa in sig. Därefter köpte ju Industrivärden en andel så då fick jag ju en indirekt exponering. Dock avyttrad Industrivärden Kone nyligen om jag förstått saken rätt.
Medan amerikanska bolag med stor export missgynnats av valutaeffekter på sista tiden så har svenska och europeiska bolag i huvudsak gynnats, så även Kone.
Kone omsätter ca 8 miljarder usd och har en rörelsemarginal på ca 14% (14). M.a.o. något mindre än Otis med något lägre marginaler. Kone är hur som helst till synes välskött men eftersom det här med hissar liknar mångt och mycket en oligopolbransch så förväntas makroutvecklingen inom bygg (inte minst i Asien) påverka alla aktörer någorlunda lika.
Vinst per aktie är i nuläget 1,46 euro. Priset per aktie ca 37 euro. P/S ca 2,6. Som vanligt är fortsatt succe för Kone redan inprisat. Ingen gratislunch där heller m.a.o.
När vi ändå är på bygg låt oss fortsätta med Skanska.
Enligt Q2 2015 rapporten är rullande 12 månaders vinst nu 10,48 kr/aktie. Det rullar m.a.o. på bra, inte minst inom bostadsförsäljningen. 1/3 fler bostäder såldes (totalt ca 2200) detta halvåret än 2014 första halvår (ca 1500). Rörelsemarginalen inom bostadsutveckling närmar sig 10% (8%). Ca 4900 nya bostäder är på gång varav majoriteten redan är sålda.
Grattis alla nyinflyttade, men framförallt grattis alla aktieägare i Skanska.
Kursen just nu är ca 180 kr/aktie vilket betyder att Mr Market anser att många, många fler kommer flytta in i nyproducerade bostäder samt betala en rundlig slant för det.
Ett bolag med viss byggexponering som inte rosas av Mr Market är annars maskintillverkaren Caterpillar. Caterpillar kämpar ju också med en stark dollar samt nedgång i byggandet i Kina och Latinamerika. Sedan 2012 har motsvarande ca 1/10 av arbetsstyrkan fått gå. Caterpillar är m.a.o. inte inne i toppen på sin konjunkturcykel, tvärt om. Man är inne i fasen där nedskärningar och kostnadskontroll är prio nummer ett.
Jag som gillar att köpa bolag som har en viss cykalitet men inne (och prissatta därefter) i den negativa fasen anser därför att Caterpillar är mer intressant än t.ex. Skanska i nuläget.
Caterpillars aktie kostar nu ca 76 usd och förväntad vinst ligger runt ca 5 usd/aktie. En nedgång från 2014 års 5,88 usd/aktie. Över en konjunkturcykel bör CAT kunna hålla ca 10% rörelsemarginal i medel. P/S just nu är ca 0,9. Direktavkastningen ligger på 4%.
Personligen kan jag tycka det vara synd. Speciellt när UTXs ledning säger att pengarna främst ska användas till aktieåterköp. Jag vill ju hellre att verksamheter växer och förvärvar än avyttrar. I alla fall investerar pengar från eventuella försäljningar i att växa på andra områden.
Priset tycker jag vare sig är dyrt eller billigt för Sikorsky så något överpris så som Fortum t.ex. lyckats få för sina nät talar vi inte heller om.Som sagt, något besviken. Det man kan göra när det vankas aktieåterköp är att hoppas att UTXs aktiekurs sjunker och blir så lågt som möjligt för en tid framöver.
I stora drag ser UTXs verksamhet ut så som följer (exklusive Sikorsky):
Hisstillverkaren Otis som omsätter ca 13 miljarder usd och med en rörelsemarginal på ca 20% (21).
UTC Climate, Controll & Security som omsätter ca 17 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
Flygmotortillverkaren Pratt % Whitney som omsätter ca 15 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 14% (13)
UTC Aerospace som omsätter ca 14 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
UTX prognostiserar sin vinst till att bli strax över 6 usd/aktie. Nuvarande kurs är 99 usd/aktie vilket ger en direktavkastning på 2,5% och ett P/S (exklusive Sikorsky) på ca 1,5.
Tydligen verkar peak-bygg i Kina passerats också vilket påverkar orderingång för t.ex. Otis. Alla de stora hisstillverkarna har ju mycket av verksamheten, samt har gynnats under ett decennium, av Kinas byggboom.
En av konkurrenterna är finska Kone. Bolaget visade sig vara riktigt intressant då jag kikade på det 2012: Analys av Kone men det blev aldrig något lämpligt tillfälle att köpa in sig. Därefter köpte ju Industrivärden en andel så då fick jag ju en indirekt exponering. Dock avyttrad Industrivärden Kone nyligen om jag förstått saken rätt.
Medan amerikanska bolag med stor export missgynnats av valutaeffekter på sista tiden så har svenska och europeiska bolag i huvudsak gynnats, så även Kone.
Kone omsätter ca 8 miljarder usd och har en rörelsemarginal på ca 14% (14). M.a.o. något mindre än Otis med något lägre marginaler. Kone är hur som helst till synes välskött men eftersom det här med hissar liknar mångt och mycket en oligopolbransch så förväntas makroutvecklingen inom bygg (inte minst i Asien) påverka alla aktörer någorlunda lika.
Vinst per aktie är i nuläget 1,46 euro. Priset per aktie ca 37 euro. P/S ca 2,6. Som vanligt är fortsatt succe för Kone redan inprisat. Ingen gratislunch där heller m.a.o.
När vi ändå är på bygg låt oss fortsätta med Skanska.
Enligt Q2 2015 rapporten är rullande 12 månaders vinst nu 10,48 kr/aktie. Det rullar m.a.o. på bra, inte minst inom bostadsförsäljningen. 1/3 fler bostäder såldes (totalt ca 2200) detta halvåret än 2014 första halvår (ca 1500). Rörelsemarginalen inom bostadsutveckling närmar sig 10% (8%). Ca 4900 nya bostäder är på gång varav majoriteten redan är sålda.
Grattis alla nyinflyttade, men framförallt grattis alla aktieägare i Skanska.
Kursen just nu är ca 180 kr/aktie vilket betyder att Mr Market anser att många, många fler kommer flytta in i nyproducerade bostäder samt betala en rundlig slant för det.
Ett bolag med viss byggexponering som inte rosas av Mr Market är annars maskintillverkaren Caterpillar. Caterpillar kämpar ju också med en stark dollar samt nedgång i byggandet i Kina och Latinamerika. Sedan 2012 har motsvarande ca 1/10 av arbetsstyrkan fått gå. Caterpillar är m.a.o. inte inne i toppen på sin konjunkturcykel, tvärt om. Man är inne i fasen där nedskärningar och kostnadskontroll är prio nummer ett.
Jag som gillar att köpa bolag som har en viss cykalitet men inne (och prissatta därefter) i den negativa fasen anser därför att Caterpillar är mer intressant än t.ex. Skanska i nuläget.
Caterpillars aktie kostar nu ca 76 usd och förväntad vinst ligger runt ca 5 usd/aktie. En nedgång från 2014 års 5,88 usd/aktie. Över en konjunkturcykel bör CAT kunna hålla ca 10% rörelsemarginal i medel. P/S just nu är ca 0,9. Direktavkastningen ligger på 4%.
lördag 25 juli 2015
Nyss hemkommen
Nyss hemkommen från ännu en semestertur. Denna gång var vädrets makter vänligare och erbjöd soligare dagar vilket gjorde fisket längst med Bottenviken mer njutbart. Liksom allt annat som hör avkoppling till.
Jag har i princip släppt allt som relaterar till nyhetsbevakning, rapportbevakning och börsbevakning under dessa veckor. Det blir väl till att uppdatera sig något under de kommande dagarna även om att skapa distans till saker och ting också har en egennytta.
Bland det första jag ska göra är i alla fall att lyssna på några poddar. Eloge än en gång till Börspodden för att de har intressanta intervjuobjekt. I avsnitt 100 gästas de av 4020. Jag fick också ett tips om UAPodden, med koppling till Unga Aktiespararna. Har ännu inte lyssnat men ska. Ser också att Avanza listat en mängd finanspoddar, här: Podcasttips.
Därefter blir det nog några rapportläsningar.
Tyvärr har det inte blivit någon läsning av investeringslitteratur hittills under sommaren. Annars brukar ju sommarhalvåret lämpa sig bra till det. Kanske blir något under kommande mörka höstkvällar istället. Bokhyllan är i alla fall inte tom. Böcker som redan finns och inspirerat mig finns listade här: Bokhyllan
Ha det gott så länge så får vi hoppas det blir ett lite mer aktierelaterat inlägg lite längre fram.
Jag har i princip släppt allt som relaterar till nyhetsbevakning, rapportbevakning och börsbevakning under dessa veckor. Det blir väl till att uppdatera sig något under de kommande dagarna även om att skapa distans till saker och ting också har en egennytta.
Bland det första jag ska göra är i alla fall att lyssna på några poddar. Eloge än en gång till Börspodden för att de har intressanta intervjuobjekt. I avsnitt 100 gästas de av 4020. Jag fick också ett tips om UAPodden, med koppling till Unga Aktiespararna. Har ännu inte lyssnat men ska. Ser också att Avanza listat en mängd finanspoddar, här: Podcasttips.
Därefter blir det nog några rapportläsningar.
Tyvärr har det inte blivit någon läsning av investeringslitteratur hittills under sommaren. Annars brukar ju sommarhalvåret lämpa sig bra till det. Kanske blir något under kommande mörka höstkvällar istället. Bokhyllan är i alla fall inte tom. Böcker som redan finns och inspirerat mig finns listade här: Bokhyllan
Ha det gott så länge så får vi hoppas det blir ett lite mer aktierelaterat inlägg lite längre fram.
lördag 11 juli 2015
Det blåser kallt på toppen
Efter ett par dagar i norska och svenska fjäll så visar det sig att civilisationen ännu står kvar vilket möjliggör ett kort blogginlägg. Det har väl inte varit de mest vältajmade dagarna att vandra i fjällen då det minst sagt har varit både regnigt som blåsigt. Inte minst har vinden friskat i ordentligt på topparna.
Det är dock bara att trycka ned toppluvan ännu hårdare och traska på.Att väder växlar är ju ingen nyhet. Ibland är det solsken, ibland regn. Ibland är det ljumma sommarvindar, ibland kalla vindpinade. Är man bara mentalt som utrustningsmässigt förbered för att väder kan växla så brukar det gå bra. Ibland passeras toppar, ibland passeras dalar.
På samma sätt är det med mycket annat här i världen. Inte minst på börsen. "Vädret" växlar, men är man mentalt och utrustningsmässigt förberedd på det så brukar det gå bra. Både över toppar och genom dalgångar.
Det är dock bara att trycka ned toppluvan ännu hårdare och traska på.Att väder växlar är ju ingen nyhet. Ibland är det solsken, ibland regn. Ibland är det ljumma sommarvindar, ibland kalla vindpinade. Är man bara mentalt som utrustningsmässigt förbered för att väder kan växla så brukar det gå bra. Ibland passeras toppar, ibland passeras dalar.
På samma sätt är det med mycket annat här i världen. Inte minst på börsen. "Vädret" växlar, men är man mentalt och utrustningsmässigt förberedd på det så brukar det gå bra. Både över toppar och genom dalgångar.
torsdag 2 juli 2015
Hur agerar jag på en turbulent börs?
Många kan ju ställa sig frågan hur man ska agarea på en turbulent börs. Det svänger ju ofta en del då vi får dagar som de nu senast kring Greklands-situationen.
Jag har naturligtvis inga svar på hur man SKA agera, men däremot så har jag i alla fall så pass mycket kännedom om mig själv och sett liknande situationer så pass många gånger förut att jag redan vet på förhand hör JAG bör agera.
Jag sitter ganska still.
Dessa "nyheter" rör egentligen inte de bolag jag i regel är intresserad av eller har i portföljen. Extremt få bolag berörs egentligen av detta "brus". Jag har inga hävstångsprodukter eller liknande, kopplade till något index någonstans. Jag har inga blanka-positioner.
Jag har enbart andelar i tillgångar (aktier) som jag tror mig se kommer ge mig framtida avkastning i form av utdelningar och värdeökning.
Jag köper dessa andelar när jag bedömer att de är ok prissatta.
I stunder som dessa så ökar chansen att de blir ok prissatta. I alla fall är det vad min förhoppning blir. Inte minst då de flesta tillgångarna (aktierna) som är värda att äga upplevs som dyra.
Stunder som dessa återkommer i stort sett årligen. Den första Greklands-spektaklet i Maj 2010 gav ju drygt 11% "ras" på Stockholmsbörsen på fyra dagar. Är det inte Grekland så inträffar alltid något annat. Ta t.e.x. USAs-budget-spektakel och sänkta kreditbetyg sensommaren 2011. Tidigare det året hade Japan den tragiska Fukushima-katastrofen. Nordafrika såg starten på den s.k. Arabiska våren. Ja det händer alltid något någonstans som för börsen att röra sig nedåt ibland.
Det udda i sammanhanget är att när börsen gör 2-4% skutt uppåt så händer inget. Då klappar alla sig själva på ryggen för att man varit duktig på att investera, men när det rör sig med samma hastighet nedåt. Ja då är det plötsligt katastrof-rubriker på löpsedarna och "sammanbrottet" måste naturligtvis vara någons fel. Någon annans fel.
Hur som helst. Hur agerar jag då. Jo jag kollar min "köplista" lite extra noga utifall Mr Markets utbudspris börjar matcha mitt pris som jag är villig att betala. Jag har också en prioriteringsordning. De bolag av högst bedöms kvalitet är de som är mest åtråvärda.
De av lägre kvalite väntar jag i regel med. Bolag av lägre kvalite är det lättare att köpa under "normala" förutsättningar om man så vill. Bolag av mycket god kvalite har man sällan i skottläge. Därför är det de, om läge uppstår, jag köper allra helst. De bolag av mycket god kvalitet kan jag också tillåta mig själv ha en större procentuell andel av i portföljen. Därför ökar jag allra helst i dem.
Hur agerar du?
Jag har naturligtvis inga svar på hur man SKA agera, men däremot så har jag i alla fall så pass mycket kännedom om mig själv och sett liknande situationer så pass många gånger förut att jag redan vet på förhand hör JAG bör agera.
Jag sitter ganska still.
Dessa "nyheter" rör egentligen inte de bolag jag i regel är intresserad av eller har i portföljen. Extremt få bolag berörs egentligen av detta "brus". Jag har inga hävstångsprodukter eller liknande, kopplade till något index någonstans. Jag har inga blanka-positioner.
Jag har enbart andelar i tillgångar (aktier) som jag tror mig se kommer ge mig framtida avkastning i form av utdelningar och värdeökning.
Jag köper dessa andelar när jag bedömer att de är ok prissatta.
I stunder som dessa så ökar chansen att de blir ok prissatta. I alla fall är det vad min förhoppning blir. Inte minst då de flesta tillgångarna (aktierna) som är värda att äga upplevs som dyra.
Stunder som dessa återkommer i stort sett årligen. Den första Greklands-spektaklet i Maj 2010 gav ju drygt 11% "ras" på Stockholmsbörsen på fyra dagar. Är det inte Grekland så inträffar alltid något annat. Ta t.e.x. USAs-budget-spektakel och sänkta kreditbetyg sensommaren 2011. Tidigare det året hade Japan den tragiska Fukushima-katastrofen. Nordafrika såg starten på den s.k. Arabiska våren. Ja det händer alltid något någonstans som för börsen att röra sig nedåt ibland.
Det udda i sammanhanget är att när börsen gör 2-4% skutt uppåt så händer inget. Då klappar alla sig själva på ryggen för att man varit duktig på att investera, men när det rör sig med samma hastighet nedåt. Ja då är det plötsligt katastrof-rubriker på löpsedarna och "sammanbrottet" måste naturligtvis vara någons fel. Någon annans fel.
Hur som helst. Hur agerar jag då. Jo jag kollar min "köplista" lite extra noga utifall Mr Markets utbudspris börjar matcha mitt pris som jag är villig att betala. Jag har också en prioriteringsordning. De bolag av högst bedöms kvalitet är de som är mest åtråvärda.
De av lägre kvalite väntar jag i regel med. Bolag av lägre kvalite är det lättare att köpa under "normala" förutsättningar om man så vill. Bolag av mycket god kvalite har man sällan i skottläge. Därför är det de, om läge uppstår, jag köper allra helst. De bolag av mycket god kvalitet kan jag också tillåta mig själv ha en större procentuell andel av i portföljen. Därför ökar jag allra helst i dem.
Hur agerar du?
tisdag 30 juni 2015
If you cant beat the market, be the market - Ränteplaceringar
"If you cant beat the market, be the market" bygger på investeringsstrategin att en bred och billig exponering mot marknaden i stort är det säkraste sättet att på lång sikt få goda avkastning på sitt ihopsparade kapital.
Förra inlägget behandlade exponering mot aktier. Då specifikt aktier i Norden, Europa, globalt och USA.
Detta inlägget kommer handla om ränteplaceringar. Aktier har en väldigt viktig roll, men en minst lika viktig roll enligt s.k. bogleheads (följare av John "Jack" Bogles investeringsråd) är att alltid ha en andel ränteplaceringar.
Hur mycket varierar beroende på ålder, tidshorisont på sparandet, livssituation och riskvilja men tumregeln är att ju närmre man kommer till att man ska börja spendera sitt kapital ju högre andel räntor.
Bland bogleheads i USA är ETF:erna BND och AGG två populära ränte ETF:er. Båda är breda, lågkostnads ETF:er med 0,07% förvaltningsavgift. Innehaven har en ungefärlig genomsnittlig löptid på ca 5-6 år.
Går vi till våra inhemska räntefonder med exponering mot främst SEK så brukar man främst prata om tre sorter, korta, långa och företagsobligations-fonder.
Korta är de som placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Korta räntefonder kan nästan jämställas med att ha pengar på ett sparkonto avkastningsmässigt och riskmässigt.
Långa placerar i räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år och påverkas därför mer märkbart av hur marknadsräntorna går upp och ned men deras längre löptider ger också chans till lite högre avkastning.
Företagsobligationer placerar i obligationer utgivna av företag. Dessa påverkas också av det allmänna ränteläget men också i vilken typ av företag som utgett obligationerna. Företag med sämre finanser får t.ex. betala högre räntor = högre avkastning och risk för investeraren.
Exempel på korta räntefonder är:
Spiltan Räntefond Sverige, med 0,10% förvaltningsavgift.
AMF Räntefond Kort, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Folksam Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Exempel på långa räntefonder är:
AMF Räntefond Lång, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Obligationsfond, med 0,12% förvaltningsavgift
Nordnet Räntefond Sverige, med 0,15% förvaltningsavgift.
SPP Obligationsfond, med 0,20% förvaltningsavgift.
Exempel på företagsobligationsfonder är:
SPP Företagsobligationsfond, med 0,40% förvaltningsavgift.
Spiltan Högräntefond, med 0,75% förvaltningsavgift.
Simplicity Företagsobligationer, med 0,80% förvaltningsavgift
Lannebo Corporate Bond, med 0,90% förvaltningsavgift.
Som synes hamnar företagsobligationsfonder i en helt annan "klass". Inte minst avgiftsmässigt. Då är dessa ändå bland de billigare.
Har du fler tips på billiga räntefonder?
Förra inlägget behandlade exponering mot aktier. Då specifikt aktier i Norden, Europa, globalt och USA.
Detta inlägget kommer handla om ränteplaceringar. Aktier har en väldigt viktig roll, men en minst lika viktig roll enligt s.k. bogleheads (följare av John "Jack" Bogles investeringsråd) är att alltid ha en andel ränteplaceringar.
Hur mycket varierar beroende på ålder, tidshorisont på sparandet, livssituation och riskvilja men tumregeln är att ju närmre man kommer till att man ska börja spendera sitt kapital ju högre andel räntor.
Bland bogleheads i USA är ETF:erna BND och AGG två populära ränte ETF:er. Båda är breda, lågkostnads ETF:er med 0,07% förvaltningsavgift. Innehaven har en ungefärlig genomsnittlig löptid på ca 5-6 år.
Går vi till våra inhemska räntefonder med exponering mot främst SEK så brukar man främst prata om tre sorter, korta, långa och företagsobligations-fonder.
Korta är de som placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Korta räntefonder kan nästan jämställas med att ha pengar på ett sparkonto avkastningsmässigt och riskmässigt.
Långa placerar i räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år och påverkas därför mer märkbart av hur marknadsräntorna går upp och ned men deras längre löptider ger också chans till lite högre avkastning.
Företagsobligationer placerar i obligationer utgivna av företag. Dessa påverkas också av det allmänna ränteläget men också i vilken typ av företag som utgett obligationerna. Företag med sämre finanser får t.ex. betala högre räntor = högre avkastning och risk för investeraren.
Exempel på korta räntefonder är:
Spiltan Räntefond Sverige, med 0,10% förvaltningsavgift.
AMF Räntefond Kort, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Folksam Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Exempel på långa räntefonder är:
AMF Räntefond Lång, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Obligationsfond, med 0,12% förvaltningsavgift
Nordnet Räntefond Sverige, med 0,15% förvaltningsavgift.
SPP Obligationsfond, med 0,20% förvaltningsavgift.
Exempel på företagsobligationsfonder är:
SPP Företagsobligationsfond, med 0,40% förvaltningsavgift.
Spiltan Högräntefond, med 0,75% förvaltningsavgift.
Simplicity Företagsobligationer, med 0,80% förvaltningsavgift
Lannebo Corporate Bond, med 0,90% förvaltningsavgift.
Som synes hamnar företagsobligationsfonder i en helt annan "klass". Inte minst avgiftsmässigt. Då är dessa ändå bland de billigare.
Har du fler tips på billiga räntefonder?
måndag 29 juni 2015
Några minnesnoteringar
Börjar med att flika in en kort minnesnotis kring Yaras Q1-rapport.
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
torsdag 25 juni 2015
If you can't beat the market, be the market - Norden, Europa, Global, USA
Halva rubriken är ett citat . Om jag minns rätt, sagt av John "Jack" Bogle.
Han är en stark förespråkare av indexinvestering samt grundare av Vanguard Group och den första större indexfonden tillgänglig för den större massan, Vanguard 500.
Bogle är en stark förespråkare av att investera i billiga, breda fonder. Då enligt honom enbart 5% av förvaltarna klarar av att slå index över sin investeringskarriär så är att hålla nere sina förvaltnings- och transaktionskostnader det säkraste sättet att öka sin avkastning på.
"In the long run it's really quite certain, because the data show us that only about 5 percent of the managers will outperform the market over an investment lifetime."
Det går skriva mycket mer om dels Bogle, dels strategin och de underliggande tankarna men detta inlägget ska istället ge exempel på vad för fonder/ETF:er som kan passa in i tänket med exponering mot Norden, Europa, globalt och USA.
ETF:er är ju börshandlade fonder som kommit mer och mer i ropet. Bogle är inte jätteförtjust i dem eftersom man måste betala courtage för att handla dem samt de enligt honom ökar transaktionsbenägenheten. De fungerar dock om inget bättre alternativ står till buds.
Om vi börjar med fonder så finns t.ex. Avanza Zero. En indexfond med 0% i förvaltningsavgift som ger exponering mot Stockholm-börsens 30 mest omsatta bolag.
Nordnet har i sin tur t.ex. Nordnet Superfonden Sverige. De 70 mest omsatta bolagen på Stockholmbörsen och med 0% förvaltningsavgift.
Fler fonder från Nordnet med 0% förvaltningsavgift är:
Nordnet Superfonden Norge, med de 25 mest omsatta aktierna på Oslo-börsen.
Nordnet Superfonden Danmark, med de 20 mest omsatta aktierna på Köpenhamn-börsen.
Nordnet Superfonden Finland, med de 25 mest omsatta aktierna på Helsingfors-börsen.
För den som vill ha en ETF med mer heltäckande nordisk (Sverige, Norge, Danmark, Finland) exponering så finns GXF med 0,50% förvaltningsavgift men också XACT Norden 30 för 0,15% med de 30 mest likvida aktierna på de nordiska börserna.
Höjer vi nu blicken till Europa så har SEB en gratis indexfond, SEB Euroland Gratis som omfattar de 50 största bolagen i Euro-länderna.
Länsförsäkringar har Länsförsäkringar Europa Index där inte bara Euroländer finns med, med 0,20% förvaltningsavgift
SPP har en liknande, SPP Aktiefond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank har Swedbank Robur Indexfond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
AMF har AMF Aktiefond Europa, med 0,40% förvaltningsavgift.
På globalnivå har t.ex. Länsförsäkringar en fond Länsförsäkringar Global Index med 0,20% i förvaltningsavgift.
SPP har SPP Aktiefond Global med 0,30% förvaltningsavgift
AMF har AMF Aktiefond Global med 0,40% förvaltningsavgift.
Skandia har Skandia Global Exponering med 0,40% förvaltningsavgift.
Danske har Danske Invest Global Index med 0,44% förvaltningsavgift.
På ETF-sidan finns VT med 0,17% förvaltningsavgift. Den följer ca 7500 aktier i 47 olika länder och brukar ses som en favorit bland s.k. "bogleheads" (följare av Bogles råd).
I globalfonder står ofta USA för hälften. För den som vill diversifiera sig bort från den exponeringen finns t.ex. VXUS en ETF med globalexponering men exklusive USA-bolag med 0,14% förvaltningsavgift. Den innehåller ca 5500 aktier i 46 länder.
En liknande ETF med exponering mot large och midcap bolag i utvecklade ekonomier, exklusive USA, är SCHF med 0,09% förvaltningsavgift.
För full exponering mot USA finns ETF:n VTI som innefattar large, mid, small och microcap i USA, med 0,05% förvaltningsavgift.
Sedan finns naturligtvis även USA-fonder. Exempelvis:
Länsförsäkringar USA Index, med 0,20% förvaltningsavgift.
SPP Aktiefond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank Robur Indexfond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Handelsbanken MSCI USA Index, med 0,40% förvaltningsavgift.
Har du fler tips på billiga indexfonder/ETF:er med exponering mot Norden, Europa, globalt eller USA?
Han är en stark förespråkare av indexinvestering samt grundare av Vanguard Group och den första större indexfonden tillgänglig för den större massan, Vanguard 500.
Bogle är en stark förespråkare av att investera i billiga, breda fonder. Då enligt honom enbart 5% av förvaltarna klarar av att slå index över sin investeringskarriär så är att hålla nere sina förvaltnings- och transaktionskostnader det säkraste sättet att öka sin avkastning på.
"In the long run it's really quite certain, because the data show us that only about 5 percent of the managers will outperform the market over an investment lifetime."
Det går skriva mycket mer om dels Bogle, dels strategin och de underliggande tankarna men detta inlägget ska istället ge exempel på vad för fonder/ETF:er som kan passa in i tänket med exponering mot Norden, Europa, globalt och USA.
ETF:er är ju börshandlade fonder som kommit mer och mer i ropet. Bogle är inte jätteförtjust i dem eftersom man måste betala courtage för att handla dem samt de enligt honom ökar transaktionsbenägenheten. De fungerar dock om inget bättre alternativ står till buds.
Om vi börjar med fonder så finns t.ex. Avanza Zero. En indexfond med 0% i förvaltningsavgift som ger exponering mot Stockholm-börsens 30 mest omsatta bolag.
Nordnet har i sin tur t.ex. Nordnet Superfonden Sverige. De 70 mest omsatta bolagen på Stockholmbörsen och med 0% förvaltningsavgift.
Fler fonder från Nordnet med 0% förvaltningsavgift är:
Nordnet Superfonden Norge, med de 25 mest omsatta aktierna på Oslo-börsen.
Nordnet Superfonden Danmark, med de 20 mest omsatta aktierna på Köpenhamn-börsen.
Nordnet Superfonden Finland, med de 25 mest omsatta aktierna på Helsingfors-börsen.
För den som vill ha en ETF med mer heltäckande nordisk (Sverige, Norge, Danmark, Finland) exponering så finns GXF med 0,50% förvaltningsavgift men också XACT Norden 30 för 0,15% med de 30 mest likvida aktierna på de nordiska börserna.
Höjer vi nu blicken till Europa så har SEB en gratis indexfond, SEB Euroland Gratis som omfattar de 50 största bolagen i Euro-länderna.
Länsförsäkringar har Länsförsäkringar Europa Index där inte bara Euroländer finns med, med 0,20% förvaltningsavgift
SPP har en liknande, SPP Aktiefond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank har Swedbank Robur Indexfond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
AMF har AMF Aktiefond Europa, med 0,40% förvaltningsavgift.
På globalnivå har t.ex. Länsförsäkringar en fond Länsförsäkringar Global Index med 0,20% i förvaltningsavgift.
SPP har SPP Aktiefond Global med 0,30% förvaltningsavgift
AMF har AMF Aktiefond Global med 0,40% förvaltningsavgift.
Skandia har Skandia Global Exponering med 0,40% förvaltningsavgift.
Danske har Danske Invest Global Index med 0,44% förvaltningsavgift.
På ETF-sidan finns VT med 0,17% förvaltningsavgift. Den följer ca 7500 aktier i 47 olika länder och brukar ses som en favorit bland s.k. "bogleheads" (följare av Bogles råd).
I globalfonder står ofta USA för hälften. För den som vill diversifiera sig bort från den exponeringen finns t.ex. VXUS en ETF med globalexponering men exklusive USA-bolag med 0,14% förvaltningsavgift. Den innehåller ca 5500 aktier i 46 länder.
En liknande ETF med exponering mot large och midcap bolag i utvecklade ekonomier, exklusive USA, är SCHF med 0,09% förvaltningsavgift.
För full exponering mot USA finns ETF:n VTI som innefattar large, mid, small och microcap i USA, med 0,05% förvaltningsavgift.
Sedan finns naturligtvis även USA-fonder. Exempelvis:
Länsförsäkringar USA Index, med 0,20% förvaltningsavgift.
SPP Aktiefond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank Robur Indexfond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Handelsbanken MSCI USA Index, med 0,40% förvaltningsavgift.
Har du fler tips på billiga indexfonder/ETF:er med exponering mot Norden, Europa, globalt eller USA?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)