Im Spartacus

Får börja med att säga tack Stefan för det fina omnämnandet. Stefan bloggar på z2036 och skrev nyligen en årskrönika. Årskrönikor är trevliga tidsdokument.

Nu för tiden finns så många olika medier att kommunicera via. Jag har provat en del. Mest för att jag har en lite inneboende nyfikenhet och experimentlusta. Många av dem nyttjas bara sporadiskt, en del faller i glömska. Den här bloggen är dock något som hållits vid liv. Tydligen finns det någonting i skrivandet via bloggformat som passar mig. Det hjälper mig själv i mina reflektioner. Andra format har sin tjusning, men att sätta sig med en kopp kaffe och försöka sätta sina tankar på pränt, det har sina poänger.

Sedan får man ta inläggen för vad de är. En del är mer seriösa, en del mindre. En del fokuserar på stora händelser, en del små. Läsar-statistik mässigt så märker man att skriver man något mer provokativt eller ”click bait” aktigt så händer det grejor. Förmodligen är det baskursen i dagens medielandskap att göra så då alla önskar ”synas”. Med en halvdan rubrik i ett mindre spännande bolag så är intresset bra mycket svalare. Dock, för egen del, så är det ofta de inläggen jag går tillbaka till för att stämma av mina tankar. För det är där avkastningen för portföljen ofta kan ligga över tid.

Med avsikt håller jag även nere inläggen kring mindre bolag. Även om det finns något innehav som ligger under miljarden i börsvärde. Tror inte jag har marknadspåverkan, för bloggar har inte den populariteten, men invand sedan gammalt på att vara försiktig med sådant.

Nåväl. För snart ett år sedan gjorde jag noteringen att på min bevakningslista blinkade ca 25 % grönt. Tittar jag idag landar siffran på hälften av det d.v.s. ca 13 %. För ett år sedan indikerade bevakningslistan att ca 40 % var på gult. Idag ca 18 %.

Nu behöver jag titta över bevakningslistan lite under mellandagarna för det har inte gjorts på ett tag. Bedömda värden har m.a.o. varit statiska ett tag, men som ”makro-indikator” är det tydligt. Det är en enorm skillnad på hur man ska agera då 80 % blinkar grönt (som våren 2020) och då 13 % blinkar grönt. Man ska alltid vara selektiv, men nu ska man vara extra noga med vad man köper. Därav var det väldigt passande att Evolution äntligen kom ned på ”grönt” igen. När buffe-bordet börjar bli urplockat är det tacksamt att bolag man gillar kommer ned i pris. Det man dock måste göra klart för sig själv är hur mycket exponering man önskar. Det gör inte köpa 99,9 % av portföljen bara för att priset faller. Därav köps det inte i allt som blinkar ”grönt” heller. Det är mer faktorer än pris som måste stämma bl.a. bedömd kvalitet på verksamheten samt det i relation till positionens storlek.

Som jag skrivit innan så verkar det som om 2021 kommer bli ett väldigt bra år avkastningsmässigt. Förutom att några mindre innehav gått riktigt bra så har även några större gjort så, plus att dollar exponering gett lite extra skjuts då en dryg fjärdedel är noterade i just dollar. Surdeg finns och den gör jag antagligen ett enskilt inlägg kring längre fram.

2021 avslutade jag den passivt förvaltade investmentbolagsportföljen som var ett experiment på 5 år. Kvar finns den s.k. konglomeratportföljen som också kommer få ”leva” i 5 år. Dessa har gått, samt går, att följa via mina sporadiska e-brev. Nyhetsbreven kör jag som ett komplement till bloggen.  

Jag är fortsatt positiv, för i de innehav jag har ser det ut som om det kan rulla på ett tag till, affärsmässigt. Sedan vet man aldrig med just aktiekurser. Plötsliga händelser kan sänka kurser kraftigt, men man får försöka hålla blicken långt fram. Ett tag så har ju t.ex. ”trenden” i AQ Group varit sjunkande kurs. Jag har varit tacksam för det för det passar en som jag som ökat då och då.  Detta förfarande har ju att göra med att jag pyntar in pengar fortlöpande. Jag sitter inte med en stor kassa och går in och ur marknaden. Det jag ser som mest köpvärt för stunden köps det i. Ibland ansamlar det sig lite kassa, men jag omsätter dem ju helst i köp så snart jag ser möjlighet. På detta sätt rullar snöbollen på och jag förmodar och hoppas att den kommer göra så i många år till.

Anledningen till att jag förmodar det är för att processen och sättet är sådan att den bör hålla över tid. Den bygger inte på att hitta enskilda stora ”bets” som gör en superrik på kort tid. Den bygger på att plocka in ett urval innehav som över tid troligen kommer avkasta bra, samtidigt som man försöker ha ett värderingsperspektiv i det hela.  I år verkar det ge väldigt bra betalt, men man får också vara ödmjuk inför att det kan svänga fort.

Den läsaren som hängt med ett tag är kanske medveten om bloggens namnval, Spartacus refererar bl.a. på att inledande stora framgångar kan ändå leda till nederlag om man satsar allt på ett kort och det visar sig gå illa.

Det syftar också på annat. Jag vet att ovanstående investeringsprocess fungerar väl för fler m.a.o. det kan finnas fler Spartacus.  

 

 

Det finns som sagt ett värde i att skriva ned sina tankar och i en kontext där det syns utåt. Bloggens syfte är inte att lyfta någon enskild person eller karriär. Men vill man bara få något publicerat på denna plattform som handlar om tankar och funderingar kring aktier och investeringar, så välkommen att höra av dig.