lördag 9 februari 2013

SSABs bokslut

Eftersom SSAB var det senaste bolaget som jag tittat närmre på så passar jag även på att kommentera det bolagets bokslut lite extra.

SSABs bokslut

Rapporten gav inga muntra besked. Någon vinst blev det egentligen inte, rörelseresultatet var negativt, även om man undvek att redovisa röda siffror. Utdelningen sänktes till 1 kr/aktie. Samma nivå man höll under förlust året 2009.

VD kommenterar bl.a. "Stålmarknaderna fortsatte att utvecklas negativt efter den försämring i orderingång vi såg i början av hösten. Den svaga utvecklingen gäller framförallt den europeiska marknaden men också i Nordamerika och Asien visade kunderna en avvaktande hållning."

Rörelsemarginalerna viker nedåt i alla bolagets affärsområden. Det ironiska är att det enda affärsområdet som håller sig någorlunda uppe och som räddar bolagets resultat från att falla igenom botten helt och hållet är den amerikanska d.v.s. före detta IPSCO. Samma affärsområde som är upphov till SSABs gigantiska Goodwill-post.

Kortfattat så kan man väl säga att Europa är "dött", med minskad produktion och efterfrågan. Europas största ståltillverkare ThyssenKrupp är ju på väg att avveckla sin stålverksamhet bl.a. genom försäljning av sin rostfria ståltillverkning till finska Outokumpu. ArcelorMittal stänger ned och försöker sälja stålverk. Tata Steel verkar ångrar sig rejält så här i efterhand att de köpte brittisk-holländska Corus. Just nu verkar Europa som helhet köra på 2/3 av sin produktionskapacitet, men det har inte hjälpt, än.

Amerika ser ut att ha vänt. Marknaden där ser ljusare ut. Dock har det inte riktigt hjälpt de amerikanska stålproducenterna. I "normalfall" så är stål någonting som produceras och konsumeras lokalt/regionalt. Undantag finns t.ex. mitt under superhögkonjunkturen då stålpriset stack i väg så pass så det var värt att transportera det ända till det växande Kina.

Nu har dock vänt. Kina är nu själva världens största stålproducent och kan försörja sin egen marknad (och mer därtill verkar det som). Det nya fenomenet har hänt att istället för att västerländska stålbolag exporterar till Kina, så har kinesiska stålbolag börjat exportera till västerlandet. FAST stålpriserna inte egentligen motiverar långväga transporter eftersom de är så låga som de är, enligt amerikanarna.

I rapporter från amerikanska stålbolag kan man läsa om anklagelser om att Kina dumpar stål på den amerikanska marknaden. Att kinesiska bolag blir subventionerade av kinesiska staten för att kunna hålla uppe produktionen. Resultatet har blivit att 1/5 av stålet som konsumeras i USA nu kommer från Kina.

I SSABs rapport noteras det genom följande ordalydelse "Det största hindret var import till USA av standardstål från Kina. Under ett par månader låg importen från Asien på rekordnivåer."

Även i Europa verkar det som om vissa företag höjt röster mot den kinesiska stålexporten som de menar på ej är marknadsmässig korrekt. Mellan raderna tycker jag mig utläsa att man önskar en form av reglering. Någon form av strafftullar eller dylikt eftersom man anser att Kina utövar otillbörlig  marknadspåverkan genom att subventionera sin egen stålproduktion.

Vi får helt enkelt se hur tongångarna kommer gå framöver.

 

Vänder jag blicken tillbaka mot SSAB så är jag främst intresserad av att se om det hänt något som gjort fundamental skillnad för bolaget och dess affärer. För att "gissa och tycka" så lite som möjligt använder jag Piotroskis F-score.

Resultatet gav vid handen att SSAB 2012 kontra 2011 gav 4 F-score. Inte alls imponerande på den 9-gradiga skalan. Jag gör en påminnelse om att följa upp med ytterligare en koll vid senare rapporttillfälle.

Den andra intressanta biten är balansräkningen. Det är ju skönt att se att goodwill posten minskat med drygt 1 miljard under året som gått, men den är fortfarande rejält stor. Justerar jag det egna kapitalet (som enligt balansräkningen är på 88,81 kr/aktie) för goodwillposten landar jag på 33,60 kr/aktie.

Även om det är "goodwillposten" som ändock är den del i SSAB som genererar en del pengar så att säga så vill jag helst inte betala mycket (om ens något) för det.

Jag bibehåller min bevakning, men jag tänker inte köpa några aktier i SSAB just nu.

Vad tror du om världshandeln och stålmarknaden framöver? Kommer vi få se mer frihandel eller mer protektionistiska tongångar?

2 kommentarer:

  1. Det är inte lätt för stålbolagen när marknaden har fel och de onda kineserna dumpar priserna på ännu en marknad...

    Kassaflödesmässigt så noterar jag att de fortsätter att ta från sitt lager vilket upprätthåller positivt kassaflöde. Det finns fortfarande en del varulager att ta av även om befintlig produktion också fortsätter, men i lägre tempo.

    Jag noterar också att de långfristiga skulderna har marginellt, vilket inte är positivt.

    Vi har knappast sett botten i Europa än så SSAB:s börskurs ska nog ner mer i källaren. Når vi P/B ex goodwill kring 0,5 så ska jag ta mig en titt på bolaget igen.

    SvaraRadera
  2. Hehehe ja den enes död den andres bröd...

    Vi får båda hålla tummarna för sjunkande kurs. :) I detta fallet verkar det heller inte vara bråttom. Om stålindustrin liknar pappersindustrin kan det bli en utdragen process. Jag tror att om SSAB ska kunna konkurrera i framtiden så är det att få till en högre andel nisschprodukter som gäller. Detta verkar också vara den utveckling man försöker få till.

    SvaraRadera