Under den gångna veckan passade jag på att köpa på mig ytterligare några Fortum-aktier.
Nästa vecka kommer Q2 rapporten. Q1 rapporten finns här.
För Q1 redovisade man ett resultat på 0,56 eur/aktie i vinst. 12 månaders rullande vinst låg på 1,79 eur/aktie. Debt/Equity var 1,21 (1,55, Q1 2011).
Jag förväntar mig inga fantastiska siffror från Q2 rapporten. Att jag ökat beror istället att jag tror på att Fortum är och förblir en stabil utdelare, som det är värt att öka i då och då när tillfällen ges. Direktavkastningen är närmare 7% nu.
Jag har sagt det förut och säger det igen, ett par stabila utdelningsbolag köpta till rimliga värderingar utgör en god grund i de flestas portföljer. Det gör nästa vecka extra intressant då det vankas rapporter från flertalet dylika innehav. Förut Fortum rapporterar även Axfood, Skanska och SCA.
I Axfoods fall så hoppas jag att rapporten blir en besvikelse för alla analytiker och andra intressenter, med påföljande kursfall som följd. Kanske har ombyggnation av butikerna kostat mer än förväntat, vem vet, men det var i alla fall ett tag sedan jag såg möjlighet att köpa på mig mer Axfood-aktier. Kanske kommer den möjligheten nu. Om inte så får jag väl fortsätta vänta.
Skanska är ett innehav jag faktiskt haft möjligheten att öka då och då i på senare tid. Dock så har värderingen stuckit iväg uppåt nu igen så jag har inte allt för stora förhoppningar på att få ytterligare bra köpmöjligheter i närtid. Tydligen så har det börjat pratas om infrastruktursatsningar i USA där Skanska är en av de större aktörerna. Risken är att förväntningarna på bolaget kommer öka och därmed även aktiekursen.
SCA är det inte så mycket att orda om heller. Senaste köp gjordes hösten 2011 sedan dess så blev SCA plötsligt allas favorit i och med omstrukturering mot mer konsumentprodukter och att man började arbeta mer mot den kinesiska marknaden. SCA är stabilt men jag har också en ganska tydlig syn på när det är värt att köpa aktier i SCA och när det är bättre att avstå. Den långsiktiga intjäningen har legat på ca 8 kr/aktie. Nu förväntas man nå upp till ca 9 kr/aktie. Om så kommer ske återstår att se. Q1 2012 rapporten så låg eget kapital på ca 84 kr/aktie.
SCA är också ett utmärkt exempel på att även bolag som ses som väldigt stabila kan det svänga en hel del om rent kursmässigt, även om ingenting egentligen hänt med vinstintjäningen (enbart förhoppningar/farhågor). Från ca 85 kr till ca 120 kr på knappt 6 månader och sedan ner igen till ca 110 kr nu.
Vad är din syn på Fortum, Axfood, Skanska och SCA?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
lördag 14 juli 2012
fredag 13 juli 2012
Analys av Fiskars
Turen har kommit till finländska Fiskars som jag tittat på utifrån mina ratingkriterier.
Fiskars har sitt ursprung i Fiskars Bruk som grundades 1649. Idag är bolaget kanske mest känt för sina saxar, knivar och trädgårdsredskap. Kanske saxarna med orangea, ergonomisk utformade plasthandtag känns igen? De har varit i produktion sedan 1967.
Hur som helst, idag är affärerna uppdelade i segmenten Hem, Trädgård och Utomhus. De två första segmenten står för ca 40% var av omsättningen och Utomhus för ca 20%. Ett flertal ganska kända varumärken ingår i bolagets produktportfölj. Därtill är man störste ägaren i industrikoncernen Wärtsilä.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Fiskars har varit noterat på Helsingforsbörsen sedan 1915.
Ägare
Fiskars kontrolleras av släkten Ehrnrooth framförallt genom en rad holdingbolag. Virala (11,5%), Turret (11%) och Oy Holdox (10%) men också mindre poster direktägande. Släkten Ehrnroothliknas har haft en dominerande position i det finska näringslivet sedan ett par generationer tillbaka. I detta fallet kommer jag dock inte låta bolaget klara kriteriet. Främst för att jag är osäker på om det verkligen är rimligt att räkna ihop släktens alla innehav och se det som en, stark, huvudägare.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja de ges och jag förmodar de kommer fortsätta.
Utdelningen 2011 var 0,62 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,75 eur/aktie samtidigt som vinsten och bedömt fritt kassaflöde ligger på 1,23 eur/aktie respektive ca 0,90 eur/aktie.
Utdelningarna har varierat något i omfång under perioden. Vad en eventuell utdelningstillväxt kan vara vill jag därför inte sätta en siffra på då det är svårt att se någon "trend". Utdelningen som ett 5-års medel (0,75 eur/aktie) kan jag tänka mig som långsiktigt hållbar. På grund av kapitalinkomster från innehav (t.ex. i Wärstilä) så varierar även vinsten en hel del ibland.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ingenting som jag direkt funnit tecken på.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den omfattning som menas med kriteriet. .
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja, även som sagt vinsten kan fluktuera en del. 5-års medel ligger som sagt på 1,23 eur/aktie. Rörelsemarginalen ligger på ca 7%.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är lite mer än dubbelt så mycket än långsiktiga- och räntebärande skulder. Debt/Equity är på 0,45 (2011). Det är för tillfället en något starkare balansräkning än man brukar ha. Man har ju nyligen gjort affärer med Investor och sålt en del av sina Wärtsilä-aktier till dem. Man ska tydligen etablera ett samägt bolag med just Investor där Fiskars äger ca 2/3 och Investor 1/3. Bolagens Wärtsilä innehav ska enligt uppgift handhas där.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Tillväxten verkar ligga på ca 5-7% årligen. Det är i alla fall i den takt det egna kapitalet vuxit per aktie.
ROE ligger som 5-års medel på runt 19%.
Till ett rimligt pris bör bolaget klara av avkastningskravet över tid.
Ledningen
Kaj-Gustaf Berg är styrelseordförande. Har tidigare erfarenhet från bl.a. SEB. Alexander och Paul Ehrnrooth sitter med, liksom de även gör i bl.a. Wärtsilä´s styrelse. Kari Kauniskangas är VD. Kari har tidigare erfarenhet från Amer Sports.
Jag har inte hittat något specifikt dåligt om ledningen i bolaget.
Information tillgängligt
Ja.
Marknadsmakt och marknadssituation
Fiskars har en del ganska välkända märken. Fiskars (saxar och trädgårdsredskap) är kanske det mest uppenbara men även märken som Gerber (amerikanskt knivmärke), Rörstrand (porslin) och Höganäs Keramik (keramik) är antagligen inte helt okända för många.
Det är ingen "het" sektor man verkar i även om det antagligen går en del mode även i trädgårdsredskap, bestick m.m. Efterfrågan på bolagets produkter bör finnas även i framtiden. Jag bedömer det som extra intressant att man lyckats få lite "kvalitetsstämpel" på många av sina varumärken. Det är ju inte de billigaste produkterna man säljer utan kunder får ofta betala lite mer. för t.ex. Fiskars produkter än produkter man skulle kunna köpa på, säg lågpriskedjan Rusta.
Min sammanvägda bedömning får i alla fall bli att bolaget klarar detta kriteriet. Fiskars har, i många av sina varumärken, någonting som kunder ändå betalar för.
Etiska aspekter
Ja, ok.
Brasklapp
Fiskars är inte helt lättanalyserat p.g.a. Wärtsilä-innehavets stora påverkan.
Fiskars får godkänt på 11 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: A.
Slutsats
Med ratingen A så ter sig Fiskars som ett helt ok bolag.Till "rätt" pris kan det vara intressant. Bolaget är dock inte helt lätt att värdera eller att följa då försäljning av sitt Wärtsilä-innehav skett då och då. Det kan vara värt att titta närmare på hur beroende man varit av detta samt utdelningar därifrån för att kunna bedriva en framgångsrik expansion med uppköp av andra aktörer. Speciellt då det nu ser ut som om man kommer göra om en del i bolagsstrukturen tillsammans med svenska Investor.
Noteringar kring nuvarande värdering
Fiskars kurs 20/7 2012: 14,70 eur (Topp 3 år ca 21 eur, botten ca 12 eur)
PE 7,7
PE3 10,8
Direktavkastning 4,2%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Fiskars?
Fiskars har sitt ursprung i Fiskars Bruk som grundades 1649. Idag är bolaget kanske mest känt för sina saxar, knivar och trädgårdsredskap. Kanske saxarna med orangea, ergonomisk utformade plasthandtag känns igen? De har varit i produktion sedan 1967.
Hur som helst, idag är affärerna uppdelade i segmenten Hem, Trädgård och Utomhus. De två första segmenten står för ca 40% var av omsättningen och Utomhus för ca 20%. Ett flertal ganska kända varumärken ingår i bolagets produktportfölj. Därtill är man störste ägaren i industrikoncernen Wärtsilä.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Fiskars har varit noterat på Helsingforsbörsen sedan 1915.
Ägare
Fiskars kontrolleras av släkten Ehrnrooth framförallt genom en rad holdingbolag. Virala (11,5%), Turret (11%) och Oy Holdox (10%) men också mindre poster direktägande. Släkten Ehrnroothliknas har haft en dominerande position i det finska näringslivet sedan ett par generationer tillbaka. I detta fallet kommer jag dock inte låta bolaget klara kriteriet. Främst för att jag är osäker på om det verkligen är rimligt att räkna ihop släktens alla innehav och se det som en, stark, huvudägare.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja de ges och jag förmodar de kommer fortsätta.
Utdelningen 2011 var 0,62 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,75 eur/aktie samtidigt som vinsten och bedömt fritt kassaflöde ligger på 1,23 eur/aktie respektive ca 0,90 eur/aktie.
Utdelningarna har varierat något i omfång under perioden. Vad en eventuell utdelningstillväxt kan vara vill jag därför inte sätta en siffra på då det är svårt att se någon "trend". Utdelningen som ett 5-års medel (0,75 eur/aktie) kan jag tänka mig som långsiktigt hållbar. På grund av kapitalinkomster från innehav (t.ex. i Wärstilä) så varierar även vinsten en hel del ibland.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ingenting som jag direkt funnit tecken på.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den omfattning som menas med kriteriet. .
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja, även som sagt vinsten kan fluktuera en del. 5-års medel ligger som sagt på 1,23 eur/aktie. Rörelsemarginalen ligger på ca 7%.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital är lite mer än dubbelt så mycket än långsiktiga- och räntebärande skulder. Debt/Equity är på 0,45 (2011). Det är för tillfället en något starkare balansräkning än man brukar ha. Man har ju nyligen gjort affärer med Investor och sålt en del av sina Wärtsilä-aktier till dem. Man ska tydligen etablera ett samägt bolag med just Investor där Fiskars äger ca 2/3 och Investor 1/3. Bolagens Wärtsilä innehav ska enligt uppgift handhas där.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Tillväxten verkar ligga på ca 5-7% årligen. Det är i alla fall i den takt det egna kapitalet vuxit per aktie.
ROE ligger som 5-års medel på runt 19%.
Till ett rimligt pris bör bolaget klara av avkastningskravet över tid.
Ledningen
Kaj-Gustaf Berg är styrelseordförande. Har tidigare erfarenhet från bl.a. SEB. Alexander och Paul Ehrnrooth sitter med, liksom de även gör i bl.a. Wärtsilä´s styrelse. Kari Kauniskangas är VD. Kari har tidigare erfarenhet från Amer Sports.
Jag har inte hittat något specifikt dåligt om ledningen i bolaget.
Information tillgängligt
Ja.
Marknadsmakt och marknadssituation
Fiskars har en del ganska välkända märken. Fiskars (saxar och trädgårdsredskap) är kanske det mest uppenbara men även märken som Gerber (amerikanskt knivmärke), Rörstrand (porslin) och Höganäs Keramik (keramik) är antagligen inte helt okända för många.
Det är ingen "het" sektor man verkar i även om det antagligen går en del mode även i trädgårdsredskap, bestick m.m. Efterfrågan på bolagets produkter bör finnas även i framtiden. Jag bedömer det som extra intressant att man lyckats få lite "kvalitetsstämpel" på många av sina varumärken. Det är ju inte de billigaste produkterna man säljer utan kunder får ofta betala lite mer. för t.ex. Fiskars produkter än produkter man skulle kunna köpa på, säg lågpriskedjan Rusta.
Min sammanvägda bedömning får i alla fall bli att bolaget klarar detta kriteriet. Fiskars har, i många av sina varumärken, någonting som kunder ändå betalar för.
Etiska aspekter
Ja, ok.
Brasklapp
Fiskars är inte helt lättanalyserat p.g.a. Wärtsilä-innehavets stora påverkan.
Fiskars får godkänt på 11 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: A.
Slutsats
Med ratingen A så ter sig Fiskars som ett helt ok bolag.Till "rätt" pris kan det vara intressant. Bolaget är dock inte helt lätt att värdera eller att följa då försäljning av sitt Wärtsilä-innehav skett då och då. Det kan vara värt att titta närmare på hur beroende man varit av detta samt utdelningar därifrån för att kunna bedriva en framgångsrik expansion med uppköp av andra aktörer. Speciellt då det nu ser ut som om man kommer göra om en del i bolagsstrukturen tillsammans med svenska Investor.
Noteringar kring nuvarande värdering
Fiskars kurs 20/7 2012: 14,70 eur (Topp 3 år ca 21 eur, botten ca 12 eur)
PE 7,7
PE3 10,8
Direktavkastning 4,2%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Fiskars?
fredag 6 juli 2012
Analys av Kone
Turen har kommit att ta en titt på Kone utifrån mina ratingkriterier.
Kone är en av de globalt ledande aktörerna inom hiss- och rulltrappeindustrin med ca 35.000 anställda. Affärsrörelsen är indelad i två segment, "New equipment" som står för tillverkning och "Maintenance"" som står för service och underhåll. Båda segmenten är ungefär lika stora.
EMEA marknaden är den största men har, liksom Amerika, stagnerat under senare år. Tillväxt sker främst från Asien. Kina är den enskilt största marknaden.
I Japan saluförs bolagets produkter av Toshiba(Toshiba Elevator and Building System Corporation) då man sedan flera år tillbaka har ett samarbete. Man har även ett samarbete med dem på t.ex. den kinesiska marknaden.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Kone är noterat på Helsingfors large-cap.
Ägare
Antti Herlin kontrollerar direkt eller via bolag nästan två tredjedelar av rösterna i Kone. Antti Herlin räknas som Finlands rikaste och ärvde kontrollen över bolaget efter sin far. Pekka Herlin. Tydligen har det varit lite familjestrul vid faderns bortgång men det löste sig i alla fall på så sätt att Antti fick kontrollen över Kone medan övriga syskon fick kontrollen över Cargotech.
Toshiba Elevator and Building System Corporation är näst störste ägaren. Det är en del av Toshiba som i sin tur är en del av japanska Mitsui-koncernen.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja de ges och jag ser inget som tyder på att man inte kan/vill/ska fortsätta med detta.
Utdelningen 2011 var 1,40 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,98 eur/aktie samtidigt som vinsten och bedömt kassaflöde efter capex och förvärvsinvesteringar gjorts ligger på 1,77 eur/aktie respektive 1,52 eur/aktie. Det har m.a.o. funnits kapacitet för utdelningarna.
Utdelningstillväxten har under den senaste 7-års perioden varit mycket god, ca 25% årligen i genomsnitt. Bolaget har haft en liknande utveckling i vinsttillväxten. Dessutom har man byggt upp det egna kapitalet och mer än fördubblat det under samma period. Kassaflödet är mycket gott och man genomför förvärv med delar av det. Capex-kostnaderna är anmärkningsvärt låga enbart ca 15% av det inkommande kassaflödet från rörelsen.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ingenting som jag funnit tecken på. Av den historiska utvecklingen att tyda så verkar man även vara anmärkningsvärt motståndskraftig mot konjunktursvängningar. Detta hade jag inte inledningsvis gissat men segmentet "Maintenance" är inte beroende av nybyggnation på samma sätt som "New equipment".
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den omfattning som menar med kriteriet. R&D kostnader motvarade 1,6% av omsättningen 2011.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja, se noteringar ovan.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital uppgår till 2034 milj eur. Räntebärande skulder, netto, är negativa men det finns en del långfristiga skulder på 208 milj eur. Debt/Equity är på 1,32 (2011).
Tillgångssidan består till ca 1/5 av goodwill. Detta har varit den vanliga nivån under de år jag kikat på och kommer sig av förvärven.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Kone visar upp en fantastisk tillväxt sett till den senaste sjuårsperioden. Det är ett av ett fåtal bolag som jag lyckats hitta som mer än fördubblat både vinst/aktie, eget kapital/aktie samt utdelning/aktie under en 7-års period. Dessutom utan att egentligen ha belastat balansräkningen allt för mycket.
ROE ligger i genomsnitt runt 33%.
Problemet med bolaget är att priset på aktien vanligtvis är ganska högt. Just nu är direktavkastningen på ca 3%. Man betalar över 6 gånger eget kapital och P/E ligger på ca 19. Till ett rimligt pris bör dock bolaget klara av avkastningskravet bra över tid.
Ledningen
Antti Herlin är styrelseordförande. Även hans son Jussi Herlin sitter med i styrelsen. VD är Matti Alahuhta som tidigare har erfarenhet från Nokia i olika positioner under åren 1993 till 2004.
Jag har ingen anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Jag förmodar att behovet av hissar och rulltrappor kommer finnas länge än. Inte minst med tanke på pågående urbanisering globalt sett samt en åldrande befolkning. Inte minst hissar gör ju att tillgängligheten ökar dramatiskt i bostadshus för just äldre.
Bolaget verkar ha nått en tämligen ledande ställning där man är verksam i stort sett över hela världen. Kinas byggboom kan ha gjort sitt till för att driva tillväxten i bolaget, men affärerna drivs inte enbart av nybyggnation utan lika mycket av underhåll och service av det man en gång byggt.
Man har en strategi av att använda en del av sitt positiva kassaflöde till att göra förvärv. Hittills verkar detta varit en framgångsrik strategi. Tittar man på Sverige så bedriver man verksamhet, förutom under sitt eget namn, också via de uppköpta bolagen Hissjouren, Motala Hissar och Uppsala Hiss. De verkar alla välskötta.
Man verkar också få större, mer prestigefyllda, uppdrag vilket tyder på att man är en aktör som klarar konkurrensen bra.
Min bedömning är att bolaget klarar kriteriet.
Etiska aspekter
Jag det är ok med hissar och rulltrappor.
Brasklappr
Drar man ut horisonten på 10 år eller mer så är utvecklingen inte riktigt lika fantastiskt. Det kan indikera att Kone är något cykliskt. De senaste 7 årens fantastiska vinstutveckling är delvis p.g.a marginalförbättringar. Möjligtvis har en stark byggboom i Kina bidragit starkt till Kones fantastiska historik i närtid. Därav kan kanske de senaste årens framgångssaga kanske vara allt för beroende av en faktor som är svår att säga huruvida det kommer fortsätta eller ej.
Kone får godkänt på 12 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så ter sig Kone som en fullt värdig kandidat till portföljen. Jag blev lite överraskad själv att bolaget visade så många kvalitativt goda sidor. Kone är definitivt värt att fortsätta följa.
Noteringar kring nuvarande värdering
Kones kurs 20/7 2012: 51 eur (Topp 3 år ca 52 eur, botten ca 30 eur)
PE 20,2
PE3 23,7
Direktavkastning 2,7%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Kone?
Kone är en av de globalt ledande aktörerna inom hiss- och rulltrappeindustrin med ca 35.000 anställda. Affärsrörelsen är indelad i två segment, "New equipment" som står för tillverkning och "Maintenance"" som står för service och underhåll. Båda segmenten är ungefär lika stora.
EMEA marknaden är den största men har, liksom Amerika, stagnerat under senare år. Tillväxt sker främst från Asien. Kina är den enskilt största marknaden.
I Japan saluförs bolagets produkter av Toshiba(Toshiba Elevator and Building System Corporation) då man sedan flera år tillbaka har ett samarbete. Man har även ett samarbete med dem på t.ex. den kinesiska marknaden.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Kone är noterat på Helsingfors large-cap.
Ägare
Antti Herlin kontrollerar direkt eller via bolag nästan två tredjedelar av rösterna i Kone. Antti Herlin räknas som Finlands rikaste och ärvde kontrollen över bolaget efter sin far. Pekka Herlin. Tydligen har det varit lite familjestrul vid faderns bortgång men det löste sig i alla fall på så sätt att Antti fick kontrollen över Kone medan övriga syskon fick kontrollen över Cargotech.
Toshiba Elevator and Building System Corporation är näst störste ägaren. Det är en del av Toshiba som i sin tur är en del av japanska Mitsui-koncernen.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja de ges och jag ser inget som tyder på att man inte kan/vill/ska fortsätta med detta.
Utdelningen 2011 var 1,40 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,98 eur/aktie samtidigt som vinsten och bedömt kassaflöde efter capex och förvärvsinvesteringar gjorts ligger på 1,77 eur/aktie respektive 1,52 eur/aktie. Det har m.a.o. funnits kapacitet för utdelningarna.
Utdelningstillväxten har under den senaste 7-års perioden varit mycket god, ca 25% årligen i genomsnitt. Bolaget har haft en liknande utveckling i vinsttillväxten. Dessutom har man byggt upp det egna kapitalet och mer än fördubblat det under samma period. Kassaflödet är mycket gott och man genomför förvärv med delar av det. Capex-kostnaderna är anmärkningsvärt låga enbart ca 15% av det inkommande kassaflödet från rörelsen.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Ingenting som jag funnit tecken på. Av den historiska utvecklingen att tyda så verkar man även vara anmärkningsvärt motståndskraftig mot konjunktursvängningar. Detta hade jag inte inledningsvis gissat men segmentet "Maintenance" är inte beroende av nybyggnation på samma sätt som "New equipment".
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej inte i den omfattning som menar med kriteriet. R&D kostnader motvarade 1,6% av omsättningen 2011.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja, se noteringar ovan.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital uppgår till 2034 milj eur. Räntebärande skulder, netto, är negativa men det finns en del långfristiga skulder på 208 milj eur. Debt/Equity är på 1,32 (2011).
Tillgångssidan består till ca 1/5 av goodwill. Detta har varit den vanliga nivån under de år jag kikat på och kommer sig av förvärven.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Kone visar upp en fantastisk tillväxt sett till den senaste sjuårsperioden. Det är ett av ett fåtal bolag som jag lyckats hitta som mer än fördubblat både vinst/aktie, eget kapital/aktie samt utdelning/aktie under en 7-års period. Dessutom utan att egentligen ha belastat balansräkningen allt för mycket.
ROE ligger i genomsnitt runt 33%.
Problemet med bolaget är att priset på aktien vanligtvis är ganska högt. Just nu är direktavkastningen på ca 3%. Man betalar över 6 gånger eget kapital och P/E ligger på ca 19. Till ett rimligt pris bör dock bolaget klara av avkastningskravet bra över tid.
Ledningen
Antti Herlin är styrelseordförande. Även hans son Jussi Herlin sitter med i styrelsen. VD är Matti Alahuhta som tidigare har erfarenhet från Nokia i olika positioner under åren 1993 till 2004.
Jag har ingen anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Jag förmodar att behovet av hissar och rulltrappor kommer finnas länge än. Inte minst med tanke på pågående urbanisering globalt sett samt en åldrande befolkning. Inte minst hissar gör ju att tillgängligheten ökar dramatiskt i bostadshus för just äldre.
Bolaget verkar ha nått en tämligen ledande ställning där man är verksam i stort sett över hela världen. Kinas byggboom kan ha gjort sitt till för att driva tillväxten i bolaget, men affärerna drivs inte enbart av nybyggnation utan lika mycket av underhåll och service av det man en gång byggt.
Man har en strategi av att använda en del av sitt positiva kassaflöde till att göra förvärv. Hittills verkar detta varit en framgångsrik strategi. Tittar man på Sverige så bedriver man verksamhet, förutom under sitt eget namn, också via de uppköpta bolagen Hissjouren, Motala Hissar och Uppsala Hiss. De verkar alla välskötta.
Man verkar också få större, mer prestigefyllda, uppdrag vilket tyder på att man är en aktör som klarar konkurrensen bra.
Min bedömning är att bolaget klarar kriteriet.
Etiska aspekter
Jag det är ok med hissar och rulltrappor.
Brasklappr
Drar man ut horisonten på 10 år eller mer så är utvecklingen inte riktigt lika fantastiskt. Det kan indikera att Kone är något cykliskt. De senaste 7 årens fantastiska vinstutveckling är delvis p.g.a marginalförbättringar. Möjligtvis har en stark byggboom i Kina bidragit starkt till Kones fantastiska historik i närtid. Därav kan kanske de senaste årens framgångssaga kanske vara allt för beroende av en faktor som är svår att säga huruvida det kommer fortsätta eller ej.
Kone får godkänt på 12 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så ter sig Kone som en fullt värdig kandidat till portföljen. Jag blev lite överraskad själv att bolaget visade så många kvalitativt goda sidor. Kone är definitivt värt att fortsätta följa.
Noteringar kring nuvarande värdering
Kones kurs 20/7 2012: 51 eur (Topp 3 år ca 52 eur, botten ca 30 eur)
PE 20,2
PE3 23,7
Direktavkastning 2,7%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Kone?
torsdag 5 juli 2012
Analys av Höganäs
Dags för en titt på Höganäs utifrån mina ratingkriterier.
Höganäs är verksamt inom metallpulvertillverkning. Bolaget har sitt ursprung i det gamla bruket Höganäs och fortfarande är huvudkontoret beläget i just Höganäs.
Höganäs är ett av Sveriges äldsta företag.1797 bildas Höganäs Stenkolsverk av Greve Eric Ruth. Som namnet indikerar så var det stenkol man utvann först och främst. 1825 genomgicks dock en omorganisation och den primära produkten blev eldfast lera. I första hand mur- och ugnstegel. 1833 påbörjas produktionen av lerglaserade kärl. De bruna saltglaserade Höganäskrusen är kanske bekanta för någon?
Produktionen vidgades sedan till att även omfatta ledningsrör m.m. och i början av 1900-talet kom bolagets saltglaserade gods att exporteras till hela Europa.
Höganäs Keramik som bildades 1909 och vars produktion liknar Höganäs (fast mer känt för lite färggladare produktion ,t.ex. gula "Höganäskrukor") är idag en del av finska Fiskars.
Bolaget Höganäs noterades på börsen första gången 1903 men avnoterades sedan 1987 i samband med att Lindengruppen förvärvade bolaget. Sedan 1994 är bolaget noterat igen.
Idag är bolaget en global aktör med produktionsanläggningar i många länder. Produktionen är inriktad mot järnpulver som används för att pressa metalldetaljer till exempelvis växellådor. Järnpulver behövs också till järnberikning av mat, svetspinnar m.m.
75% av verksamheten går under benämningen Components. Det är den delen där järn- och metallpulver förvandlas till diverse komponenter. Pulvet pressas direkt till färdig form och har därmed den fördelen att man inte behöver fräsa, svarva, smida eller dylikt. Materialkostnad liksom arbetsmoment sparas in.
25% av verksamheten går under benämningen Consumables. Det är här där man använder järn- och metallpulver som insatser t.ex. i livsmedel eller som ytbeläggning. Ett viktigt användningsområde är svetspinnar.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Höganäs är ett mid-cap bolag.
Ägare
Lindengruppen AB kontrollerar 37,8% av rösterna följt av Industrivärden med 10,1%. Lindengruppen AB är kanske inte så välkänt men är en av Sveriges största familjeföretag och förtjänar ett eget inlägg lite längre fram. Jag anser hur som helst Lindengruppen vara en stark, långsiktig ägare. Industrivärden behöver nog ingen närmare presentation.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, utdelningar ges och jag ser inget som tyder på att man inte kan/vill/ska fortsätta med detta.
Åren 2010 och 2011 var riktigt goda för bolagen varmed vinsterna liksom utdelningarna (10 kr/aktie) var rekordstora. Sett på, och utjämnat över, en sjuårsperiod så har utdelningarna växt med ca 10% årligen i genomsnitt. Vinstökningen har varit lika stor så utdelningstillväxten har inte varit orimlig. Det egna kapitalet har också byggts upp med ca 4% årligen.
Tittar vi på den senaste femårsperioden så är den genomsnittliga utdelningen 5,70 kr/aktie och bedömt fritt kassaflöde ca 11-12 kr/aktie. Hälften av det fria kassaflödet delas därmed ut. Den andra hälften verkar bekosta expansion i form av förvärv enligt min bedömning.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Man kan tycka att Höganäs borde vara beroende av råvarupriser. Även elpris-påverkan samt valutaeffekter finns naturligtvis där då särskilt i förhållandet SEK mot EUR och USD. Inköp av metaller sker t.ex. i USD. Bolaget använder dock som brukligt är en hel del prissäkringsstrategier. Dock så verkar inte påverkan ske i så stor utsträckning att bolaget inte skulle klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Man har naturligtvis en viss utveckling samt söker nya användningsområden för metallpulver, men beroendet är inte så stort som krävs för att inte klara kriteriet. Ungefär en tiondel av bruttoresultatet går till FoU kostnader eller med en annan jämförelse, ca 2% av omsättningen. Enligt egen utsago leder man visserligen utvecklingen, men utvecklingen verkar ske i stor utsträckning i samarbete med kunder. Man behöver m.a.o. inte utveckla och lansera en produkt för att sedan hoppas att kunderna ska gilla och köpa den.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Konjunkturer påverkar resultatet men man har undvikit rena förlustår. 2009 var vinsten t.ex. 5,92 kr/aktie och utdelningarna under finanskrisåren sänktes till 3 kr/aktie så man går inte opåverkad genom lågkonjunkturer. Det skjuter emellertid ordentlig fart redan 2010 och 2011 med rekordvinster på ca 23 kr/aktie. Vinsten sett över en femårsperiod är annars 12,85 kr/aktie i genomsnitt. Bolaget får anses klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital uppgår till 3,5 miljarder kr. Räntebärande skulder är på ca 1,4 miljarder kr. Debt/Equity är på 0,69 (2011). Balansräkningen är helt ok.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Man har som mål att över en konjunkturcykel växa med ca 6-8% årligen i genomsnitt. Detta har man också lyckats med än så länge. Man siktar också på en rörelsemarginal på 15% men det är enbart under mycket goda år som 2010 och 2011 som man lyckats med detta. Runt 10% är annars ett mer rimligt genomsnitt.
ROE ligger i genomsnitt på ca 16%. För 2011 var den 21,7%. Direktavkastningen just nu på ca 4,5%. Som ovan beskrivit så har tillväxten både vinst- som utdelningsmässigt varit helt ok. Märk dock känsligheten för konjunkturer.
Bolaget har förutsättningarna att avkasta helt ok över tid, men man ska nog inte räkna med förbättrade marginaler utifrån de man redan har.
Ledningen
Alrik Danielsson är VD sedan 2005. Han har tidigare varit verksam i bl.a. SKF. Styrelseordförande sedan 2009 är Anders G. Carlberg. Carlberg är en person som återkommer ofta när man tittar på bolag och dess ledningar. Han är nämligen också bl.a. engagerad inom Johnsonsfären, Mekonomen, SSAB, Latour, Beijer Alma m.fl. Han är också en av de som ingår i den s.k. "Björnligan", men det får kanske bli ett eget inlägg någon gång.
Jenny Linden sitter också i styrelsen. Hon ärvde kontrollen över Linden gruppen (Höganäs huvudägare) efter sin fars, Ulf Linden, bortgång.
Jag har ingen anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Affärerna som sådana bör ha förutsättningar att kunna fortsätta i många, många år till. Metallpulver teknologin har en rad fördelar liksom användningsområden. Inte minst för att minska materialanvändning och göra tillverkningsprocesser effektivare. Bolaget är verkar dock ganska beroende av bilindustrin och konjunkturutvecklingen i stort.
Jag har fått uppfattningen att Höganäs är bland de ledande inom metallpulvertillverkning samt något av en prissättare. En aktör som andra mindre konkurrenter får rätt sina priser efter. Det tyder i alla fall på att bolaget i så fall har någon form av marknadsmakt.
Man verkar klara sig undan från att göra riktigt dåliga år som många andra konjunkturkänsliga bolag får då och då.
Så värst mycket "medialt brus" kan jag inte påstå cirkulerar runt bolaget heller som distraherar.
Etiska aspekter
Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.
Etiska aspekter
Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.
Brasklapp
Känslighet för konjunkturutvecklingen i och med beroendet av bl.a. fordonsindustrin gör att jag finner anledning till att infoga en brasklapp.
Höganäs får i sak godkänt på 12 kriterier av 12 men med en brasklapp leder det till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så är Höganäs en värdig kandidat till portföljen. Konjunkturberoendet gör dock att man får ta detta i beaktandet när man försöker värdera bolaget. Höganäs är definitivt ett bolag som jag kommer fortsätta följa och försöka fördjupa mig i.
Noteringar kring nuvarande värdering
Höganäs kurs 20/7 2012: 219 kr (Topp 3 år ca 270 kr, botten ca 170 kr)
PE 10,0
PE3 12,9
Direktavkastning 4,6%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Höganäs?
Höganäs är verksamt inom metallpulvertillverkning. Bolaget har sitt ursprung i det gamla bruket Höganäs och fortfarande är huvudkontoret beläget i just Höganäs.
Höganäs är ett av Sveriges äldsta företag.1797 bildas Höganäs Stenkolsverk av Greve Eric Ruth. Som namnet indikerar så var det stenkol man utvann först och främst. 1825 genomgicks dock en omorganisation och den primära produkten blev eldfast lera. I första hand mur- och ugnstegel. 1833 påbörjas produktionen av lerglaserade kärl. De bruna saltglaserade Höganäskrusen är kanske bekanta för någon?
Produktionen vidgades sedan till att även omfatta ledningsrör m.m. och i början av 1900-talet kom bolagets saltglaserade gods att exporteras till hela Europa.
Höganäs Keramik som bildades 1909 och vars produktion liknar Höganäs (fast mer känt för lite färggladare produktion ,t.ex. gula "Höganäskrukor") är idag en del av finska Fiskars.
Bolaget Höganäs noterades på börsen första gången 1903 men avnoterades sedan 1987 i samband med att Lindengruppen förvärvade bolaget. Sedan 1994 är bolaget noterat igen.
Idag är bolaget en global aktör med produktionsanläggningar i många länder. Produktionen är inriktad mot järnpulver som används för att pressa metalldetaljer till exempelvis växellådor. Järnpulver behövs också till järnberikning av mat, svetspinnar m.m.
75% av verksamheten går under benämningen Components. Det är den delen där järn- och metallpulver förvandlas till diverse komponenter. Pulvet pressas direkt till färdig form och har därmed den fördelen att man inte behöver fräsa, svarva, smida eller dylikt. Materialkostnad liksom arbetsmoment sparas in.
25% av verksamheten går under benämningen Consumables. Det är här där man använder järn- och metallpulver som insatser t.ex. i livsmedel eller som ytbeläggning. Ett viktigt användningsområde är svetspinnar.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Höganäs är ett mid-cap bolag.
Ägare
Lindengruppen AB kontrollerar 37,8% av rösterna följt av Industrivärden med 10,1%. Lindengruppen AB är kanske inte så välkänt men är en av Sveriges största familjeföretag och förtjänar ett eget inlägg lite längre fram. Jag anser hur som helst Lindengruppen vara en stark, långsiktig ägare. Industrivärden behöver nog ingen närmare presentation.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, utdelningar ges och jag ser inget som tyder på att man inte kan/vill/ska fortsätta med detta.
Åren 2010 och 2011 var riktigt goda för bolagen varmed vinsterna liksom utdelningarna (10 kr/aktie) var rekordstora. Sett på, och utjämnat över, en sjuårsperiod så har utdelningarna växt med ca 10% årligen i genomsnitt. Vinstökningen har varit lika stor så utdelningstillväxten har inte varit orimlig. Det egna kapitalet har också byggts upp med ca 4% årligen.
Tittar vi på den senaste femårsperioden så är den genomsnittliga utdelningen 5,70 kr/aktie och bedömt fritt kassaflöde ca 11-12 kr/aktie. Hälften av det fria kassaflödet delas därmed ut. Den andra hälften verkar bekosta expansion i form av förvärv enligt min bedömning.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Man kan tycka att Höganäs borde vara beroende av råvarupriser. Även elpris-påverkan samt valutaeffekter finns naturligtvis där då särskilt i förhållandet SEK mot EUR och USD. Inköp av metaller sker t.ex. i USD. Bolaget använder dock som brukligt är en hel del prissäkringsstrategier. Dock så verkar inte påverkan ske i så stor utsträckning att bolaget inte skulle klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Man har naturligtvis en viss utveckling samt söker nya användningsområden för metallpulver, men beroendet är inte så stort som krävs för att inte klara kriteriet. Ungefär en tiondel av bruttoresultatet går till FoU kostnader eller med en annan jämförelse, ca 2% av omsättningen. Enligt egen utsago leder man visserligen utvecklingen, men utvecklingen verkar ske i stor utsträckning i samarbete med kunder. Man behöver m.a.o. inte utveckla och lansera en produkt för att sedan hoppas att kunderna ska gilla och köpa den.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Konjunkturer påverkar resultatet men man har undvikit rena förlustår. 2009 var vinsten t.ex. 5,92 kr/aktie och utdelningarna under finanskrisåren sänktes till 3 kr/aktie så man går inte opåverkad genom lågkonjunkturer. Det skjuter emellertid ordentlig fart redan 2010 och 2011 med rekordvinster på ca 23 kr/aktie. Vinsten sett över en femårsperiod är annars 12,85 kr/aktie i genomsnitt. Bolaget får anses klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital uppgår till 3,5 miljarder kr. Räntebärande skulder är på ca 1,4 miljarder kr. Debt/Equity är på 0,69 (2011). Balansräkningen är helt ok.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Man har som mål att över en konjunkturcykel växa med ca 6-8% årligen i genomsnitt. Detta har man också lyckats med än så länge. Man siktar också på en rörelsemarginal på 15% men det är enbart under mycket goda år som 2010 och 2011 som man lyckats med detta. Runt 10% är annars ett mer rimligt genomsnitt.
ROE ligger i genomsnitt på ca 16%. För 2011 var den 21,7%. Direktavkastningen just nu på ca 4,5%. Som ovan beskrivit så har tillväxten både vinst- som utdelningsmässigt varit helt ok. Märk dock känsligheten för konjunkturer.
Bolaget har förutsättningarna att avkasta helt ok över tid, men man ska nog inte räkna med förbättrade marginaler utifrån de man redan har.
Ledningen
Alrik Danielsson är VD sedan 2005. Han har tidigare varit verksam i bl.a. SKF. Styrelseordförande sedan 2009 är Anders G. Carlberg. Carlberg är en person som återkommer ofta när man tittar på bolag och dess ledningar. Han är nämligen också bl.a. engagerad inom Johnsonsfären, Mekonomen, SSAB, Latour, Beijer Alma m.fl. Han är också en av de som ingår i den s.k. "Björnligan", men det får kanske bli ett eget inlägg någon gång.
Jenny Linden sitter också i styrelsen. Hon ärvde kontrollen över Linden gruppen (Höganäs huvudägare) efter sin fars, Ulf Linden, bortgång.
Jag har ingen anledning att misstro ledningen.
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Affärerna som sådana bör ha förutsättningar att kunna fortsätta i många, många år till. Metallpulver teknologin har en rad fördelar liksom användningsområden. Inte minst för att minska materialanvändning och göra tillverkningsprocesser effektivare. Bolaget är verkar dock ganska beroende av bilindustrin och konjunkturutvecklingen i stort.
Jag har fått uppfattningen att Höganäs är bland de ledande inom metallpulvertillverkning samt något av en prissättare. En aktör som andra mindre konkurrenter får rätt sina priser efter. Det tyder i alla fall på att bolaget i så fall har någon form av marknadsmakt.
Man verkar klara sig undan från att göra riktigt dåliga år som många andra konjunkturkänsliga bolag får då och då.
Så värst mycket "medialt brus" kan jag inte påstå cirkulerar runt bolaget heller som distraherar.
Etiska aspekter
Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.
Etiska aspekter
Jag har inga problem med de etiska aspekterna här.
Brasklapp
Känslighet för konjunkturutvecklingen i och med beroendet av bl.a. fordonsindustrin gör att jag finner anledning till att infoga en brasklapp.
Höganäs får i sak godkänt på 12 kriterier av 12 men med en brasklapp leder det till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så är Höganäs en värdig kandidat till portföljen. Konjunkturberoendet gör dock att man får ta detta i beaktandet när man försöker värdera bolaget. Höganäs är definitivt ett bolag som jag kommer fortsätta följa och försöka fördjupa mig i.
Noteringar kring nuvarande värdering
Höganäs kurs 20/7 2012: 219 kr (Topp 3 år ca 270 kr, botten ca 170 kr)
PE 10,0
PE3 12,9
Direktavkastning 4,6%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Höganäs?
onsdag 4 juli 2012
Analys av G&L Beijer
En titt på G&L Beijer, eller oftast enbart kallat Beijers, utifrån mina ratingkriterier.
Beijers grundades redan 1866 av bröderna Gottfried och Lorens Beijer som en handelsrörelse. Först och främst med pannmål men handelsrörelsen utvidgades snart till att även innefatta stenkol, stål m.m. Idag är bolaget en kyl- och luftkonditioneringsgrossist men för att inte förvilla så är det i sak enbart inom kylsegmentet man verkar då luftkonditioneringsverksamheten också är riktad mot just kylbranschen.
Grossistverksamheten är oavgjort störst. Man tillhandahåller produkter och tjänster för kyl, frys, teknisk isolering, värmepumpar och klimatkomfort. En viss egen tillverkning har man även och då inriktad på kylare och värmeväxlare. Man är verksam i ett 20-tal länder i Europa samt även Thailand och södra Afrika. Största marknaderna är Frankrike, Nederländerna och Sydafrika.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Bolaget är ett mid-cap bolag.
Ägare
Efter en apportemission som betalning för övertagandet av en del av deras verksamhet 2009 så är Carrier Corporation största ägaren av G&L Beijer. Carrier kontrollerar 33,3% av rösterna så utspädningen var rejäl då det begav sig. Carrier är ett amerikanskt bolag samt en globalt ledande aktör inom kyl- och luftkonditionering med ca 43.000 anställda. Carrier är i sin tur ägt av United Technology Corporation (UTC). En juggernaut som äger ett flertal rörelser så som Pratt & Whitney, Sikorsky Aircraft, Hamilton Sundstrand, Otis m.fl. Därefter följer Peter Jurgenssen, Johan Magnusson, Per Bertland i fallande ordning med ca en tiondel var.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, utdelningar ges och har getts en längre tid samt förväntas ges framöver.
Utdelningstillväxten ligger på ca 13% sett till den senaste 7-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 6%. Vinstutvecklingen har m.a.o. sackat efter något i relation till de stigande utdelningarna.
Utdelningen har varit 3,55 kr/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med en redovisad vinst på 6,60 kr/aktie under samma period. Målet är att dela ut 30-70% av vinsten.
Utdelningarna har stadigt ökat hela tiden, utan sänkning, även sett till per aktie.
Jag har gjort ett försök att bedöma det fria kassaflödet per aktie men kassaflödet flukturerar väldigt.Förvärv genom apportemissioner, försäljning av Beijer Tech, försäljning av Beijer Alma aktier... ja det händer en del extraordinära saker nästan hela tiden ser det ut som så redovisningen är inte helt lätt att följa. Dessutom ska man ju omvandla det till per aktie också...
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Nej inte utifrån vad jag sett.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej det är inte av största vikt att man ständigt ska kunna utveckla och framgångsrikt lansera nya kyldiskar.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Man uppvisat skapliga vinster även under stunder så som den senaste Finanskrisen. Vinsten per aktie för 2011 var 7,60 kr/aktie. Vinsten under en 5-års period i medel är 6,61 kr/aktie och rörelseresultatet ca 7,65 kr/aktie i medel under samma period.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital uppgår till 2433 milj kr. 1455 milj kronor i räntebärande skulder. Debt/Equity är på 1,09 (2011). Skuldsättningen ökade nyligen p.g.a. ett förvärv som genomfördes. Skuldsättningen var efter Beijer Tech försäljningen betydligt lägre (D/E 0,68) men en Debt/Equity runt 1 är historiskt sett ganska normalt för bolaget.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Trots den fina grafen nedan så har vinstutvecklingen inte varit så exceptionell sett till per aktie.
Bolagets omsättning liksom vinst har visserligen kraftigt ökat, men det har förekommit en del utspädning också i form av utgivning av aktier. Detta har resulterat i att vinsten per aktie inte alls rört sig så mycket som kurvan ovan skulle kunna indikera.
ROE har en fallande trend. 5-års medel för ROE är 15,2% men de senaste tre åren är medel 11,1%. Detta trots den fina omsättnings- och vinsttillväxten. Det egna kapitalet har visserligen byggts upp i bolaget men detta verkar också medfört att man fått en lägre utväxling på det. Som jag tidigare varit inne på så är kassaflödet svårt att bedöma. Bolaget växer utan tvekan, men jag har svårt att säga om tillväxten kommer aktieägarna till godo i den mån som det sig bör. Jag låter dock bolaget klara kriteriet.
Ledningen
Jag har egentligen ingenting mot ledningspersonerna, men vill i all fall göra en notering kring den kraftiga utspädningen av aktiestocken som skett i syfte att göra förvärv och komma in under en global jättes "paraply". Det kan mycket väl vara en mycket bra strategi men för mig klingar varningsklockor när man väljer att växa på detta sätt. Ledningen själva äger dock också aktier i stor mängd i bolaget så jag förmodar beslutet är det som synes vara det långsiktigt bästa så baserat på det låter jag ledningen klara kriteriet, men jag kan inte hjälpa att det gnager mig lite...
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Marknad för kylprodukter lär säkert finnas länge till. Det är heller ingen "spännande" rörelse som åstadkommer en massa medialt "brus". G&L Beijer lär säkert kunna fortsätta länge till med sin grossistverksamhet. Bolagets hemmamarknaden finns främst i Europa och i Sydafrika och bolaget kommer troligen kunna fortsätta vara bland de större aktörerna där. Nu senast förvärvade man Carriers Toshiba verksamhet i Europa och förvärven fortsätter även på annat håll.
Jag har svårt att se vilken form av "edge" eller "moat" man eventuellt har. G&L Beijer ter sig ganska välskött överlag men jag kan inte påstå att jag funnit något som gör att bolaget egentligen sticker ut från andra. Den sammantagna bedömningen här får bli att bolaget inte klarar kriteriet, främst då p.g.a. avsaknad av några egentliga konkurrensfördelar (i alla fall som jag kunnat hitta).
Etiska aspekter
Det är ok.
G&L Beijer får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så är G&L Beijer värt att fortsätta följa eftersom det kan med tiden bli en bra köpkandidat.
Noteringar kring nuvarande värdering
GL Beijers kurs 20/7 2012: 112 kr (Topp 3 år ca 145 kr, botten ca 90 kr)
PE 14,8
PE3 18,2
Direktavkastning 4,0%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på G&L Beijer?
Beijers grundades redan 1866 av bröderna Gottfried och Lorens Beijer som en handelsrörelse. Först och främst med pannmål men handelsrörelsen utvidgades snart till att även innefatta stenkol, stål m.m. Idag är bolaget en kyl- och luftkonditioneringsgrossist men för att inte förvilla så är det i sak enbart inom kylsegmentet man verkar då luftkonditioneringsverksamheten också är riktad mot just kylbranschen.
Grossistverksamheten är oavgjort störst. Man tillhandahåller produkter och tjänster för kyl, frys, teknisk isolering, värmepumpar och klimatkomfort. En viss egen tillverkning har man även och då inriktad på kylare och värmeväxlare. Man är verksam i ett 20-tal länder i Europa samt även Thailand och södra Afrika. Största marknaderna är Frankrike, Nederländerna och Sydafrika.
Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.
Bolaget är ett mid-cap bolag.
Ägare
Efter en apportemission som betalning för övertagandet av en del av deras verksamhet 2009 så är Carrier Corporation största ägaren av G&L Beijer. Carrier kontrollerar 33,3% av rösterna så utspädningen var rejäl då det begav sig. Carrier är ett amerikanskt bolag samt en globalt ledande aktör inom kyl- och luftkonditionering med ca 43.000 anställda. Carrier är i sin tur ägt av United Technology Corporation (UTC). En juggernaut som äger ett flertal rörelser så som Pratt & Whitney, Sikorsky Aircraft, Hamilton Sundstrand, Otis m.fl. Därefter följer Peter Jurgenssen, Johan Magnusson, Per Bertland i fallande ordning med ca en tiondel var.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, utdelningar ges och har getts en längre tid samt förväntas ges framöver.
Utdelningstillväxten ligger på ca 13% sett till den senaste 7-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 6%. Vinstutvecklingen har m.a.o. sackat efter något i relation till de stigande utdelningarna.
Utdelningen har varit 3,55 kr/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med en redovisad vinst på 6,60 kr/aktie under samma period. Målet är att dela ut 30-70% av vinsten.
Utdelningarna har stadigt ökat hela tiden, utan sänkning, även sett till per aktie.
Jag har gjort ett försök att bedöma det fria kassaflödet per aktie men kassaflödet flukturerar väldigt.Förvärv genom apportemissioner, försäljning av Beijer Tech, försäljning av Beijer Alma aktier... ja det händer en del extraordinära saker nästan hela tiden ser det ut som så redovisningen är inte helt lätt att följa. Dessutom ska man ju omvandla det till per aktie också...
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Nej inte utifrån vad jag sett.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Nej det är inte av största vikt att man ständigt ska kunna utveckla och framgångsrikt lansera nya kyldiskar.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Man uppvisat skapliga vinster även under stunder så som den senaste Finanskrisen. Vinsten per aktie för 2011 var 7,60 kr/aktie. Vinsten under en 5-års period i medel är 6,61 kr/aktie och rörelseresultatet ca 7,65 kr/aktie i medel under samma period.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Eget kapital uppgår till 2433 milj kr. 1455 milj kronor i räntebärande skulder. Debt/Equity är på 1,09 (2011). Skuldsättningen ökade nyligen p.g.a. ett förvärv som genomfördes. Skuldsättningen var efter Beijer Tech försäljningen betydligt lägre (D/E 0,68) men en Debt/Equity runt 1 är historiskt sett ganska normalt för bolaget.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Trots den fina grafen nedan så har vinstutvecklingen inte varit så exceptionell sett till per aktie.
Bolagets omsättning liksom vinst har visserligen kraftigt ökat, men det har förekommit en del utspädning också i form av utgivning av aktier. Detta har resulterat i att vinsten per aktie inte alls rört sig så mycket som kurvan ovan skulle kunna indikera.
ROE har en fallande trend. 5-års medel för ROE är 15,2% men de senaste tre åren är medel 11,1%. Detta trots den fina omsättnings- och vinsttillväxten. Det egna kapitalet har visserligen byggts upp i bolaget men detta verkar också medfört att man fått en lägre utväxling på det. Som jag tidigare varit inne på så är kassaflödet svårt att bedöma. Bolaget växer utan tvekan, men jag har svårt att säga om tillväxten kommer aktieägarna till godo i den mån som det sig bör. Jag låter dock bolaget klara kriteriet.
Ledningen
Jag har egentligen ingenting mot ledningspersonerna, men vill i all fall göra en notering kring den kraftiga utspädningen av aktiestocken som skett i syfte att göra förvärv och komma in under en global jättes "paraply". Det kan mycket väl vara en mycket bra strategi men för mig klingar varningsklockor när man väljer att växa på detta sätt. Ledningen själva äger dock också aktier i stor mängd i bolaget så jag förmodar beslutet är det som synes vara det långsiktigt bästa så baserat på det låter jag ledningen klara kriteriet, men jag kan inte hjälpa att det gnager mig lite...
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Marknad för kylprodukter lär säkert finnas länge till. Det är heller ingen "spännande" rörelse som åstadkommer en massa medialt "brus". G&L Beijer lär säkert kunna fortsätta länge till med sin grossistverksamhet. Bolagets hemmamarknaden finns främst i Europa och i Sydafrika och bolaget kommer troligen kunna fortsätta vara bland de större aktörerna där. Nu senast förvärvade man Carriers Toshiba verksamhet i Europa och förvärven fortsätter även på annat håll.
Jag har svårt att se vilken form av "edge" eller "moat" man eventuellt har. G&L Beijer ter sig ganska välskött överlag men jag kan inte påstå att jag funnit något som gör att bolaget egentligen sticker ut från andra. Den sammantagna bedömningen här får bli att bolaget inte klarar kriteriet, främst då p.g.a. avsaknad av några egentliga konkurrensfördelar (i alla fall som jag kunnat hitta).
Etiska aspekter
Det är ok.
G&L Beijer får godkänt på 11 kriterier av 12. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så är G&L Beijer värt att fortsätta följa eftersom det kan med tiden bli en bra köpkandidat.
Noteringar kring nuvarande värdering
GL Beijers kurs 20/7 2012: 112 kr (Topp 3 år ca 145 kr, botten ca 90 kr)
PE 14,8
PE3 18,2
Direktavkastning 4,0%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på G&L Beijer?
Analys av Beijer Electronics
Dags att ta en titt på Beijer Electronics utifrån mina ratingkriterier.
HMI Products är den för bolagets viktigaste området och står för ca 2/3 av omsättningen. Beijer Electronics egen uppskattning är att man har ca 3% av världsmarknadsandelen inom bl.a. operatörspaneler.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE
Bolaget är ett small-cap bolag.
Ägare
Stena Sessan är huvudägare och äger 29,6%. Stena Sessan ingår i Stenasfären som inkluderar en mängd olika bolag. Angående just Stena Sessan-grenen så är några andra av deras innehav Concordia Maritime och Meda. Stenasfären kontrolleras idag av Dan Sten Olsson.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, utdelningar ges och har getts en längre tid samt förväntas ges framöver.
Utdelningstillväxten ligger på ca 14% sett till den senaste 5-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 13%.
Utdelningen har varit 1,65 kr/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med en redovisad vinst på 3,71 kr/aktie under samma period.
Utdelningarna har stadigt ökat hela tiden, utan sänkning. Så långt ser det mycket bra ut. Det konstiga kommer när man ska titta om man har haft stöd i kassaflödet. Tar man kassaflödet från rörelsen och drar av det som gått till investeringarna så får man nämligen ett negativt netto. Hur har man finansierat sina förvärv och utdelningarna?
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
En viss konjunkturpåverkan finns naturligtvis men i övrigt klarar man sig bra så vitt jag kan bedöma från annan extern påverkan.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Ja. Ungefär en 1/5 av personalstyrkan arbetar med produktutveckling och egenutvecklade produkter står för 80% av omsättningen. En ständigt förbättrad hård- och mjukvara är ett krav för att klara sig i konkurrensen med andra aktörer. Hård konkurrens och korta produktlivscykler gör att bolaget är beroende av innovativ produktutveckling. Samtidigt ska man naturligtvis inte glömma att detta också ligger bakom återkommande efterfrågan från kunderna, men man kommer inte bort från att man måste lyckas med produktutveckling för att vara med i "gamet".
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Man har klarat sig ifrån förluster. Vinsten per aktie för 2011 var 5,03 kr/aktie. Vinsten under en 5-års period i medel var som sagt 3,71 kr/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Balansräkningen ser inte kul ut. Eget kapital uppgår till 439 milj kr och det finns 608 milj kronor i räntebärande skulder. Debt/Equity är på 2,37 (2011). Andelen räntebärande skulder har fyrdubblats under en femårsperiod! Här ligger svaret till hur förvärv kunnat ske samtidigt som utdelningar getts och utökats. Man har helt enkelt belastat balansräkningen. Det har visserligen lett till en tillväxt tillika utdelningar och utdelningsökningar för ägaren, men balansräkningen är inte i den form som jag vill se den.
När vi ändå tittar på balansräkningen så är det värt att notera att drygt hälften av tillgångarna är i immateriella anläggningstillgångar. En hel del av det hänförs till goodwill och förvärv.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Omsättningen, vinsten liksom utdelningar har ökat någorlunda stadigt med stabil fart. Direktavkastningen ligger just nu på ca 3,5% men då tillväxten varit driven av förvärv som gjorts genom att dra på sig skulder så tror jag inte att tillväxtstakten är hållbar mycket längre. Man kan troligtvis inte belåna sig i samma takt som förut framöver. Lösningen skulle i så fall vara att de förvärv man gjort får extra fart i sina affärer men jag ser inte vad som skulle kunna få det att ske. Marginalerna är det nog svårt att få högre.
Den naturliga tillväxten för affärsområdena verkar ligga på ca 5-6%. Min bedömning är att man nog kan klara den sortens tillväxt framöver men inte mycket mer.
5-års medel för ROE är 21,7%.
Min sammantagna bedömning blir i alla fall att ok, bolaget kan, baserat på historiken, ge sina aktieägare rimlig avkastning. Dock ser det mer riskfyllt ut framöver och det bör då vägas in om man eventuellt börjar värdera till vilket pris det vore värt att köpa.
Ledningen
Anders Ilstam är styrelseordförande och har tidigare erfarenhet från Sandvik och SKF. VD är sedan 2008 Fredrik Jönsson. Bert Åker Eriksson, VD för Beijer Electronics huvudägare Stena Sessan, har även styrelseplats i bolaget.
Jag har inget specifikt att anmärka mot ledningen.
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Bolaget sägs ha ca 3% av världsmarknaden. En marknad som visserligen växer 5-6% årligen men som det också råder tuff konkurrens på. Jag har inte hittat något som tyder på att man har någon marknadsmakt eller konkurrensfördel gentemot andra aktörer. Marginaler et.c. verkar ligga i nivå med andra och att man kunnat växa så pass som man ändå gjort får sin förklaring i bolagets ökade skuldsättning.
Enligt min bedömning så klarar inte bolaget kriteriet.
Etiska aspekter
Det är ok. Om operatörspanelerna inte bråkar med mig, bråkar jag inte med dem...
Beijer Electronics får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till rating: C.
Slutsats
Med ratingen C så är min inställning till Beijer Electronivc negativl. Det är inte troligt att bolaget når sin väg till portföljen.
Noteringar kring nuvarande värdering
Beijer Electronics kurs 20/7 2012: 61 kr (Topp 3 år ca 83 kr, botten ca 47 kr)
PE 12,1
PE3 15,7
Direktavkastning 3,7%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Beijer Electronics?
Beijer Electronics
säljer automationslösningar till kunder främst inom
de europeiska bil-, livsmedels- och verkstadsindustrierna. Verksamheten
är indelad i tre affärsområden;
Automation, som saluför dels egna produkter från de andra två affärsområdena dels andras samt erbjuder support och projektstöd
HMI Products, som utvecklar tillverkar och säljer operatörspaneler, mobila centraler och industriella PCs.
IDC som utvecklar, tillverkar och säljer switchar, routrar och andra produkter för industriell datakommunikation. I princip så är det förvärvet Westermo som förvärvades 2008 som utgör detta affärsområde.
Verksamheten startade 1981 och då som en avdelning inom G&L Beijer men 2000 så noterades bolaget på börsen som ett eget.
Automation, som saluför dels egna produkter från de andra två affärsområdena dels andras samt erbjuder support och projektstöd
HMI Products, som utvecklar tillverkar och säljer operatörspaneler, mobila centraler och industriella PCs.
IDC som utvecklar, tillverkar och säljer switchar, routrar och andra produkter för industriell datakommunikation. I princip så är det förvärvet Westermo som förvärvades 2008 som utgör detta affärsområde.
Verksamheten startade 1981 och då som en avdelning inom G&L Beijer men 2000 så noterades bolaget på börsen som ett eget.
HMI Products är den för bolagets viktigaste området och står för ca 2/3 av omsättningen. Beijer Electronics egen uppskattning är att man har ca 3% av världsmarknadsandelen inom bl.a. operatörspaneler.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE
Bolaget är ett small-cap bolag.
Ägare
Stena Sessan är huvudägare och äger 29,6%. Stena Sessan ingår i Stenasfären som inkluderar en mängd olika bolag. Angående just Stena Sessan-grenen så är några andra av deras innehav Concordia Maritime och Meda. Stenasfären kontrolleras idag av Dan Sten Olsson.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, utdelningar ges och har getts en längre tid samt förväntas ges framöver.
Utdelningstillväxten ligger på ca 14% sett till den senaste 5-årsperioden medan vinsttillväxten varit ca 13%.
Utdelningen har varit 1,65 kr/aktie sett till ett 5-årsmedel att jämföra med en redovisad vinst på 3,71 kr/aktie under samma period.
Utdelningarna har stadigt ökat hela tiden, utan sänkning. Så långt ser det mycket bra ut. Det konstiga kommer när man ska titta om man har haft stöd i kassaflödet. Tar man kassaflödet från rörelsen och drar av det som gått till investeringarna så får man nämligen ett negativt netto. Hur har man finansierat sina förvärv och utdelningarna?
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
En viss konjunkturpåverkan finns naturligtvis men i övrigt klarar man sig bra så vitt jag kan bedöma från annan extern påverkan.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Ja. Ungefär en 1/5 av personalstyrkan arbetar med produktutveckling och egenutvecklade produkter står för 80% av omsättningen. En ständigt förbättrad hård- och mjukvara är ett krav för att klara sig i konkurrensen med andra aktörer. Hård konkurrens och korta produktlivscykler gör att bolaget är beroende av innovativ produktutveckling. Samtidigt ska man naturligtvis inte glömma att detta också ligger bakom återkommande efterfrågan från kunderna, men man kommer inte bort från att man måste lyckas med produktutveckling för att vara med i "gamet".
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Man har klarat sig ifrån förluster. Vinsten per aktie för 2011 var 5,03 kr/aktie. Vinsten under en 5-års period i medel var som sagt 3,71 kr/aktie.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital
Balansräkningen ser inte kul ut. Eget kapital uppgår till 439 milj kr och det finns 608 milj kronor i räntebärande skulder. Debt/Equity är på 2,37 (2011). Andelen räntebärande skulder har fyrdubblats under en femårsperiod! Här ligger svaret till hur förvärv kunnat ske samtidigt som utdelningar getts och utökats. Man har helt enkelt belastat balansräkningen. Det har visserligen lett till en tillväxt tillika utdelningar och utdelningsökningar för ägaren, men balansräkningen är inte i den form som jag vill se den.
När vi ändå tittar på balansräkningen så är det värt att notera att drygt hälften av tillgångarna är i immateriella anläggningstillgångar. En hel del av det hänförs till goodwill och förvärv.
Avkastnings- och tillväxtskrav
Omsättningen, vinsten liksom utdelningar har ökat någorlunda stadigt med stabil fart. Direktavkastningen ligger just nu på ca 3,5% men då tillväxten varit driven av förvärv som gjorts genom att dra på sig skulder så tror jag inte att tillväxtstakten är hållbar mycket längre. Man kan troligtvis inte belåna sig i samma takt som förut framöver. Lösningen skulle i så fall vara att de förvärv man gjort får extra fart i sina affärer men jag ser inte vad som skulle kunna få det att ske. Marginalerna är det nog svårt att få högre.
Den naturliga tillväxten för affärsområdena verkar ligga på ca 5-6%. Min bedömning är att man nog kan klara den sortens tillväxt framöver men inte mycket mer.
5-års medel för ROE är 21,7%.
Min sammantagna bedömning blir i alla fall att ok, bolaget kan, baserat på historiken, ge sina aktieägare rimlig avkastning. Dock ser det mer riskfyllt ut framöver och det bör då vägas in om man eventuellt börjar värdera till vilket pris det vore värt att köpa.
Ledningen
Anders Ilstam är styrelseordförande och har tidigare erfarenhet från Sandvik och SKF. VD är sedan 2008 Fredrik Jönsson. Bert Åker Eriksson, VD för Beijer Electronics huvudägare Stena Sessan, har även styrelseplats i bolaget.
Jag har inget specifikt att anmärka mot ledningen.
Information tillgängligt
Ja helt ok.
Marknadsmakt och marknadssituation
Bolaget sägs ha ca 3% av världsmarknaden. En marknad som visserligen växer 5-6% årligen men som det också råder tuff konkurrens på. Jag har inte hittat något som tyder på att man har någon marknadsmakt eller konkurrensfördel gentemot andra aktörer. Marginaler et.c. verkar ligga i nivå med andra och att man kunnat växa så pass som man ändå gjort får sin förklaring i bolagets ökade skuldsättning.
Enligt min bedömning så klarar inte bolaget kriteriet.
Etiska aspekter
Det är ok. Om operatörspanelerna inte bråkar med mig, bråkar jag inte med dem...
Beijer Electronics får godkänt på 8 kriterier av 12. Detta leder då till rating: C.
Slutsats
Med ratingen C så är min inställning till Beijer Electronivc negativl. Det är inte troligt att bolaget når sin väg till portföljen.
Noteringar kring nuvarande värdering
Beijer Electronics kurs 20/7 2012: 61 kr (Topp 3 år ca 83 kr, botten ca 47 kr)
PE 12,1
PE3 15,7
Direktavkastning 3,7%
Jämförelseobjekt samma datum
Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%
Vad är din syn på Beijer Electronics?
måndag 2 juli 2012
Min bevakningslista
Nedan följer den lista av bolag som jag har under bevakning.
En del av dem är där för att jag funnit dem intressanta och kan tänka mig köp när värderingen i dem nått vad jag funnit rimligt. En del av dem är bolag som jag vill titta närmare på och än så länge inte blivit "ratade". Nu senast har jag bl.a. tittat över Helsingforsbörsen ( Finska aktier) och kvar av intresse på den listan är nedanstående nio bolag.
Jag försöker finna bolag som jag dels känner har de kvaliteer jag letar efter, dels jag känner att jag har möjlighet att känna förtroende över tid för, även om det skulle storma en del kring dem framöver. Det är först då jag troligen har övertygelsen att köpa då de blir riktigt billiga. Känner jag osäkerhet kring ett bolag finns risken att jag avstår köp i stunder då det egentligen är bäst köplägen. Jag är då dömd till att enbart köpa på högre värderingar då allt verkar bra men detta förfarande kommer då få negativa konsekvenser på den långsiktiga avkastningen. Detta är i alla fall min utgångspunkt och hypotes... Det handlar inte alltid om att lära känna sin omvärld, man behöver lära känna sig själv i lika hög grad.
Hur som helst, här kommer listan. Kanske du har något du vill kommentera kring någon av bolagen?
Danska
Inga för tillfället
Finska
Fiskars
KONE
Konecranes
Metso
Wärtsilä
Cramo
Ramirent
Tikkurila
Exel Composites
Norska
Telenor
Yara
Svenska
Telia
Fenix Outdoor
Nibe
Mekonomen
Atlas Copco
Scania
Höganäs
Svolder
Clas Ohlson
G & L Beijer
Beijer Electronics
En del av dem är där för att jag funnit dem intressanta och kan tänka mig köp när värderingen i dem nått vad jag funnit rimligt. En del av dem är bolag som jag vill titta närmare på och än så länge inte blivit "ratade". Nu senast har jag bl.a. tittat över Helsingforsbörsen ( Finska aktier) och kvar av intresse på den listan är nedanstående nio bolag.
Jag försöker finna bolag som jag dels känner har de kvaliteer jag letar efter, dels jag känner att jag har möjlighet att känna förtroende över tid för, även om det skulle storma en del kring dem framöver. Det är först då jag troligen har övertygelsen att köpa då de blir riktigt billiga. Känner jag osäkerhet kring ett bolag finns risken att jag avstår köp i stunder då det egentligen är bäst köplägen. Jag är då dömd till att enbart köpa på högre värderingar då allt verkar bra men detta förfarande kommer då få negativa konsekvenser på den långsiktiga avkastningen. Detta är i alla fall min utgångspunkt och hypotes... Det handlar inte alltid om att lära känna sin omvärld, man behöver lära känna sig själv i lika hög grad.
Hur som helst, här kommer listan. Kanske du har något du vill kommentera kring någon av bolagen?
Danska
Inga för tillfället
Finska
Fiskars
KONE
Konecranes
Metso
Wärtsilä
Cramo
Ramirent
Tikkurila
Exel Composites
Norska
Telenor
Yara
Svenska
Telia
Fenix Outdoor
Nibe
Mekonomen
Atlas Copco
Scania
Höganäs
Svolder
Clas Ohlson
G & L Beijer
Beijer Electronics
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)