Blondinbella, eller Isabella som hon egentligen heter, blev ju känd och sedermera företagare via sitt bloggande. Så vitt jag vet så handlade/handlar bloggandet mycket om mode, livstil och skönhetsprodukter. Bloggen var i alla fall för ett tag sedan bland topp tre bloggarna i Sverige mätt i besökare.
Det finns även ett stort entreprenöriellt intresse hos Isabella. Hon har en egen tidning och är delägare i flera företag bl.a. Blondinbella AB.
Det som gör att jag jag satte rubriken "med licens att slå index" är att jag tror Blondinbella/Isabella har väldigt stor chans att få mycket god avkastning på sitt sparande. Detta efter att ha lyssnat på henne och hur hon resonerar kring sparande och aktier.
Blondinbella sparar enligt egen uppgift 10% av lönen varje månad.
Det första hon har gjort är att bygga upp ett buffertsparande. Ett säkert sparande på sparkonto som finns som en buffert ifall något oförutsett skulle hända. Själv säger hon sig ha tre månadslöner (netto) på sitt buffertkonto.
I dagsläget så sätter hon av sparandet i fonder. 10% av lönen går varje månad till fondsparande. En Sverige-fond och en USA-fond. Jag vet inte, men misstänker att det kan röra sig om två stycken breda, billiga, indexfonder.
Utöver detta månadssparande så köps också ibland aktier. Blondinbella har inte många aktier. Fem vill jag minnas. I bolag hon känner stort förtroende för och som hon tror kan fortsätta leverera bra produkter och tjänster. Något resonemang kring nuvarande värdering, risk-kontra reward o.s.v. förs såvitt jag vet inte. Fokus ligger enbart på om bolaget (och folket i det) i sig är duktigt på vad de gör. Blondinbella verkar föredra bolag som riktar sig mot konsumenter. Bolag som hon själv kan gå in i butikerna hos och skapa sig en egen uppfattning kring kundservice, utbud m.m. Inga kinesiska agro-bolag här inte...
Totalt sett så verkar det läggas ungefär motsvarande summa på aktier som på fondsparande på ett år, men köpen av aktier sker två gånger per år. Inga 50-talet transaktioner på ett år här alltså. Inga större försök till "timing" utan helt enkelt en över tid ackumulering av tillgångar.
Jag tror att Blondinbellas strategi klarar sig bra både i upp som nedgångar i sin enkelhet. Jag tror den har en långsiktig mycket god potential. Jag tror att många har större långsiktig nytta av att härma den här strategin än att hoppa på alla nya finansprodukter och nynoteringar som sprids ut nu snabbare än den modernaste gödselspridaren.
Vad tror du?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
fredag 17 april 2015
tisdag 14 april 2015
Överförfriskade unga män på krogen
På bloggen avlämnades för drygt en vecka sedan en kommentar som på ett väldigt målande sätt beskrev situationen på börsen idag.
"Börsen påminner mig allt mer om en sen kväll på krogen där företrädesvis överförfriskade män med alltför mycket självförtroende, flockas kring de få damer som finns kvar, och som de kanske inte skulle ha ägnat en tanke om det inte vore så sent.
Jag hoppas att det går städat till och att det inte blir allt för mycket trängsel i dörren när festen är över för den här gången.
/Stavros"
OMX30 har stigit ca 30% på 6 månader (på en då redan hyfsat "dyr" börs). PE-talet för S&P 500 är 20,5 (Medel är 15,5).
Samtidigt så spelar musiken fortfarande högt och feststämningen är på topp. Av de fortsatt många nynoteringarna att döma så skakar bartendern fortfarande fram nya sorters drinkar som väl avnjutes av festdeltagarna.
Som Stavros påpekar så finns det gott om självförtroende på dansgolvet. Vi verkar t.o.m. ha fått några "stage divers". Än kan ju inte festen ha urartat påtalar någon för någon "bubbla" är det ju inte så länge några säger att det hela riskerar vara en "bubbla", eller?
En bubbla utmärks inte av att huruvida det finns några som påtalar dess existens eller inte. Det har alltid funnits de som påtalat bubbeltecken förr. Liksom det alltid funnits ständigt positiva människor. En bubbla karaktäriserar istället av att det finns tecken på det, men man säger att det går lite till. Det går lite till innan det spricker. Festen kan pågå lite till innan något urartar.
Vi är helt klart i en situation nu då folk påtalar att det hela verkar vara lite manisk, men det troligen kan pågå lite till.
Stavros lyfter också en annan väldigt intressant poäng, att man letar där man inte skulle ha letat annars.
Bolag som förr skulle bli ratade blir lättare accepterade nu.
Jag tror att jag lyckats hålla mig lite avvaktande vad det gäller festhumöret överlag, men på denna sista punkten är jag definitivt skyldig under det gångna året. Jag har som synes börjat kolla runt bland bolag jag inte hade valt att närma mig för ett par år sedan. En del har jag förmått mig själv att avstå, en del inte. Det har varit en blandad kompott. En del hade (på ett års perspektiv) varit lönsamma, en del inte.
Hur som helst, bilden är talande. Dansen pågår för fullt. Allas humör och självförtroenden är på topp.
Vem är du på festen?
fredag 10 april 2015
Min riskhantering
Skrev för ett litet tag sedan ett kortare inlägg om riskhantering: Det enda man kan styra är sin egen riskhantering vars andemening var precis det rubriken säger.
"Vad kan man påverka då?
En sak.
Risken. Vilken sorts risk och hur stora risker man är exponerad mot. Det är egentligen den enda faktorn som man har total kontroll över. Ingen annan, bara du. Du allena kan bestämma över vilken sorts risker du väljer att exponera dig mot."
Med det åtföljande tipset.
"Ska man lägga ned mycket tid på något när det gäller aktier så är det att fundera på hur man hanterar risker."
Ja jag vet att det är mycket roligare och intressantare att försöka räkna ut hur mycket pengar bolag X kommer tjäna år 2017, men i grunden är det ingenting som du som köpare av dess aktier kan påverka. Det du m.a.o. räknar på är förhoppningar - gissningar - luft.
Det finns ett flertal sätt att kontrollera risk. Hur du gör det har kanske inte lika stor betydelse som att du gör det. Metoderna varierar troligen beroende på vilken "metod" man använder sig av för att få sitt kapital att växa. Det är ju t.ex. skillnad på någon som har som affärside att kränga begagnade bilar och någon som har som affärside att köpa upp villor för uthyrning. Hur man minimerar affärsrisker varierar därmed också.
I min lilla tanke-bubbla så finns främst tre övergripande risker och jag hanterar dem som följande.
Jag riskerar att köpa ett undermåligt bolag.
Jag försöker minska den risken genom att ställa bolag mot vissa kriterier. Identifieras allt för många "riskfaktorer" så blir bolaget ej godkänt, oavsett pris. Identifieras många riskfaktorer men det hamnar inom godkänt så kan en mindre exponering vara acceptabelt.
Jag riskerar att köpa för dyrt.
Betalar man för mycket så blir den framtida avkastningen lidande. Jag försöker därför alltid bedöma ett rimligt "värde" och sedan hålla eventuella köp runt eller under det "värdet".
Jag riskerar göra felbedömningar.
Jag förutsätter att jag har en utbildning och erfarenhetsmässig bakgrund som alls inte ger någon "edge" på aktiemarknaden. Jag riskerar därför göra många felbedömningar. Därför håller jag en relativt diversifierad portfölj där ett enskild innehav inte köps in i för stora bitar. Jag köper också inte in allt på en enda gång utan försöker över tid sprida ut inköpen om det går eftersom det ger mig mer tid att fundera/lära känna bolaget och följa dess utveckling. Jag utgår också från hur mycket pengar jag satsar, inte hur stor andel innehavet utgör av portföljen. M.a.o. har jag bestämt att taket för en exponering är 5% av portföljen köper jag enbart för ett belopp som motsvarar 5% av portföljen. Halveras kursen därefter och innehavet då motsvarar 2-3% av portföljen så köper jag inte lika mycket till bara för att vikta upp.
Hur tänker du kring din egen riskhantering?
"Vad kan man påverka då?
En sak.
Risken. Vilken sorts risk och hur stora risker man är exponerad mot. Det är egentligen den enda faktorn som man har total kontroll över. Ingen annan, bara du. Du allena kan bestämma över vilken sorts risker du väljer att exponera dig mot."
Med det åtföljande tipset.
"Ska man lägga ned mycket tid på något när det gäller aktier så är det att fundera på hur man hanterar risker."
Ja jag vet att det är mycket roligare och intressantare att försöka räkna ut hur mycket pengar bolag X kommer tjäna år 2017, men i grunden är det ingenting som du som köpare av dess aktier kan påverka. Det du m.a.o. räknar på är förhoppningar - gissningar - luft.
Det finns ett flertal sätt att kontrollera risk. Hur du gör det har kanske inte lika stor betydelse som att du gör det. Metoderna varierar troligen beroende på vilken "metod" man använder sig av för att få sitt kapital att växa. Det är ju t.ex. skillnad på någon som har som affärside att kränga begagnade bilar och någon som har som affärside att köpa upp villor för uthyrning. Hur man minimerar affärsrisker varierar därmed också.
I min lilla tanke-bubbla så finns främst tre övergripande risker och jag hanterar dem som följande.
Jag riskerar att köpa ett undermåligt bolag.
Jag försöker minska den risken genom att ställa bolag mot vissa kriterier. Identifieras allt för många "riskfaktorer" så blir bolaget ej godkänt, oavsett pris. Identifieras många riskfaktorer men det hamnar inom godkänt så kan en mindre exponering vara acceptabelt.
Jag riskerar att köpa för dyrt.
Betalar man för mycket så blir den framtida avkastningen lidande. Jag försöker därför alltid bedöma ett rimligt "värde" och sedan hålla eventuella köp runt eller under det "värdet".
Jag riskerar göra felbedömningar.
Jag förutsätter att jag har en utbildning och erfarenhetsmässig bakgrund som alls inte ger någon "edge" på aktiemarknaden. Jag riskerar därför göra många felbedömningar. Därför håller jag en relativt diversifierad portfölj där ett enskild innehav inte köps in i för stora bitar. Jag köper också inte in allt på en enda gång utan försöker över tid sprida ut inköpen om det går eftersom det ger mig mer tid att fundera/lära känna bolaget och följa dess utveckling. Jag utgår också från hur mycket pengar jag satsar, inte hur stor andel innehavet utgör av portföljen. M.a.o. har jag bestämt att taket för en exponering är 5% av portföljen köper jag enbart för ett belopp som motsvarar 5% av portföljen. Halveras kursen därefter och innehavet då motsvarar 2-3% av portföljen så köper jag inte lika mycket till bara för att vikta upp.
Hur tänker du kring din egen riskhantering?
onsdag 8 april 2015
Screensökning i Norden med Quant Investing Screener
Det sägs ju att den som söker skall finna. Jag vet inte riktigt hur det är med det, men själv brukar jag ibland ta en titt med Quant Investing Screener som Tim du Toit utvecklat och som jag fått förmånen att testa en del.
Jag är dock inte mycket av en kvantinvesterare sjäv, men det gör ju inte mig mindre nyfiken för det. Speciellt inte när det kan kännas svårt att motivera sig att leta efter goda investeringar då mycket ändå känns dyrt.
Jag har skrivit om screenern förr:
Beta testat ny screener
Quant Investing Screener
Intervju med Tim du Toit
Fredag igen
När jag körde den nu senast och ställde in den på finska, danska och norska bolag och ERP5 (Earnings yield, ROIC, P/B och 5 year average ROIC) i kombination med F-score 6 eller högre så kom följande förslag upp:
Leroy Seafood Group
Austevoll Seafood
Nokian Renkaat
P/F Bakkafrost
Sanoma
ISS A/S
TGS Nopec
Tror du det här är bolag värt att gräva vidare i?
Jag är dock inte mycket av en kvantinvesterare sjäv, men det gör ju inte mig mindre nyfiken för det. Speciellt inte när det kan kännas svårt att motivera sig att leta efter goda investeringar då mycket ändå känns dyrt.
Jag har skrivit om screenern förr:
Beta testat ny screener
Quant Investing Screener
Intervju med Tim du Toit
Fredag igen
När jag körde den nu senast och ställde in den på finska, danska och norska bolag och ERP5 (Earnings yield, ROIC, P/B och 5 year average ROIC) i kombination med F-score 6 eller högre så kom följande förslag upp:
Leroy Seafood Group
Austevoll Seafood
Nokian Renkaat
P/F Bakkafrost
Sanoma
ISS A/S
TGS Nopec
Tror du det här är bolag värt att gräva vidare i?
måndag 6 april 2015
Mer om Microsoft
Microsoft har lyckats väl i sin affärsmodell att prångla ut t.ex. ett operativ-system som relativt snabbt fick marknadsdominans. Detta gjordes genom att sälja operativ-systemet till PC-tillverkare så som Dell, HP m.fl.. Kostnaden för det såg aldrig slutkunderna även om de naturligtvis betalade för det i sista änden.
Nätverkseffekter är troligen de flesta medvetna om. Blocket, Ebay och Hemnet är exempel på sådana. Där en tjänst/produkt p.g.a. sin storlek blir det naturliga valet och därmed blir marknadsledande. En sådan position är ofta avundsvärd eftersom det går att tjäna grova pengar på det. Det Microsoft lyckats med är att nå denna position då det gäller operativ systemet Windows och kontorsprogrammet Office. Marginalerna är skyhöga då det i princip går att ta vad som helst i betalt för någonting som alla vill och som i princip inte kostar något att producera när väl utvecklingskostnaderna har tagits.
Dessa marginaler har dock pressats något på senare tid. Dominansen har utmanats. Utmanare så som Apple och Google ligger på och här i ligger de större riskerna för Microsoft. Försäljningstapp och marginalpress. Av försäljningen att döma så finns fortfarande ganska stor efterfrågan men då det gäller D & C Licensing (t.ex. Windows för privatpersoner) så växer det inte, tvärt om. Trenden är något sjunkande. Det är mycket möjligt att man passerat den gyllene åldern vad det gäller dominans på detta området och kommer få se ytterligare marginalpress framöver. Vad det gäller operativsystem så finns i nuläget tre dominerande aktörer Apple (OS X), Google (Chrome OS) och Microsoft (Windows). Jag har ingen möjlighet att spå huruvida en av dem eller en fjärde kommer nå samma marknadsposition som Microsoft haft. Tillsvidare antar jag att alla tre kommer samexistera och attrahera något olika kundgrupper. Slutsatsen är dock att Microsoft, givet förutsättningarna, inte kan räkna med att se någon supertillväxt av vinsterna på detta området p.g.a. den ökade konkurrensen.
Tittar vi på ett annat segment, Computer & Gaming Hardware, så framträder dock en intressantare bild. Försäljningen ökar Visserligen inte alls samma marginaler som Licensing kategorierna, men det intressanta här att Microsoft är i princip den enda spelkonsol-tillverkaren (Xbox) som lyckas göra vinst på sina spelkonsoler. Vare sig "anrika" Nintendo (Wii, Nintendo DS) eller Sony (Playstation) gör några pengar att tala om på spelkonsoler. Förluståren börjar hopa sig där istället. En hård konkurrens borde ju dra ned alla tre i marginalpress-fallet, men på något sätt lyckas Microsoft här att tjäna pengar i alla fall. Någon mer insatt i spel-konsols-marknaden får gärna bidra med kommentarer här.
Sedan har vi Phone Hardware. Man köpte en del av Nokia för 7,2 miljarder usd. Windows telefoner vet jag ingenting om, men jag förstår tanken med att skapa helhetsupplevelser. Kan man knyta samman arbets-datorn, spel-konsolen och telefonen och dessutom få samma "upplevelse" och struktur så kan det naturligtvis skapa starka nätverkseffekter. Just de effekterna som Microsoft varit duktiga att kapitalisera på tidigare. Jag är dock inte i position att bedöma hur stor chansen är att man lyckas med detta. Någon som äger en Windows-telefon?
Sedan har vi då bolagets kassako #1. Försäljningen till företag där Office för företag och server-tjänster ingår. Servrar låter jag någon annan kommentera (finns en kommentar i tidigare inlägg), men vad det gäller Office kan jag konstatera att fast jag rekommendera en bekant att köra med en gratis Open Office lösning för det lilla arbete som hen gör på datorn så väljer hen ändock att betala årsavgift för Office 365.
Office 365 är troligen Microsofts nya sätt att kapitalisera på programvaror, att man löser abonnemang och sedan jobbar mot "molnet" så att man kan får åtkomst varifrån och när man vill. Så vitt jag kan bedöma är det inom detta segment (Office och servrar åt företagskunder) Microsofts styrka ligger. Commercial-sidan har växt med ca 9% årligen i medel de senaste tre åren. Marginalerna är fortfarande riktigt bra. Konkurrenterna här är t.ex. IBM och Oracle. IBM tappar försäljning år efter år, medan Oracle eventuellt kan se intressant ut. Om än inte så snabbväxande som Microsoft inom detta segment.
Så vad ska vi nu då tro om Microsofts framtid? I närtid så ser det ut som om ökad konkurrens på D&C Licensing sidan där nästan 1/3 av vinsten genereras. Det är inget mördande, men det verkar tära en del på både försäljningen som marginalerna.
Kassakon och tillväxtspotentialen verkar av allt att döma på Commercial-sidan, där i nuläget ca 2/3 av vinsten genereras. Man växer fortfarande här i god takt. Kanske är det en gynnsam tidsålder för hela branschen och man rider på den vågen, eller så har man någonting extra här? Någon som vet?
Alla andra segment kan näst intill kvitta. Surface-plattor, Windows-telefoner, Minecraft-spel och Xbox-konsoler skapar visserligen nyhetsrubriker och jämförelserecensioner, men kan mest ses som "jokrar".
Antingen går de bra eller så försvinner de. På Microsofts resultaträkning gör de inga större avtryck. Kanske något av det kommer göra det i framtiden, vem vet.
Tankar, åsikter, kommentarer om Microsoft?
Nätverkseffekter är troligen de flesta medvetna om. Blocket, Ebay och Hemnet är exempel på sådana. Där en tjänst/produkt p.g.a. sin storlek blir det naturliga valet och därmed blir marknadsledande. En sådan position är ofta avundsvärd eftersom det går att tjäna grova pengar på det. Det Microsoft lyckats med är att nå denna position då det gäller operativ systemet Windows och kontorsprogrammet Office. Marginalerna är skyhöga då det i princip går att ta vad som helst i betalt för någonting som alla vill och som i princip inte kostar något att producera när väl utvecklingskostnaderna har tagits.
Dessa marginaler har dock pressats något på senare tid. Dominansen har utmanats. Utmanare så som Apple och Google ligger på och här i ligger de större riskerna för Microsoft. Försäljningstapp och marginalpress. Av försäljningen att döma så finns fortfarande ganska stor efterfrågan men då det gäller D & C Licensing (t.ex. Windows för privatpersoner) så växer det inte, tvärt om. Trenden är något sjunkande. Det är mycket möjligt att man passerat den gyllene åldern vad det gäller dominans på detta området och kommer få se ytterligare marginalpress framöver. Vad det gäller operativsystem så finns i nuläget tre dominerande aktörer Apple (OS X), Google (Chrome OS) och Microsoft (Windows). Jag har ingen möjlighet att spå huruvida en av dem eller en fjärde kommer nå samma marknadsposition som Microsoft haft. Tillsvidare antar jag att alla tre kommer samexistera och attrahera något olika kundgrupper. Slutsatsen är dock att Microsoft, givet förutsättningarna, inte kan räkna med att se någon supertillväxt av vinsterna på detta området p.g.a. den ökade konkurrensen.
Tittar vi på ett annat segment, Computer & Gaming Hardware, så framträder dock en intressantare bild. Försäljningen ökar Visserligen inte alls samma marginaler som Licensing kategorierna, men det intressanta här att Microsoft är i princip den enda spelkonsol-tillverkaren (Xbox) som lyckas göra vinst på sina spelkonsoler. Vare sig "anrika" Nintendo (Wii, Nintendo DS) eller Sony (Playstation) gör några pengar att tala om på spelkonsoler. Förluståren börjar hopa sig där istället. En hård konkurrens borde ju dra ned alla tre i marginalpress-fallet, men på något sätt lyckas Microsoft här att tjäna pengar i alla fall. Någon mer insatt i spel-konsols-marknaden får gärna bidra med kommentarer här.
Sedan har vi Phone Hardware. Man köpte en del av Nokia för 7,2 miljarder usd. Windows telefoner vet jag ingenting om, men jag förstår tanken med att skapa helhetsupplevelser. Kan man knyta samman arbets-datorn, spel-konsolen och telefonen och dessutom få samma "upplevelse" och struktur så kan det naturligtvis skapa starka nätverkseffekter. Just de effekterna som Microsoft varit duktiga att kapitalisera på tidigare. Jag är dock inte i position att bedöma hur stor chansen är att man lyckas med detta. Någon som äger en Windows-telefon?
Sedan har vi då bolagets kassako #1. Försäljningen till företag där Office för företag och server-tjänster ingår. Servrar låter jag någon annan kommentera (finns en kommentar i tidigare inlägg), men vad det gäller Office kan jag konstatera att fast jag rekommendera en bekant att köra med en gratis Open Office lösning för det lilla arbete som hen gör på datorn så väljer hen ändock att betala årsavgift för Office 365.
Office 365 är troligen Microsofts nya sätt att kapitalisera på programvaror, att man löser abonnemang och sedan jobbar mot "molnet" så att man kan får åtkomst varifrån och när man vill. Så vitt jag kan bedöma är det inom detta segment (Office och servrar åt företagskunder) Microsofts styrka ligger. Commercial-sidan har växt med ca 9% årligen i medel de senaste tre åren. Marginalerna är fortfarande riktigt bra. Konkurrenterna här är t.ex. IBM och Oracle. IBM tappar försäljning år efter år, medan Oracle eventuellt kan se intressant ut. Om än inte så snabbväxande som Microsoft inom detta segment.
Så vad ska vi nu då tro om Microsofts framtid? I närtid så ser det ut som om ökad konkurrens på D&C Licensing sidan där nästan 1/3 av vinsten genereras. Det är inget mördande, men det verkar tära en del på både försäljningen som marginalerna.
Kassakon och tillväxtspotentialen verkar av allt att döma på Commercial-sidan, där i nuläget ca 2/3 av vinsten genereras. Man växer fortfarande här i god takt. Kanske är det en gynnsam tidsålder för hela branschen och man rider på den vågen, eller så har man någonting extra här? Någon som vet?
Alla andra segment kan näst intill kvitta. Surface-plattor, Windows-telefoner, Minecraft-spel och Xbox-konsoler skapar visserligen nyhetsrubriker och jämförelserecensioner, men kan mest ses som "jokrar".
Antingen går de bra eller så försvinner de. På Microsofts resultaträkning gör de inga större avtryck. Kanske något av det kommer göra det i framtiden, vem vet.
Tankar, åsikter, kommentarer om Microsoft?
söndag 5 april 2015
Analys av Microsoft
Microsoft behöver kanske knappt en presentation... Jag sneglade på bolaget för ett par år sedan, men som alla andra har även jag fått höra att Microsoft är på väg att dö ut. Vem vill ha PC numera eller köra deras Windows-program? Vem vill ha deras spelkonsoler? Ja, Microsofts hårdvaru-satsningar låter jag vara osagt hur bra de är, men Microsoft tjänar faktiskt fortfarande mycket pengar. Kassaflödena är så pass bra så att de inte bara har råd med utdelningar och återköp av aktier utan kan också lägga miljard-belopp på uppköp av ditten och datten när de känner för det. Skype och Mojang är två svenska exempel.
De senaste två åren har Microsoft visserligen fått se något pressade marginaler, men försäljningen har ökat år för år (IBM t.ex. har sett sjunkande försäljning). Pressade marginaler brukar tyda på större konkurrens, men ökad försäljning tyder också på att allt inte är hel kört. Man får titta på de enskilda segmenten.
Man gjorde om segmenten för ett tag sedan, vilket jag kan tycka är synd för det försvårar jämförelser. Jag tyckte också den tidigare redovisningen var tydligare. Idag delar man i alla fall upp det på två huvudgrenar. En för konsumenter och en för kommersiellt bruk. Det segment som främst bidrar till omsättningstillväxt är Commercial.
Devices and Consumer (D&C)
D&C Licensing - Program så som Windows, Office-programmen till konsumenter m.m.
Computer & Gaming Hardware - Xbox, Surface, spel m.m.
Phone Hardware - Telefoner
D&C Other - Windows Store, Mojang (Minecraft) m.m.
Commercial
Commercial Licensing - Windowsservrar, Office för företag, Skype m.m.
Commercial Other - Diverse annat företagsrelaterat.
Omsättningsmässigt så är det ganska jämt mellan D&C och Commercial men det är på Commercial sidan vinsterna finns (samt på D&C Licensing). Drygt 2/3 av vinsten kan hänföras till Commercial. Resten är nästan helt och hållet från D&C Licensing.
Spontant kan jag undra varför man ens försöker sig på telefoner och läsplattor. Pengarna finns inte där för Microsoft. I alla fall inte i dags läget. Kanske har man helt enkelt för mycket pengar att göra av med...
Nåväl. Jag går raskt vidare till kriterierna.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.
Microsoft är noterat i New York, Ticker MSFT.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Ägare
Institutionella ägare och Bill Gates är de största, men Gates når ej upp till 20% kravet.
MSFT klarar ej kriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, Microsoft har gett utdelning i minst 10 år. För verksamhetsåret 2014 var utdelningen 1,07 usd/aktie. Dagens utdelning (verksamhetsår 2015) ligger på 1,24 usd/aktie. Sett till de senaste fem åren har utdelningarnas andel av vinsten varit ca 32% i medel. Utdelningstillväxten ligger på ca 10% årligen.
Såvitt jag kan bedöma kommer man fortsätta med utdelningar och det bör också finnas utrymme för höjningar.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Finanskrisen 2008 gjorde enbart ett mindre avtryck i Microsofts försäljning. Det finns gott om bolag som drabbades långt värre och med långt större följdverkningar. Man kan diskutera politiska risker i form av konkurrens-regleringar et.c. men de verkar inte vara nämnvärt så stora så de får större avtryck på Microsofts affärer överlag.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Drygt 13% av omsättningen satsas på R&D. Microsoft är i grunden en form av bolag som är beroende av innovativ produktutveckling (eller att man förvärvar innovativa produkter).
MSFT klarar ej kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Man har gått med vinst i alla fall de senaste 10 åren liksom gett utdelningar. Vinsten för verksamhetsåret 2014 landade på 2,63 usd/aktie. 3-års medel, liksom 5-års medel, är 2,40 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2015) är på 2,48 usd/aktie
Microsoft har väldigt goda kassaflöden. Det fria kassaflödet överstiger redovisade vinster enligt min bedömning. Ca 3 usd/aktie vilket är ca 20% mer än redovisade vinster.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2
December 2014 så var eget kapital på ca 92 miljarder usd. Long Term Debt på ca 18 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 83 miljarder usd. Debt/Equity således 0,9.
Goodwill och immateriella tillgångar är av förklarliga skäl ganska stor (ca 29 miljarder usd). Kassan och s.k. short term investments (främst amerikanska statspapper) är på motsvarande ca 10 usd/aktie.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
I nuläget får man Microsoft på ca 3% direktavkastning (5-års medel är 2,5%). Historiskt så har man klarat av ca 10% i utdelningstillväxt. Försäljningen har ökat med 50% de senaste fem åren. Vinsterna har inte riktigt växt i samma takt eftersom man fått uppleva en viss marginalpress. 5-års ROE som medel ligger på ca 35%. 5-års rörelsemarginaler som medel på ca 35%.
Återköp av aktier förekommer med ungeför lika stora belopp som man ger i utdelning. De senaste 7 åren har ca 15% av aktiestocken köpts tillbaka.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Ledningen
VD byttes nyligen. Den nya VD:n Satya Nadella verkar vara inriktad på att Microsoft ska växa i "molnet". En strategi jag tror kan vara sund. Jag har ingen anledning att misstro ledningen för Microsoft.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Information tillgängligt
Informationen är acceptabel även om jag inte är en teknik-freak. Jag kan i alla fall testa många av bolagets produkter och är bekant med ett fleral av dem. IR-sidorna ger tillräcklig bra info. En nackdel kan vara att det tenderar florera en mängd åsikter om teknik-prylar (vilka som är bra respektive dåliga). Det skapar en hel del brus.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Jag kan inte annat än påstå att man har en marknadssituation där man kan utöva en påtaglig marknadsmakt när det kommer till kärnprodukterna. De löjligt höga marginalerna på t.ex. Windows och Office tyder på det.
Det saknas naturligtvis inte konkurrens. Beroende vilket segment man kikar på så är konkurrenterna t.ex. Sony, Nintendo (Computer & Gaming Hardware), Apple, Google (D&C Licensing), Google, IBM, Oracle (Commercial).
Situationen för telefonerna (f.d. del i Nokia) och Surface-plattorna låter jag vara osagt. De är dock ingen "viktig" del av Microsoft i nuläget. Kanske de t.o.m. mest är en distraktion. Microsoft verkar i alla fall inte i en commodity-bransch utan kan ta betalt för sina varor, i alla fall i de segmenten de är ledande.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Etiska aspekter
Jag har ingenting emot Microsofts produkter.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Brasklapp
Jag är långt ifrån förtrogen med teknikbolag. För att ha en blogg så är jag troligen t.o.m. ganska teknik-handikappad i jämförelse med andra bloggare. Det är ett försvårande faktum. Jag anser också att Microsoft gör en del värdeförstörande saker, så som miljard-satsningar på områden som är svårt konkurrensutsatta (t.ex. mobiltelefoner). Bara för att man har pengar så behöver man ju inte strö dem på vilka projekt som helst, men som sagt vad vet väl jag om teknikutveckling.... En brasklapp behövs i alla fall.
Microsoft får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Microsoft neutral. Hade det inte varit för brasklappen hade det varit lätt positiv, men man bör närma sig "nya" branscher med viss försiktighet. Ratingen B är inget diskvalificerande, men risken i bolaget är sådant att om köp någonsin görs så ska exponeringen hållas på rimliga nivåer.
För dagens prislapp så får man ett bolag som genererar ca 3 usd i fritt kassaflöde per aktie samt har ca 10 usd per aktie i pengapåsen. Inte så illa relativt dagens börsklimat, men som alltid så är det ju inte historiken man köper in sig i utan framtiden...
Noteringar kring nuvarande värdering
MSFT kurs 5/4 2015: 40 usd (Topp 3 år ca 49 usd, botten ca 39 usd).
PE TTM16,1
PE3 16,7
Direktavkastning 3%
Några andra branschaktörer
APPL PE TTM 17,0
GOOGL PE TTM 21,0
ORCL PE TTM 17,8
IBM PE TTM 11,9
De senaste två åren har Microsoft visserligen fått se något pressade marginaler, men försäljningen har ökat år för år (IBM t.ex. har sett sjunkande försäljning). Pressade marginaler brukar tyda på större konkurrens, men ökad försäljning tyder också på att allt inte är hel kört. Man får titta på de enskilda segmenten.
Man gjorde om segmenten för ett tag sedan, vilket jag kan tycka är synd för det försvårar jämförelser. Jag tyckte också den tidigare redovisningen var tydligare. Idag delar man i alla fall upp det på två huvudgrenar. En för konsumenter och en för kommersiellt bruk. Det segment som främst bidrar till omsättningstillväxt är Commercial.
Devices and Consumer (D&C)
D&C Licensing - Program så som Windows, Office-programmen till konsumenter m.m.
Computer & Gaming Hardware - Xbox, Surface, spel m.m.
Phone Hardware - Telefoner
D&C Other - Windows Store, Mojang (Minecraft) m.m.
Commercial
Commercial Licensing - Windowsservrar, Office för företag, Skype m.m.
Commercial Other - Diverse annat företagsrelaterat.
Omsättningsmässigt så är det ganska jämt mellan D&C och Commercial men det är på Commercial sidan vinsterna finns (samt på D&C Licensing). Drygt 2/3 av vinsten kan hänföras till Commercial. Resten är nästan helt och hållet från D&C Licensing.
Spontant kan jag undra varför man ens försöker sig på telefoner och läsplattor. Pengarna finns inte där för Microsoft. I alla fall inte i dags läget. Kanske har man helt enkelt för mycket pengar att göra av med...
Nåväl. Jag går raskt vidare till kriterierna.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.
Microsoft är noterat i New York, Ticker MSFT.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Ägare
Institutionella ägare och Bill Gates är de största, men Gates når ej upp till 20% kravet.
MSFT klarar ej kriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja, Microsoft har gett utdelning i minst 10 år. För verksamhetsåret 2014 var utdelningen 1,07 usd/aktie. Dagens utdelning (verksamhetsår 2015) ligger på 1,24 usd/aktie. Sett till de senaste fem åren har utdelningarnas andel av vinsten varit ca 32% i medel. Utdelningstillväxten ligger på ca 10% årligen.
Såvitt jag kan bedöma kommer man fortsätta med utdelningar och det bör också finnas utrymme för höjningar.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Finanskrisen 2008 gjorde enbart ett mindre avtryck i Microsofts försäljning. Det finns gott om bolag som drabbades långt värre och med långt större följdverkningar. Man kan diskutera politiska risker i form av konkurrens-regleringar et.c. men de verkar inte vara nämnvärt så stora så de får större avtryck på Microsofts affärer överlag.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Drygt 13% av omsättningen satsas på R&D. Microsoft är i grunden en form av bolag som är beroende av innovativ produktutveckling (eller att man förvärvar innovativa produkter).
MSFT klarar ej kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Man har gått med vinst i alla fall de senaste 10 åren liksom gett utdelningar. Vinsten för verksamhetsåret 2014 landade på 2,63 usd/aktie. 3-års medel, liksom 5-års medel, är 2,40 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2015) är på 2,48 usd/aktie
Microsoft har väldigt goda kassaflöden. Det fria kassaflödet överstiger redovisade vinster enligt min bedömning. Ca 3 usd/aktie vilket är ca 20% mer än redovisade vinster.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2
December 2014 så var eget kapital på ca 92 miljarder usd. Long Term Debt på ca 18 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 83 miljarder usd. Debt/Equity således 0,9.
Goodwill och immateriella tillgångar är av förklarliga skäl ganska stor (ca 29 miljarder usd). Kassan och s.k. short term investments (främst amerikanska statspapper) är på motsvarande ca 10 usd/aktie.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
I nuläget får man Microsoft på ca 3% direktavkastning (5-års medel är 2,5%). Historiskt så har man klarat av ca 10% i utdelningstillväxt. Försäljningen har ökat med 50% de senaste fem åren. Vinsterna har inte riktigt växt i samma takt eftersom man fått uppleva en viss marginalpress. 5-års ROE som medel ligger på ca 35%. 5-års rörelsemarginaler som medel på ca 35%.
Återköp av aktier förekommer med ungeför lika stora belopp som man ger i utdelning. De senaste 7 åren har ca 15% av aktiestocken köpts tillbaka.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Ledningen
VD byttes nyligen. Den nya VD:n Satya Nadella verkar vara inriktad på att Microsoft ska växa i "molnet". En strategi jag tror kan vara sund. Jag har ingen anledning att misstro ledningen för Microsoft.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Information tillgängligt
Informationen är acceptabel även om jag inte är en teknik-freak. Jag kan i alla fall testa många av bolagets produkter och är bekant med ett fleral av dem. IR-sidorna ger tillräcklig bra info. En nackdel kan vara att det tenderar florera en mängd åsikter om teknik-prylar (vilka som är bra respektive dåliga). Det skapar en hel del brus.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Jag kan inte annat än påstå att man har en marknadssituation där man kan utöva en påtaglig marknadsmakt när det kommer till kärnprodukterna. De löjligt höga marginalerna på t.ex. Windows och Office tyder på det.
Det saknas naturligtvis inte konkurrens. Beroende vilket segment man kikar på så är konkurrenterna t.ex. Sony, Nintendo (Computer & Gaming Hardware), Apple, Google (D&C Licensing), Google, IBM, Oracle (Commercial).
Situationen för telefonerna (f.d. del i Nokia) och Surface-plattorna låter jag vara osagt. De är dock ingen "viktig" del av Microsoft i nuläget. Kanske de t.o.m. mest är en distraktion. Microsoft verkar i alla fall inte i en commodity-bransch utan kan ta betalt för sina varor, i alla fall i de segmenten de är ledande.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Etiska aspekter
Jag har ingenting emot Microsofts produkter.
MSFT bedöms klara kriteriet.
Brasklapp
Jag är långt ifrån förtrogen med teknikbolag. För att ha en blogg så är jag troligen t.o.m. ganska teknik-handikappad i jämförelse med andra bloggare. Det är ett försvårande faktum. Jag anser också att Microsoft gör en del värdeförstörande saker, så som miljard-satsningar på områden som är svårt konkurrensutsatta (t.ex. mobiltelefoner). Bara för att man har pengar så behöver man ju inte strö dem på vilka projekt som helst, men som sagt vad vet väl jag om teknikutveckling.... En brasklapp behövs i alla fall.
Microsoft får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Microsoft neutral. Hade det inte varit för brasklappen hade det varit lätt positiv, men man bör närma sig "nya" branscher med viss försiktighet. Ratingen B är inget diskvalificerande, men risken i bolaget är sådant att om köp någonsin görs så ska exponeringen hållas på rimliga nivåer.
För dagens prislapp så får man ett bolag som genererar ca 3 usd i fritt kassaflöde per aktie samt har ca 10 usd per aktie i pengapåsen. Inte så illa relativt dagens börsklimat, men som alltid så är det ju inte historiken man köper in sig i utan framtiden...
Noteringar kring nuvarande värdering
MSFT kurs 5/4 2015: 40 usd (Topp 3 år ca 49 usd, botten ca 39 usd).
PE TTM16,1
PE3 16,7
Direktavkastning 3%
Några andra branschaktörer
APPL PE TTM 17,0
GOOGL PE TTM 21,0
ORCL PE TTM 17,8
IBM PE TTM 11,9
fredag 3 april 2015
Är Super Special Dividend Income en Golgatavandring?
De beskrivande orden börjar hopa sig, eller vad sägs om "SuperIncome" eller "SuperDividend". Ord som t.ex. används för att beskriva två ETF:er med höga utdelningar.
Utdelningar sägs ju vara en genväg till att få bra avkastning på sitt sparade kapital och ja, jag gillar också utdelningar. Det finns ju undersökningar som visar på att över tid står utdelningar för drygt halva avkastningen. Bolag som klarar av att ge utdelningar är ju också i regel bolag med sunda affärsmodeller och finanser, såvida inte annat kan motbevisas genom att kika lite extra på balansräkning och kassaflöde.
Men vad händer när alla rusar mot högavkastande tillgångar? Ökad efterfrågan brukar ju på en fri marknad öka priset på en tillgång. Så bör det ju även vara här.
Visserligen uppfinns/lanseras nya högavkastande produkter i snabb takt för är det något finansmarknadens säljare kan så är det att tillgodose efterfrågan av nya produkter, men det verkar knappast ske så snabbt så det kan dämpa all efterfrågan.
Det verkar finnas mycket pengar i omlopp, billiga pengar. Avanza erbjuder lån med aktiepapper som säkerhet för under 2%, Nordnet för under 1%.
Låna för 1% sätt pengar i en produkt som erbjuder 7% (och dessutom kanske månadsutbetalningar). Låter som extremt lättförtjänta pengar. Eller?
I en "normal" marknad fås ju höga utdelningar i regel antingen för att aktierna är "billiga" p.g.a. försämrade framtidsutsikter (inbillade eller riktiga) eller för att tillväxten har stannat upp och det bolaget gör nu istället för att satsa på ännu mer tillväxt är att dela ut vinstmedlen.
När jag ser en del av dessa nya högutdelande produkter ställer jag mig frågan vad baseras de höga utdelningarna på?
Erbjuds det höga utdelningar för att att de är "billliga"? Mjae. Jag letar och letar men hittar få "billiga" aktier.
Erbjuds det höga utdelningar för att framtidsutsikterna är dåliga? Mjae. Det är inte sådana rubriker jag läser. Tvärtom så verkar ju utdelningarna näst intill vara skrivna i sten om man får tro beskrivningen på många produkter.
Erbjuds det höga utdelningar för att det inte finns någon tillväxt i produkten? Kanske, men i så fall är det ju inte mycket att hänga i granen för den långsiktiga spararen. Den kortsiktige kan ju också göra ett tankefel om hen tror sig kunna sälja när det plötsligt är dags att byta till andra (då mer) populära tillgångar. Det brukar fort bli trångt i utgången när/om alla ska dumpa sina (tidigare?) högavkastande produkter.
Nåja, ta dessa tankar för vad de är. Lösryckta fredagsfunderingar.
I dag är det heller inte vilken fredag som helst. Enligt kristen tradition är det Långfredag. Långfredagen är till minne av Jesus lidande och död på korset på platsen Golgata.
Vi har fått benämningen Golgatavandring där ifrån. I moderna ordalag är en Golgatavandring en sträcka eller tidsrymd en person måste gå med vetskapen om att det väntar dåliga nyheter vid slutmålet.
Utdelningar sägs ju vara en genväg till att få bra avkastning på sitt sparade kapital och ja, jag gillar också utdelningar. Det finns ju undersökningar som visar på att över tid står utdelningar för drygt halva avkastningen. Bolag som klarar av att ge utdelningar är ju också i regel bolag med sunda affärsmodeller och finanser, såvida inte annat kan motbevisas genom att kika lite extra på balansräkning och kassaflöde.
Men vad händer när alla rusar mot högavkastande tillgångar? Ökad efterfrågan brukar ju på en fri marknad öka priset på en tillgång. Så bör det ju även vara här.
Visserligen uppfinns/lanseras nya högavkastande produkter i snabb takt för är det något finansmarknadens säljare kan så är det att tillgodose efterfrågan av nya produkter, men det verkar knappast ske så snabbt så det kan dämpa all efterfrågan.
Det verkar finnas mycket pengar i omlopp, billiga pengar. Avanza erbjuder lån med aktiepapper som säkerhet för under 2%, Nordnet för under 1%.
Låna för 1% sätt pengar i en produkt som erbjuder 7% (och dessutom kanske månadsutbetalningar). Låter som extremt lättförtjänta pengar. Eller?
I en "normal" marknad fås ju höga utdelningar i regel antingen för att aktierna är "billiga" p.g.a. försämrade framtidsutsikter (inbillade eller riktiga) eller för att tillväxten har stannat upp och det bolaget gör nu istället för att satsa på ännu mer tillväxt är att dela ut vinstmedlen.
När jag ser en del av dessa nya högutdelande produkter ställer jag mig frågan vad baseras de höga utdelningarna på?
Erbjuds det höga utdelningar för att att de är "billliga"? Mjae. Jag letar och letar men hittar få "billiga" aktier.
Erbjuds det höga utdelningar för att framtidsutsikterna är dåliga? Mjae. Det är inte sådana rubriker jag läser. Tvärtom så verkar ju utdelningarna näst intill vara skrivna i sten om man får tro beskrivningen på många produkter.
Erbjuds det höga utdelningar för att det inte finns någon tillväxt i produkten? Kanske, men i så fall är det ju inte mycket att hänga i granen för den långsiktiga spararen. Den kortsiktige kan ju också göra ett tankefel om hen tror sig kunna sälja när det plötsligt är dags att byta till andra (då mer) populära tillgångar. Det brukar fort bli trångt i utgången när/om alla ska dumpa sina (tidigare?) högavkastande produkter.
Nåja, ta dessa tankar för vad de är. Lösryckta fredagsfunderingar.
I dag är det heller inte vilken fredag som helst. Enligt kristen tradition är det Långfredag. Långfredagen är till minne av Jesus lidande och död på korset på platsen Golgata.
Vi har fått benämningen Golgatavandring där ifrån. I moderna ordalag är en Golgatavandring en sträcka eller tidsrymd en person måste gå med vetskapen om att det väntar dåliga nyheter vid slutmålet.
tisdag 31 mars 2015
torsdag 26 mars 2015
Shareville
Shareville är en Nordnet-tjänst där man kan visa upp sin egen och följa andras portföljer. För närvarande finns drygt 48.000 portföljer. Det kan ses som ett socialt investeringsnätverk där det också erbjuds möjligheter att interagera med varandra via t.ex. meddelanden.
Själv har jag enbart en mindre depå hos Nordnet som speglar en del av mina förehavanden och skriverier på bloggen. Jag är också lite tveksam till om det verkligen finns några fördelar med att kunna följa enskilda via Shareville. Dock är jag ju inte mer än människa och har lockats av nyfikenhet.
Om inte annat så är det lite roligt att jämföra sig. Det tilltalar mitt egna ego att jag har tre stjärnor (tre stjärnor betyder att man tillhör topp 10%:en) och Gunther Mårder har två (två stjärnor betyder att man lyckas bättre än medel) samt att jag har högre sharpekvot (Ju högre sharpkvot desto bättre riskjusterad avkastning). Vi får se hur länge detta förhållande består. Jag kan inte undgå att finna det lite underhållande i alla fall (jag vet att jag därmed är en sämre människa och inte borde känna så, men jag kan inte hjälpa det...).
Grunden till Nordnets Shareville och Avanzas länkning till bloggar är väl egentligen detsamma. Både Nordnet som Avanza vill ge sina kunder något av mervärde, något extra. Att få ta del av andras tankar om aktier och investeringar (via bloggar eller ett socialt nätverk) är ju på sätt och viss ett sätt att leverera "oberoende" åsikter. Samtidigt kan denna input till kunder eventuellt generera mer courtage-intäkter.
Vad anser du om Shareville? Vem förutom Gunther Mårder följer du?
Själv har jag enbart en mindre depå hos Nordnet som speglar en del av mina förehavanden och skriverier på bloggen. Jag är också lite tveksam till om det verkligen finns några fördelar med att kunna följa enskilda via Shareville. Dock är jag ju inte mer än människa och har lockats av nyfikenhet.
Om inte annat så är det lite roligt att jämföra sig. Det tilltalar mitt egna ego att jag har tre stjärnor (tre stjärnor betyder att man tillhör topp 10%:en) och Gunther Mårder har två (två stjärnor betyder att man lyckas bättre än medel) samt att jag har högre sharpekvot (Ju högre sharpkvot desto bättre riskjusterad avkastning). Vi får se hur länge detta förhållande består. Jag kan inte undgå att finna det lite underhållande i alla fall (jag vet att jag därmed är en sämre människa och inte borde känna så, men jag kan inte hjälpa det...).
Grunden till Nordnets Shareville och Avanzas länkning till bloggar är väl egentligen detsamma. Både Nordnet som Avanza vill ge sina kunder något av mervärde, något extra. Att få ta del av andras tankar om aktier och investeringar (via bloggar eller ett socialt nätverk) är ju på sätt och viss ett sätt att leverera "oberoende" åsikter. Samtidigt kan denna input till kunder eventuellt generera mer courtage-intäkter.
Vad anser du om Shareville? Vem förutom Gunther Mårder följer du?
tisdag 24 mars 2015
Kinnevik
En av huvudägarna till Kinnevik, Max Stenbeck, avled för ett tag sedan. Enbart 30 år ung p.g.a. sin diabetessjukdom. Det är alltid en chock när någon ung dör, liksom beklagligt. Det är tungt att missta någon. En del världsliga saker som vi finner viktiga blir lätt oviktiga när allt sätts på sin spets.
Vänder vi ändock blickarna mot världsliga saker så som själva bolaget Kinnevik så är det en del på gång.
Blocket-kopian Avito sägs vara på gång att noteras. Kinnevik äger 31% av Avito och värderar sin andel till motsvarande ca 8 kr/Kinnevik-aktie.
Kinnevik har ju lyckats vara med om att sätta fler IT-bolag på börsen, t.ex. Zalando och Rocket Internet.
Kinnevik har även sålt en del av sitt Transcom innehav, men det gör relativt liten påverkan på Kinnevik i stort. Helt klart har Zalando och Rocket Internet större påverkan.
Tittar man på deras börsvärdering i nuläget så motsvarar det 56 respektive 30 kr/Kinnevik-aktie. Tittar vi på hela Kinneviks substansvärde, 304 kr, så utgör hela 51% av den av olika e-handel och marknadsplatser.
Man har lagt en hel del vikt vid att samarbete med de tyska bröderna Samwell, som är grundarna till bl.a. Rocket Internet. Zalando är t.ex. också sprungen ur detta samarbete liksom många av de övriga online-satsningarna också.
Vad är bröderna Samwell för superentreprenörer då? En del av den kritik de fått utstå är att de egentligen inte kommer med nya ideer. De kopierar helt enkelt andras. Sedan är de duktiga på att "pitcha" och få investerare att investera i deras projekt. Kapitalstarka investerare så som Kinnevik.
Det sägs ta ca 3-9 år för ett e-handelsbolag att nå break-even. Det är m.a.o. ganska många förlustbringande år man i regel måste uthärda innan det eventuellt börjar visa svarta siffor. Dessutom så krävs massiva marknadsföringsresurser för att nå ut. Det är ju inte någon naturlag att det är den med bästa produkten som slår igenom, utan det brukar ju vara den som marknadsförs bäst. Marknadsföring kräver pengar.
Man kan alltså säga att Kinneviks framtid och eventuella substanstillväxt till stor del anförtros till dessa tyska bröder. Då Kinnevik byggt upp ett så pass omfattande samarbete med dem.
Ett exempel på projekt som nyligen lanserats i London är ZipJet. En slags kopia av amerikanska Washio. ZipJet är i princip en tjänst där Londonbor i de lite "finare" kvarteren kan boka hämtning och tvättning av tvätt för att sedan få det hemlevererat igen inom 24 timmar. Bekvämt, smidigt och värt att betala för om man får tro en del.
Dessa start upp projekt kräver en hel del kapital och som jag varit inne på tidigare " Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelnings-tillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med." Så bekräftar ju den lilla höjningen med 25 öre i utdelning i år att Kinneviks fokus flyttats. Innehållet i substansen av Kinnevik ger samma bild. Liksom VDs uttalanden.
Jag tror den här utvecklingen kommer att fortsätta. Kinnevik kommer fortsätta försöka utvecklas till ett entreprenöriellt bolag inom online-segmentet, som bidrar med s.k. venture capital (uppstartskapital), styrelsearbete och kontakter. M.a.o. en slags riskkapitalbolag som har som sin affärside att medverka i bolagens tidiga utveckling.
Den stora frågan är ju då bara hur man ska värdera bolaget? Själv är jag ju oerhört tveksam till att använda de multiplar som görs idag på online-verksamheten. Det finns dock andra skräckexempel. Vostok Nafta värderar väl t.ex. Avito dubbelt så högt som Kinnevik gör. Jag är också tveksam till att använda börsvärderingen. Jag gör inte det ens med Industrivärdens innehav utan gör min egen bedömning för varje innehav. Börser kan lätt sticka iväg både uppåt och nedåt. Därav kan man ju heller inte "lita" på Zalandos och Rocket Internets värderingar. Alibaba tror jag värderas till nästan 20 gånger försäljningen! Jämför detta med att ett kvalitetsbolag som t.ex. HM brukar ligga på ca 3 gånger försäljningen och många e-handelsbolag (och klädbolag med för den delen) brukar ligga närmre 0,5 gånger försäljningen p.g.a. att det i regel är låga vinstmarginaler.
Men än en gång,Kinnevik vill ju inte vara ett bolag av idag, utan ett bolag för i morgon.
Aktuell kurs är i alla fall 289 kr.
Hur tänker du kring Kinnevik?
Vänder vi ändock blickarna mot världsliga saker så som själva bolaget Kinnevik så är det en del på gång.
Blocket-kopian Avito sägs vara på gång att noteras. Kinnevik äger 31% av Avito och värderar sin andel till motsvarande ca 8 kr/Kinnevik-aktie.
Kinnevik har ju lyckats vara med om att sätta fler IT-bolag på börsen, t.ex. Zalando och Rocket Internet.
Kinnevik har även sålt en del av sitt Transcom innehav, men det gör relativt liten påverkan på Kinnevik i stort. Helt klart har Zalando och Rocket Internet större påverkan.
Tittar man på deras börsvärdering i nuläget så motsvarar det 56 respektive 30 kr/Kinnevik-aktie. Tittar vi på hela Kinneviks substansvärde, 304 kr, så utgör hela 51% av den av olika e-handel och marknadsplatser.
Man har lagt en hel del vikt vid att samarbete med de tyska bröderna Samwell, som är grundarna till bl.a. Rocket Internet. Zalando är t.ex. också sprungen ur detta samarbete liksom många av de övriga online-satsningarna också.
Vad är bröderna Samwell för superentreprenörer då? En del av den kritik de fått utstå är att de egentligen inte kommer med nya ideer. De kopierar helt enkelt andras. Sedan är de duktiga på att "pitcha" och få investerare att investera i deras projekt. Kapitalstarka investerare så som Kinnevik.
Det sägs ta ca 3-9 år för ett e-handelsbolag att nå break-even. Det är m.a.o. ganska många förlustbringande år man i regel måste uthärda innan det eventuellt börjar visa svarta siffor. Dessutom så krävs massiva marknadsföringsresurser för att nå ut. Det är ju inte någon naturlag att det är den med bästa produkten som slår igenom, utan det brukar ju vara den som marknadsförs bäst. Marknadsföring kräver pengar.
Man kan alltså säga att Kinneviks framtid och eventuella substanstillväxt till stor del anförtros till dessa tyska bröder. Då Kinnevik byggt upp ett så pass omfattande samarbete med dem.
Ett exempel på projekt som nyligen lanserats i London är ZipJet. En slags kopia av amerikanska Washio. ZipJet är i princip en tjänst där Londonbor i de lite "finare" kvarteren kan boka hämtning och tvättning av tvätt för att sedan få det hemlevererat igen inom 24 timmar. Bekvämt, smidigt och värt att betala för om man får tro en del.
Dessa start upp projekt kräver en hel del kapital och som jag varit inne på tidigare " Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelnings-tillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med." Så bekräftar ju den lilla höjningen med 25 öre i utdelning i år att Kinneviks fokus flyttats. Innehållet i substansen av Kinnevik ger samma bild. Liksom VDs uttalanden.
Jag tror den här utvecklingen kommer att fortsätta. Kinnevik kommer fortsätta försöka utvecklas till ett entreprenöriellt bolag inom online-segmentet, som bidrar med s.k. venture capital (uppstartskapital), styrelsearbete och kontakter. M.a.o. en slags riskkapitalbolag som har som sin affärside att medverka i bolagens tidiga utveckling.
Den stora frågan är ju då bara hur man ska värdera bolaget? Själv är jag ju oerhört tveksam till att använda de multiplar som görs idag på online-verksamheten. Det finns dock andra skräckexempel. Vostok Nafta värderar väl t.ex. Avito dubbelt så högt som Kinnevik gör. Jag är också tveksam till att använda börsvärderingen. Jag gör inte det ens med Industrivärdens innehav utan gör min egen bedömning för varje innehav. Börser kan lätt sticka iväg både uppåt och nedåt. Därav kan man ju heller inte "lita" på Zalandos och Rocket Internets värderingar. Alibaba tror jag värderas till nästan 20 gånger försäljningen! Jämför detta med att ett kvalitetsbolag som t.ex. HM brukar ligga på ca 3 gånger försäljningen och många e-handelsbolag (och klädbolag med för den delen) brukar ligga närmre 0,5 gånger försäljningen p.g.a. att det i regel är låga vinstmarginaler.
Men än en gång,Kinnevik vill ju inte vara ett bolag av idag, utan ett bolag för i morgon.
Aktuell kurs är i alla fall 289 kr.
Hur tänker du kring Kinnevik?
måndag 23 mars 2015
Avdrag i deklarationen för aktieintresset
Nu är det deklarationstider och kanske mångas hjärnceller gymnastiseras till max för att hitta alla avdrag man kan göra.
Jag kan inte alla själv, men jag vet att man kan göra avdrag för förvaltningsutgifter. Om de överstiger 1000 kr.
Det inkluderar en hel del. Det kan t.ex. vara:
- Bankfacksavgifter om facket används för förvaltning av något tillgång (ej fotografier och dylikt).
- Arvoden som betalas för t.ex. förmyndare och förvaltare om det bl.a. avser förvaltning av värdepapper.
- Utgifter man har för att inkassera lån.
- Depåavgifter (beroende på vad som ingår)
- Kostnader för rådgivning och kapitalplacering.
- Facklitteratur t.ex. böcker om aktieinvestering.
Vad som däremot inte godkänns är:
- Dator och internet.
- Resor till kurser och aktieträffar m.m.
- Deklarationshjälp.
- Förvaltningsavgifter för fonder m.m.
- Bank och kontokortsavgifter.
- Tidningar av mer allmänt intresse.
Nu kanske detta är sista året möjligheten till avdrag finns. Den budgetproposition som regeringen lämnade till riksdagen inkluderade ett förslag om att slopa avdragsrätten (BP 2015, volym 1, avsnitt 6.12)
Jag kan inte alla själv, men jag vet att man kan göra avdrag för förvaltningsutgifter. Om de överstiger 1000 kr.
Det inkluderar en hel del. Det kan t.ex. vara:
- Bankfacksavgifter om facket används för förvaltning av något tillgång (ej fotografier och dylikt).
- Arvoden som betalas för t.ex. förmyndare och förvaltare om det bl.a. avser förvaltning av värdepapper.
- Utgifter man har för att inkassera lån.
- Depåavgifter (beroende på vad som ingår)
- Kostnader för rådgivning och kapitalplacering.
- Facklitteratur t.ex. böcker om aktieinvestering.
Vad som däremot inte godkänns är:
- Dator och internet.
- Resor till kurser och aktieträffar m.m.
- Deklarationshjälp.
- Förvaltningsavgifter för fonder m.m.
- Bank och kontokortsavgifter.
- Tidningar av mer allmänt intresse.
Nu kanske detta är sista året möjligheten till avdrag finns. Den budgetproposition som regeringen lämnade till riksdagen inkluderade ett förslag om att slopa avdragsrätten (BP 2015, volym 1, avsnitt 6.12)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)