onsdag 29 juni 2016

Årets andra sommargäst

Vi har kommit till årets andra "sommargäst". En person som beskrevs med orden "Känd skribent tillika bokförfattare. Bull eller bear? Ja troligen det förstnämnda. Intresserad av aktier sedan 1998 men håller sig hellre till enklare tumregler än sifferknäckande."



Dagen till ära har vi dukat med pioner när vi "sätter" oss för att genomföra intervjun.*

Dagens gäst är Marcus Hernhag. Marcus skriver på Privata Affärer, driver bloggen hernhag.se samt har skrivit boken  Den enkla vägen att lyckas med aktier.


Tack Marcus för att du ville vara med som "sommargäst"! Ska vi börja med första frågan. Hur kommer det sig att du kallar dig aktieskribenternas Tjuren Ferdinand? 

Det ligger i min personlighet att tänka, begrunda och tolka/beskriva saker på egen hand hellre än att stå på scen framför människor. Det har alltid funkat bäst att jag jobbar i hemmets lugna vrå med god planering och utan stress. Lite som Tjuren Ferdinand under hans korkek. 


Hur kom det sig att du blev intresserad av aktier och investeringar? Var det något som kom med åren eller följde det med modersmjölken?

Jag började prata med pappa om mina aktier 1998 och det var då mitt intresse verkligen började ta fart. Redan som liten sparade jag oftast hela min veckopeng, eftersom jag aldrig varit särskilt konsumtionsbenägen. Det var till mig mamma och pappa kom och lånade pengar när de för tillfället hade ont om kontanter. Jag bad aldrig om ränta, men fick det ändå. Ekonomi har alltid varit en röd tråd i mitt liv, men just aktieintresset startade sommaren 1998. Sen gick börsen ned 39 procent på tre månader den sensommaren och hösten. Det var en lärorik start.


Vad tycker du är mest facinerande med investeringar och vad tycker du är det svåraste?

Att ta del av ett föränderligt samhälle, att kunna tjäna pengar i takt med att företag förbättrar världen. Det är fascinerande. Att vara del av allt från IT:s genomslag i samhället till urbaniseringen och kunna tjäna pengar på det. Det svåraste, ja, det som tog längst tid för mig var att hitta en aktiestrategi som verkligen passade mitt psyke. Det tog drygt 10 år eller så. Med min utdelningsstrategi i grunden kan jag alltid gilla läget, även när det rasar på börsen. 


Har du några förebilder när det kommer till aktier och investeringar?
Ja, de stora klassiska förebilderna som Buffett och Lynch, men också Skagen Fonders Tänkande-August: Kristoffer Stensrud. 


Kan du berätta om några av dina värsta investeringsmisstag?
 
När jag köpte en massa aktier 1999 blev det väldigt bra på kort sikt och jag trodde jag kunde klara av att vara långsiktig. För även om de halverades i kurs skulle jag ju sitta med vinst och kunna vara kall, tänkte jag. Det kostade mycket när aktierna föll betydligt mer än 50 procent. Jag gav inte upp utan satsade på fler branscher och behåll flera aktierna. Jag hade lärt mig en läxa. 


Du har ju nyss skrivit en bok. Kan du berätta lite kort om den? 

Den enkla vägen att lyckas med aktier samlar alla mina bästa råd. Det jag lärt mig och det jag lärt mig av andra. Jag satsar mycket på enkla tumregler och strategier, men stora tekniska siffermanövrar går jag inte igenom för det tror jag inte vi vanliga småsparare kommer att bli så mycket klokare av. 


Vilka bloggar och poddar brukar du följa? 

Det är ganska många bloggar och poddar och jag läser också de flesta svenska aktietidskrifterna. Just poddarna gick jag faktiskt igenom nyss: hernhag.se/mina-favoritpoddar/
 
Några planer på att börja podda själv? 

Nej, jag har fullt upp med att skriva.


Hur väljer du helst att tillbringa dina semesterdagar?

Bildligt talat under min korkek luktandes på blommor. Rent praktiskt ligger jag varma dagar helst och läser ute i trädgården i solsängen till största delen i skuggan med ena foten i gräset. Sen gräver jag lite med tårna i gräset. Livets små nöjen.  


Tack Marcus och tack än en gång för intervjun. Ha en skön sommar! 

*Intervjun har skett vi mail så inga pioner har behövt plockas och sätta livet till för dukningen skull.

tisdag 28 juni 2016

Ankringseffekt

Ankringseffekten (eng: anchoring) är en effekt av kognitiv partiskhet som gör att vi blir starkt påverkade av närliggande information för att fatta beslut.

Ett exempel är hur REA fungerar. Det uppmärksammas hur mycket det kostat innan för att du ska uppfatta det som "billigare" baserad på den information om tidigare pris du har.

Eller att man uppfattar en aktie som nyss kostat 100 som billig bara för att den nu kostar 80.

Säg att du dag efter dag sitter och tittar på en kurs som rör sig mellan 110-90. Sedan faller den plötsligt till 85. Du kommer troligen instinktivt tänka att nu är den "billig".

Om du hör andra diskutera hur många invånare som kan tänkas bo i Vancouver så kommer din gissning bli olika beroende på om du hör siffran 250.000 eller 2,5 miljoner nämnas i diskussionen. Din hjärna "ankrar" nämligen information och använder det för att komma till snabbare beslut.

Det är ankringseffekten som är igång.

Vad ska man tänka på då när det gäller aktier och investeringar?

Vi kan ta frågan. När är en aktie köpvärd? När den fallit x procent eller när den når det pris då du tycker du får det värde för pengarna du förväntar dig?

Jag anser det sistnämnda. Ibland kan att den fallit x procent innebära att den når det pris som är "köpvärt", men lika ofta kan ett fall på x procent enheter fortfarande betyda att den är "dyr".

Det är därför man långt innan ska bilda sig en uppfattning om vad saker och ting är "värt". För att mildra effekterna av ankring. Men kom ihåg, följer du någon annans riktvärden så är du också utsatt för ankringeffekten.

Mitt råd egentligen är att om du får nys på ett bolag som någon annan tycker är intressant  - börja med att inte ta in för mycket vad han eller hon tycker om det. Börja med att gå igenom bolaget på egen hand. Läs årsredovisningar, rapporter, kika på bolaget själv. Börja inte med att titta på kursen! Sedan kan du gå tillbaka och läsa mer om vad andra tycker för att få "second opinions".

Ja jag vet det är ett lätt råd att ge och svårare att följa fullt ut i praktiken, men lyckas man så mildras den s.k. ankringseffekten.

måndag 27 juni 2016

Årets första sommargäst

Solstolarna är framtagna, den hemmagjorda fläderblomsaften är serverad. Det är dags för årets första "sommargäst".





En kortare intervju* med en person som vid påannonserings tillfället beskrevs med orden "En förvaltare för en populär aktiefond. Hon axlar ansvaret för över 12 miljarder kronor av sparares pengar. Fonden blir bara populärare och populärare men i fondförvaltningen bryr man sig dock varken om brexits, makro eller mikro."

Som många redan gissat så är det naturligtvis förvaltaren av fonden Avanza Zero, Emelie Chawala.


Tack Emelie för att du ville ställa upp på en intervju. Du förvaltar ju indexfonden Avanza Zero som följer de 30 värdemässigt mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Den första fonden utan förvaltningsavgift, som lanserades för ca 10 år sedan av Avanza Bank. Kan du börja med att lite kort berätta hur det kom sig att du blev fondförvaltare samt vägen dit? 

Min tid på Avanza började för ca 6,5 år sedan och jag hade då precis avslutat en civilekonomutbildning på Stockholms universitet. En vän till mig arbetade på Avanzas kundsupport och han uppmanade mig att söka dit och flaggade även starkt för Avanza som bolag. Jag fick tjänsten och arbetade där något år innan jag gick över till att arbeta med Corporate actions. Knappt ett år senare blev jag erbjuden en deltidsanställning på vårt fondbolag, där jag framför allt fick lära mig hanteringen av Avanza Zero. Sedan fyra år tillbaka arbetar jag heltid på fondbolaget och har nu förvaltat fonden i några år. Vägen dit jag är idag var därmed inte självklar, men väldigt rolig och lärorik.  


Vad är det viktigaste målet med förvaltningen? 

Målet är att förvalta Avanza Zero i enlighet med rådande lagar och regler och att se till att fonden följer sitt jämförelseindex i så stor utsträckning som möjligt. 


Vad behöver man ha koll på när man förvaltar en indexfond? Vad tar mest tid på jobbet?

Man behöver dels hålla koll på vad som händer i underliggande bolag i form av utdelningar och andra Corporate actions för att hantera fonden på korrekt sätt så att den de facto trackar sitt jämförelseindex, men även alla (nya) lagar och regler som påverkar hanteringen av en värdepappersfond. Även rapportering vid framför allt hel- och halvårsskiften tar sin tid.  

Avanza Zero är ju en s.k. passivt förvaltad indexfond. Vad menas egentligen med passiv förvaltning och varför är det bra att spara i en sådan fond?

Med passiv förvaltning (indexförvaltning) menas att ingen analys eller stock-picking sker, utan att man istället investerar i enlighet med ett index, i Avanza Zeros fall SIX30RX. Passivt förvaltade indexfonder är generellt sett betydligt billigare än aktiva fonder och många studier visar även på att det är få aktiva förvaltare som lyckas prestera bättre än indexfonder över tid.  


Varför finns det en beloppsbegränsning vid köp/sälj på 25.000 kr per dag?

Denna beloppsbegränsning har vi satt för att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kunna administrera in- och utflöden i fonden, som ju trots allt är gratis.


Finns det lägen som personliga synpunkter påverkar fondens handel eller sköts det hela maskinellt.

Handeln är flödesrelaterad och genomförs därmed närdet är nettoköp/-sälj i fonden, i samband med utdelningar i underliggande aktier samt vid omviktningar i index (hel- och halvårsskiften). Fonden har alltid lite kassa och beslut huruvida handel ska ske eller ej är ett aktivt beslut.


Hur kom ni fram till att basera fonden på just de 30 mest omsatta aktierna? Varför inte de 10 eller de 100?

Jag var (av naturliga skäl) inte med och fattade detta beslut, men min uppfattning är att man valde att replikera OMXS30 då det rör sig om 30 stabila och likvida bolag på Stockholmsbörsen, vilket förenklar hanteringen av fonden.  


Fonden är ju p.g.a. sitt upplägg starkt viktad mot finans och industri. Behöver man vara extra orolig då för en eventuell bobubbla och framtida konjunkturnedgångar?

Du har helt rätt i att Avanza Zero har en stor viktning mot i synnerhet svenska banker och industribolag och att fonden därmed är konjunkturkänslig. Det är alltid bra att tänka på att ha ett diversifierat sparande, så man inte lägger alla ägg i samma korg så att säga. Det är även viktigt att jämföra rätt risker med varandra. Många av våra kunder investerar fortfarande enbart i en enda aktie, vilket innebär en betydligt högre risk än att investera i en fond med 30 aktier.  


Har du några personliga favoriter bland bolagen i fondportföljen? Något som du anser är mer välskött än de andra?

Jag tror på att investera i bolag som man själv tycker om och där man själv är kund. Personligen tycker jag t. ex. om HM och har länge haft aktier i bolaget.  


Har du några generella råd till någon som ska börja spara i fonder. Vad är viktigast att tänka på när man ska välja fonder enligt dig?

Tänk på att fondsparande alltid innebär en risk. Planerar du att använda dina pengar inom de närmsta åren kan det vara klokt att placera dessa i mindre riskfyllda alternativ. Även avgifternas betydelse för avkastningen på dina investerade pengar är viktigt att tänka på och att du sprider din risk, återigen lägg inte alla ägg i samma korg. Detta kan du uppnå genom att t. ex. månadsspara, så att du köper både i upp- och nedgång, samt genom att sprida ditt sparande över flera olika marknader och branscher.  


Tack för de goda råden och tack än en gång för intervjun. Hoppas du får en skön sommar!



*Intervjun har skett via mail och ingen har kommit till skada vare sig genom att ha tvingats sitta i rangliga solstolar eller dricka hemmagjord fläderblomsaft. 

söndag 26 juni 2016

Brexit

Det har antagligen inte undgått någon att britterna har hållit sin folkomröstning huruvida Storbritannien ska stanna eller lämna EU-samarbetet. 72% av de röstberättigade deltog och resultat blev 52% för "leave" och 48% för "remain".

Britterna önskemål är därmed att säga upp medlemskapet i Europeiska Unionen.



Bakgrunden till själva folkomröstningen är bl.a.interna slitningar inom Tory-partiet. Ett parti som både har EU-kritiker som EU-förespråkare.  Den brittiska premiärministern lovade ju en folkomröstning om saken om han kom till makten för att blidka båda sidor inom partiet.

Bakgrunden till EU-kritiken i sig är naturligtvis flera, men de kom allt högre och högre upp på agendan i spåren av euro-krisen. Den statsfinansiella krisen  kopplat till hög belåning och försämrad betalningsförmåga som drabbade många sydeuropeiska länder. Då var tankarna att krisen skulle tvinga en del drabbade medlemsländer (Grekland?) att gå ur samarbetet, men nu har det istället visat sig att det fått följdverkningar på annat sätt.

Storbritanniens medlemskap går tillbaka till försök att få gå med under 60-talet, men då gång på gång stoppades ansökan av franske presidenten Charles De Gaulle. Först efter dennes död på 70-talet kom Storbritannien med efter att 63% hade röstat för ett medlemskap.

På 80-talet kom frågan upp om medlemskapet egentligen var rättvist för Storbritannien. Kritiken gällde jordbrukssubventionerna. Storbritannien är inte ett utpräglat jordbruksland, men stora delar av budgeten gick just till jordbrukssubventioner. Lösningen blev att Storbritannien fick den s.k. "Storbritannien-rabatten" d.v.s sänkt medlemskapsavgift.

På 90-talet valde man, liksom flera andra länder, att stå utanför euro-samarbetet. Ett valuta-samarbete vars förespråkare menar på att det gynnar handel medan kritikerna menar på att det hindrar medlemsländerna att driva en självständig och effektiv monetär politik.

Det som de flesta tänker sig står på agendan nu är att den brittiska regeringen lämnar in ansökan om utträde och därefter bör förhandlingar börja om hur de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU bör se ut.

Det paradoxala är dock att Storbritannien i sig är en union av "medlemsstater". Där de olika delarna har röstat väldigt olika. I Nordirland och Skottland är en majoritet för att stanna i EU. I England och Wales är en majoritet för att lämna. Lika lite som någon vill tvingas vara kvar mot sin vilja, vill ju någon tvingas lämna mot sin vilja. Brexit skulle därmed kunna utlösa en kedjereaktion av politiska krav och kriser.

I förlängningen skulle man kunna tänka sig att Skottland hellre väljer självständighet och medlemskap i EU och Nordirland hellre väljer att ansluta sig till Irland. Därmed skulle Storbritannien upplösas i sin nuvarande form.

En skotsk folkomröstning angående självständighet genomfördes 2014. Då sade 55% nej till detta. Kanske kommer frågan dock nu aktualiseras igen.

Hur tänker då jag själv kring Brexit?

Jag ser det hela som en politisk kris - inte en direkt ekonomisk. Människor kommer producera, konsumera o.s.v. även fortsättningsvis. Börsmässigt så gillar visserligen inte Mr Market osäkerhet, men det sätter främst sina spår i kortsiktiga kurssvängningar. Inte bolagens långsiktiga framtidsförutsättningar. Det här därmed ingenting som gör att jag omvärderar bolagen på min bevakningslista.

Hur den här politiska krisen kommer utveckla sig har jag egentligen ingen aning om. Det finns ju en mängd scenarion som kan utspela sig - allt ifrån EU:s sönderfall till en revitalisering av EU-samarbetet. I det långa loppet kan naturligtvis ett förändrat politiskt klimat ändra affärsförutsättningarna för bolag verksamma i Europa, men det är saker som inte går att veta någonting om eller agera på i nuläget. Lika lite som jag vet hur sommarvädret - och därmed klädförsäljningen - kommer vara nästa år.

Personligen så är jag kritisk till ett flertal dimensioner inom EU, men jag är också positiv till andra. Den här dualistiska inställningen är troligen inte unik för mig. Det är enligt mig också en sund inställning. Det finns ingenting som är antingen eller. Man behöver kunna bara både positiv som kritisk på samma gång. I debatter så är det dock väldigt ofta svart eller vitt. Vilket ger intryck av att någon har rätt och någon har fel. Den egna sidan har rätt och den andra ljuger, verkar många tro. Eller i alla fall vill de som driver debatten få andra att tro så för att vinna stöd och minska förtroendet för "motståndaren". Verkligheten är naturligtvis inte sådan. Det finns nack- och fördelar med det mesta. Det är en bättre utgångspunkt  än att man pekar på (eller intalar sig om) vad som är  "rätt" eller "fel".

Detta gäller både investeringar som politik.


onsdag 22 juni 2016

Glad Midsommar!

Dagen med stort D i Sverige närmar sig med stormsteg. Blomster ska plockas, sill ska ätas, snaps ska drickas, visor ska sjungas. 

Appropå visor. Nedanstående visa vann snapsvise-SM 2012. 

Melodi: Trollkarlen från Indialand

När börsen har rasat får många panik
för borta är drömmen att bli ack så rik
Men nubben står stadig som ingenting hänt
För den ligger alltid kring 40 procent.


OMX30 har väl på lite drygt ett år gått från ca 1700 till ca 1300 så något direkt ras är det kanske inte frågan om, men fler och fler bolag har i alla fall gått från "dyra" till "köpvärda". Det om något är glädjande för netto-köpare.

Jag vill också passa på att flagga för att jag nu tänkt prova komponera och skicka ut kortare nyhetsbrev. Det första är tänkt att gå ut nu strax efter Midsommar. Så vill ni ha det i mail-inboxen så får ni skriva upp er på det nu: Nyhetsbrevet

Det kommer delvis överlappa en del saker jag redan skriver om på bloggen, men också delvis handla om saker jag inte behandlat, eller brukar behandla. Men nog om det.

Glad Midsommar i förskott (för jag misstänker det inte blir några fler inlägg förrän efter).




måndag 20 juni 2016

Checklista - Ägare

Andra punkten i den enkla checklista på 12 punkter jag använder mig av för att snabb-bedöma ett bolag och gradera det är ägarsituationen.

I likhet med de andra kontrollpunkterna så är det ju inte så att om bolaget inte klarar just den här punkten, att det diskvalificeras helt och hållet, men ju fler "varningslampor" som tänds ju mindre tillåter jag mig själv att köpa i bolaget. Om ens något.

Det jag vill se är att det finns en tydlig ägare med 20% eller mer av kontrollen i bolaget. Detta för att premiera att bolaget förhoppningsvis sköts för ägarnas bästa inte tjänstemännens. Att det finns en huvudägare som kan, och har, stakat ut riktning för bolaget. En ägare som kan driva igenom beslut som är nödvändiga för bolagets bästa på årsmöten m.m.

Liknande kriterium har t.ex. bloggaren Lundaluppen använt sig av Gynnsam ägarbild samt bloggaren Långsiktig Investering Investeringskriterier.

Indirekt kan man hänföra det också till Philip Fishers 12:e punkt i boken Common Stocks and Uncomming Profits även om stora ägare i sig inte garanterar att det finns ett långsiktigt tänk i bolaget.

Ska man undvika bolag utan en klar huvudägare? Nej det behövs inte. Då skulle ju man även få svårt att äga de stora globala bolagen som ofta ägs till några få procent hit eller dit av olika institutionella ägare.

Men för diskussionens skull. Finns det verkligen någonting som tyder på att ett sådant här kriterium är av godo? Eller är det bara ett hjärnspöke? Någonting att söka tröst i då "del-ägandet" blir mindre opersonligt om det finns en ägarfamilj eller liknande bakom. Någon eller några att identifiera sig med? Bolag som t.ex. Coca Cola och McDonalds har ju varit enormt framgångsrika med sina affärer trots att det egentligen inte finns någon utmärkande huvudägare i dem.

söndag 19 juni 2016

Checklista - Storlek och notering

Första punkten i den enkla checklista på 12 punkter jag använder mig av för att snabb-bedöma ett bolag är var bolaget är noterat.

Det är inte så att bolag som inte klarar punkten ratas i alla lägen, utan det är ju om ett flertal punkter inte klaras så kommer den få svårare att tilldra mig sitt intresse, alternativt så håller jag exponeringen på en låg nivå. Extremt få bolag klarar alla punkter.

Jag vill se att bolaget är ett large- eller midcap bolag på de nordiska (Sverige, Danmark, Norge, Finland) eller amerikanska börsen. För den amerikanska börsen dras gränsen vid deras definition av midcap, 2 miljarder usd.

Jag premierar väl genomlysta bolag, bolag som det går få tag på mycket information kring, som gärna varit med ett tag, noterade på reglerade handelsplatser med fungerande kontrollsystem, i länder vars "företagskultur" jag tror mig förstå. 

Bloggaren 4020 gick bl.a. igenom fördelarna med large- och midcap för några år sedan: Cap Size. Slutsatsen var att man ökar sina chanser till positiv avkastning över en längre tid samt att utdelningar är i regel större bland dessa bolag vilket också kan agera dragkrok för avkastningen.

Bloggaren Lundaluppen har tillika nyttjat largecap som utgångspunkt Tillräcklig storlek av samma skäl som jag angivit ovan.

Det hela går tillbaka till Benjamin Graham´s 7 kriterier för aktieval för den defensive investeraren som han beskriver i kapitel 14 sin bok The Intelligent Investor.

Vän av ordning kan tycka det är helt fel tänkt för bland de stora hittar man inte de underanalyserade småbolagen som analytiker och andra missat. Det är möjligt, men metoden går inte ut på att finna dessa "pärlor" utan att identifiera bra bolag och affärsverksamheter som man kan passa på att köpa när pessimismen är  tillfällig i det aktuella bolaget eller slagit till på marknaden i stort.

Ska man undvika småbolag? Nej det tycker jag inte men man måste anpassa sin metod till sina egna förutsättningar och intressen.

Men för att göra lite mer debatt av det. Den "kritik" jag kan ha mot småbolagsfascinationen i dagens börsklimat är att jag tycker mig se att man gärna motiverar det med att där hittar man de underanalyserade bolagen samt kan visa upp goda avkastningssiffror de senaste åren och hänföra till det. Samtidigt har ju de senaste åren varit extremt goda mot småbolag överlag. Hur kan man veta att det är just stockpicking och inte att trenden varit otroligt gynsam för småbolag - i stort sett alla småbolag? Börsklimatet har ju gynnat dem något otroligt då väldigt mycket billiga pengar letat efter tillväxt, var än det må ha funnits. Värderingar har skjutit i höjden för det krävs långt mindre kapitalinflöden på de mindre listorna för att lyfta dem än på de större, o.s.v.

Med det sagt så äger även jag bolag som inte finns listade på vare sig large- eller midcap, men min utgångspunkt är att närma mig dessa med större försiktighet. Därav är punkt 1 på min checklista - Storlek och notering.

fredag 17 juni 2016

Årets sommargäster

Ni vet vad man säger om traditioner. De är till för att börjas.

Här kommer en förvarning om en tradition jag tänkte börja med på bloggen. Kortare intervjuer av några "sommargäster" veckan efter midsommar.

Måndagen den 27 juni "gästas" bloggen av en förvaltare för en populär aktiefond. Hon axlar ansvaret för över 12 miljarder kronor av sparares pengar. Fonden blir bara populärare och populärare men i fondförvaltningen bryr man sig dock varken om brexits, makro eller mikro.

Torsdagen den 30 juni "besöks" vi av en känd skribent tillika bokförfattare. Bull eller bear? Ja troligen det förstnämnda. Intresserad av aktier sedan 1998 men håller sig hellre till enklare tumregler än sifferknäckande.

Slutligen, söndagen den 3 juli, en förvaltare med över 20 års erfarenhet av fondförvaltning. Har slagit index år efter år, men tar knappt ut någon avgift för förvaltningen för det. Träffat och skakat hand med både Warren Buffett och Charlie Munger.



Solstolarna är på plats. Men som sagt, efter midsommar...

onsdag 15 juni 2016

Checklistor och beslutsprocesser

När ni besöker ett sjukhus, har ni tänkt på alla dessa checklistor som sitter här och där? I akutrummet, undersökningsrum och patientrum. De finns där för att säkerställa att vården både är säker som effektiv. När en pilot ska starta ett flyplan tar han fram en checklista och går igenom alla moment som ska göras innan start. Det görs för allas säkerhet. Inget ska glömmas eller lämnas till slumpen.




På samma sätt kan man arbeta i många andra yrken, eller när man ska ta investeringsbeslut. Man utgår från en eller flera checklistor för att säkerställa att man gör rätt.

Det absolut första i en investeringsprocess brukar dock vara att få investeringsuppslag. Här har jag själv inget "recept" för hur man gör det på bästa sätt. Man får observera sin omvärld, läsa mycket, prata med folk. Tidningar, sajter, affärer, bloggar, butikshyllor, screeners, you name it. Ingen av oss lever ju i ett vakum så troligen uppstår nya investeringsuppslag via interaktion med andra på något sätt.

Momentet efter börjar dock bli intressant - tillika högst individuellt. Hur man väljer vad som är intressant eller ej.

Här använder jag mig av en 12 punkts lista som dels ska ge min en hint om bolaget ens är värt att lära sig mer om, dels hur stor exponering jag vid eventuellt köp kan tillåta mig i bolaget. Det ger med andra ord en fingervisning om hur mycket "risk" det är med bolaget. Risk definierar jag inte som volalitet i aktiekursen som vissa andra. Risk för mig är istället mer bolags- och branschspecifika faktorer.

Storlek och notering
Ägare
Ger bolaget utdelningar? 
Politisk risk

Den här enkla listan sållar m.a.o. bort de som jag bedömer som "svårast" samt om jag ändock lockas att köpa i de lägre rankade bolagen så håller jag exponeringen på en låg nivå. Det gör att jag är villig att kasta in mest pengar på de högre rankade bolagen, om tillfälle ges. Det gör att jag kan prioritera i mellan bolagen ifall tillfälle till köp ges i fler samtidigt. Berkshire Hathaway rankas t.ex. ganska högt på min lista. Det gör att jag kunnat månad efter månad köpa fler aktier i bolaget så fort kursen legat under mitt bedömda "köp-värde". Det gör att jag hållit exponeringen i 21st Century Fox på en lägre nivå eftersom det rankas lägre, trots att det funnits flera tillfällen till köp i relation till mitt "köp-värde".

Den här metoden har sina nackdelar:

Jag placerar inte mest pengar där det är mest "upp-sida".
Portföljviktningen blir sådan att några innehav får en stor påverkan och sedan finns det flera mindre.
När goda vinster/uppgångar görs i de lägre rankade bolagen så får det inte så stor effekt på den totala portföljen.

Jag har inte kommit runt dessa nackdelar, än. Så som jag ser det så är metoden främst inriktad på att inte förlora pengar - skydda mot misstag- inte maximera avkastningen.

Jag har tre portföljer som jag använder den här metoden på. Jag kan kalla dem lilla, stora och dollar-portföljen. Förutom de så har jag även sparande på annat sätt - i andra portföljer, t.ex. månatligt sparande i indexfonder, men det faller utanför det här med dessa checklistor.

Eftersom jag i inlägget innan anat ett visst intresse att diskutera vad man kan kalla analys- eller beslutsprocesser så tänkte jag att detta inlägg kan vara en början. Nästa inlägg om ämnet kommer handla om de första punkterna på checklistan. Tills dess, vad finns det för fördelar - nackdelar med ovanstående utgångspunkter?

Edit: inkluderar checklists-punkter ovan.

tisdag 14 juni 2016

Ett år senare med mindre transparens

Nu har det gått ett år sedan jag satte målet att gå mot strömmen och inte ha mer transparens vad det gäller köp och sälj av aktier i realtid, utan mindre. Mindre transparens eftersträvas var en reaktion på hur jag tyckte utvecklingen på många håll och kanter börjat handla mest om att exponera vem som köpte vad och när.

Jag kanske inte nått ända fram för här och där har det säkert pyst en del, men jag har mig veterligen inte baserat ett enda inlägg på bloggen det senaste året på vad som är köpt precis nu, eller vad som är nytt innehav i portföljen eller liknande.

Den här bilden har lyst med sin frånvaro.


Som målsättningen varit har jag istället försökt hålla inläggen på en mer allmän nivå och en nivå som inbjuder till läsarkommentarer och respons på mer övergripande teman. Kanske har bloggen förlorat en del på det, kanske inte. Det är ju upp till var och en att bedöma. Jag har i alla fall inte sett någon avmattning i antalet besökare på bloggen, tvärt om. Det kan ju dock förklaras av det större allmänna intresset för aktier också. Inte bloggen i sig.

Jag själv är i alla fall nöjd med det gångna året -att jag klarat mig från att diskutera aktuella placeringsbeslut i realtid. På samma sätt är jag nöjd med en del andra "goda vanor" jag blivit bättre och bättre på.

Så som att jag tittar på aktiekurser allt mer sällan och att köp-ordrar läggs långt innan, på börsens stängningstid, i innehav jag vill öka portföljexponeringen mot.

Jag tycker att de målen varit utvecklande, minst lika utvecklande som att försöka få x procent i avkastning. Tidsperioden är dock för snäv för att kunna avgöra om dessa "vanor"  bidrar till en bättre eller en försämrad beslutsprocess när det gäller investeringar. Jag hoppas naturligtvis på det förstnämnda.

Vad tycker du som läsare? Tillhör du dem som tycker bloggen blivit tråkigare då det saknas aktieköps-relaterade inlägg eller kan du leva med att inläggen här mestadels handlar om någonting annat?

måndag 13 juni 2016

Microsoft köper LinkedIn

Ströläste i nyhetsflödet idag och det fanns ju flera nyheter man skulle kunna kommentera på. Fastnade dock för Microsofts annonserade köp av det sociala mediesajten LinkedIn. Beloppet är inte direkt litet, 216 miljarder kr (26,2 miljarder usd).

Vad motsvarar det? Jo Investor. Hela Investor med noterade och onoterade innehav, rubbet.

Nämnde förresten LinkedIn 2014 i samband med ett inlägg kring Sociala medier.

Bolaget var ju redan då värderat i nivå med köpebeloppet, men aktiekursen verkar ha åkt lite berg- och dalbana över årens lopp. Noterade då även att sajten beräknades ha ca 190 miljoner aktiva användare. Idag är samma siffra 106 miljoner. Ser ut som om sajten har svårt att växa. Har själv ett LinkedIn-konto och kan bara bekräfta att aktiviteten är låg.

Störst inom sociala medier är väl ändå juggernauten Google eller Alphabet som det heter nu för tiden. 2014 värderades bolaget till 403 miljarder usd. Idag 493 miljarder usd. Alphabet har ju bl.a. Youtube med sina, enligt uppgift, över 1 miljard aktiva användare. Google+ m.m. Även här har jag naturligtvis under årens lopp experimenterat med en Youtube kanal

Är vi inne på sociala medier så går ju inte Facebook ignorera heller. På två  år har man växt från 1300 milj aktiva användare till 1600 milj. Jag vill minnas att även Instagram och deras 400 milj aktiva användare hör till Facebook också. Facebook är idag värderat till 326 miljarder usd.

Ett bolag som fått se sin aktiekurs falla ganska kraftigt över åren är Twitter. Idag har man 310 aktiva användare* vilket är lite mer än för två år sedan. Börsvärderingen har dock gått från 26 miljarder usd till 10 miljarder usd. Det är möjligt att Twitters kursfall sedan 2014 har samband med Spartacus Invest intåg i flödet på @Spartacusinvest... Jag ber om ursäkt för det.

Men, tillbaka till ämnet.

Vad tror du Microsoft vill få ut av köpet?

Kommer det bli en succe eller är det pengar i sjön?

Vilka sociala medier använder du?

*De andra 309999690 är Twitter-troll. Nä skämt åsido, blev en felskrivning som ändå blev lite kul med tanke på hur det är på Twitter så får stå kvar.


lördag 11 juni 2016

Hög risk i indexfonder

Ofta brukar indexfonders förträfflighet framhävas. Vi känner alla till fördelarna, låga avgifter, bred diversifiering ofta i både bolag som bransch samt över tid helt ok avkastning till i princip inget jobb.

Men är indexfonder en lågrisk placering?

Inte utifrån ett klassiskt värdeperspektiv. Låg risk definieras ofta då som en tillgång som köps billigt - med en säkerhetsmarginal till dess värde. Det går inte alltid sätta fingret på vad som är billigt, men ofta går det sätta fingret på vad som - utifrån rådande förutsättningar - är dyrt. Därför köps t.ex. inte H&M på 350 kr, men står aktien ett år senare på 250 kr börjar det bli intressant. Man undviker alltså köpa dyrt och sparar pengarna till tillfällen då det ser mer fördelaktigt ut.

En klassisk indexfond tänker tvärt om. En klassisk indexfond är kapitalviktad. Det innebär att ett bolag  får större vikt i ett index när börskursen stiger.

Detta innebär att "billiga" bolag säljs till förmån för att öka i bolag som kan ha fått "bubbelvärderingar". Ur ett klassiskt värdeperspektiv är detta - att köpa dyrt - ett högt risktagande.

För en "trendföljare" är detta förfarande däremot lågt risktagande. Där ska man sälja det som går ned och köpa det som går upp.

Ur ett värdeperspektiv kan man dock komma runt problemet genom att ha förutbestämt viktade innehav. När man pratar om indexfonder så ställer man därför ofta en räntefond i relation till sitt indexfond-innehav. Genom att sälja av en "dyr" indexfond för att t.ex. upprätthålla balansen 75-25% kan man köpa tillbaka "billigt" när indexfonden sjunker.

Förutbestämd viktning används även av andra fonder. Spiltan investmentbolag fond arbetar så. De har på förhand bestämt hur stor vikt investmentbolagen ska ha i fonden och därför köps det i det "billiga" investmentbolaget och säljs i det "dyra" när man ska upprätthålla rätt balans.

Men, som sagt. Indexfonder brukar vara kapitalviktade vilket ur ett klassiskt värdeperspektiv innebär att man riskerar lägga mycket pengar på att köpa någonting dyrt.

torsdag 9 juni 2016

Skatteåterbäring

Många bör ha fått sin skatteåterbäring nu i dagarna.



Det är drygt 29 miljarder kr som delas ut innan midsommar. Själv blir jag utan då jag istället får betala tillbaka en del. Huruvida det är bra att få tillbaka eller få betala in råder lite olika meningar om. Jag försöker i alla fall se till så att ingetdera kommer som en stor överraskning.

Jag brukar så här års slå ett slag för sparbuffert. Tyvärr har ju sparräntan sjunkit år efter år och några riktigt bra sparkonton utan bindningstid och med insättningsgarantier är svåra att finna.

Hoist Spar erbjuder just nu 0,7% ränta. Marginalen Bank 0,6%. Någon kanske kan ge förslag på fler sparkonton?

Sedan har det blivit populärt att "bli sin egen bank". Så kallad peer-to-peer lending.Det är ju en fiffig affärside - för den som sköter transaktionerna. Själv definierar jag peer-to-peer ledning som en högrisk placering och inget för en sparbufferten att förvaras i.


Jag vill också passa på och slå ett slag för att skapa incitament för att öka just sparandet. För den som vill låna finns redan gott om incitament, låga räntor samt ränteavdrag, men för den som vill skaffa sig en vanlig, enkel sparbuffert då?

Varför kan man inte få avdrag för sådant?

Jag tror att ett schablonavdrag på kapitalintäkter skulle befrämja sparandet. Låt oss säga på ca 5000 kr. Låt personer få tjäna de första 5000 kr i kapitalinkomst skattefritt. Ett sådant avdrag fungerar oavsett sparform.

När det gäller ränteavdragen är jag som vanligt för att fasa bort dem.

måndag 6 juni 2016

Glad Nationaldag!

Glad Nationaldag!



Hoppas du firat dagen på ett för dig behagligt sätt.

Dagen till ära kommer här ett inlägg kring fonder med Sverige-fokus. Fonder som investerar i större eller mindre bolag i Sverige. Fonder med minst 10 års uppvisad historik.  Många fonder har faktiskt påfallande ofta kortare historik än så. Något man kan betänka.

Vi börjar med tio stycken fonder med inga eller låga förvaltningsavgifter.

AvanzaZero 103% avkastning på 10 år och  0% i förvaltningsavgift.

SPP Aktiefond Sverige A 113% avkastning på 10 år och 0,2% i förvaltningsavgift.

Aktiespararna Topp Sverige 95% avkastning på 10 år och 0,3% i förvaltningsavgift.

AMF Aktiefond Sverige 124% avkastning på 10 år och 0,4% i förvaltningsavgift.

Enter Select Pro 159% avkastning på 10 år och 0,5% förvaltningsavgift.

Enter Sverige Pro 129% avkastning på 10 år och 0,5% förvaltningsavgift.

AMF Aktiefond Småbolag 179% avkastning på 10 år och 0,6% i förvaltningsavgift.

Catella Sverige Index A 112% avkastning på 10 år och 0,6% i förvaltningsavgift.

Handelsbanken Sverige Index Criteria 109% avkastning på 10 år och 0,65% i förvaltningsavgift.

Handelsbanken Sverigefond 115% avkastning på 10 år och 1% i förvaltningsavgift.

Tillsynes många indexfonder som i mångt och mycket får liknande avkastningssiffror. Småbolag sticker naturligtvis ut lite. Är man ute efter en småbolagsfond så verkar faktiskt AMF Aktiefond Småbolag vara ett gott alternativt. Förvaltningsavgiften är relativt låg, historiken god.


10 exempel på fonder med "höga" förvaltningsavgifter finner vi sedan här nedan.

Cliens Sverige B 159% avkastning på 10 år och 1,75% i förvaltningsavgift.

Enter Sverige 109% i avkastning på 10 år och 1,7% i förvaltningsavgift.

Lannebo Sverige 133% i avkastning på 10 år och 1,6% i förvaltningsavgift.

Länsförsäkringar Småbolag 145% i avkastning på 10 år och 1,6% i förvaltningsavgift.

Danske Invest Sverige Fokus 70% i avkastning på 10 år och 1,5% i förvaltningsavgift.

Handelsbanken Svenska Småbolag 230% i avkastning på 10 år och 1,5% i förvaltningsavgift.

SEB Sverigefond Småbolag 160% i avkastning på 10 år och 1,5% i förvaltningsavgift.

Spiltan Aktiefond Stabil 185% i avkastning på 10 år och 1,5% i förvaltningsavgift.

Carnegie Sverigefond 146% i avkastning på 10 år och 1,4% i förvaltningsavgift.

Didner & Gerge Aktiefond 181% i avkastning på 10 år och 1,22% i förvaltningsavgift.

Vi har då flera småbolagsfonder, men också fonder med någon form av aktiv strategi och/eller placeringsfilosofi. Tittar man på "vinnare" bland de dyra så sticker Handelsbanken Svenska Småbolag, Spiltan Aktiefond Stabil och Didner & Gerge Aktiefond. Danske Invest Sverige Fokus är frågan om den inte kommer läggas ned om den fortsätter som förut. Ofta händer ju detta med lågpresterande fonder. De som blir kvar är de som p.g.a. tur eller skicklighet (beror på vem man frågar) lyckats navigera hyfsat rätt.

lördag 4 juni 2016

Veckans börsutmaning

För nästan exakt ett år sedan kördes Veckans börsutmaning.

Utmaningen gick ut på att under tre vardagar inte logga in på depåerna, kolla på börsen eller någon notering av dina bolag.

Ibland kan man ju faktiskt undra över om fascinationen av aktier drivs av intresse för att tjäna pengar eller för intresset av att alltid ha något att göra? Det finns ju alltid ny information när det gäller aktier. Det finns ju alltid nya vrår att krypa i, nya spännande case, nya kurser att kolla upp.

Klarar du och jag och den genomsnittlige aktieintresserade killen/tjejen att  INTE logga in på depån eller kolla upp kursrörelser under tre dagar? Eller har spänningen tagit oss i ett sådant grepp att vi inte kan motstå? Måste vi ha vår dagliga "fix"?

Förra året var utmaningen att inte titta under tre börsöppna dagar, tisdag, onsdag och torsdag.

Vi kör samma kriterier även i år.





Exempel på kommentarer som följde förra året var:

"Ajdå... måste man vara med? Haha! Jag hoppar utmaningen eftersom jag vet att jag kommer plocka upp mobilappen av misstag någon dag ändå haha."

"Inga problem. Om man som jag är långsiktig i sina aktieinvesteringar så behövs inte ny info hela tiden."

"Jag loggar in på tok för ofta under arbetstid. Vet inte varför egentligen."

"Jag klara mig tills nu. 2,5 dagar =("

"Här är en som har lyckats! Först idag loggade jag in. Att titta på kurserna på kontot varje dag har vissa likheter med att köra bil och titta på vägen precis framför motorhuven. Nyligen har man förresten kunnat läsa att flitigt mejlläsande ökar dopaminet; samma gäller säkert börskurser på kontot och en massa annat på internet. Vi är nog alla dopaminberoende. Så att vänja sig av ger nog verkligen abstinensbesvär."

"Det var ett mycket lärorikt experiment och jag hade (vilket förvånade mig en del) inga större problem att låta bli att titta på de enskilda kurserna. Däremot lyckades jag inte undvika att titta på ”indexpilen” vilket jag hade förutsatt mig att inte göra."

"Jag deltog också i utmaningen och det gick bra :)"

Klarar du under tisdag, onsdag och torsdag under kommande vecka att inte logga in på depåer, kolla börsen eller kursnoteringar? Om du vågar anta utmaningen så skriv gärna en kommentar nedan och/eller när fredagen kommit kring hur det gått. Om du inte vågar, välkommen att skriva då med.


onsdag 1 juni 2016

Lars Blogg Elva 2016

Snart drar EM i fotboll igång och många bloggare har ställt upp bolagselvor.

Signaturen Lars har dock satt ihop en blogg-elva istället.



Lars är känd för att med sina smått raljerande, ibland kritiska, ofta tänkvärda kommentarer ha höjt läsvärdet på mångas bloggar under årens lopp. 

Lars har satt upp en 4-2-4 uppställning som brukar tillskrivas starka defensiva egenskaper i kombination med starka offensiva egenskaper. Ett passande spelsystem av"coach" Lars. Dock vet jag också av erfarenhet av Lars snabbt kan ändra sig om spelsystemet inte verkar ge resultat. Om matchen går i fel riktning så tvekar inte Lars att snabbt ställa om.

Man kan dock alltid lita på att, oavsett spelsystem, så kommer Lars alltid lufta sina synpunkter om både domare, publik, spelare som motståndarlaget.

Så. Här är den.

Lars Blogg Elva 2016.


"Ser att det är mycket fotboll på bloggarna nu.

Här är min Blogg Elva 2016.

Målvakt


Classier Corn. Har en fantastisk förmåga att stå rätt i målet, och läsa spelet.


Backlinjen

Petrusko: Energisk. Snabb.


Z2036: Håller alltid en bra lägsta nivå även när han har en dålig dag.


Spartacus Invest: Får en libro roll. Går mycket på rutin. Pålitlig.


Aktieingenjören: Enormt ambitiös. 



Mittfältet

Irvings Investeringar: Briljant playmaker. 


Investerarfysikern: Kan jobba bra både framåt och bakåt. Enormt stark på att läsa spelet.



Anfallet:

Martin Aktiefokus, Kenny Aktiefokus: Helt irrationella i sitt spel. Vid ett tillfälle sparkade Kenny bollen i eget mål skyllde på att han var så stressad av sin gruvinvestering. Till hans försvar kan sägas att Irving retat honom genom att dyka upp med en påse fågelfrö innan matchen. Glöm nu inte att mata kanariefågeln meddelade han förnumstigt.

Sparo: Ett nyförvärv. Tung centertank. Vit förbannad man. Kallar ibland medspelarna för idioter.


Gustavs aktieblogg: Betyder mycket för laget. Glad och positiv. Bjuder gärna Sparo på en öl efter en förlust match. Då blir Sparo god och glad igen. Gustav brukar ibland berätta hur man spelar fotboll i Honduras. Det tycker Sparo om att höra. Beundrar Gustav i smyg men skulle aldrig erkänna det.

Soliga Hälsningar

Lars"