onsdag 18 mars 2015

Mera minus

Nu sänks styrräntan ytterligare. Ned till minus 0,25%. Samtidigt ska köpen av statspapper utökas.

Som jag tidigare varit inne på så är min uppfattning att Riksbankens ständiga upp-repanden (och medias fixering) är icke-nyheter.

Det är som en som bankar på en skruv med en plasthammare.



Inte för att det är den bästa lösningen utan för det är det enda verktyg som tillhandahållits och alla andra står bara och tittar på eftersom de heller inte är villiga att göra något eller förse personen med andra verktyg (man riskerar ju att göra bort sig/impopulär då).

Enligt mig, så vad som behövs är inte mer penningpolitiska stimulanser (det verktyg som Riksbanken förfogar över). Det som behövs är finanspolitiska reformer.

Jag finner det väldigt orimligt att tro att ytterligare sänkning av styrräntan får igång inflationen. Jag finner det mer troligt att det blåser upp tillgångspriser på t.ex. fastigheter och på börsen.

Är det någonting jag vill se så är det finanspolitiska reformer av helt annat slag. Reformer som dämpar uppblåsandet av kreditbubblor och premierar ett visst mått av buffertsparande för gemene man.

Avskaffa ränteavdraget - Ränteavdrag är ju med i alla låneberäkningar som utgångspunkt så i princip fungerar det ju som en subvention till bankerna. Billigare lån (via ränteavdrag) = lånar mer = banker tjänar mer. Hade ränteavdrag inte funnits hade man inte kunnat belåna sig lika högt för betalningsförmågan hade varit lägre d.v.s. villan som du nu fått bjuda 4 milj för kanske hade blivit din för 3, 5 milj istället.

Premiera att man skaffar sig ett buffert-sparande genom att ta bort kapitalskatten upp till en viss summa - Samhället och individen får starkare motståndskraft mot plötsliga förändringar i ekonomin om man bygger upp buffertar.

Ja det finns fler saker som går att dryfta, men summan av kardemumman är i alla fall att det borde väl ändå snart vara dags för våra folkvalda politiker att få ändan ur och inte bara peka på en Riksbanks-direktion som ändå inte har några fungerande verktyg.


7 kommentarer:

  1. Håller med. Tänk om man tog tillfället i akt och agerade politiskt istället för att kasta paj i riksdagen. Utöver de reformer du nämner har man ett gyllene tillfälle att rusta upp Sverige och satsa internt på att få igång byggande av bostäder och göra infrastruktursatsningar för framtiden. Leta djupare i ladorna Magdalena Andersson!

    SvaraRadera
  2. Jag håller med om att det inte ger så stor effekt att sänka räntan ytterligare. Jag är tveksam till att ens ha ett inflationsmål på 2 %. Inflationen missberäknas genom att använda KPI till för stor del.

    Att sänka räntan gör bara rika rikare och sätter inte alls igång någon bra skjuts i ekonomin.

    Som du säger krävs andra åtgärder för ökad tillväxt i Sverige. Men slopat ränteavdrag är en annan historia - det som behövs nu är minskad skatt för personer som konsumerar dvs vanliga lönetagare och inte låg ränta som leder till att de som har aktier och fastigheter stiger i värde... Bäddar bara för bubblor som slår hårt mot Sveriges tillväxt.
    Inflationsmålet kanske ska vara 0,5%, vem vet? Detta lär sluta illa..

    SvaraRadera
  3. Håller helt med dig.
    I rådande ränteläge så borde det inte längre vara något politiskt självmord att föreslå en stegvis nedtrappning av ränteavdraget - gärna med motsvarande nedtrappning av kapitalbeskattningen.

    Även om jag är en bolånetorsk av rang så finner jag det fullständigt absurt att staten årligen subventionerar mina svenska och franska bolån.

    SvaraRadera
  4. Förstår inte riktigt hur tänker när du kopplar samman ökad inflation med ökat buffertsparande, de är väl motpoler?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kopplar varken ränteavdrag eller buffertsparande till just något specifikt inflationsmål. De är exempel på finanspolitiska reformer. Min poäng är att Riksbankens primära uppgift är att försöka hålla ett stabilt penningvärde och inget annat (i nuläget riktigt eller oriktigt definierat som 2% KPI-inflation).Det är dock sådant medialt fokus på att Riksbanken ska lösa allt och inget genom sina åtgärder. Egentligen så behövs andra åtgärder. Åtgärder som inte ligger inom Riksbankens bemyndigande att påverka. Därav så tycker jag vi kan sluta fixera oss på Riksbanken och istället kräva av våra politiker att besluta om riktiga reformer som kan påverka samhällsutvecklingen. Pengar som går åt till att subventionera ränteavdrag skulle kunna göra mycket bättre nytta än att blåsa upp fastighetspriser. Skapa incitament för att folk ska skaffa sig ett buffertsparande istället för att leva från löning till löning kan göra att folk känner större trygghet i sin vardag. Därmed våga konsumera mer och få hjulen i den riktiga reala ekonomin att snurra bättre.

      Radera
  5. Hej Spartacus.
    Jag undrar hur du skulle tänka omkring följande:
    - 1000 000kr i likvida medel ska placeras
    - ägarna är i 70-års åldern och med noll erfarenhet av börsen
    - har just nu tillgången på ett sparkonto på Länsförsäkringar bank till 0,8% men vill givetvis få mer för pengarna men till fortsatt lågrisk.

    Vilka möjligheter ser du att de har?

    Tack för en intressant blogg��

    Mvh Anthony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Önskar man få mer än 0,8% så finns ju möjligheten att sätta in delar hos mindre aktörer med insättningsgaranti. Går ju få ca 1,2% (obundet) iaf i nuläget hos tex SevenDay. Spiltan Räntefond är också hyfsat säkert och kan väl förväntas ge ca 1 till 2%. Detta är hur jag generellt tänker kring hur man kan höja avkastningen några snäpp på sina likvida-medel. Med noll erfarenhet av depåer och 70+ så kanske det dock känns olustigt att skaffa dylika samt eventuellt hantera konton via datorn/e-leg. Då det ändå inte gör stor skillnad avkastningsmässigt kan det kännas bättre att ta ett prat med LF och försöka få upp sparräntan något iaf.

      Radera