Först en liten översikt över de tio största stålbolagen i världen. Bara så att vi får rätt perspektiv på vad Sveriges, eller t.o.m. Nordens, "stora" stålbolag SSAB har att mäta sig med, globalt sett.
Bolagsnamn Producerad mängd stål 2011 (Land, eller i. a.f. var man har registrerat sitt moderbolag)
ArcelorMittal 97 milj ton (Luxemburg) .- Bildade vid sammanslagning av Arcelot och Mittal världens i särklass största stålbolag.
Nippon Steel & Sumitomo Metal 46 milj ton (Japan) - Bildades 2012 vid sammanslagning av Nippon Steel och Sumitomo.
Hebei Iron and Steel 44 milj ton (Kina) - Kinas största ståltillverkare och är en sammanslagning från år 2008 av Tangsteel och Hangsteel.
Baosteel 43 milj ton (Kina) - Växte mycket i storlek efter Asien-krisen på 90-talet i och med förvärv av många andra kinesiska stålbolag. Baosteel noterades på Shanghaibörsen år 2000.
POSCO 39 milj ton (Sydkorea) - POSCOS historia går tillbaka till Sydkoreas industrialisering på 60-talet. Bolaget finns listat inte bara i Seoll utan också i Tokyo, London och New York.
Wuhan Iron and Steel 38 milj ton (Kina) - Kinas egentligen första stora stålgigant med ursprung från 50-talet. Listades på Shanghai börsen 1999.
Jiangsu Shagang 32 milj ton (Kina) - Kinas största privatägda företag.
Shougang 30 milj ton (Kina) - En av de äldsta stålbolagen i Kina vars ursprung går tillbaka till 1919.
JFE 30 milj ton (Japan) - Konglomerat vars bas består av ståltillverkning men även inkluderar varvsindustri, fastigheter m.m.. JFE är en sammanslagning 2002 av tidigare Nihon och Kawasaki Steel.
Ansteel 29 milj ton (Kina)
Som synes så är 6 av de 10 största kinesiska bolag. Kina står ju mycket riktigt också för drygt halva världsproduktionen som världskonsumtionen av stål.
9 av 10 bolag är asiatiska. Även ArcelorMittal har en stor del av sin produktion och försäljning i Asien. Moderbolaget är dock registrerat i Luxemburg. Den stora andelen asiatiska stålbolag i toppen är heller inget konstigt. Det är helt klart i Asien det mesta stålet konsumeras. De fyra nationerna Kina, Japan, Indien och Sydkorea står själva nästan för drygt 2/3 av världens stålproduktion och stålkonsumtion.
Noterbart är att stål i huvudsak produceras och konsumeras lokalt och regionalt. Det är egentligen ingenting man som färdig slutprodukt skickar runt halva jordklotet. Istället är det malmen och kolet man transporterar, till stålverken.
En annan tydlig trend är konsolideringen som pågått under en längre tid nu. Stålbolag går samman, förvärvas och slås ihop. SSAB förvärv av IPSCO är i detta sammanhang inget konstigt eller unikt. Långtifrån, det är mer eller mindre kutym i branschen.
Sätter vi nu SSAB i relation till de tio ovan nämnda bolag så är SSABs produktion på ca 4 miljoner ton ganska blygsam. SSAB största marknader är också Europa och USA m.a.o. på "gårdens baksida". Eftersom stål är mer utav en regional handelsvara är det således troligen mer relevant att jämföra SSAB med de största aktörerna i Europa och USA.
Jag drar då fram de fem största och tittar på balansräkningen utifrån debt/equity samt två värderingsparametrar, P/B och P/S.
P/E kan i sammanhanget vara ganska orelevant då konjunkturkänsliga bolag har en tendens att ha lågt P/E när hjulen snurrar som fortast och kurserna är som högst i relation till den långsiktiga "normalvärderingen" och vice versa. Nu säger inte P/B och P/S kanske så mycket heller, men mitt antagande är att i alla fall P/S är en hyfsad värdemarkör. Om man nu vill jämföra olika bolag i samma bransch. I regel svänger omsättningen långt mindre än vinstmarginalerna i konjunkturkänsliga branscher.
Hur som helst de fem största i Europa och USA är:
ArcelorMittal 97 milj ton (Luxemburg)
Tittar man på balansräkningen så ligger debt/equity på 1,15.
Som tidigare påpekats, världens största ståltillverkare med förgreningar över hela världen inklusive stor del av den europeiska marknaden. Man har stängt ned anläggningar i bl.a. Belgien p.g.a. överkapacitet i Europa. Direktavkastningen ligger f.n. på ca 3,7%. P/B 0,5 och P/S 0,3
Tata Steel 24 milj ton (Indien)
Tata Steel har en ansträngd balansräkning med en debt/equity på 2,34.
Dotterbolaget Tata Steel Europe är näst största ståltillverkaren i Europa. Tata Steel Europe motsvarar ganska väl tidigare Corus, som var ett brittiskt-holländskt stålbolag som förvärvades av Tata Steel 2007 för drygt 12 miljarder usd. Detta efter en budstrid mellan Tata och brasilianska CSN. Tata Steel Europes omsättning är på ca 16 miljarder usd (2012), vilket verkar ligga i linje med omsättningen vid köpetillfället. Detta motsvarar alltså ett pris på Corus på ca P/S 1,3. Detta var då innan Finanskrisen då "hjulen snurrade som fortast". Tata Steel Europe har haft det tufft de senaste åren liksom alla andra aktörer på den europeiska marknaden. Anledningen att jag noterar ned Corus-affären speciellt är för att det kan vara intressant att se värderingar under en högkonjunktur.
Tata Steel Europe är ju nu inte särnoterat, men ser man till bolaget som helhet så handlas aktien till ca P/B 0,75 och P/S 1,1. Direktavkastningen är 3%. Tata Steel som helhet sticker också ut genom att ha en stadigt ökande vinst även igenom Finanskrisen. Anledningen finns nog på bolagets hemmamarknad, Indien. Indiens stålkonsumtion steg t.ex. ca 5% under 2013, ca 6% under 2012 och 11% 2011. M.a.o. en helt annan situation än den vi sett i Europa under samma tidsperiod.
US Steel 22 milj ton (USA).
US Steels balansräkning är heller ingen fröjd för ögat. Debt/equity på 2,97.
Med en omsättning på totalt ca 20 miljarder usd står Amerika för merparten och Europa för ca 1/4. US Steel har fyra förlustår bakom sig och sjunkande utdelningar. Direktavkastning är i skrivande stund 0,9%. Värderingen ligger på P/B basis på ca 0,9 och P/S på 0,2.
Nucor 20 milj ton (USA)
Nucor är branschens stjärna i USA vilket också märks på värderingen. Debt/equity ligger på 0,95.
Omsättningen ligger på ca 20 miljarder usd och bolaget går med vinst samt har sakta, stadigt ökat utdelningarna. Den mesta försäljningen sker i Nordamerika. Direktavkastningen ligger just nu på ca 3,2%. Värderingen sett till P/B på 1,9 och P/S på 0,8
ThyssenKrupp 18 milj ton (Tyskland)
Konglomerat som förutom ståltillverkning har hisstillverkning, varvsindustri m.m.. Bolagets ursprung är ihopslagningen av Thyssen AG och Krupp år 1999. Ansträngd balansräkning med en Debt/equity på 3,19.
Ståltillverkningen är hårt pressat. ThyssenKrupp fick kraftigt sänka sina utdelningar och nu senast t.om. ställa in dem. Man håller just nu på med en omställning där man har för avsikt att försöka ställa om mot mer tillverkning av andra industriprodukter och ha mindre fokus på stål framöver. Värderingsmässigt så ligger aktien på P/B 2,6 och P/S 0,2.
SSAB 4 milj ton (Sverige)
Debt/Equity för SSAB är 1,03. I jämförelse så är finanserna alltså inte alls lika ansträngda som bland många av de andra aktörerna. SSAB ligger här på samma nivå som t.ex. Nucor.
Sett till direktavkastningen så presterar man även här väldigt bra (förutsatt att den bibehålls på 2 kr). Just nu är den 4,3%. Högst i jämförelsen.
SSAB handlas just nu till ca P/B 0,5. P/B-talet varierar en del i branschen, men undantar man konglomeratet ThyssenKrupp så verkar en värdering runt och en bit över P/B 1 härledas till stålbolagen när det går tämligen bra för dem, medan kring P/B 0,5 är mer utav en krisstämpel.
SSAB P/S-tal ligger på 0,4 och är därmed någonstans "mitt i mellan". Skuldsatta bolag så som ThyssenKrupp och US Steel handlas t.ex. på P/S tal hälften så höga, medan den amerikanska favoriten Nucor handlas till dubbelt så högt P/S-tal och Tata Steel som uppvisat stadig tillväxt en bit över P/S 1.
Summa summarum så bedömer jag att SSAB bör ha förmåga att övervintra ett tag till. Finanserna är inte avskräckande dåliga om man jämför med branschkollegorna. Därtill så sticker heller inte värdering på t.ex. P/S-basis ut som något helt stick i stäv med vad som kan vara relevant.
Väljer man att titta bakåt och då enbart på SSABs historiska värdering så visar det att värderingen över en konjunkturcykel i medel legat på P/B 1,3 och P/S 0,8.
Relativa jämförelser eller historiska diton säger naturligtvis ingenting om framtiden. Historien brukar som bekant ej heller upprepa sig, men ganska så ofta så sägs den rimma.
För sakens skull så slänger jag in ett sista stapeldiagram så att storleksförhållandena riktigt sjunker in. Stålproduktion i miljoner ton.
"Är du smartast i rummet så befinner du dig i fel rum" är ett talesätt som jag tycker mycket om. Det skulle vara intressant att överföra den underliggande tanken till aktier för att beskriva de företag som är bäst i branschen men befinner sig i en oattraktiv bransch.
SvaraRaderadet är intressant att skillnader i lönsamhet ofta består mellan branscher.
RaderaI SSABs fall ser jag nuvarande situation som ett möjligt tidsarbitrage. Men även om antagandet om en normaliserad vinst på drygt 7 kr/aktie är någorlunda korrekt, hur länge får man vänta och vad kan hända där i mellan?
RaderaÄr SSAB t.o.m. en möjlig uppköpskandidat vid en större global konsilidering? Skulle Handelsbankssfären någonsin släppa bolaget?
Är lönesänkningar i de svenska stålverken början på en ny trend som kommer innebära större vinster för bolaget framöver? Personalkostnaderna verkar för SSAB del vara relativt sett nästan 50% större än för t.ex. Nucor som satsat mycket på att ha en slimmad och effektiv organisation/produktion.
Jag vet inte, bara "bollar" lösa funderingar och tankar. :)
intressant läsning, jag tror storlek är viktigt inom många råvarubranscher
SvaraRaderaNucor är en s.k. "Dividend Aristocrat" med 40 år av stigande utdelning. Imponerande bedrift i en så cyklisk bransch.
RaderaAtt storleken har betydelse verkar vara en slutsats som de flesta stålbolag dragit också i och med alla sammanslagningar.
RaderaNucor är intressant.
Så som jag förstått det så har man gjort tvärtemot många andra. Man har satsat på att decentralisera och på små lokala enheter nära kunderna. Tydligen har man också en stark företagskultur och en ganska platt organisation med samma bonussystem rätt igenom organisation (inga tjänstebilar till tjänstemännen här inte).
Nucor är lågkostnadsalternativet. Detta i en bransch där produkterna ofta är ganska standardiserade och där "lägst pris i regel vinner". Det verkar som om Makro har spelat dem i händerna eftersom de återvinner skrot till stål. Kostnaderna för skrot har inte varit lika höga som för malm, vilket allt annat lika gjort att skrotåtervinnarna gått ganska bra medan bolag som t.ex. AK Steel m.fl. har pressats av mycket högre kostnader. Nu vet ju inte jag huruvida detta förhållande kommer bestå eller om de kommer få större konkurrens framöver och även deras marginaler pressas mer om fler ståltillverkare går över till att också återvinna skrot istället för "nytillverkning". För att vara på den försiktiga sidan kan det kanske vara ett rimligt antagande. På samma sätt att man inte ska räkna med att "Kina-boomen" kommer upprepas de närmsta tio åren.
Tittar man på prognoser över försäljning/vinst matchar det ungefär 2004 vid en hastig blick, kanske borde kursen matcha 2004 oxå?
SvaraRaderaInväntar bokslutet reflekterade bara över grafen i FA-delen.
Kanske, samtidigt så andades 2004 mer framtidsoptimism överlag tror jag.
Raderaen del muntergökar predikade "superkonjunktur", evig högkonjunktur.. fast det kanske var ett par år senare
RaderaHej! Tack, det var en intressant analys!
SvaraRaderaJag jobbar inom stålbranschen och kan säga att det är svara tider som gäller nu åtminstone i Europa och USA.
Det kommer inte att vända imorgon men jag tror samtidigt på stål i framtiden och att något stålbolag kommer att tjäna pengar igen. Samtidigt kommer tyvärr andra att försvinna.
Jag har funderat mycket över vem som ska komma ut som vinnare men resultatet är att jag är alldeles för osäker, därför vågar jag inte köpa aktier i något stålbolag.
Jag gör ett steg bakåt då och tittar på järnmalm. Där är marknaden mycket mer konsoliderad med tre bolag (BHP Billiton, Vale, Rio Tinto) som har nästan hela marknaden.
Jag behöver inte peka ut den som kommer att överleva då och har börjat köpa aktierna i alla 3 bolag.
Har du tittat på de här tre bolag? De hade varit intressant att få höra dina tankar kring det.
/M