måndag 4 februari 2013

Världens bästa stålbolag

Vilket är världens bästa stålbolag?

Ja, tyvärr så kan jag nog inte påstå att det är svenska SSAB. En ledtråd kan man kanske få om man tittar på vilket världens främsta investerare, Warren Buffet, äger.

Det är inte världens största stålbolag, Arcelor-Mittal. Ej heller USAs största US Steel. Inte ens en s.k. dividend aristocrat så som Nucor. Nej svaret är koreanska POSCOR.

Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway köpte in sig redan 2006, d.v.s. innan finanskrisen.

Det imponerande i sammanhanget är, som det har visat sig, att Warren Buffett lyckades köpa in sig i det stålbolag som tillsynes opåverkat seglat igenom finanskrisen, t.o.m. gått stärkt ur den och fortfarande stärker sina positioner. Detta till ett pris som låg under vad man annars betalade för stålbolag på denna tiden.

Priset han betalade motsvarade ca 0,8 av eget kapital. Detta i en tid då man generellt betalade premium mot det egna kapitalet för stålbolag. Warren Buffet har själv uttalat sig om att 2006 var en tid då det var svårt att hitta bra köp. Han har då, trots tidigare motvilja att titta utanför USA, letat efter köpkandidater utomlands. Han hittade ett bolag i Sydkorea, POSCOR.

Man kan hänvisa till att Warren Buffet har tur, att han har tillgång till billiga pengar o.s.v. men personligen kan jag inte bli annat än ödmjuk över någon som prickar in ett köp, billigt köp enligt den tidens värderingar, i ett bolag som visar sig gå opåverkat och stärkt igenom ett av historiens största krascher. Hur gör han?

Vad är det nu som gör att jag kallar POSCO världens bästa stålbolag? Är det enbart för att jag är en beundrare av Warren Buffets stock-picking förmåga? Nej, även nyckeltalen talar till bolagets fördel som jag ska visa nedan.

POSCO är just nu världens femte största stålbolag, noterat både i hemlandet på Seol-börsen som i Tokyo och NYSE (för svenska investerare är antagligen ADRn på NYSE lämpligast). 

De största ägarna är Korean National Pensions Fund (6%), Nippon Steel (5%) och Berkshire Hathayway (5%).

Som synes av stapeldiagrammen nedan har finanskrisen knappt påverkat bolaget. Diagrammen visar miljarder koreanska won.

Omsättningen har överlag stadigt ökat, t.om. kraftigt de senaste åren. En delförklaring till det återkommer längre ned.

Vinsten varierar något vilket är fullt förstårligt i stålbolag, men som synes så uppvisar bolaget inga försluster alls. Inte ens i närheten. Inte ens i en period där andra stålbolag fått se sig gå med förlust inte ett år utan i vissa fall två, tre år.

Att bolaget presterat vinst efter vinst syns också på utvecklingen av det egna kapitalet. Stadigt stigande. Även här i motsatts till många andra stålbolag som sett sitt egna kapital urholkas.


Ser man då på ROE så syns att avkastning på det egna kapitalet sänkts något, dock av förklarliga skäl aldrig negativt. Den senaste 5-års perioden har uppvisat en ROE på i medel 12%. Avundsvärda siffror för ett stålbolag.


Tittar man då på skuldsättningen i form av debt/equity så uppvisar bolaget en väldigt stark balansräkning. Inte minst då Warren Buffet bestämde sig för att köpa (år 2006 var Debt/equity 0,4). Fortfarande är den i jämförelse med många andra stålbolag stark, men som stapeldiagramet visar har bolaget dragit på sig en högre skuldsättning de senaste åren, i sviterna av finanskrisen.

Anledningen är förvärv. När bolag som Arcelor-Mittal säljer av tillgångar för att betala av sitt skuldberg så belånar sig POSCO för att köpa tillgångar. Detta är ju också sådant man som investerare vill se hos ett sunt skött bolag. En stark balansräkningar som används för att göra billiga förvärv när andra tvingas att sälja.

Jag är dels imponerad av POSCO, dels imponerad av hur Warren Buffett lyckats göra ett dylikt köp, i toppen av konjunkturläge. Hur kunde han veta? Eller tänkte han helt enkelt bara att när en tillgång säljs till rabatt, som är lågt belånad och i en bransch vars produkter bör efterfrågas i många, många år till, då är det ett bra köp oavsett konjunkturläge? Ja kanske det.

Tittar vi nu på värderingen av POSCO idag så värderas det till P/B 0,72 och P/S 0,42 d.v.s. P/B mässigt i den prisklass som Warren Buffet köpte för då det begav sig.

P/S mässigt ligger POSCO just nu i nivå med värderingen på svenska SSAB.

De referenser jag funnit så har Warren Buffett uttalat sig om att han ej varit intresserad av att köpa fler PSOCO aktier. Detta i en tid då den värderats till P/B 1,1 vilket inte överraskande indikerar att Warren Buffet anser att även om bolaget är välskött så är det bara köpläge om den handlas till "rabatt".

Ibland blir man kanske lite väl navelskådande och tror att Europa trots allt fortfarande måste vara världens ekonomiska centrum, men när man tittat närmare på t.ex. stålindustrin och gör jämförelser så blir det ganska tydligt att världens nav flyttat. Det är i Seoul, Tokyo och Beijing världens företagsekonomiska nav ligger. Huruvida man strejkar eller jobbar i Athen skapar visserligen nyhetsrubriker men gör väldigt, väldigt lite avtryck på det stora hela.

Det får en också att fundera...

Om världens femte största stålbolag med starka finanser och världens framsida som marknad, värderas lika mycket eller lite som ett litet skuldsatt svenskt stålbolag, med världens baksida som marknad. Vilket bör man köpa?



4 kommentarer:

  1. Intressant. Verkar uppenbarligen lite skevt, men du påpekade ju att stålmarknaden till stor del är lokal/regional och det skulle kunna vara så att det finns en stor oro för att Kinas enorma stålkonsumtion från infrastrukturprojekt och bostadsbyggande de senaste tio åren kommer att stagnera eller minska och då slår det också lokalt. Det finns säkert en enorm överkapacitet i Asien om så blir fallet och då kommer POSCO säkert att klara en kris galant medan andra slås ut.

    Problemet med informationsunderskott gör sig nog gällande här. Det är bekvämt att investera i något som man har bättre koll på, vilket i detta fall blir SSAB.

    Själv håller jag mig borta från både POSCO och SSAB, tror jag. Jag blev lite sugen på att spekulera i SSAB och nu är jag lite mindre sugen efter att ha funderat lite och ventilerat mina egna tankar. Om kursen sjunker till säg 75 % av eget kapital exklusive goodwill (dvs. under 30 kr) så börjar jag nog fundera igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag står troligen också över tillsvidare. Nya kunskaper har man förhoppningsvis förskaffat sig som kanske kommer till nytta någon gång.

      Jag hade hoppats att inom stålindustrin hitta något liknande Wilh Wilhelmsen, men så verkar inte vara fallet.

      Fortsätter dock bevakningen/letandet. :)

      Radera
  2. Man kan bara ödmjukt försöka lära sig av Warren Buffet uppenbarligen =)

    SvaraRadera