söndag 28 juli 2013

BNP, börsavkastning och Kazakstanfonden som inte ville lyfta

Tänkte nämna några ord kring en viss typ av fonder som riktar in sig på något land långt bort. Sådant är för många väldigt lockande och för fondförvaltare väldigt luckrativt.

För att kasta sten i glashus så ska jag använda ett specifikt exempel. En fond jag själv hade för några år sedan då den lanserades, en Kazakstanfond.


Kazakstan är ett land med stora fyndigheter av en mängd råvaror; olja, mineraler och metaller. Inte minst uran då man beräknas stå för 1/3 av världens uranproduktion. Dess vidsträckta stäpper har potentialen att leverera både väldiga skördar liksom vara grund för storskalig boskapsuppfödning. Därtill finns en industri för produktion av gruvutrustning, lantbruksmaskiner, militära produkter m.m. Man har starka statsfinanser och ett stort handelsöverskott. BNP tillväxten har också varit imponerande och under första decenniet under 2000-talet  var det ofta tvåsiffrigt årligen.

Det måste ju vara fantastiskt att investera i bolag som är noterade i ett land som detta? Eller?

Kruxet med att ha landsfokus i sitt val av fonder är att det finns ingen bevisad korrelation mellan t.ex. landets BNP-tillväxt och att bolag noterade i det landet ska växa (samt se sina värderingar växa) på samma sätt. Ökad BNP kan lika gärna komma sig av att utländska bolag (Atlas Copco, H&M m.fl.?) etablerar sig och säljer sina produkter där. De är INTE noterade där. Ökad BNP kan också komma sig ifrån tillväxt från icke-noterade bolag, eller helt enkelt att en stor "grå" sektor införlivas i den officiella statistiken och i ekonomin.


Hur BNPn utvecklas säger m.a.o. väldigt lite om hur de börsnoterade bolagen i det landet kommer att utvecklas. Man kan också vända på resonemanget och se det orimliga i att börsens avkastning har med BNP att göra. Av Sverigefonder att döma i år så måste det ju i så fall råda världens superkonjunktur i Sverige just nu... Gör t.ex en jämförelse hur olika Sverigefonder gått i förhållande till olika Kinafonder de senaste 3 åren. Vid en sådan jämförelse kan man ju tro att det är svenska ekonomin som expanderar inte Kinas.

Tillbaka till Kazakstanfonden. Hur har utvecklingen varit för denna fond som tar 2% i förvaltningsavgift årligen då?

Tja betyget blir väl inte det högsta.

Den som investerade 100.000 kr i november 2010 i fonden har idag bara kvar 70.570 kr.


Dock är antagligen inte fondförvaltarna allt för bekymrade över det då de under samma tidsperiod tjänat 6.120 kr på den exempelsumman. Oavsett hur det gått. Hade det trots allt gått bra hade de dessutom tagit 20% av "överavkastningen" över sitt jämförelseindex.

Men det är klart att de måste ta mycket betalt för det är ju så höga transaktionskostnader i ett land som Kazakstan och det gäller ju att som fondförvaltare vara aktiv på köp och sälj-sidan. Eller?

Tar vi en titt på vilka de fyra största innehaven (ca 1/3 av portföljvärdet) var vid fondens start så dyker följande bolag upp:

Bank Halyk
Kazakhmys
Zhaik Munai
Kaz Munai Gas

Två år senare så utgjordes de fyra största innehaven (ca 1/3 av portföljvärdet) av:

Bank Halyk
Kazakhmys
Zhaik Munai
Kaz Munai Gas

...


2 kommentarer:

  1. Mitt i prick! Tack!

    SvaraRadera
  2. Är man intresserad av att exponera sig mot tillväxtländer är en Sverigefond ett bra alternativ. Jämförelsen mellan Kina och Sverige talar sitt tydliga språk. Om det är så illa som det verkar att fonden inte är speciellt aktivt förvaltad så är det snudd på bedrägeri

    SvaraRadera