Sparbuffert

Många  har antagligen fått tillbaka på skatten nu så här innan Midsommar. Det kan då vara läge för att slå ett slag för sparande och sparbuffertar.

Det var ett tag sedan jag skrev om det tidigare, men jag kan till att börja med, i alla fall som referensobjekt, än en gång ta upp en gammal undersökning från 2009. Den visade att:

21% av alla vuxna i Sverige har 0 kr i sparade medel.
14% har 1-10.000 kr
16% 10.000 - 50.000 kr
13% 50.000 - 100.000 kr
17% 100.000 - 250.000 kr
9% 250.000 - 500.000 kr
6% 500.000 - 1 milj kr
5% Mer än 1 milj kr.

I "sparade medel" ingick även eget pensionssparande.

M.a.o. drygt hälften av alla vuxna svenskar hade 2009 mindre än 50.000 kr i sparade medel. Hur siffrorna är nu ca 3 år senare vet jag ej, men jag förmodar att de inte skiljer sig allt för mycket åt. Inflationen har ju varit måttlig men sparivern kan kanske varit något större de senaste åren.

Ett vanligt råd är att man ska ha 1-3 nettolöner i sparbuffert. En, kan jag tycka, högst rimlig nivå. 1-3 nettolöner ger en ett någorlunda initialt skydd.

Det kan väl också vara rimligt att ha en del av bufferten i kontanter hemma. Tänk dock då på att de flesta hemförsäkringar inte täcker stöld av kontanter upp till mer än ca 3-6.000 kr.

Huvuddelen av sparbufferten gör sig antagligen bäst i ett sparkonto med insättningsgaranti utan bindningstid. Sparbufferten ska allra helst vara både skyddad som tillgänglig ganska omgående vid behov. Därtill vill man naturligtvis ha en så bra ränta som möjligt.

Personligen, även om denna blogg handlar mest om aktier, så tycker jag att en sparbuffert är A och O. Man ska inte börja köpa vare sig fonder eller aktier utan att man har en bas i form av en sparbuffert. Det är oerhört mycket lättare att klara börsens svängningar liksom livet i övrigt, om man känner att man har en buffert att falla tillbaka på om något oförutsett händer. Mardrömsscenariot är att BEHÖVA sälja fonder/aktier för att man behöver pengarna. Fonder/aktier ska man enbart sälja för att man vill sälja. Därför är det även från ett aktieperspektiv viktigt med en sparbuffert.

Ett annat sätt att räkna på hur stor sparbuffert man behöver är att inte utgå från sin månadsinkomst utan från sina eventuella mer eller mindre förväntade framtida utgifter. Man kan tänka utifrån alla möjliga olika scenarion och aspekter. Om du skulle behöva köpa ytterligare en bil p.g.a. ändrade familje/arbetsförhållanden. Vad skulle det kosta dig att köpa en ny bil? Vilken prisklass av bil kör du vanligen? Vad kostar ditt boende? Vad händer om du behöver betala dubbelt boende? Hur många månaders boende kan du täcka med din sparbuffert, 6-9 månader? o.s.v.

Alla är vi ju olika samt lever olika därför kan det vara lämpligt att tänka ut några utgiftsscenarion som kan falla in, samt då se vilken storlek på sparbufferten som kan vara lämplig. Detta för att nyansera bilden något och inte bara jämföra med den normala nettoinkomsten.

En annan väldigt viktig aspekt av det hela är att inte leva upp hela sin inkomst. Om en omställning hastigt skulle behöva göras ekonomiskt så är det svårare att rätta mun efter matsäck om man ska ställa om från att 100% av nettolönen är intecknad än om 80% är det. Håll nere kostnaderna även om det inte behövs. Det är också den mest effektiva bufferten man kan ha då det är ett dubbeleggat svärd, dels byggs en sparbuffert lättare upp, dels så är man inte lika känslig för situationer som ger minskade intäkter.

Vad är din syn på sparbuffertar och dess storlek?

Reserv

 

KYB Corporation vs Beijer Alma

Eftersom jag fått lite frågor angående ett av bolagen jag har i portföljen, Beijer Alma, så tänkte jag det kunde passa med ett lite generellt inlägg om bolaget. Samtidigt kanske jag kan få lite respons på mina antaganden som jag gör kring bolaget. Jag tänkte även att en enklare jämförelse med en aktör som är listat på Tokyo-börsen kunde vara intressant i sammanhanget

Japanska KYB Corporation är en av världens största fjädertillverkare och leverantör av chassifjädrar m.m. Även andra produktioner ingår naturligtvis i koncernens utbud så som hydrauliklösningar till anläggningsmaskiner. KYB Corporation har en omsättning på motsvarande ca 28 miljarder kr.

Beijer Alma är ett mycket mindre bolag och har av en händelse ganska exakt en tiondel så stor omsättning, nämligen ca 2,8 miljarder kr.

En tredjedel av KYB Corporations omsättningen kan härledas till de fem största kunderna. Vad det gäller just fjädrar så är det Toyota, Nissan samt Yamaha som är de viktigaste kunderna. Fortsatt efterfrågan från dessa fordonstillverkare är därmed vitalt för att även KYB Corporations "hjul ska snurra".

Beijer Alma har tidigare också varit beroende av enskilda större kunder. Detta ska ha varit fallet när IT-krisen slog till. Enligt VD Bertil Person har man dock lärt sig sin läxa och ser idag till att vara mer diversifierad i sin kundbas så att ingen enskild kund kan få för stor påverkan.

Ur ett geografisk synvinkel står Japan för 54% av KYB Corporations omsättningen följt av Europa på 14% och Nordamerika och Kina på vardera 10%. För Beijer Almas del så är Europa den viktigaste marknaden.

KYB Corporation har en ROE (5-års medel) på 10,7%. Efter två dåliga år 2008 och 2009 gjorde man en rekordvinst 2010. Vinsten verkar kunna härledas till att omsättningen återgick till mer normala siffror samtidigt som man slog i bromsen och minskade sina capex investeringar kraftigt (halverades från tidigare nivåer). Något som inte verkar vara långsiktigt hållbart då de enligt bolagets egna prognoser ska höjas framöver med sjunkande vinst och sjunkande vinstmarginal som följd. Debt/Equity låg för KYB Corporation på 2,2 då bokslutsåret 2010 var till ända den 31 Mars 2011 (följer ej kalenderåret).

Beijer Alma påverkades i en jämförelse inte nämnvärt under 2008-2009. ROE är tillika mycket bättre (mer runt 20% i snitt) och Debt/Equity ration är på ca 0,5 (ÅR 2011).  Således ter sig Beijer Alma både vara mer välskött som finansiellt stabilt än det mycket större KYB Corporation.

Utdelningarna har aldrig i Beijer Almas fall varit hotade under de senaste 10 åren utan antingen behållits eller successivt ökat. I KYB Corporations fall så sänktes de under Finanskrisen.

Tittar man på ägarförhållandena så är ju Anders Wall starke man i Beijer Alma med drygt en tredjedel av rösterna. Ägandet av KYB Corporation har en mer institutionell karraktär med Japan Trustee Service Bank som störste ägare på 10%. Rent generellt är min upplevelse att institutionellt ägande leder till svagare balansräkningar samt därmed även högre sårbarhet vid kriser eller då omställningar behöver ske, liksom till ett mer kortsiktigt tänk där det gäller att "krama ur" så mycket som möjligt för stunden. Det är t.ex. en av anledningarna till att jag ogillar Swedish Match.

Ett antagande jag också gör är att KYB Corporation gör tämligen långa serier/har stora volymer. Beijer Alma satsar mer på kortare serier där priset inte är det avgörande utan tillgänglighet, service och ett nära samarbete med kunden är viktiga konkurrensfördelar. På detta sätt kan man hålla högre marginaler. Jag tror också det är en av "hemligheterna" med Beijer Almas vinstmarginaler. Man verkar mer lokalt, ofta gentemot mindre kunder, samt tillgodoser deras behov av kortare produktionsserier. Man vågar säga nej till att ta ordrar och gå upp i volym och tillverka serier i högre volymer men till lägre marginaler. Man är dock mån om att ha ett nära samarbete med sina kunder. Ett samarbete som kan/bör ge utslag i bättre marginaler då man kan ta betalt därefter. Nöjda kunder bör vara mindre benägna att byta leverantör. Speciellt då det gäller produkter som enbart har, eller bör ha, marginell påverkan på den slutgiltliga produkten och kostnadsmassan.

Jag tycker också att Beijer Alma visat sig kunna göra kloka förvärv. Det sker inte till vilket pris som helst i någon lusta av imperie-byggande utan, hittills i alla fall, anser jag att man gjort förvärv som verkat rimligt prissatta och som kan bidra till ökade vinster. Framtiden får naturligtvis utvisa huruvida detta är/blir riktigt.

Naturligtvis är man inte immun mot konkurrens. Marginaler kan komma att sjunka. Dock anser jag att Beijer Alma har goda förutsättningar för att kunna fortsätta som man tidigare gjort. Om man inte lyckas med den tillväxten utan stagnerar något vad det gäller vinst- och utdelningstillväxt, så har man ändock en bra verksamhet som just nu är rimligt prissatt. Tittar vi på de vanliga nyckeltalen P/E och direktavkastning så ligger väl de på ca 11 respektive strax över 6% vill jag minnas. Lägg därtill alla andra kvaliteer bolaget uppvisar ( se min tidigare Analys av Beijer Alma ) och jag har svårt att säga annat än att Beijer Alma har en given plats i min portfölj.

Vad är din syn på Beijer Alma?

Graham om Efficent Market Hypothesis

Bloggaren Lundaluppen har startat en serie inlägg som behandlar boken The Intelligent Investor  skriven av Benjamin Graham. Jag rekommenderar varmt att du tar dig en titt. Läs om inläggen här: Lundaluppen: The Intelligent Investor. Graham är ju allmänt känd som värdeinvesteringens fader och hade en lång karriär. Ett flertal böcker skrevs, varmed ovan nämnda och Security Analysis antagligen är de mest kända.  

Utöver böcker skrev Benjamin Graham också en hel del andra artiklar, höll tal samt naturligtvis även undervisade i ämnen relaterade till ekonomi och investeringar. En hel del av hans artiklar publicerades i ansedda Financial Analysts Journal och finns kvar i deras arkiv än för den som är intresserad.

Benjamin Graham avled 1976 vid 82 års ålder men var tämligen aktiv även de sista åren av sitt liv.

Under 60-talet växte en teori om aktiemarknaden som brukar refereras till som Efficent Market Hyphotesis. Kortfattat så handlar den om att marknaden alltid är rätt prissatt utifrån tillgänglig information. Marknaden är med andra ord effektiv. Denna syn på aktiemarknaden fick allt starkare fotfäste under framförallt 70-talet d.v.s. mot slutet av Grahams karriär. Graham själv verkade ödmjuk inför att det fanns olika vägar för att lyckas på "marknaden" för olika personer och stängde därmed inga dörrar för andra även om han själv förordade att man köpte det som bedömdes vara så att säga undervärderat. Man utnyttjar med andra ord det glapp mellan värde och pris som anses föreligga.

"Do those things as an analyst that you know you can do well, and only those things. If you can really beat the market by charts, astrology, or by some rare and valuable gift of your own, then thats the row you should hoe. If you´re really good at picking the stocks most likely to succeed in the next 12 months, base your work on that endeavor. If you can fortell the next important development in the economy, or in technology, or in consumers preferences and gauge its consequences for various equity values, then concentrate on that particular activity. But in each case you must prove to yourself by honest, no-bluffing self-examination and by continuous testing of performance, that you have what it takes to produce worthwile results."

Just Efficent Market Hyphotetis är extra intressant då den ofta sätts i motsattsförhållande till s.k. värdeinvestering. Jag tänkte det tillika då kunde vara intressant att se vad Benjamin Graham hade för tankar kring denna syn bl.a. så sent som 1974. 

"I do want to use an instance here in connection with a brief discussion of a recently launched academic theory about the stock market, which could have a great practical importance if it coincided with reality. This is the hypothetis of the efficent market. In its extreme form it makes two declerations: (1) The price of nearly every stock at nearly all times reflects whatever is knowable about the companys affairs; hence no consistent profits can be made by seeking out and using additional information, including that held by insiders. (2) Because the market has complete or atleast adequate information about each issue, the price it registers are therefore "correct", "reasonable" or "appropiate". This would imply that it is fruitless, or atleast insufficiencly rewarding for security analysts to look for discrepancies between price and value.

I have no particular quarrel with decleration one, though assuredly there are times when a researcher may unearth significant information about a stock, not generaly known and reflected in the price. But I deny emphatically that because the market has all the information it needs to establish a correct price the prices it actually registers are in fact correct.

Descartes summed up the matter more than three centuries ago, when he wrote in his Discours de la Methode "Ce nést assez d´avoir l´esprit bon, mais le principal est de l´appiquer bien". In English "It is not enough to have good intelligence" - and I add "enough information" - "the principle thing is to apply it well."

Shareville

Shareville är en webbsida där man kan handla med aktier och fonder fiktivt d.v.s. man köper inte för riktiga pengar.

Shareville är med sina drygt just nu 5000 medlemmar ett till synes snabbt växande aktiecommunity där man kan skapa egna fiktiva portföljer men även följa andra medlemmars portföljer. Portföljerna som man kan ha är för närvarande av tre typer, aktie, fond och PPM med var sin inriktning.

Det är gratis att gå med, men man kan också öppna ett premium-konto. Ett premium-konto möjliggör att kunna tjäna pengar genom att då låsa sina portföljer från allmän insyn och istället få betalt per "följare".

En mängd tävlingar anordnas också, ofta månadsvis. Personligen är jag inte så fascinerad av aktierelaterade tävlingar. De måste ju av förklarliga skäl vara ganska kortsiktiga till sin natur men jag har full förståelse för att andra kan tycka att det är en kul utmaning.

Det jag däremot anser vara det mest intressanta med Shareville är möjligheten att prova olika strategier, samt möjligheten att se och följa andras. Vare sig man gör det som gratis-medlem eller premium-medlem.

Shareville Bloggen erbjuder också en hel del intressanta inlägg där man i ett flertal inlägg kan läsa om olika medlemmars investeringsstrategier.

Jag anser dock inte att man helt okritiskt ska "följa John", vare sig det gäller aktieplaceringar eller livet i övrigt. Man kan och bör dock låta sig inspireras av andra. Vare sig det gäller att läsa litteratur, läsa om "gurus" så som Warren Buffett m.fl., följa amatörbloggare eller medlemmar på aktiecommunities så som Shareville så kan det vara berikande att dra och få inspiration från andra källor. 

Själv är jag medlem sedan ett tag tillbaka, men jag har ännu inte öppnat någon aktieportfölj utan håller på och utprovar strategier gällande fördelning av aktie- och räntefonder. Sedan starten (Dec 2011) så har jag ännu inte gjort någon omfördelning i någon av de portföljerna, men vem vet kanske kommer den kommande sommaren erbjuda ett tillfälle för det.

Nog om mig och mina projekt, blev du nyfiken på Shareville så finns möjlighet att gå med här: Shareville Medlemskap

Fooled by Randomness

Fooled by Randomness är skriven av Nassim Nicholas Taleb. Boken handlar enkelt förklarat om tur, eller mer precist, hur vi ser på och hanterar händelseförlopp som egentligen har med tur att göra i vårt dagliga liv och i finansvärlden.

Bokens huvudtes är att ofta misstas tur för skicklighet. Taleb vrider och vänder på  begreppet "randomness" i boken samt ger tänkvärda förklaringar till bl.a. varför fokus på processen är viktigare än att stirra sig blind på utfall. Utfall har en tendens att slutligen ändå härledas till tur eller otur. Taleb skriver också på ett underhållande sätt vilket gör det lättare att ta till sig hans beskrivningar.

Enligt Taleb så är vi människor genetiskt "defekta" på så sätt att vi upplever förhållanden och tänker i banor som gör att vi per automatik lurar oss själva. Exempelvis stirrar vi oss ofta blinda på "vinnarna" och glömmer det stora mörkertalet "förlorare". Eller så finner vi/hittar på förklaringar för framgångar någon kanske haft fastän det egentligen inte finns några.Det hela är kanske helt enkelt ett utslag av tur.

Boken består egentligen av tre delar. Första delen har sin utgångspunkt i s.k. ovanliga händelser som skett på de finansiella marknaderna och genom mänsklighetens historia.

Andra delen behandlar huruvida framgångar på de finansiella marknaderna kommer sig utav tur eller skicklighet. Taleb menar inte att hårt arbete, förberedelser et.c. inte kan löna sig. Det kan det, men det är inte per automatik ett framgångsrecept. Kyrkogårdarna är t.ex. fulla av hårt arbetande entreprenörer som dog fattiga, men man ser och hör inte talas om dem. Mycket beror på, till sist och syvenes, på tur.

Tredje och sista delen behandlar vilka trick Taleb själv använder sig av för att inte låta sig luras allt för mycket, att inte bli "fooled by randomness".

Sammantaget en läsvärd bok som jag kan rekommendera till alla som är nyfikna på en mer filosofisk inriktad bok som ändock behandlar investeringar.

Har du läst boken och vad i så fall tycker du om den?

Reserv

.

Lunch med Warren Buffett

Det är nu dags för den årliga välgörenhetsauktionen. Den då en lunch/middag med Warren Buffett auktioneras ut. Detta blir den 13:e gången auktionen genomförs.

Om jag inte är felinformerad gick de två senaste mötena till en och samma person, Ted Weschler. Sammanlagt hade han då betalat 5,3 miljoner dollar för chansen att dinera med investeringslegenden, "Oraklet från Omaha". Förra året blev det vinnande budet 2.626.411 dollar. Vad budet är uppe på just nu kan ni se här: Ebay - Warren Buffett Power Lunch for 8

Warren Buffett blev tydligen imponerad av Weschler under dessa träffar så han arbetar numera för Buffett på Berkshire Hathaway. Detta är dock enda dylika exemplet av "värvning" jag känner till. Andra vinnare av välgörenhetsauktionen är bl.a. Mohnish Pabrai, Guy Spier, Courtenay Wolfe och Duan Yongping, redan tämligen välkända och respekterade investerare.

Pengarna går som sagt till välgörenhet. Närmare bestämt till Glide Foundation

Glide Foundation stödjer och hjälper fattiga och hemlösa i San Francisco och det var Warren Buffetts första, nu avlidna, fru Susan som först introducerade Glide Foundation för Buffett då hon själv var aktiv i organisationen.

Lunchen äger traditionsenligt rum i New York. Närmare bestämt på Smith and Wollensky steak house. Det enda ämne som man inte tillåts diskutera eller fråga om är vilka potentiella framtida investeringar Buffett har i åtanke.

Nedan följer ett utdrag från Guy Spiers lunch med Warren Buffett. Vill ni läsa hela utdraget så finns den här.

"And so it was that my wife and I sat down for lunch with Buffett in a cozy, wood-paneled alcove of the Manhattan steakhouse Smith & Wollensky. Mohnish brought along his wife and two daughters, who sat on either side of Buffett. When the menus arrived, Buffett, now 77 years old, joked with the girls that he doesn't eat anything he wouldn't touch when he was less than 5. His order: a medium-rare steak with hash browns and a cherry coke — a fitting choice, given that his company, Berkshire Hathaway, is Coca-Cola's largest shareholder. 

Characteristically, Buffett had done his homework: he'd found out in advance, for example, that my wife was born in Salisbury, North Carolina. But after a minimum of small talk to put us at ease, it was down to more serious matters. When I mentioned how difficult I'd recently found it to do the right thing by lowering the fees I charged my fund's shareholders, Buffett nodded sympathetically and observed, "People will always try to stop you doing the right thing if it is unconventional." When I asked if it would get any easier, he replied with a wry smile: "Just a little." 

Buffett has made a point of doing business with integrity — and of working only with people who share his values. As we learned, he credits his father with teaching him early on to rely on his own sense of what's right, rather than looking for affirmation from others. "It's very important to live your life by an internal yardstick," he told us."


Om du hade möjlighet att luncha med någon nu, död eller levande, investeringslegend. Vem skulle det bli?

Finansmedia och nyhetsflödet

Det finns en mängd olika sorters finansmedia. Mediaaktörer som levererar s.k. finansiella nyheter. Det kan vara allt från tryckta tidningar, radio, tv till internetsajter.

Ofta får jag intrycket att det anses "finare" med s.k. finansmedia än annan rapportering, t.ex. att tidningen Dagens Industri ses som mer seriös än Veckorevyn, att nyhetsankaret som rapporterar om börsens rörelser och ger en "förklaring" till kursrörelsen ger en bättre bild och förståelse av vår omvärld än modebloggaren som ger sin syn på den nyinköpta handväskan. Är det så?

Jag kan tycka att det mesta av finansmedia och dess nyhetsrapportering varken är bättre eller sämre än annan rapportering och betraktelser av vår omvärld. Finansmedia, liksom alla annan nyhetsrapportering, lever på att generera nyheter. Det kommer m.a.o. alltid finnas något att skriva om samt ge mer eller mindre relevanta förklaringar till händelser som skett. Huruvida det är relevant har från nyhetsrapporteringssida egentligen liten relevans. Det viktiga är att generera ett nyhetsflöde som skapar intresse för att få konsumenterna att konsumera "tjänsten".

I en del fall kan jag tycka att s.k. finansmedia är värre än andra då det finns en, för mig, överdriven tendens att hela tiden rapportera om framtida möjliga utfall. Det är prognoser och spekulationer till höger och vänster. För mig är det i mångt och mycket likhetstecken med sådan rapportering och horoskop. Den enda skillnaden är att horoskop i alla fall i min umgängeskrets mest kan ses som en "kul grej", medan finansmedias horoskopsliknande framtidsscenarion kan diskuteras som om de redan hade inträffat. De blir s.k. moderna sanningar och man cementeras till att tro att utvecklingen kommer ta en viss riktning.

Det finns onekligen en fascination kring det sensationella, liksom att försöka förutspå framtiden.Även jag dras till detta, men det kan också vara bra att påminna sig själv om att framtiden fortfarande är oviss, att nyhetsrapportering i första hand inte är till för att ge vår rationella hjärnhalva beslutsunderlag utan för att skapa stimuli åt vår mer känslostyrda hjärnhalva.

Jag är övertygad om att det mesta i etablerad finansmedia är "brus". Även det mesta i en sådan här blogg är "brus". Kanske jag lyckas leverera något tänkvärt då och då, men det mesta klarar man sig väldigt bra utan att ha läst. Du läser antagligen detta av samma anledning som du kanske under veckan läste dagstidningen, eftersom du känner ett behov av att "konsumera" ett nyhetsflöde. Det konsumerade nyhetsflödet får dig kanske att känna att du har lite mer kontroll, att du är "med på banan". Låt dig dock inte luras. Framtiden är fortfarande oviss.

Fredagsfunderingar

Idag trillade utdelningen från norska möbeltillverkaren Ekornes in på kontot. Det blev omräknat till svenska kronor 8,95 kr/aktie (7,50 nok/aktie).

Jag har ingen speciell uppfattning hur svenska kronan står sig i relation till norska just nu, eller hur valutor överlag kommer röra sig framöver. I princip antar jag helt enkelt att valutaeffekter tar ut varandra över tid. Köp av aktier i norska bolag (eller i andra utländska bolag för den delen) har därmed inte något att göra med förväntade valutaeffekter. 

Pengarna från utdelningen gick till att öka på innehavet i ett annat utländsk bolag, energibolaget Fortum, som är noterat i Helsingfors. Sålunda har det ändå blivit en del valutatransaktioner idag på depån, från norska kronor till svenska och sedan till euro. Detta är dock ingenting som behöver göras manuellt i depån utan sköts automatiskt.

Mitt innehav i Fortum är inte baserat på att jag tänker mig att det finns enorma uppsidor eller "triggers" i bolaget. Jag räknar helt enkelt med att Fortum ska kunna fortsätta leverera ca 1 euro i utdelning framöver och att Fortum därmed är en av baspelarna i portföljen som genererar ett kassaflöde som kan återinvesteras någonstans där och då jag finner priset attraktivt. Stabila utdelningsgivande bolag som bedöms leverera genom vått och torrt tycker jag utgör en sund bas i var mans portfölj.

Idag är en speciell dag av en annan anledning också. Kinnevik kan nu sälja sitt innehav i Groupon om de så vill. Om de har sålt några av sina 18 miljoner aktier vet jag ej, men någon/några har i alla fall sålt en hel del. Groupons kurs har gått ned ca 9% idag och redan har nästan 6 gånger mer aktier omsatts (ca 18 milj) än vanligt (ca 3,5 milj) under en handelsdag fastän enbart halva dagen har gått när detta skrivs. Lite längre fram får vi antagligen veta hur Kinnevik gjort. Baserat på dagens kurs skulle Kinneviks Groupon innehav således vara värt ca 1,2 miljarder kr.

En annan möjlig mycket lönsam investering för Kinnevik inom IT-segmentet är blocket kopian Avito, som enligt en del bedömare också är värt en hel del: Blocket-kopia värd 2,5 miljarder kr

Negativa rubriker ser ut att fortsätta dominera på nyhetsfronten. De flesta verkar vara överens om att det ska bli mycket sämre under året och att vi kommer att få se mycket lägre aktiekurser. Lite kul är det dock att enbart för några månader sedan fanns det gott om rubriker där det stod att läsa att 2012 skulle bli ett riktigt bra börsår utifrån perspektivet stigande aktiekurser. Själv har jag naturligtvis ingen aning.

Jag vet inte om det blir en Spexit, Grexit, inflation eller deflation eller huruvida Romney eller Obama vinner presidentvalet i USA.  Jag har absolut ingen "edge" i att förutspå framtiden och än mindre i hur det påverkar specifika bolag. Jag försöker dock, så gott det går, göra egna bedömningar av bolagen jag fattar intresse för och agera utifrån det. Huruvida det blir rätt eller fel återstår att se. Det är min övertygelse att det är det enda sättet att egentligen kunna bygga vidare på sina egna förutsättningar och förmågor. Om man enbart förlitar sig på någon annans bedömning, vad lär man sig av det? Visst ska man söka inspirationskällor men det är viktigt att man skapar sin egen uppfattning och agerar på det. Warren Buffett är naturligtvis en inspirationskälla men jag leker ändå inte "följa John" vad det gäller hans investeringar i diverse banker och försäkringsbolag, ej heller äger aktier i Buffetts Berkshire Hathaway.

Det svåra i dagens moderna tidsålder när man ska göra en bedömning av någonting är inte att införskaffa information. Tvärtom, det finns ett överflöd. Det svåra är att sålla och enbart försöka fokusera på de betydelsefulla informationsbitarna. Vilken information som är betydelsefull beror också på vilket perspektiv och tidshorisont man har. Dessa varierar naturligtvis från person till person. Därav ytterligare en viktig anledning till att göra sin egen bedömning. Bedömningen som någon har gjort är gjord utifrån den information som den personen ansett viktig utifrån sitt perspektiv, men är den relevant för din del?

Vad är en bubbla?

Vad är en bubbla? När är ett företag övervärderat? Vilken kurs är den rätta? Frågorna är nästan omöjliga att svara på. Det finns många tumregler men de har en tendens att "tummas på" i samma fart som bubblan växer. I efterhand är det alltid lätt att säga att det var en bubbla, men hur är det om man är mitt i en?

Bubblor byggs inte enbart av momentum eller marknadens humör. Det finns i regel alltid någon form av fundamenta i bakgrunden. Någonting som får en att tro att det inte är en bubbla, tvärtom så finns det mycket goda skäl till att utvecklingen är eller ska bli si eller så.

1630-talets tulipankrasch hade som "fundamental bakgrund" att utbudet på tulipaner skulle minska, IT-kraschen att dessa nya IT-företag skulle dominera framtiden och företagsutvecklingen i och med att en ny form av ekonomi och samhälle höll på och utkristalliserade sig. Tidigare bostadskrascher (samt troligen även framtida) har ofta föreställningen om att tillgången alltid kommer ligga efter efterfrågan i och med en växande befolkning/ekonomi.

George Soros har också uttryckt det bra med orden "Stock market bubbles don't grow out of thin air. They have a solid basis in reality, but reality as distorted by a misconception"

I efterhand kan man ju undra varför man inte kunde förutspå hur illa föreställningarna om framtiden var, men kan vi i dagens läge skilja på vad som är på väg att bli en bubbla och vad som är rimligt?


Har vi någonting i dag som SKA stiga i pris eftersom vi är övertygade om att tillgången kommer att minska?


Har vi någonting idag som SKA stiga i pris eftersom det är bolag som kommer vara framtidens vinnare (med säkerhet för vi vet ju vart vi alla, samhället i stort, är på väg eller hur)?


Har vi någonting idag som SKA stiga i pris eftersom vi är övertygade om att efterfrågan kommer att öka?


Vad har vi för eventuella bubblor idag?

Gullberg o Jansson

Gullberg & Jansson gjorde nyligen en nyemission till kursen 4 kr/aktie. Gullberg & Jansson har halvt dussinet anställda och ca 20 milj kr i omsättning. Bolaget kommer listas på Aktietorget den 12 Juni.

Gullberg & Jansson tillverkar och säljer främst poolvärmepumpar. Målet är att växa med 20% årligen med en vinstmarginal på minst 10%. Gullberg & Janssons finansiella mål liknar m.a.o. Nibes mål för sin verksamhet. Huvuddelen av bolagets produkter säljs i Sverige, men ca 30% går på export.

Jag har bara tagit en snabbtitt och kan konstatera att bolagets balansräkning ser helt ok ut och vinstmarginalerna för branschen verkar mycket riktigt ligga runt 10%. Dock uppvisar inte Gullberg & Jansson något som jag, såvitt jag kan bedöma, unikt. Den mycket större aktören Pahlen AB uppvisar t.ex. en i stort sett lika stark balansräkning, högre marginaler samt har redan lyckats etablera sig på flertalet marknader.

Just expansion utanför Sverige ska vara en av anledningarna till nyemissionen där man tar in 7 milj kr (och där nästan 1 milj går till emissionsförfarandet) och det är expansionen som ska säkerställa en tillväxt i Norden och resten av Europa. Dock har jag svårt att bedöma hur väl man kan tänkas lyckas eller vad man har för konkurrensfördel gentemot andra aktörer i branschen. För mig låter 7 milj kr inte som mycket pengar att använda på marknadsföring för att expandera i Norden och Europa. Med någorlunda starka huvudägare som figurerar i bakgrunden så borde inte den summan vara så svår att ordna "internt". Dessutom så lyfter jag lite på ögonbrynen över att man i memorandumet lyfter fram att styrelsen ska föreslå att utdelning ges motsvarande 30% av vinsten efter skatt. Om man planerar att expandera kraftigt så kan jag tycka att pengarna som genereras i ett litet bolag med enbart ca 20 milj i omsättning bör gå till att finansiera denna relativt kraftfulla expansion. Det bör ligga en bra bit in i framtiden för ett expansionshungrigt, litet företag, innan man kan börja dela ut överflödigt kapital, eller? Jag får tyvärr lite känslan av att man vill listas för listningens skull. Är det enda sättet att få ihop kapital till extra marknadsföringsinsatser som står till buds för ett bolag som Gullberg & Jansson just nu?

Hur som helst, det var några av frågetecknen som dök upp i mitt huvud när jag lite snabbt tittade på Gullberg & Jansson. Jag gjorde också en notering om att en mer rimlig kurs borde varit ca 3 kr/aktie då det är mer jämförbart det egna kapitalet per aktie. Jag tycker det är mer rimligt för en verksamhet som tidigare år uppvisat en ROE på under 10%. Jag är kanske för kräsen och att det varit så historiskt behöver ju inte betyda att det fortsätter så i framtiden. Gullberg & Jansson kan mycket väl utvecklas till att bli en lyckad investering, men jag själv väljer att inte hoppa i poolen.

Hur gör du? Är du badsugen?