Analys av Colgate-Palmolive

 Colgate-Palmolive tillverkar och säljer munvårds, rengörings, hushållsprodukter så som tvål, tandkräm, rakprodukter, tvättmedel, hundmat m.m.  Bolagets historia går tillbaka till 1806 då William Colgate startade upp en tvål- och ljusfabrik i New York. 1928 gick Colgate Co ihop med Palmolive Peet, därav nuvarande namn.
2013 omsatte man 17,4 miljarder usd. Man delar in sig i fyra segment. Störst är Oral Care som står för 46%. Sedan kommer Personal Care med 21%. Home Care 20% och Pet Nutrition med 13%.

Försäljning sker i över 200 länder och geografiskt är Latinamerika viktigast och står för drygt 1/3. Följt av Europa/Australien och Nordamerika med en 1/5 var.

Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

Colgate-Palmolive är noterat i New York, Ticker CL.

CL bedöms klara kriteriet.


Ägare

Institutionella ägare varav det största har ca 7% ägande.

CL klarar ej kriteriet.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. CL har levererat årligen höjda utdelningar i 51 år och de har i medel växt med ca 10% årligen sett på både en 10-års som 5-års period. Nuvarande utdelning är på 1,44 usd vilket motsvarar ca 62% av vinsten

Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,3%.


CL bedöms klara kriteriet.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är hyfsat stabil och sakta växande liksom vinsten samtidigt som marginalerna får anses som stabila. Inget tyder på att CL påverkas av några direkta externa faktorer i sådan grad som menas med kriteriumet. 

CL bedöms klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Produktutveckling sker (randig tandkräm!?) men är inte avgörande för försäljningsframgångar..

CL bedöms klara kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Vinsten för 2013 landade på 2,38 usd/aktie. 3-års medel är 2,48 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2014) är på 2,32 usd/aktie.

CL bedöms klara kriteriet.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2

Eget kapital är på ca 1,8 miljarder usd. Long Term Debt på ca 5,7 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 12,2 miljarder usd. Debt/Equity 6,78 (Q2 2014). CL har m.a.o. en avsevärd hävstång. Inte helt ovanligt i verksamheter som anses väldigt stabila. Rörelsevinsten ligger på ca 3,5 miljarder usd vilket ger att totala skulder är ca 3,5 gånger rörelsevinsten.

CL bedöms ej klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger på över 100% p.g.a. den höga belåningen. (Återköp av aktier sänker också det egna kapitalet). Rörelsemarginalen är  på ca 21% som ett 10 års medel. De låg lite högre nyligen men gått ned mot 20% nyss. Det varierar dock inte kraftigt utan håller sig inom spannet 19-22%. 


Den underliggande omsättningstillväxten har varit ca 4% årligen.  

Utdelningstillväxten om 10% per år kan hållas i tack vare återköp av aktier.


CL bedöms klara kriteriet.



Ledningen

Ok.. CEO och styrelseordförande är Ian Cook.


CL bedöms klara kriteriet.


Information tillgängligt

Informationen är ok. Det går även prova många av bolagets produkter här i Sverige för att få en egen uppfattning.

CL bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på Colgates produkter lär inte ta slut i första taget utan kan ses som tämligen eviga. 

Colgate har nästan halva världsmarknaden när det gäller t.ex. tandkräm och distributionsnätet täcker i stort sett hela jordklotet. Varumärkena är tämligen starka. 

Tillväxten kommer främst från tillväxtsländer med växande medelklass. Jag förmodar att efterfrågan i stort sett är "mättad" i utvecklade ekonomier. Tillväxten i Latinamerika har imponerat och beror troligen på just medelklassens framväxt där.  Framtida tillväxt kommer troligen från Afrika och delar av Asien.

Ett "hot" mot Colgate är varukedjornas egna märken. Dessa har visat sig ta allt mer marknadsandelar från mer "kända" varumärken. Dessa kan ju säljas till lägre pris till konsumenterna men ändå ha höga marginaler då produkten kontrolleras genom hela kedjan av varuhuskedjan. 

Förutom varuhuskedjornas egna märken konkurrerar Colgate även med bolag så som Procter & Gamble, Unilever och Clorox. Även de har fått se hårdnande konkurrens från egna varumärken.  

Sammantaget anser jag att man lyckats bygga upp varumärken starka nog så att man kan anse att man har viss prissättningsmakt och därmed ekonomisk vallgrav.  En 200-årig historia och världsledande position i många produktkategorier bör borga för något. 


CL bedöms klara kriteriet.




Etiska aspekter

Jag har ingenting emot CLs produkter och tjänster.

CL bedöms klara kriteriet.



Brasklapp

Man har inte lyckats öka den underliggande vinsten sedan 2009 fast omsättningen fortsatt växa sakta. En viss press verkar förekomma på marginalerna. EPS växer tack vare återköp.



Colgate-Palmolive får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.





Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Colgate-Palmolive neutral. Det stora, stora frågetecknet är balansräkningen och därtill finns vissa frågetecken kring hur man kan parera konkurrensen från EVM (Egna VaruMärken). Framtida tillväxt kan också hänga mycket på hur den ekonomiska utvecklingen är i tillväxtsländerna då det synes vara svårt att växa i redan utvecklade länder.



Noteringar kring nuvarande värdering

CL kurs 30/8 2014: 65 usd (Topp 3 år ca 68 usd, botten ca 40 usd)

5-års medel för värdering i form av P/E är 20,7 och P/S 2,9.


PE TTM (Q2 2014)28

PE3 26,2

Direktavkastning 2,3% 


Sammanfattningsvideo på Youtube-kanalen - Colgate-Palmolive Analysis



Noteringar kring branschaktörer

Procter & Gamble PE TTM 22,2 Dir.avk. 3,2%
Clorox  PE TTM 20,6 Dir.avk. 3,4%


Tankar kring Colgate-Palmolive?

Kvinnliga investerare - Hetty Green "The Witch of Wall Street"

Hetty Green "The Witch of Wall Street" (1834-1916) lyckades skapa sig en stor förmögenhet och var den första kvinnan som hade  betydande inverkan på Wall Street. Detta i en tid då i princip allt som handlade om finanser och investeringar sköttes av män.

Hetty Green fick i genomsnitt 6,2% avkastning årligen under de 52 år hon var verksam. En tid som bl.a. inkluderade Amerikanska inbördeskriget och blev också sin tids rikaste kvinna.

Hon lär också varit rejält sparsam, extremt snål enligt vissa.

Redan som liten 6-åring fick hon läsa finansiella nyheter och artiklar ur tidningar högt för sin farfar som såg lite sämre och som hon bodde med långa stunder då mamman ofta var sjuk och pappan arbetade. Som 13-åring fick hon ta över familjens bokföring och hålla koll på hushållsekonomin.

Grundplåten till sin förmögenhet fick hon via arv men hon lyckades få det att växa stort över tid genom smarta investeringar och sparsamt leverne.

Hennes första investering var i krigsobligationer och olika sorters obligationer och skuldförbindelser var något hon ofta återkom till att investera i (jämför t.ex. med dagens guru Howard Marks).

Hennes investeringsstrategi var tämligen konservativ. Strategin innebar nämligen att ha stora kassareserver att investera med då tillfälle begav sig samt att hålla huvudet väldigt kallt under tider av stor oro. Att inte ryckas med i vare sig överdriven pessimism som optimism


Hetty Green dog 81 år gammal och lämnade över en stort arv till sina barn. De hade lärt sig ett och annat av sin mor då de lyckades tämligen väl genom den Stora Depressionen, tillämpandes strategin om att ha stora kassareserver tillgängliga för tider av oro. Barnen ska ha dock inte på långa vägar levt lika snålt som sin mor och förmögenheten blev sedermera testamenterad  till välgörande ändamål och diverse lärosäten så som MIT m.fl.

Några tankar om Hetty Green eller hennes strategi?

100.000 kronors frågan

Fick frågan "Vad skulle du investera i om du fick 100.000 kr idag?"


Hade det droppat in 100.000 kronor på kontot så skulle jag, som det ser ut i nuläget, först av allt beställa en bok.

Att investera i sig själv - t.ex. genom att införskaffa sig mer kunskaper - är den bästa investering man kan göra. Kunskaper bär du alltid med dig och ingen kan ta dem ifrån dig.

En bok som jag blev riktigt sugen på är Dividends Still Dont Lie av den kvinnliga investerargurun Geraldine Weiss. Detta efter att fått tips om boken i kommentatorsfältet i inlägget om Kvinnliga investerare - Geraldine Weiss

Nu kommer jag säkert beställa boken ändå, utan att ha vunnit 100.000 kr, men det var ändå det första som kom upp i tankarna hos mig.

Vad göra med de andra 99.838 kronorna då?


Eftersom jag gillar sprida ut saker och ting så hade jag nog delat på resterande summa i minst två delar.

En del skulle jag placera i Spiltan Räntefond Sverige. Det finns inte jättemånga självklara köp idag så vitt jag kan bedöma så det skadar inte att avvakta lite med en penningpott.

Den andra delen hade jag använt till att fylla på lite med aktier i någondera av de bolag som i min bevakningslista bedöms som rimligt prissatta. I nuläget verkar följande ligga närmast till hands:

Walmart

Deere & Co

och

Industrivärden

Inget "sexy" i något av bolagen. De kommer troligen inte slå några kursrekord den närmsta tiden. Däremot förväntar jag mig att de kommer "knega på" och fortsätta ge drygt 10%-iga utdelningsökningar årligen och jag befarar inte att någon av dem ska gå i kvav.

Både Deere och Industrivärden är på sitt sätt konjunkturkänsliga, men medan Deere kanske är i början av sin nedgång (eller i mitten?) så kanske Industrivärdens innehav är i början av uppgång (eller i mitten?). Vem vet? Walmart förväntas i alla fall göra det Walmart gjort hela tiden. Sälja till sina kunder oavsett konjunkturläge.

Vad hade du gjort med 100.000 kr?

Analys av United Technologies Corp

Det var ett tag sedan jag tittade på ett nytt bolag, så kände att det var dags att än en gång köra ett bolag gentemot mina s.k. ratingkriterier för att se om det är intressant nog att utforska vidare.

Jag passade även på att göra en kortare introduktions video på engelska för uppladdning på Youtube  till den här bolagsanalysen. Jag fick lite blodad tand sedan sist. Får se om kortare video-presentationer är något som jag kommer fortsätta att prova och utveckla eller inte. Videon kan ni i alla fall se här: United Technologies Corp Analysis

Hur som helst, till ratingkriterierna.

United Technologies Corp är ett amerikanskt konglomerat som utvecklar och tillverkar produkter inom en rad områden så som hissar, flygmotorer, helikoptrar m.m. 

2013 omsatte man 62,6 miljarder usd. Försäljningen var fördelad på följande sätt: 

Exempel på dotterbolag är t.ex. hiss- och rulltrappetillverkaren Otis (konkurrent till finska Kone). Otis omsatte 2013 12,5 miljarder usd och gjorde en rörelsevinst på 2,6 miljarder usd.

Carrier (storägare i t.ex. Beijer Ref) är en del av United Technologies Corp Climate-Controll-Security del. Totalt omsätter den delen 16,8 miljarder och gjorde 2013 en rörelsevinst om 2,6 miljarder usd.

UTC Propulsion & Aerospace Systems inkluderar bolag så som Pratt & Whitney som t.ex. levererar flygmotorer till F-35. Omsättningen för t.ex. Pratt & Whitney är ca 14,5 miljarder och rörelsevinsten 2013 var 1,9 miljarder usd. 

Sikorsky tillverkar helikoptrar för militärt och civilt bruk bl.a. Black Hawks. Omsättningen för Sikorsky är på ca 6,3 miljarder usd och rörelsevinsten på ca 0,6 miljarder usd.

Sammantaget så är det ganska spridda skurar vad det gäller produkter och geografisk avsättning men fokus på lite mer högteknologisk materiell.


Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

United Technologies Corp är noterat i New York, Ticker UTX.

UTX bedöms klara kriteriet.


Ägare

Institutionella ägare varav det största har ca 12% ägande.

UTX klarar ej kriteriet.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. UTX levererar utdelningar och de har i medel växt med ca 10% årligen. 2013 landade utdelningen på 2,20 usd/aktie. Just nu ligger den på 2,36 usd/aktie. 

Ca 36% av vinsten ( i 5-års medel) har delats ut så vinsten täcker gott och väl utdelningarna. UTX använder en del av vinsten för att återköpa aktier. 

Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,3%.


UTX bedöms klara kriteriet.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är hyfsat stabil och växande om man undantar år som t.ex. 2009. Det finns en del konjunkturkänslighet, men samtidigt så utgör service en tämligen stor andel av affärerna vilket jämnar ut upp- och nedgångar i materiellförsäljningen. Det finns inslag av politisk risk i och med försäljning av försvarsmateriell och då man är verksam inom byggbranschen (hissar och rulltrappor), men konglomeratstrukturen anser jag gör att de olika delarna balanserar varandra väl (även om inte alla delar var för sig alltid går bra) vilket gör att jag som helhet godkänner bolaget. Styrkan av påverkan på helheten förminskas tack vare konglomerat upplägget.

UTX bedöms klara kriteriet.



Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Pratt & Whitney och Sikorsky är exempel på tämligen R&D tunga delar så som försvarsindustri brukar vara. Totalt sett så går R&D på ca 3% av UTXs omsättning. (Jämför med svenska SAAB som har ca 20%) Man är i delar av sin verksamhet beroende av att lyckas med forskning och utveckling, men diversifieringen i olika verksamheter gör att totalt sett så blir påverkan inte så stor.

UTX bedöms klara kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja även om vinsten kan svänga något.  Vinsten för 2013 landade på 6,25 usd/aktie. 3-års medel är 5,80 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2014) är på 6,18 usd/aktie

Vinst per aktie har över tid ökat mer än den underliggande vinsttillväxten. Anledningen är återköp av aktier.

UTX bedöms klara kriteriet.


Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2

Eget kapital är på ca 32 miljarder usd. Long Term Debt på ca 20 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 59 miljarder usd. Debt/Equity 1,84 (ÅR 2013). 

UTX bedöms klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger runt ca 20% som 5-års medel (20132009) och rörelsemarginalen är  på ca 12-13% som ett 10 års medel och de ligger hyfsat stabila runt där från år till år.

Det egna kapitalet har växt med ca 7-8% årligen sett till per aktie.

Den underliggande omsättnings- och vinsttillväxten har varit ca 5% årligen.  


UTX bedöms klara kriteriet.



Ledningen

Inga direkta konstigheter vad jag funnit. Kanadensaren Louis R Chenevert är sedan 2006 styrelseordförande och CEO. Innan dess har han ett förflutet inom Pratt & Whitney och innan det verkade han 14 år i General Electrics.


UTX bedöms klara kriteriet.


Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Som svensk konsument kan man kanske inte bilda sig en egen uppfattning kring alla UTXs produkter direkt, men informationsgivningen är ändock godkänd.

UTX bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Efterfrågan på UTXs produkter och tjänster bedöms finnas länge än. Vare sig hissar eller helikoptrar är något jag tror vi kommer leva utan i den nära framtiden. 

Branscherna är sådana att man verkar nästan i oligopolliknande situationer (hisstillverkning/service domineras t.ex. av några få). Försvarsindustrin är också sådan liksom den civila flygtillverkningen. I regel det som gynnar en gynnar alla.  

Huruvida man har någon ekonomisk vallgrav anser jag dock är diskutabelt. Jag anser att visst kan man ta betalt i likhet med andra branschaktörer men i jämförelse med andra giganter så som Kone, Boeing och General Dynamics så ser jag ingenting som särskiljer. Förutom möjligtvis den större diversifieringen inom UTX som eventuellt kan göra UTX mer motståndskraftig mot svängningar inom enskilda branscher.


UTX bedöms ej klara kriteriet.




Etiska aspekter

Jag har ingenting emot UTXs produkter och tjänster.

UTX bedöms klara kriteriet.


Brasklapp

Brasklapp införd Juli 2015 p.g.a. försäljningen av Sikorsky och användandet av pengarna till aktieåterköp istället för återinvestering i verksamheten.


United Technologies Corp får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen A så är min syn på UTX lätt positiv. Bolaget har flera kvaliteer som jag själv uppskattar samtidigt  som det verkar ha förutsättningarna att avkasta helt ok.  UTX hamnar under bevakning och kommer studeras närmre.



Noteringar kring nuvarande värdering

UTX kurs 24/8 2014: 109 usd (Topp 3 år ca 115 usd, botten ca 75 usd)

5-års medel för värdering i form av P/E är 16,1 och P/S 1,3.


PE TTM (Q2 2014) 17,6

PE3 18,8

Direktavkastning 2,2% 

Kvinnliga investerare - Geraldine Weiss "The Grand Dame of Dividends"

Kvinnor sägs ofta i praktiken vara duktigare investerare än män. På samma sätt som kvinnor ofta sägs vara bättre bilförare då de t.ex. är med om mindre bilolyckor (Enligt NTF visar olycksstatistiken på detta även om man tar hänsyn till reslängd). Faktorer så som mindre riskvillighet nämns.

Ändå är det mest manliga förebilder som lyfts fram via investeringsböcker, bloggar, fondförvaltare m.m.

Jag tänkte därför försöka presentera några kända kvinnliga investerare framöver.

Först ut är Geraldine Weiss "The Grand Dame of Dividends".

Geraldine är en av de första kvinnorna som gjorde sig ett namn inom investeringskretsar. Hon var självlärd och lärde sig om aktier och investeringar genom att läsa böcker och lyssna på sina föräldrars konversationer då både pappan som mamman var intresserade av investeringar.

Hon fick inte jobb på någon firma som något annat än som sekreterare vilket gjorde att hon istället startade utskick av sin egna nyhetsbrev, IQ Trends, 1966. Hon skrev under dem med G. Weiss, så länge visste man inte om att författaren var kvinna. Det var först under 70-talet som hon trädde fram

Geraldine fastnade för Benjamin Grahams syn på aktier. Det s.k. värdeinvesterings-perspektivet och det var också utifrån de perspektiven hon formade sin egen investeringsstrategi - en värde och utdelningsinriktad strategi. Den har slagit index nästan vartenda år sedan 1966.

En stor anledning till hennes framgångar är sitt fokus på stabila utdelningar. En av hennes investeringskriterier är att bolaget ska ha gett sina aktieägare utdelningar, och höjda sådana, under 25 år.

"You see, a good accountant can fudge 99% of the figures on a balance sheet or a profit statement. I spent the best part of five years putting together accounting statements for Citigroup by day and attending professional accounting classes by night, so I know.
 
There's only one untouchable number in the corporate accounts: the dividend. A dividend is a fact. When companies pay a dividend, they mail out checks to every shareholder. The money leaves the bank and never comes back. There are no assumptions involved.

When a company pays out a dividend, it's saying, "We have cash we don't need." A strong dividend payment, therefore, is almost always the mark of a healthy business that generates lots of cash."

Geraldine Weiss pensionerade sig och drog sig tillbaka 2003, men hennes investeringsstrategi bör fungera än d.v.s. köpa stabila bolag som betalt utdelningar i minst 25 år, höjt dem minst fem gånger under de senaste 12 åren m.m. och när de bedöms vara under- eller rimligt värderade.

Tankar om Geraldine Weiss eller hennes strategi?

Ratos Q2 2014

Ratos Q2 2014 rapport

Ratos är ju inte riktigt som andra bolag som placeras in i investmentbolagsfacket. Några börsnoterade innehav finns ej, någon substansrabatt i relation till Mr Markets värdering av dylika finns alltså ej heller.

Istället redovisar Ratos det egna kapitalet d.v.s. det bokförda värdet (i många fall vad man köpt ett bolag för). När affärsmodellen dessutom går ut på att "renovera" halvdana bolag för att sedan sälja dem när de går bra så innebär det ju i praktiken att man hela tiden sitter med ett flertal "renoveringsobjekt". Jämför t.ex. med någon som köper upp gamla hus, renoverar dem för att sedan sälja dem. Hur värderar man en sådan verksamhet?

I Q2 rapporten anges i alla fall Ratos egna kapital till motsvarande 32 kr/aktie.

Första halvåret har varit relativt odramatiskt. Några innehav gör vinst, några gör förlust. En del centrala kostnader finns naturligtvis men inga nedskrivningar har krävts.

Största "tillgången" är Inwido. Värderat till 2,4 miljarder kr, men bolaget går fortfarande lite knackigt. Det har dock hänt en hel del. Man är på god väg att "fräscha upp" bolaget. Försäljningen har ökat med ca 10%. Man har flyttat produktion vilket medfört en del engångskostnader och EBITA resultatet växer. Rörelsemarginalen landade nu på ca 7%. Kanske är något på gång i Inwido snart. Vi får se.

I koncernen finns likvida medel motsvarande 6,45 kr/aktie i alla fall. Kursen är ca 55 kr och direktavkastningen (vid bibehållen utdelning om 3 kr/aktie) är 5,5%.

Ratos preferenskatie är just nu på 1920 kr och direktavkastningen motsvarar ca 5,2%.

Sociala medier

Sociala medier börjar bli en lika självklar del av vardagen för många som att läsa dagstidningar till morgonkaffet var det för andra förr. Vi inte bara uppdaterar oss kring vad som hänt utan söker också information och håller kontakten med andra via olika sociala nätverk.

Det finns idag också några riktigt stora bolag som försökt tjäna pengar på denna trend. Marknaden verkar vara så att nätverkseffekter får väldigt stort genomslag. Den som är stor blir större. Man vill vara där alla andra är. Tänk Blocket.se. eBay eller Hemnet.se. Om man vill nå många potentiella köpare. Var ska man lägga ut sin annons. Jo på de sajter som är störst.

En diskussion som förs är dock hur populär en sajt egentligen kan vara över tid. Tröttnar inte användare och går vidare till nya? Visst finns det sådana tendenser om man ser det historiskt sett. Gamla forum, chattprogram et.c. är idag ett minne blott. Det gör det svårt att förutsäga hur framgångsrikt ett bolag, en tjänst, kan bli. Samtidigt verkar användarna för de riktigt stora utav idag bara växa och växa.

Vilka investeringsalternativ finns det då?

Störst får man väl ändock säga är Google. En gigant som har mycket på gång inom sina (server)väggar. Sökmotorstjänst, Google+, Google maps, gmail, Youtube. Ja det fortsätter i all oändlighet. Google har nu 10 år på nacken som noterat bolag. Noteringen skedde 19 augusti 2004 så nästan så jag prickar in 10-års jubileumet precis med detta inlägget.

Google är värderat till ca 403 miljarder usd. Omsätter drygt 60 miljarder usd och vinsten för 2013 landade på 13 miljarder usd.

När vi pratar om medier så kommer kanske Youtube först i tankarna. Enligt Google har Youtube strax över 1000 miljoner aktiva användare. Själv har jag också en Youtube-kanal för denna sajt. Mest för skojs skull och för att testa, men kanske det går att utveckla.

Det går heller inte prata sociala medier på nätet utan att prata om Facebook. Facebook bedöms ha ca 1300 miljoner aktiva användare. Omsatte 2013 7,9 miljarder usd och gjorde en vinst på 1,5 miljarder usd. Värderingen ligger på ca 190 miljarder usd. Facebook har lyckats fördubbla omsättningen vartannat år vilket troligen är anledningen till den till synes väldigt höga värderingen.


Tredje största aktören för sociala medienätverk är Twitter. Twitter noterades förra året och har ca 270 miljoner aktiva användare. Omsättningen för 2013 landade på 700 miljoner usd. Ingen vinst redovisas än och värderingen är på ca 25,7 miljarder usd.

Twitter är (i nuläget i alla fall) riktigt kul. Snabbt medium där det går att följa diverse intressanta tweets.Så kul så jag har t.o.m. passat på att fixa ihop en liten "reklamfilm" för det egna twitter-kontot @Spartacusinvest

Engelskspråkig för varför sätta gränser... ^^ Hur som helst en kul grej och du kan se den nedan.





Fjärde största aktören som är noterad är LinkedIn. LinkedIn noterades 2011 och har ca 190 miljoner aktiva användare. Omsättningen för 2013 landade på 1,5 miljarder usd. Man gjorde en liten vinst på 27 miljoner usd och värderingen ligger på ca 26,8 miljarder usd.

Den femte aktören som finns noterad är Sino Weibo (Ticker: WB). Det är en kinesisk hybrid av Facebook och Twitter. En sida som dominerar den kinesiska marknaden. Weibo betyder microblogg och även om det finns flera microbloggstjänster i Kina så är det ofta WB man menar när man säger Weibo. Weibo har ca 130 miljoner aktiva användare. 2013 omsatte man 188 miljoner usd och man har just nu ett marknadsvärde på ca 4 miljarder usd.

Vilken social medietjänst föredrar du. Vilka är fördelarna/nackdelarna med de olika tjänsterna? Vilken tror du är den relativt bästa/sämsta investeringen?

Mungers boktips

"In my whole life I have known no wise people who didnt read all the time  --none, zero. You´d be amazed at how much Warren reads --at how much I read. My children laugh at me . They think Im a book with a couple of legs sticking out."

- Charles T. Munger

Att läsa, och läsa mycket, är ofta en sysselsättning som utmärker många framgångsrika investerare. Inte minst Buffett och Munger. Det gäller inte enbart finansiellt relaterad litteratur utan även andra genrer. Läsning är ju ett av de sätt vi människor har för att ta del av andras tankar, ideer och åsikter. Ett av de sätt som finns för att vidga våra vyer.

Jag stötte nyligen på en lista av böcker i blandade ämnen som Munger rekommenderat över åren. De som listas nedan fanns att beställa på Adlibris.


The blind watchmaker why the evidence of evolution reveals a universe without design

Judgment in managerial decision making

The language instinct how the mind creates language

In the plex how google thinks works and shapes our lives

A universe from nothing

Barbarians at the gate the fall of rjr nabisco

The outsiders eight unconventional ceos and their radically rational blueprint for success

Hard drive: Bill Gates and the making of the Microsoft empire

Conspiracy of fools a true story

Einstein his life and universe

The autobiography of Benjamin Franklin


Är det någon av dem du läst och kan rekommendera eller anser som särskilt intressant?

Månadens MIILF

Dags för månadens MIILF (Mature Investors I´d Like to Follow).

En bevakningslista som syftar till att lära sig mer om vad framgångsrika investerare letar efter vid köp samt för att se om det finns något som kan fånga det egna intresset.


Skagen 

Juli
Volvo ca 87 kr
Isuzu Motors ca 67 usd (Om via OTC)
CNHI ca 9,50 usd
TeliaSonera ca 50 kr


Didner & Gerge

Q2
Swedish Match ca 225 kr
Elekta ca 85 kr
Indutrade ca 290 kr
Getinge ca 180 kr
Swedbank ca 175 kr
Handelsbanken ca 325 kr
Husqvarna ca 52 kr
Nokian Tyres ca 27 eur
Fresenius Medical Care ca 32 usd
Aflac ca 62 usd
Qualcomm ca 78 usd


Warren Buffett

Q2
Charter Communications ca 138 usd
IBM ca 188 usd
Verizon Communications ca 48 usd
Suncor Energy ca 39 usd


Mohnish Pabrai

Q2
Posco ca 72 usd (Om via NYSE)

Posco - koreanskt stål

Kommentarer

Skagen gillar Volvo. Hoppas troligen på marginalförbättringar liksom alla andra som investerat i Volvo. Skagen har också köpt Deere´s branschkollega CNHI. Angående TeliaSonera så förväntar man sig några "triggers". Exempelvis så uppgår Megafon och Turkcell 1/3 av marknadsvärdet och kan kunna säljas för att få pengar över till att konsolidera på den nordiska marknaden.

Didner & Gerge har hittat en blandad kompott av i deras ögon lågt värderade bolag och Warren Buffett har troligen inte handlat själv utan det är någon av hans adepter. Buffett sägs enbart hantera den stora "kanonen" och små förändringarna i portföljen sköts av andra.

Pabrai har köpt in en gammal bekant: Världens bästa stålbolag

Monster

Energidrycktillverakren Monster och Coca Cola kom nyss överens om att Coca Cola får köpa 16,7% i Monster (Ticker MNST) för 2,15 miljarder usd. Det hela måste dock först godkännas av konkurrensmyndigheterna.

Monster och konkurrenten Red Bull dominerar energidrycksmarknaden. Coca Cola och Pepsi har visserligen försökt ta marknadsandelar i detta snabbväxande segment med egna varumärken, men utan egentligen större framgång.

Prislappen är rejäl. Monster omsätter totalt ca 2,4 miljarder usd och har rörelsemarginaler runt 26%. Vinsten efter skatt ligger just nu på ca 400 milj usd. Coca Cola betalar därmed ca P/S 5 eller P/E 32.

Energidrycker är dock något som visat sig växa i populäritet. Monster har en imponerande tillväxt. Inte minst under åren 2004 till 2007. De senaste fem åren är heller inte att förakta med i genomsnittlig omsättningstillväxt på ca 15%/år.

Troligen hoppas båda parter på att Coca Colas distributionsnät ska kunna hjälpa Monster att växa ännu mer. Förhoppningen är troligen att göra om Monster till ett globalt varumärke. Med en fördubblad försäljning så fall kan ju dagens prislapp ses som fullt rimlig.

Vi får se vad som händer. Monster steg ca 30% på beskedet och nuvarande prislapp ligger på ca 93 usd. Monsters balansräkning är också något som ser helt ok ut. Utifrån de parametrar jag själv brukar kika på. Med två dominerande aktörer (Monster och Red Bull) så får man väl se marknaden som ett slags oligopol.

Deere & Co Q3 2014

Här kommer några minnesanteckningar ur Deeres Q3 rapport.

Omsättningen sjönk med 5%.
Vinsten sjönk med 15%
Vinsten per aktie sjönk med 9% och landade därmed på 2,33 usd (2,56).

Utsikterna för 2014 är fortfarande nedåt. Det finns lite andra prognoser framåt men huruvida de slår in eller ej är ju svårt att säga. Deere förutspår i alla fall en vinst på ca 8,20 usd för 2014.

Kurs just nu ca 85 usd. PE TTM 9,3 och direktavkastningen på 2,6%.

Inga direkta överraskningar. Återköpen fortsätter och man har på ett år drygt återköpt 25 miljoner aktier (ca 6,4% av aktiestocken (diluted) under Q3 2013). Här i ligger också förklaringen till att vinsten per aktie inte sjönk lika mycket som vinsten totalt sett. Att vinsten sedan sjunker mer än vad omsättningen gör beror på sjunkande marginaler. Vid en uppåtgående trend så blir utfallet ofta tvärt om. Vinsten kan öka mer än omsättningen.

Jag ser inte Deere som ett s.k. turn around case. Visst går det ställa bolaget mot mina checkpunkter för att kolla av riskerna Hur avslöjar man en s.k. Value trap.

Ingen av punkterna där passar dock riktigt in på Deere. Sjunkande marginaler kanske någon säger. Ja men inte direkt p.g.a. prispress mellan alla aktörer (som t.ex. dagligvarukedjor och elektronikkedjor utsätter varandra för) utan på grund av en allmän konjunkturell nedgång.

Deere anser jag likna Skanska, d.v.s. mer cykliskt. Cykliska bolag är svåra på så sätt att det går inte förutsäga hur länge cyklerna ska vara eller hur långt ned det kan sjunka. Den enda realistiska modell jag har i dessa fall är att sprida ut köpen.

I jämförelse med Skanska så är det ju lätt att säga att det var köpläge när Skanska handlades för under 90 kr för ett tag sedan och därför skulle man köpa för hela potten då. Jag kan dock inte pricka bottnar. Jag vet inte var botten i DE-aktien är.

En titt på balansräkningen visar att det egna kapitalet (som sig bör ökar). Posterna finansiella fordringar och utrustning på leasing verkar ha växt mest. Lagret är det ingen större skillnad på. Den stora frågan är dock inte Deeres lager utan återförsäljarens lager, (På samma sätt som det är ju egentligen inte husbillstillverkaren Kabes lager utan husbilsförsäljarens lager som är intressant på kort sikt) men en titt på Q3 presentationen som innehöll några sådana siffror pekade inte på någon större skillnad. Mellan tummen och fingret verkar en återförsäljare sitta på ungefär 1/5 av årsomsättningen på lager.

Även långfristiga lån har ökat vilket bör vara följden av att man har ett växande antal finansiella fordringar. På något sätt ska man ju finansiera kundernas lån. Appropå det, så i Sverige är det Swedbank som Deere samarbetar med när man ska finansiera maskinlån. Man erbjuder här en gemensam finansieringslösning.

Den som inte vill gå in och prata finansiering för att köpa en traktor kan istället köpa en keps. Välj din favorit här: John Deere Shop - Kepsar

Twitter

Twitter är en social nätverksjänst som startades upp 2006. På Twitter kan man skriva och följa andra medlemmars mikroinlägg, s.k. tweets.

Twitter är gratis för användarna, men bolaget hoppas naturligtvis dra in storkovan på den reklam som kan förmedlas.

Twitter ska enligt egen uppgift ha 271 milj aktiva användare (aktiv = inloggad minst en gång i månaden) världen över. Cirka en kvartsmiljon ska finnas här i Sverige.

Någon vinst har man ej presterat än men värderingen ligger i skrivande stund på ca 25,7 miljarder usd. Omsättningen 2013 var nära 700 milj usd. Per användare räknat (aktiva) så blir det för Twitter 95 usd/användare. Facebook har ca 1317 miljoner aktiva användare och värderas till 190 miljarder usd. Vilket ger 144 usd/användare. Facebook omsatte 2013 7,9 miljarder usd.

Vilket bolag som är billigast vet jag ej. Jag vet inte hur man värderar sociala nätverkstjänster.

Eftersom jag precis skaffat ett Twitter-konto så funderade jag först på om jag kanske kunde få 95 usd av bolaget eftersom mitt konto i teorin bör vara värderad till den summan.

Dock såg jag sedan att kursen sjunkit från ca 44 usd till ca 43 usd sedan jag skaffade ett konto. Om kursen nu sjunkit på grund av att Spartacus Invest nu även finns på Twitter så kan det ju innebära att mitt agerande gjort bolaget ca 600 miljoner usd mindre värt... Hmm. Då kanske det är bättre att låta udda vara jämnt...

Hur som helst. Nu finns det en liten Följ @Spartacusinvest knapp till höger på bloggen för den som är intresserad.

Bästa finansfilmen

Det finns ett flertal finansrelaterade spelfilmer. Wall Street från 1987 med Michael Douglas, "Greed is good", och Charlie Sheen kanske de allra flesta tänker på i första hand. Där Charlie Sheens karraktär imponerar på riskkapitalisten genom att ge ett hett tips angående bolaget som hans far är facklig företrädare i (insidertips).

Även uppföljaren Wall Street  Money Never Sleep är ju sevärd även om jag föredrar ettan.

Margin Call som utspelar sig under Finanskrisen är också sevärd även om det inte är en film jag gärna ser om. Vissa filmer räcker ju att se en gång andra kan man se om och om igen.

Runner runner med Ben Affleck kan jag också rekommendera. Inte en "ren" finansfilm, men ändå tillräckligt relaterat.

Jakten på lycka med Will Smith får man ju heller inte missa, på tal om finansfilmer.

Min absoluta favorit är dock från 1983.

Ombytta roller.

Filmen med bl.a. Dan Akroyd, Eddie Murphy och Jamie Lee Curtis i huvudrollerna kan jag fortfarande se igen. Fast jag redan sett den otaliga gånger genom årens lopp. Storyn där en utblottat luffare och småfifflare byter plats med en välbärgad överklasskille leder inte bara till förvecklingar utan också en och annan tankeställare.

Filmen är en komedi vilket naturligtvis gör den mer lättsam än t.ex. Margin Call. Det är väl en del i förklaringen till att det går se den flera gånger om, men gör den inte mindre bra för det.

Vilken är din absoluta favoritfilm med finanstema?

När känslorna spelar in

Jag har en del bolag som visat sig vara av god kvalitet när jag tittat på dem utifrån mina kriterier, samtidigt som de är eller har varit attraktivt prissatta. Ändå har det inte blivit köp? Varför?

För subjektiva tankar, känslor, spelar in.

Här är jag inte olik många andra förmodar jag. Vi är mer känslostyrda än vi tror när det väl kommer till kritan. Oftast yttrar det sig i att när man gillar någonting så letar man gärna efter "bevis" som stärker tesen om varför någonting är bra. När man ogillar någonting så drar man gärna fram saker som sår tvivel eller framställer något i sämre dager. Detta är en klassisk "fälla" som vi alla går i när vi betraktar saker. Må det vara ett bolag, ett hus, eller någonting annat.

Så vad har jag för känslomässig inställning som hindrat mig till köp. Trots hög rankning (A - AA). Låt mig visa fyra ganska tydliga exempel.

Kabe (A) - Välskött bolag men fokus ligger på husvagnar och jag är mer utav en husbilspersonlighet. Jo jag har haft husvagn också, men att ligga och dra en husvagn för att sedan tränga ihop sig i en camping med knappt metern i mellan sig och grannen. Nej tack. Jag tycker Sverige är fantastiskt och reser gärna runt i vårt kära avlånga land när tiden så medger, men det ska i så fall vara i en husbil. Jag tycker Kabe har en del kvar att bevisa på den sidan.

Mekonomen (AA)- Fint bolag. Jag har ibland både köpt delar som haft bil på verkstad på en Mekonomen-ansluten verkstad förr, men numera köper jag hellre delar från ett billigare ställe. När det behövs hjälp från en verkstad så finns även det på billigare ställe. Mekonomen är inte billig längre, trots reklamen som vill påstå så. Jag har svårt att köpa aktier i ett bolag vars tjänster/produkter jag valt att avstå från.

Mattel (AA) - Världens största leksakstillverkare. Bör vara en fantastiskt affär att kränga leksaker. Jag har dock noterat att mina egna barn sällan köper leksaker. Istället lägger de hellre sina ihoptjänade pengar på elektroniska produkter, spel och dylikt. Detta gör mig tveksam till leksaksbranschen. En bransch som inte ser ut att växa som helhet utan istället verkar de olika tillverkarna kannibalisera på varandra.

Fenix Outdoor (AA) - Ytterligare ett väldigt välskött bolag. Jag gillar natur- och friluftsliv lika mycket som alla andra, men har aldrig egentligen förmått mig att handla på t.ex. Naturkompaniet. Prisnivån på produkterna ligger inte riktigt på den nivån som jag vill handla kläder som är till för hobbybruk för. Jag betvivlar inte kvaliteen på grejorna. De är säkert bra. Jag har bara "känslomässigt" svårt att köpa det som till synes kostar mer.

Hur är det med dig. Har du kommit på dig själv med att låta känslorna spela in?

Lite mer om Deere och om hur man kan värdera cykliska bolag

Jag fortsätter trenden med om att skriva lite mer om Deere & Co, men först lite korslänkning (ja man kan ju tro att vi är i maskopi...)

Trygg Framtid ökar i Deere

Trygg Framtid om skuldsättningen

Trygg Framtid ökar igen

Trygg Framtid dyker djupare i finanserna

Lundaluppens Analys av Deere

Lundaluppens genomgång av balansräkningen

Därtill finns nog några äldre analyser i min Analyslista

Jag vill dock också påminna om en av poängerna i följande inlägg Blandade tankar

"Det är ett etablerat faktum att vi som människor tenderar att bli mer positivt inställd till sådant som vi hör andra är positiva till. Att göra sin egen analys inför ett investeringsbeslut sägs vara en självklarhet i många fall, men har du läst andras innan så är du ändock färgad av det du läst. Det är därför extra viktigt att vara extra kritisk till det som andra är positiva till. Ditt "immunförsvar" försvagas nämligen i samma stund som du hör de positiva recensionerna. Omedvetet raseras en del av ditt kritiska tänkande."

Det kan alltid vara bra att ha i åtanke när något bolag omskrivs på flera ställen.

Så där. Låt oss först prata om cykler. Deere är ju ett s.k. cykliskt bolag. Hur ser dessa cykler ut för bolaget då? En ledtråd kan man kanske få av följande diagram över matpriserna.

Den röda cirkeln längst till höger representerar ungefär där vi är nu.Deere´s försäljning och vinst förväntas sjunka. Det har föregåtts av en period av sjunkande matpriser (den orangea sluttande linjen).

Mitt i diagrammet syns en annan röd cirkel. Det är förluståret 2001. Också 2001 föregicks och omgavs av rapporter där försäljning och vinst bedömdes sjunka. Som synes var matpriserna sjunkande åren innan också.

Sedan finns också sviterna av Finanskrisen 2009. Då matpriser störtdök och Deeres vinst mer än halverades, men det syns så tydligt ändå som ett djupt dike så det märkte jag inte ut.

Föga förvånande så ser det med andra ord ut som om Deeres vinster är beroende av att jordbrukarna får bra betalt för sin produktion och i perioder med sjunkande priser så infinner sig en "lågkonjunktur" för Deere, som på beställning. Kanske inte kom som en chock för någon direkt. Samma mönster återfinns ju i det mesta som är jordbruksrelaterat.

En intressant fråga kan ju vara hur lång den orangea sluttande linjen till vänster ska bli? Troligen blir ju tongångarna kring Deere mer positiva när den väl upphör. Man kan ju också läsa kvartalsrapporter för att försöka få en guidning via dem, eller ställa dem mot en mekanisk utvärderingsmetod så som F-score för att via det försöka se trendriktningen.

Dock är trendriktning kanske enbart intressant för de som är trendföljare. För de som letar efter långsiktiga innehav, letar efter bolag vars ägarandelar man kan tänka sig skicka vidare i arv till sina barn, ja då är ju de cykliska trenderna av mindre bekymmer och andra kvaliteer av större vikt. Huruvida man köpt Deere aktier för 80 usd/st eller 85 eller t.o.m. 90 är ju då en petitess i det sammanhanget men av avgörande betydelse för den som så vill, så att säga, köpa billigt och sälja dyrt redan efter några år. Min bedömning är dock att på allas våra axlar, sitter en liten trendföljare och viskar. På gott och ont.

Låt oss nu komma till värdering av cykliska bolag.

Ett vanligt sätt att bedöma cykliska bolag är att försöka bedöma "normal" intjäningsförmåga. Cykliska bolag har ju den egenheten att de kan vara dyra när PE-talet är lågt och billiga när PE-talet är högt. Anledningen är för PE-talet ofta blir lågt när vinsterna nått en "peak". I botten av cykeln när bolaget går sämst är vinsterna så låga (kanske t.o.m. förluster) att PE-talet blir högt.

Just därför är det farligt att enbart utgå från de senaste årens vinst och vinsttillväxt. Att ta, låt oss säga de tre senaste årens resultat (då bolaget peakat) och lägga på en multipel om 18 (eftersom tillväxten varit så hög åren innan) kan därför leda till att man gravt överskattar bolagets "normala" intjäningsförmåga.

Graham har dock gett oss ledtrådar på hur man kan göra istället. Se på 10 års tid. Ta snittvinsten och snitttillväxten på 10 års tid. Nu får man då ofta fram ett ganska konservativt "värde" via denna metod, men den fungerar ofta.

En annan metod är att titta på genomsnittsmarginalerna över tid och göra ett antagande om försäljningen. Anledningen är att försäljningen i många fall inte rör sig upp och nedåt så mycket som vinsterna. Att vinsterna rör sig kraftigt beror på att många bolag har stora fasta kostnader. Det gör att förändringar i försäljningen visar sig i marginalerna (och vinsterna) ganska markant. 10% upp i försäljningen kan ge 25% mer i vinst och vice versa. Just för cykliska bolag är försäljningen något jag själv ofta använder. Speciellt i bolag där makro är svår att kortsiktigt förutsäga, men man ändå har en tro på att bolaget långsiktigt lär parera det mesta och att det hela (liksom valutarörelser) lär jämna ut sig över tid.

En tredje metod är att titta på toppvinster. Jag konstaterade nyss att toppvinster inte är "normalt", men det är ändå en metod jag ibland använder. Då genom att kombinera det med en lägre multipel eftersom tillväxten därifrån enbart förväntas vara måttlig.

Så, låt oss använda DE för att göra vissa antaganden då.

Metod 1 (10 års historik) Addera vinsten för 10 år och dividera med antalet aktier idag (eftersom bolaget återköpt aktier). Vi får då ca 5,50 usd. Vi lägger på en "normal" vinstmultipel om 15. 5,50 x 15 = ca 83

Metod 2 (Försäljning och marginaler) Vi gör ett antagande om att DE kommer sälja för 10% mindre än under rekordåret 2013 med en marginal som är samma som dess historiska 10-års snitt och därefter "normal" tillväxt. Vi får då ca 2900 milj usd i vinst dividerat på antalet aktier idag 7,50 x 15 = ca 113. En notering görs också kring att DE brukar säljas runt P/S ca 1 d.v.s. pris på aktien och försäljning per aktie brukar gå hand i hand.

Metod 3 (Toppvinst) Brukar vara rimligt att ignorera de allra bästa resultatet/en. Bedömningen blir att ca 8 usd är en rimlig "toppvinst" utan att vara för optimistisk. 8 x 11 = 88 usd.

Så vad har vi här då? Tal från 83 till 113. Förhoppningsvis kan de talen i alla fall ge ett hum om hur man KAN tänka för den som söker efter tips kring det. Man ska dock inte glömma bort att för Deeres skull så har ju dessa tal ingen större betydelse. Det som är viktigt för Deere är att jordbrukare får bra betalt och kan köpa och serva jordbruksmaskiner. Det är ju det som får traktorhjulet att gå runt, runt, runt.

Jag ska avslutningsvis dock nämna en fjärde metod. Relaterad till metod nr 2. Då tittar man på fler branschaktörer och deras snittmarginal för att få fram en genomsnittlig branschmarginal.Det har både sina för- som nackdelar. Man kan fila bort de värsta svängningarna i enskilda bolag samtidigt så kan man ju missa det som gör just det bolaget unikt. I Deeres fall (eftersom de håller högre marginaler än sina konkurrenter) så kände jag inte det var aktuellt. På samma sätt som Scania gör något annorlunda än sina konkurrenter gör Deere något annorlunda än sina som berättigar "sina egna" marginaler. Någon annan kanske dock gör en annan bedömning och anser att Deeres marginaler är en anomali och bör sjunka till branschsnittet.

Berkshire Hathaway Q2 2014

Berkshire Hathaway gav i går kväll ut sin Q2 rapport och med nu totalt strax över 55 miljarder usd i kassa går det väl inte annat än att vara imponerad över hur disciplinerad man är i att hålla i pengar. Summan motsvarar ca 22,50 usd/ B-aktie. Visserligen är en del reserverat till att vara just buffert för försäkringsverksamheten m.m. men det är ändå imponerande. Vilken annan större företag sitter på dylika reserver?

Vinsten ökade för Q2 och även om rörelsemarginalerna under Q2 för t.ex. de helägda verksamheternas rörelser ligger på klart godkända 21% (22%) så är det ändå försäkringsverksamheterna som drar in mest. Q2 vinsten, efter skatt för hela Berkshire Hathaway landade på 2,59 usd/ B-aktie. GEICO är ett av flaggskeppen bland försäkringar och har en combined ratio på 97,2% (97,6%).

Järnvägsbolaget BNSF är ett annat "flaggskepp". De fem stora helägda rörelserna brukar anges vara BNSF, Berkshire Hathaway Energy, Iscar, Lubrizol och Marmon.

Det s.k. book-value uppgår nu till ca 95 usd/B-aktie. Enligt Buffett är book-value ett konservativt sätt att se på vad det s.k. intrinsic value är för bolaget och själv är han beredd att återköpa aktier om värderingen sjunker under BV 1,2. För egen del använder jag också book-value för att få ett riktmärke på när det kan vara dags att öka i bolaget. Eftersom book-value växt justerar jag därmed "priset" i min bevakningslista.

I mina ögon är Berkshire något av det mest riskminimerande man kan köpa. Man får en oerhört bred diversifiering i några riktigt väl skötta bolag. Tillika andelar i bolag så som Walmart, Coca Cola, Procter & Gamble m.fl. som uppvisat en enastående förmåga att leverera utdelningar till sina ägare år ut och år in.

Nackdelen är att det är en ganska spretig verksamhet och inte helt lätt att sätta sig in i om man vill detaljstudera Berkshire. Å andra sidan, inte ens i egna affärsrörelser så går det ju förutsäga framtiden. Fastän man har ett informationsövertag och kontroll.

I många år har man fått höra, men när Buffett dör då? Det är möjligt att det får en kursdrivande effekt på BRK-aktier nedåt (sedan ställer jag mig starkt frågande till huruvida man verkligen ska ta investeringsbeslut utifrån om ledande personer i ett företag förväntas leva eller dö), men verksamheten som sådan bedömer jag som så stabil att den utan vidare kan leverera goda vinster i decennier framöver. Detta eftersom du helt enkelt får ett tvärsnitt av det bästa via Berkshire Hathaway.