Jag har dock inför detta inlägg vänt min blick mot Sverige och tittat närmre på den svenska försvarsindustrin. Vilka bolag finns det som en aktieägare kan ta del av? Sveriges försvarsindustri har ju förändrats en hel del under de senaste decenierna. Till skillnad från t.ex. i Norge så står inte staten som en stor majoritetsägare i någon av försvarsbolagen. Det är andra aktörer som dominerar här. Många bolag har blivit delar av utländska industrikoncerner. Trots att svensk försvarsindustri hela tiden varit relativt liten verkar ändå dess högteknologiska innehåll gjort den intressant för omvärlden.
Bild från Aqeri ABs årsredovisning
Tittar man specifikt på svensk vapenexport så uppgick den 2011 till 13,9 miljarder kr vilket är en ganska oförändrad nivå i relation till tidigare år. Det motsvarar ca 1,15% av den totala varuexporten. De största exportdestinationerna under året var Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Storbritannien.
Den första aktören man troligen kommer att tänka på när det gäller att som aktieintresserad bli delägare i svensk försvarsindustri är Saab. Även om Saab har diversifierat sig över tid och har en stor mängd produkter till försäljning så är militärt flyg fortfarande den största intäktskällan.Saab omsätter ca 25 miljarder kr. Saab tittade jag närmare på här: Analys av Saab
Saab ägs av Wallenbergsfären som kontrollerar ca 48% av rösterna och 30% av kapitalet. Saabs B-aktie finns noterad på largecap. Tidigare var brittiska BAE Systems en storägare i Saab men dess innehav har över tid nu avvecklats helt.
Bofors och Hägglunds är två andra "gamla" svenska försvarsbolag med ca 1 miljard respektive 2 miljarder kr i omsättning. Karlskoga baserade Bofors sysslar med kanoner och artilleriammunition medan Hägglunds är en av Örnsköldsviks större arbetsgivare och tillverkar olika sorters bandvagnar och stridsfordon. Det handlar i det här fallet alltså om markstridskrafter. De två bolagen ägs idag av BAE Systems. En gammal analys av bolaget finns här: Analys av BAE Systems
BAE Systems ägs i sin tur av flertalet institutionella ägare som t.ex. Barclays. Det finns ingen tydlig majoritetsägare. Ett försök att slå ihop BAE Systems och försvarskoncernen EADS misslyckades tidigare i år. BAE Systems totala omsättning är ca 210 miljarder kr och bolagets aktie går att handla på Londonbörsen men även som ADRs på Pinksheets i USA.
Ska man till slut ta sig till havs så faller sig Kockums naturligt. Kockum tillverkar militära fartyg och omsätter ca 1,5 miljarder kr. Även Kockums har en lång historia och var på 50-talet en av världens största varvsindustrier. Idag ägs Kockum av tyska ThyssenKrupp. Bolagets majoritetsägare är två tyska familjestiftelser.
Jag har inte tagit mig tiden att skriva ned något längre inlägg kring ThyssenKrupp och tänker inte göra det heller då den tyska stålkoncernen inte alls faller mig i smaken. Förlustår, relativt hög skuldsättning, slopad utdelning m.m. gör att jag passar. ThyssenKrupp är mycket mer än en försvarskoncern. Bolaget inriktar sig på tillverkning på allt som har med stål att göra. Kockums fartygstillverkning är i det sammanhanget en väldigt liten del. ThyssenKrupps totala omsättning är nästan 400 miljarder kr. ThyssenKrupps aktie går att köpa via tyska börsen.
Vänder vi blicken mot mindre aktörer så finns det två som står till buds för den intresserade, Aqeri och CybAero.
Aqeri omsätter ca 50 miljoner kr och levererar data- och kommunikationsutrustning. Man agerar som underleverantör till bl.a. Saab, Kustbevakningen och Försvarets materialverk. Aqeri har uppvisat fallande omsättning och negativt resultat de senaste åren och hittills aldrig levererat någon utdelning. Aqeri finns listat på First North.
Linköpingbaserade CybAero med en omsättning på ca 15 miljoner kr är ett mindre bolag som utvecklar och säljer flygfarkoster s.k. UAVs (Unmanned Aerial Vehicles). Man har bl.a. lyckats sälja till Förenade Arab Emiraten men i det stora hela så är kassaflödet som resultatet negativt med nyemission på nyemission som följd. CybAero finns listat på FirstNorth.
Slår vi ihop de olika delarna så når vi en omsättning i de olika bolagen på ca 30 miljarder kr. Den absoluta huvuddelen står Wallenbergs ägda Saab för. Ett Saab som i huvudsak får sina inkomster från verksamhet relaterad till militärt flyg. Även om de andra större bolagen (Bofors, Häggums och Kockums) har en anrik historia så står de dock i skuggan i jämförelse med Saab. Saabs omsättning bleknar dock i jämförelse med BAE Systems och ThyssenKrupp. Saabs beroende av inkomster relaterat till produkter för militärt flyg (45%) gör också att man är starkt beroende av hur det går med försäljningen inom just det området. Det, eller att man lyckas diversifiera sig mer och öka intäkterna från andra områden. I det sammanhanget så är det inte så konstigt att det gäller att kunna sälja JAS 39 Gripen. Själva flygplanet är en sak, men det finns också en hel del inkomstmöjligheter runt all kringutrustning.
Saab står dock på stark finansiell grund. Det är svårt att hitta ett försvarsbolag med starkare balansräkning med en så låg andel räntebärande skulder. Ur svenskt perspektiv är det unikt. Även om de är mycket, mycket större så är balansräkningarna i långt sämre skick för giganterna BAE Systems och ThyssenKrupp. First North listade Aqeri och CybAero imonerar inte heller.
Saab framstår därmed som det mest naturliga valet om man vill bli aktieägare i svensk försvarsindustri. Frågan är dock om Saab kommer klara utmaningarna i framtiden eller gå samma öde till mötes som Bofors och de andra d.v.s. bli uppköpta? Det är svårt att förneka att Saab i mångt och mycket står och faller med svenskt politiskt stöd. Relationen svenska staten och Wallenberg verkar dock vara goda så någon omedelbar fara är det antagligen inte, men vem vet vad som händer på sikt?
Vad är din syn på svensk försvarsindustri generellt, på Saab, BAE Systems, ThyssenKrupp, Aqeri, CybAero specifikt?
Har inte tittat så mycket på svensk försvarsindustri då jag upplever att det är en ständig debatt om hur och vilka vi exporterar till. Lite osäker på hur svensk vapenindustri ska kunna växa när man från olika håll sätter käppar i hjulen.
SvaraRaderaJag har dock tittat på amerikanska bolag, framförallt Lockheed Martin men inväntar budgetförslaget för att se hur mycket som kommer att skäras och i vad innan jag eventuellt köper in mig.
Sen är det en "grisig" bransch så rent etiskt får man ransaka sig själv.
Ha det gott
XO
LMT erbjuder ju just nu en relativ hög direktavkastning. Oron kring F-35 programmet har säkert dragit ned LMT en hel del. Hittills verkar USA inte dragit ned antalet flyg som ska beställas men antagligen blir det en långsammare införskaffningstakt än vad som var beräknat från början. Mitt innehav Kongsberg har en marginell inblandning där också, dels som underleverantör men främst genom deras utveckling av JSM.
RaderaIntressant inlägg. Med tanke på fiskala stup och besparingar i det offentliga i USA så ligger jag själv lite väl tungt i försvarsindustrin just nu. Lockheed Martin, Saab och Boeing.
SvaraRaderaAlldeles oavsett så är Saab ett av mina favoritinnehav. Det är (numera) ett välskött företag som i stort går bra över hela linjen. Konsultverksamheten i Saab Combitech går till exempel som en klocka.
Det man ska komma ihåg är dock att Schweiz/Sverige-Jas-affären till ganska stor del är inprisad i dagens nivåer, och det ser mycket riktigt positivt ut på den fronten. Men det är, som alltid i försvarsindustrin, mycket som ska klaffa för att affären verkligen ska bli av i praktiken också. Vill man måla f*n på väggen, så finns det en väldigt abrupt nedsida på säkert 15-20 procentenheter bara där, om Schweiz till exempel får för sig att hoppa av.
Därmed inte sagt att jag har några planer på att hämta ut min vinst, men jag tycker nog att Saab kommit upp på lite väl riskabla nivåer för att jag ska vara intresserad av att köpa på mig mer i nuläget.
Vänligen,
/ sb /
Tack för respons sb.
RaderaSaab verkar ju också gå mer och mer mot att bli ett mer mångsidigt säkerhetsteknikföretag och fortsätter den utveckling så känns det som att man kan bli mer stabil i sin affärsverksamhet. Rubriker kring stridsflygs-affärer tilldrar sig ju intresse på ett helt annat sätt på gott och ont.