lördag 16 juni 2012

Sparbuffert

Många  har antagligen fått tillbaka på skatten nu så här innan Midsommar. Det kan då vara läge för att slå ett slag för sparande och sparbuffertar.



Det var ett tag sedan jag skrev om det tidigare, men jag kan till att börja med, i alla fall som referensobjekt, än en gång ta upp en gammal undersökning från 2009. Den visade att:

21% av alla vuxna i Sverige har 0 kr i sparade medel.
14% har 1-10.000 kr
16% 10.000 - 50.000 kr
13% 50.000 - 100.000 kr
17% 100.000 - 250.000 kr
9% 250.000 - 500.000 kr
6% 500.000 - 1 milj kr
5% Mer än 1 milj kr.

I "sparade medel" ingick även eget pensionssparande.

M.a.o. drygt hälften av alla vuxna svenskar hade 2009 mindre än 50.000 kr i sparade medel. Hur siffrorna är nu ca 3 år senare vet jag ej, men jag förmodar att de inte skiljer sig allt för mycket åt. Inflationen har ju varit måttlig men sparivern kan kanske varit något större de senaste åren.

Ett vanligt råd är att man ska ha 1-3 nettolöner i sparbuffert. En, kan jag tycka, högst rimlig nivå. 1-3 nettolöner ger en ett någorlunda initialt skydd.

Det kan väl också vara rimligt att ha en del av bufferten i kontanter hemma. Tänk dock då på att de flesta hemförsäkringar inte täcker stöld av kontanter upp till mer än ca 3-6.000 kr.

Huvuddelen av sparbufferten gör sig antagligen bäst i ett sparkonto med insättningsgaranti utan bindningstid. Sparbufferten ska allra helst vara både skyddad som tillgänglig ganska omgående vid behov. Därtill vill man naturligtvis ha en så bra ränta som möjligt.

Personligen, även om denna blogg handlar mest om aktier, så tycker jag att en sparbuffert är A och O. Man ska inte börja köpa vare sig fonder eller aktier utan att man har en bas i form av en sparbuffert. Det är oerhört mycket lättare att klara börsens svängningar liksom livet i övrigt, om man känner att man har en buffert att falla tillbaka på om något oförutsett händer. Mardrömsscenariot är att BEHÖVA sälja fonder/aktier för att man behöver pengarna. Fonder/aktier ska man enbart sälja för att man vill sälja. Därför är det även från ett aktieperspektiv viktigt med en sparbuffert.

Ett annat sätt att räkna på hur stor sparbuffert man behöver är att inte utgå från sin månadsinkomst utan från sina eventuella mer eller mindre förväntade framtida utgifter. Man kan tänka utifrån alla möjliga olika scenarion och aspekter. Om du skulle behöva köpa ytterligare en bil p.g.a. ändrade familje/arbetsförhållanden. Vad skulle det kosta dig att köpa en ny bil? Vilken prisklass av bil kör du vanligen? Vad kostar ditt boende? Vad händer om du behöver betala dubbelt boende? Hur många månaders boende kan du täcka med din sparbuffert, 6-9 månader? o.s.v.

Alla är vi ju olika samt lever olika därför kan det vara lämpligt att tänka ut några utgiftsscenarion som kan falla in, samt då se vilken storlek på sparbufferten som kan vara lämplig. Detta för att nyansera bilden något och inte bara jämföra med den normala nettoinkomsten.

En annan väldigt viktig aspekt av det hela är att inte leva upp hela sin inkomst. Om en omställning hastigt skulle behöva göras ekonomiskt så är det svårare att rätta mun efter matsäck om man ska ställa om från att 100% av nettolönen är intecknad än om 80% är det. Håll nere kostnaderna även om det inte behövs. Det är också den mest effektiva bufferten man kan ha då det är ett dubbeleggat svärd, dels byggs en sparbuffert lättare upp, dels så är man inte lika känslig för situationer som ger minskade intäkter.

Vad är din syn på sparbuffertar och dess storlek?


13 kommentarer:

  1. Var det inte Ann Wibble som ansåg att alla skulle ha en årslön på banken? Tanken är inte fel, fast att komma dit kräver disciplin. Man bör inte ta lån upp över öronen heller!
    Stefan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag tror också att återhållsamhet med lån är en annan viktig aspekt. :)

      Radera
    2. ett årslön är väl att tar i för en vanligt arbetare !
      ett mål att har ett års utgifter per husshåll borde istället gör jobbet och vara inom räckhåll för dem flesta av oss, men man ska har sparande som ett mål, man ska inte svälter för att når dit !

      Det finns ingen anledning att spara massor av pengar - det är bara att fråga sig själv, leva man idag eller i framtiden ?

      Radera
  2. Personligen tycker jag att en nettomånadslön räcker gott som buffert.

    Förutsatt att man har god marginal mellan utgifter och inkomster dock. Är man dessutom bra försäkrad mot arbetslöshet, sjukdom, skador på bilen, huset mm så ser jag inte varför man skulle behöva mer?

    Jo kanske om huset brinner ner möjligen...

    SvaraRadera
  3. Jag och min sambo har precis köpt en bostadsrätt och planerar att ha 40 000kr i buffert. Är det för lite?

    Detta ska täcka t ex om bilen går sönder, kyl/frys eller andra oförberedda kostnader. Vi är med i Alfa-kassan så det känns som att 40 000kr borde räcka.

    Mvh //John på Ekonomisk Trygghet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är säkert rimligt. Det bör ju täcka en del.:)

      Radera
  4. Bra inlägg! En ordentlig buffert är att föredra, storleken på den skiljer sig givetvis från hushåll till hushåll beroende på hur situationen ser ut. Var sin månadslön sparat är en bra start.

    SvaraRadera
  5. Jag kör på Wibbles linje. Är inte där helt ännu, men snart. Jag tycker den bufferten är fantastiskt viktig. Med den får jag inte bara ekonomisk trygghet om saker skulle gå åt fanders antingen på jobbet eller privat, t.ex. bostadskrasch. Men det ger mig samtidigt en säkerhet och självförtroende att jobba med precis det jag vill. Funkar det inte kan jag nästan obekymrat säga upp mig och leta efter annat att försörja mig på utan att ha sstressen och tvånget att behöva ta ett jobb för att kunna överleva. Det ger en enorm frihetskänsla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Starkt jobbat med nästan en årslön sparat. :)

      Radera
  6. Är mellan 40 och 50 år gammal med 4 barn hus och villa och har aldrig varit med om att oförutsedda utgifter gick på mer än en nettomånadslön. Har aldrig varit i närheten ens. Inte ens om kyl,frys och bil gick sönder samtidigt skulle det bli mer än en nettomånadslön. Har ni dyra grejer eller hur räknar ni?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv har jag också enbart erfarenhet av att behöva använda sparpengar till att ersätta tämligen billiga saker.

      Jag hade dock en kollega vars barn blev allvarligt sjuk. Pengar var naturligtvis det minsta man tänkte på då, men det strulade i alla fall med ersättning för dem, föräldrarna kunde inte jobba som vanligt m.m. så det blev ganska allvarligt avbräck i familjens intäkter. Det verkar ju inte vara helt ovanligt att försäkringsersättningar krånglar... Dessutom är man när det händer ofta inte själv i fas för att strida för sådana "världsliga" saker. För svåra stunder tror jag det kan det vara bra att ha en buffert som kan täcka levnadsomkostnader för ett tag så att man med full kraft kan koncentrera sig på det som egentligen är viktigt.

      Barnet mår idag förhållandevis bra i alla fall.

      Radera
    2. Jo ett sådant scenario ställer ju större krav på ekonomin. Och som du skriver kan det ta ett tag att få pengar från försäkringsbolag, försäkringskassan mm.

      Frågan jag ställer mig är väl om min buffert skall täcka alla liknande och upptänkliga situationer eller bara de mest troliga. Tanken jag har är att blir det fullständig katastrof så får man väl sälja av lite långsiktigt sparande.

      Skönt att det gick bra för barnet.

      Radera