Beijer Almas bokslut 2014

Beijer Alma, denna lilla industripärla avskiljde idag utdelningen. Kanske läge att notera ned något om utvecklingen under 2014.

Beijer Alma bedriver verksamheten genom tre grenar; Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech.

Lesjöfors är fjädertillverkare. Habia kabeltillverkare och Beijer är industrihandelsdelen.

Viktigast för Beijer Alma är Lesjöfors som stod för ca 75% av rörelseresultatet 2014. Det är en verksamhet som ligger på ganska höga, ca 20%, rörelsemarginaler och med en försäljning på ca 1,7 miljarder kr. Marginalerna har varit i sjunkande trend. Något som kan indikera ökad konkurrens. Faktureringen har ju inte sjunkit, tvärt om. Dock så har man en förvärvsstrateg inom Lesjöfors vilket också kan förklara omsättningsökning liksom marginaltappet. Mumma vore om man får upp förvärven till samma höga rörelsemarginaler som Lesjöfors äldre fjädertillverkare har/haft.

Habia Cable ligger i genomsnitt på halva de ovanstående marginalerna, även om just 2014 bjöd på rekordhöga 12% i rörelsemarginal.Habia omsätter ca 0,8 miljarder kr. Faktureringen ökade markant för Habia 2014 i jämförelse med tidigare år vilket då troligen också kan förklara de mycket bättre marginalerna.

Samma nivå på omsättningen håller Beijer Tech, men då det är inriktat på handel är marginalerna av förklarliga skäl mycket lägre, ca 6% i genomsnitt.

Tittar vi på resultatet för helåret 2014 så landade det på 10,60 kr/aktie. Orderingången liksom faktureringen var högre än förra året och utdelningen som avskildes idag var 8,50 kr/aktie (8).

Bolaget har i princip alltid haft en stark balansräkning så länge jag följt det och nu är inget undantag. Debt/Equity landar på 0,57.

Den totala omsättningen landade på 3,3 miljarder kr (ca 110 kr/aktie) med en genomsnittlig rörelsemarginal på 13%.

Jag kan bara hålla med VD Bertil Persson i hans slutord:

"Som jag ser det är dock Beijer Alma väl rustat. Vi har finansiell styrka och väldiversifierade verksamheter som levererar höga kundvärden. Det ger oss sammantaget en god plattform för fortsatt lönsam tillväxt."

Beijer Alma handlas just nu för 199 kr vilket motsvarar en PE TTM på 18,8. Beijer Alma är ett riktigt fint industribolag och ligger högt i prioritet att öka i om/när tillfälle beger sig.

Yrkeskategorin som lyckas bäst med aktier

Vilken yrkeskategori lyckas bäst med sina aktieplaceringar?

Det borde ju vara de som har en utbildning inom ekonomi, kanske inom just revision eller bokföring? Eller är det välutbildade och välbetalda läkare, it-konsulter eller ingenjörer?

Enligt Börspodden så är det en helt annat yrkeskategori.

Lärarna.

Enligt Börspodden så tenderar lärare vara mer tålmodiga vilket betyder att de är långsiktiga. Som lärare kan man kanske inte förväntas sig se snabba resultat. Det är troligen ett yrke vars arbetsinsats först ser resultat efter en lång tid av arbete.

De har också i regel en bredare portfölj vilket i längden visat löna sig. Som lärare är man kanske van vid att hålla väldigt många bollar i luften, genom goda som dåliga stunder. Kunna inte bara hålla en röd tråd genom lektionerna med fokus på vad som ska läras ut utan också samtidigt hantera allt som kan uppstå i och runt ett klassrum.

Så ska man vara krass så lönar det sig kanske inte långa utbildningar inom t.ex. just ekonomi då det kommer till aktieplaceringar. Kanske är det bättre att ha andra specialfält. Inte minst för att få en bredare, annan, syn på saker och ting.

Kanske är det inte utbildning och kunskap om aktier som ger någon "edge" på aktiemarknaden. Det handlar kanske istället om attityder, vanor och förhållningssätt.

Något att fundera över när du håller på och skolka från föreläsningen om Aristoteles. Det kan kanske i längden vara mer lönande att lyssna på den och istället skippa corporate finance föreläsningen.

Någon lärare bland läsarna som vill ge en kommentar till ovanstående?

Mera minus

Nu sänks styrräntan ytterligare. Ned till minus 0,25%. Samtidigt ska köpen av statspapper utökas.

Som jag tidigare varit inne på så är min uppfattning att Riksbankens ständiga upp-repanden (och medias fixering) är icke-nyheter.

Det är som en som bankar på en skruv med en plasthammare.

Inte för att det är den bästa lösningen utan för det är det enda verktyg som tillhandahållits och alla andra står bara och tittar på eftersom de heller inte är villiga att göra något eller förse personen med andra verktyg (man riskerar ju att göra bort sig/impopulär då).

Enligt mig, så vad som behövs är inte mer penningpolitiska stimulanser (det verktyg som Riksbanken förfogar över). Det som behövs är finanspolitiska reformer.

Jag finner det väldigt orimligt att tro att ytterligare sänkning av styrräntan får igång inflationen. Jag finner det mer troligt att det blåser upp tillgångspriser på t.ex. fastigheter och på börsen.

Är det någonting jag vill se så är det finanspolitiska reformer av helt annat slag. Reformer som dämpar uppblåsandet av kreditbubblor och premierar ett visst mått av buffertsparande för gemene man.

Avskaffa ränteavdraget - Ränteavdrag är ju med i alla låneberäkningar som utgångspunkt så i princip fungerar det ju som en subvention till bankerna. Billigare lån (via ränteavdrag) = lånar mer = banker tjänar mer. Hade ränteavdrag inte funnits hade man inte kunnat belåna sig lika högt för betalningsförmågan hade varit lägre d.v.s. villan som du nu fått bjuda 4 milj för kanske hade blivit din för 3, 5 milj istället.

Premiera att man skaffar sig ett buffert-sparande genom att ta bort kapitalskatten upp till en viss summa - Samhället och individen får starkare motståndskraft mot plötsliga förändringar i ekonomin om man bygger upp buffertar.

Ja det finns fler saker som går att dryfta, men summan av kardemumman är i alla fall att det borde väl ändå snart vara dags för våra folkvalda politiker att få ändan ur och inte bara peka på en Riksbanks-direktion som ändå inte har några fungerande verktyg.

Det enda man kan styra är sin egen riskhantering

När det gäller aktier så kan man ha många och stora förhoppningar, men det är faktiskt väldigt, väldigt lite man kan styra.

Det är ganska omöjligt att påverka t.ex. HMs försäljning i någon nämnvärd grad. Även om man släppte loss sin inre shopping-gnom för en dag så ger det inte så stora avtryck i HMs resultaträkning. Det är ganska svårt att som småsparare påverka vilka som sitter i ledningen. Omöjligt att påverka hur nästa storsäljande produkt ska se ut eller vilka marknader som bolaget ska expandera på.

Det är helt enkelt för den vanlige dödlige spararen omöjligt att påverka affärsutvecklingen i de bolag man äger aktier i. Vi ska inte ens tala om kursutvecklingen...

Vad kan man påverka då?

En sak.

Risken. Vilken sorts risk och hur stora risker man är exponerad mot. Det är egentligen den enda faktorn som man har total kontroll över. Ingen annan, bara du. Du allena kan bestämma över vilken sorts risker du väljer att exponera dig mot.

Här finns det en mängd saker man kan tänka över och justera. Allt ifrån portföljtänk till vilka kvaliteer man vill se att ett bolag har. Från vilken exponering man vill ha mot olika innehav till hur man tänker sig den totala aktieexponeringen relativt sin livssituation.

Ska man lägga ned mycket tid på något när det gäller aktier så är det att fundera på hur man hanterar risker.

Fortum säljer sitt svenska elnät

Fortum säljer sitt svenska elnät. Största nya ägaren (50%) till det blir kanadensiska pensionärer via Borelais Infrastructure. Borelais Infrastrucutre är en underdivision till OMERS som handhar de anställda i delstaten Ontarios pensionsavsättningar. Fler än 440.000 f.d. poliser, räddningstjänstpersonal, skoledningspersonal, tunnelbanepersonal m.fl. står nu som majoritetsägare till elnät här i Sverige. Inget nytt dock, Borelais Infrastrucutre specialiserar sig på infrastruktur investeringar. Liksom Warren Buffett verkar de kommit fram till att det är en stabil och hyfsat pålitlig verksamhet som kommer generera pengar långt in i framtiden. Köpar-konsortiumet inkluderar även Första AP-fonden (12,5%), Tredje AP-fonden (20%) och Folksam (17,5%).

Första, andra, tredje och fjärde är ju s.k. bufferfonder i den svenska inkomstpensionssystemet. vid underskott i systemet ska fonderna tillföra pengar, vid överskott tillförs fonderna pengar. Även Sjätte AP-fonden är en buffertfond men en stängd sådan.  Inga medel tas eller tillförs.

Folksam är en av de största försäkringsbolagen i Sverige. Medlemsägt.

Prislappen sägs bli 6,6 miljarder euro (skuld och kassafritt). Jämför med Fortums nuvarande börsvärde på 18,9 miljarder euro. Transaktionen kommer då ge en rejäl vinst då det bokförs under Q2, ca 5 euro/aktie.

Kanske jag vandrat lite väl långt in i dimman och missförstått någonting, men det är vid första anblicken en otrolig prislapp. Tittar man på Fortums svenska elnät så genererade det 2014 en försäljning på nästan 650 milj. euro. Drygt 10 gånger omsättningen är en hög prislapp. En tredjedel därav vore kanske mer "marknadsmässigt". M.a.o ser det ut som Fortum har sålt en krona för tre kronor!?

Mycket pengar blir det. En extra utdelning vankas ju i år p.g.a av försäljningar som skedde förra året. Kanske vankas det fler extra-utdelningar?

På Fortum säger man vidare:

"After the divestment of its distribution businesses Fortum will concentrate on the growth and development of our core businesses, based on our competences: CO2-free hydro and nuclear power generation and efficient combined heat and power (CHP) production. We will also continue to develop electricity sales and related customer solutions to our 1.3 million electricity retail customers," says Timo Karttinen. "We continue to have a strong presence in Sweden, and remain committed to develop our business in the Nordic countries while looking for growth opportunities in line with our strategy."

Fredag igen

Dollarn är urstark. I skrivande stund 8,70 kr/usd. Vem hade anat detta för ett år sedan? Den stigande dollarn har verkligen gett ett boost i värdet på amerikanska innehav.

Baltic Dry Index är lägre än på 30 år! 565 var senaste noteringen. Känn på den. Sysselsättningsgraden för handelsflottan lär inte ligga så högt heller vilket betyder att även om det tar lite fart igen med transporterna så lär den eventuellt ökade efterfrågan kunna absorberas av tillgängliga fraktfartyg. tydligen har beställningen av nya fartyg i praktiken upphört. Visserligen kommer det väl färdigställas fartyg både detta och nästa år, men frågan är hur det blir sedan.

Antalet oljeriggar sägs konstant minska. Inte minst i USA. Kanske betyder det att oljepriset stabiliseras då utbud och efterfrågan möts. Någon vändning för riggoperatörer lär inte synas förrän priset vänder uppåt. I nuläget verkar det vara mer vanligt att jobbbeställningar sägs upp än att nya kontrakt tecknas. Tuff marknad.


Aktiespararnas tidning Aktiespararen inkluderade en intervju med Alfa Lavals VD Lars Renström. Intressant läsning. Fick svar på varför Alfa Laval har så mycket bättre marginaler än branschkollegan GEA "GEA säljer mer av kompletta stora projekt och lösningar, medan vi säljer mycket komponenter och det vi kallar subsystem. Säljer man kompletta lösningar så köper man in mycket från andra leverantörer och bygger ihop. I våra termer säger vi att GEA har ett större leveransomfång, därför är det svårare för dem att komma upp i samma rörelsemarginaler."

Dessutom bjöds på varför H&M är en sådan framgångssaga - Lyckade successioner och långsiktighet i kombination med föränderlighet.

Tim du Toit har plockat fram 15 investeringsideer med sin Quant Investing Screener. Tre av dem är svenska: 15 Magic Formula Investing Ideas in Europe.

Avanza Forum 2015 har hållits. Se eventet i efterhand här: Avanza Forum 2015

Dessutom veckans, icke-sponsrade men ironiska, modeinlägg nedan.

Man purse John Deere 8360R i slitstark och tålig PVC med korthållare och ficka fram. Försluts med kardborreband. Gå inte på ett aktiemöte utan den! Grönt är skönt!

Trevlig fredag.

Clas Ohlson, Caterpillar och Aker

Clas Ohlson har brutet räkenskapsår så bokslutet får vi se först lite längre fram. Q3 (nov-jan) är i regel ett mycket starkt kvartal och står inte sällan för halva årsvinsten. Kvartalet inkluderar ju julhandeln.

Q3 2015 var det starkaste i bolagets historia. Roligt, men säkrast att inte ta det för givet framöver utan se på utvecklingen över en något längre period.

Tittar vi på 12 månaders rullande så visar bolaget en vinst om 7,15 kr/aktie (6,42). Rörelsemarginalerna ligger på 8,1% (7,8). Försäljningen ligger på 7,2 miljarder (6,8) vilket motsvarar ca 110 kr/aktie.

Totalt antal butiker är nu 196 (182). Man räknar med att öppna fler och säger också att nya satsningar kan pressa rörelsemarginalerna något framöver.

Jag har tidigare antagit en hållbar vinstnivå på ca 6 kr/aktie för Clas Ohlson, men finner nu att det kan finnas skäl att revidera upp det något. Soliditeten i bolaget är fortsatt god. Hemmamarknaderna snurrar på och satsningar på nya butiker verkar heller ej bli allt för kostsamma. Förr var ju satsningen i Storbritannien ett orosmoment. Jag tycker mig dock se att Clas Ohslon verkar kunna hantera inträdet på nya, icke nordiska, marknader bra. 

Kurs just nu ca 132 kr/aktie vilket motsvarar en PE TTM på 18,5 och en direktavkastning på 3,6%.

Ett annat bolag på C är Caterpillar.

Caterpillar fattade jag intresse för ungefär samtidigt som Deere & Co, men nu har kursen stigit i DE medan den sjunkit i CAT.

Caterpillar har liksom Deere & Co konjunkturen just nu emot sig. Därtill har den stärkta amerikanska dollaren inte spelat Caterpillar i händerna. Båda har i alla fall stadigt höjt utdelningarna under årens lopp och verkar kunna parera sämre tider väl. Båda har ju balansräkningarna som "spökar". Det är ju det här med att finansiera sina egna kunders köp/leasing. Det ger svällande balansräkningar samtidigt som det naturligtvis bidrar till vinsterna.

Jag har redan gjort en minnesnotering kring Caterpillars Q4-rapport så ska inte beröra den mer. Fortfarande intressant är det i alla fall.

Ska vi då slutligen variera oss genom att gå till ett tredje land så kan ju Norge och Aker ASA passa.

Aker ASA är ett norsk investmentbolag med fokus på bl.a. olja, gas och skeppssektor. Redovisat NAV (net asset value) Q4 2014 var 244 nok. Det är ju någonting som åker upp och ned beroende på aktiekursrörelser i de underliggande innehaven.

Några av de bolag som ryms under Aker ASAs "paraply" är Ocean Yield - shippingbolag som i nuläget ger en ganska rejäl direktavkastning, Det Norske - oljebolag som liksom andra oljebolag har en ganska tuff marknad just nu, Aker Solutions - oljeservicebolag och Akastor - oljeservice investmentbolag.

Beroendet av dessa branscher har gett genomslag i även Akers aktiekurs. Nuvarande kurs är 163 nok och med en föreslagen utdelning på 10 nok så ger det en direktavkastning på 6,1%.

Nu är Aker mer än dess aktieinnehav. Ca 70% av dess tillgångar är aktier i olika bolag, industriella tillgångar som de kallar det. 30% är s.k. finansiella tillgångar. Kassan motsvarar ca 40 nok/aktie. Man drog bl.a. in en del pengar via försäljningar av en del fastigheter som man varit sysselsatt med att utveckla.

För 163 nok får man en lite blandad mix av tillgångar. Men det är klart om hela olje- och gasmarknaden sjunker till botten så är ju en del av det inte mycket värt.

Walmart

I samband med bokslutet så gick Walmart ut med att de skulle höja lönerna. Fr.o.m april ska en halv miljon anställda få minst 9 usd/tim och det ska höjas till 10 usd/tim fr.o.m nästa år. The TJX Companies lär ha matchat detta men inte Target eller McDonalds (än vad jag vet).

Ledningens förhoppning är att det ska leda till större kundnöjdhet, bättre service attityd bland de anställda och lägre personalomsättning. En del av den kritik som Walmart (och andra lågprisvaruhus) får brukar handla om att servicen inte är den bästa, liksom att varuhyllor ser ut som organiserat kaos, utplockat sortiment, svårt att få fatt på någon som vet något om produkterna et.c.

En höjd grundlön ska förhoppningsvis leda till att det blir lite mer attraktivt att jobba på Walmart och därmed finns det ett större incitament att göra ett bra jobb. Kritiker till de höjda lönerna menar på att det kommer minska vinsten för Walmart. Att lönehöjningen i sig är så liten så det kommer inte göra någon större skillnad i vilken arbetskraft som lockas till Walmart eller hur motiverade de kommer vara.

Här kan man ju ha olika åsikter. Gör man ett bättre jobb för att man får högre lön? Känner man en större stolthet över sitt arbete och motiveras till ett bättre arbete om det är välbetalt? Eller kvittar det vad lönen är?

Andra åtgärder ska också tas, som t.ex. ge anställda större möjligheter att påverka sina egna arbetsscheman. Tittar vi på åtgärder för att stävja personalomsättningen så hade Bloomberg räknat ut att den genomsnittliga lönen för en butiksanställd var 21.140 usd/år. Den genomsnittlige kostnaden för att träna upp en nyanställd ligger på 3.400 usd. En hel del pengar kan m.a.o. sparas på att få ned personalomsättningen.

Vi får se var allt det här leder i slutändan. Tills vidare kan vi ju titta på hur verksamhetsåret blev för Walmart.

Omsättningen ökade med 2% och vinsten per aktie landade på 5,07 usd. Onlineförsäljningen ökade med 22% och ligger nu på 12,2 miljarder usd. Jag tror det motsvarar ca 1/7 av Amazons försäljning. Walmart är m.a.o. ganska stora inom online redan nu. Deras spridda butiksnät gör det också smidigt för kunder att hämta sina varor t.ex. på vägen hem från jobbet.

Satsningen på mindre butiker verkar också fortsätta.

Utdelningshöjningarna har inte varit något att hurra för på sista tiden, tyvärr. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis på 1,96 usd/aktie. Det blir inte mycket av direktavkastning då kursen är på ca 83 usd. Framöver så verkar det heller inte bli något direkt lyft av vinsten. I alla fall inte om man får tro ledningens prognoser. Höjda löner och satsning på ökad online-försäljning verkar i alla fall på kort sikt äta upp en del av vinstmarginalerna. Vi får se om detta kommer löna sig bättre framöver.

Vapenaffärer berör

Affärer rörande vapen brukar alltid bli ett hett debattämne. De senaste dagarna har det både varit fokus på den s.k. Saudiaffären (Projekt Simoom) och tjeckerna vidarförsäljning av pansarfordon till Irak.

Om vi tar Saudiaffären så har den sin bakgrund i försäljning av Saab och Ericssons radarövervakningssystem Erieye. Som så ofta i sådana här affärer så för att få ordrar så krävs både politiska "påtryckningar" liksom motprestationer. Jag har varit inne på det tidigare inlägg. Vapenindustrin är en väldigt udda värld där vanliga affärsmässiga principer inte gäller.

Motprestationen var att hjälpa saudiarabierna bygga upp sin egen vapenindustri. Det kom att röra sig om anläggningar för att modifiera och renovera robotar och pansarvärnsvapen (Project Simmom). Eftersom det av någon anledning alltid ska vara massa hysch hysch kring sådant här så sköttes det hela av bulvanföretag.

Saudiarabien har allt sedan Saddam Husseins anfall mot Kuwait växt som handelspartner när det gäller vapen för Sverige bl.a. har pansarvärnsrobotar exporterats.

Vad som gör denna affär annorlunda vet jag ej egentligen. Varför behov av bulvanföretag? En del kritiker menar på att mänskliga rättigheter bryts i Saudiarabien. Ja men ska vi vara konsekventa i det när det gäller handel så blir det inte många kvar att handla med. Jag väntar fortfarande på att någon journalist ska börja skriva om att Thailand minsann blivit en militärdiktatur och samarbetet med dem gällande JAS bör avbrytas, men det har än så länge varit tyst. Annars så är ju vapenindustri en populär sak att debattera.

Det märks ju inte minst när 31 storbolagsledare går ut i en gemensam debattartikel. Inte det mest taktiska draget kan jag tycka. Det framstår bara då som om man är ute efter att tjäna pengar samt tillhör samma elitistiska intresseklubb. Dessutom om vapenfabrikerna nu byggs så ser det ut som om en liten klick stormrika företagsledare läxat upp aktuella politiker och har dem i sin hand. Det tror jag  inte inger förtroende bland folk gemen.

Nej, rörigt blir det.

Tyskland lär ha sagt upp vapenaffärer med Saudiarabien, men utav en mer pragmatiskt anledning. En del vapen sägs ha kommit fram till ISIS.

Överlag kan jag tycka att det i Sverige finns en lite ambivalent syn på vapenförsäljningar, men jag tror jag vet en av anledningarna. Det finns ingen direkt "folklig förankring".

Norska Kongsbergs största ägare är t.ex. norska staten. Staten styr, beställer och har huvudansvaret. I Sverige så är Wallenberg största ägaren till försvarsindustrin. Även USA har privata aktörer som största ägare, men de har då ett system där allt ska konkurrensutsättas (enligt amerikansk modell). De olika aktörerna ska konkurrera om ordrar sinsemellan och systemet har stor acceptans.

I Sverige så har Wallenberg monopol. Vill dessutom Wallenberg ha ubåtsvarv för att kunna vara med och tävla om eventuella ubåtsförsäljningar till Australien, ja då får han ubåtsvarv. Behövs reservdelar till ett land som köpt JAS Gripen, ja då för försvarsmakten skicka o.s.v.

Jag har ingenting emot vapenaffärer, tvärt om tror jag det kan bidra till en större säkerhet här i världen. som investerare går det dock inte bortse från den politiska risken, i alla fall inte när det gäller Sverige. När Norge (via bl.a. Kongsberg) säljer robotar till Oman (ej känt för att nämnvärt beakta mänskliga rättigheter) för miljardbelopp så inte blir det debatt och tidningsrubriker för det. När Wallenberg gör affärer då blir det tidningsrubriker. Jag tror just ägarfrågan, var vinsterna hamnar, bidrar till det. Jag tror svenskt vapenindustri hade varit betjänt av mindre hysch hysch samt delvis statligt ägande. Mindre toppstyrning i politiken från direktörshåll och mer folklig förankring.


(Kongsbergs kurs just nu 152 nok, SAABs 220 kr. Det blir lite sådant här off-topic inlägg för jag har helt enkelt inga vettiga investeringsuppslag i nuläget. Alternativet kan ju iofs vara att jag lägger upp lite mode- eller matbilder... Ha en trevlig helg!)

 

Berkshire Hathaway

Om man enbart vill ta sig igenom ett utländskt bolags årsredovisning så rekommenderar jag Berkshire Hathaways. I jämförelse med andra bolags mummel mummel, ändlösa noter och sida efter sida med färgglada bilder på onaturligt överlyckliga människor så framstår Berkshires som väldigt rakt och rättframt.

Jag ska inte gå in så mycket på det som var och en kan läsa själv. Däremot ska jag göra några minnesnoteringar, översatt till B-aktier.

Book-value är ju ett mått som ofta används som måttstock för Berskhire. Buffet själv menar på att ett rättvist värde för Berkshire ligger över det bokförda värdet. Därav är han redo att återköpa aktier om aktiepriset någonsin sjunker ned till 1,2 x BV.

Book value är dock även det ett diffust mått på "värde". Det inkluderar ju t.ex. inte den stora "floaten" som försäkringsverksamheten genererar d.v.s. de pengar som kunder betalar in i försäkringspremier och som bolaget förfogar över "gratis". År efter år har floaten vuxit för att nu motsvara 34 usd/B-aktie. I bokföringen anges "floaten" som en skuld och ingår inte i BV, medan den i praktiken används för att tjäna mer pengar. På så sätt är den ju en tillgång.

Tittar man på försäkringsverksamheten så gjorde den en vinst (underwriting profit) på motsvarande ca 1 usd/B-aktie. Detta exklusive vad man kan ha tjänat på "floaten" då underwritting profit förenklat är själva vinsten på försäkringsverksamheten.

Tittar man på de övriga verksamheterna så blev den sammanlagda vinsten 7,23 usd/B-aktie. Järnvägsbolaget BNSF har t.ex. en stor del av det då de bidrog med motsvarande 1,56 usd/B-aktie.

Tittar vi sedan på investeringsportföljen så är marknadsvärdet på ca 47 usd/B-aktie. Det vill säga marknadsvärdet på aktier i bolag så som Wells Fargo, Coca Cola, IBM, American Express m.fl.

Vill man göra det enkelt för sig så kan man ju ta redovisade vinster för de helägda verksamheterna 8,23 usd/B-aktier lägga på en lämplig multipel för att sedan addera investeringsportföljen. Exemplet skulle kunna se ut som följande.

8,23 x 15 = 123 + 47 = 170

Själv utgår jag dock från BV när jag försöker bedöma om det är fördelaktigt pris eller ej. BV ligger nu på ca 97,5 usd/B-aktie. Jag har sedan tidigare kommit fram till, och agerat utefter, att jag personligen är redo att betala 1,3 x BV för Berkshire. Det ger då 97,5 x 1,3 = 127 usd.

Det (+/- 5%) anser jag vara ett fullt skäligt pris i nuläget för ett av världens mest välskötta bolag. Priset just nu är 146 usd/B-aktie. Lite för dyrt i dagsläget för min smak, men om priset sjunker i framtiden p.g.a. dystrare tidningsrubriker så har jag med andra ord inga problem alls med att köpa fler aktier.

Vardia berör och några allmänna tankar

Det går inte undvika att notera att Vardia berör runt om i bloggosfären. Senaste inlägget här som handlade om något helt annat gled ändå in på Vardia i kommentarsfältet. Inga problem för mig, men intressant. Likaså har ett antal bloggare berört Vardia och de senaste händelserna i en rad inlägg.

Jag har inget klokt att säga om Vardia. Inte om försäkringsverksamhet heller. I min hemmagjorda checklista så rankas inte småbolag högt då de medför högre risk. Likaså med banker, försäkringsbolag och finansiella institut. Verksamheter som jag inte är riktig bekväm med på samma sätt som andra verksamheter.

Jag har också en annan syn på risk - reward än kanske en del andra. Jag satsar inte mest i bolag där jag tycker mig se mest värde för pengarna. Jag satsar mest i bolag som har minst antal bedömda risker. Därav kan det handlas för större summor i t.ex . H&M om/när det blir prisvärt och mindre i t.ex. Ganger Rolf. Det är helt enkelt mindre risk i H&M enligt checklistan, oavsett hur "billlig" jag tror Ganger Rolf är. En utvärdering av rankingkriterierna som jag gjorde av bolag som matchats mot checklistan tydde också att kvalitet lönade sig. Därav är riskanalys viktigare än försök till att bedöma "rätt" värde och relationen mellan risk - reward (enligt mitt sätt att hantera portföljen).

Vardia kan mycket väl vara superbilligt i detta läget. Jag vet inte.

Jag har själv dock gått på "minor" förr och använt de lärdomarna för att forma hur jag fattar beslut och agerar idag (det är långt ifrån perfekt i dag). Om man känner att man nu gjort det så är mitt råd att ta det du kan i form av lärdomar och lägg till det till din egen checklista och din egen portföljstrategi.

Oavsett om man ämnar behålla, sälja eller köpa Vardia aktier i nuläget så har man ändock troligen påverkats känslomässigt av allt "brus". Det är också en lärdom. Hur påverkas man när oväntade saker inträffar, när nätet surrar av åsikter/fakta/tankar/ideer/gissningar?

Som alltid så kan ingenting ersätta egen bolags- och marknadsanalys. Egen analys kan ej heller ersätta riskhantering. Riskhantering kan ej heller skydda mot oväntade händelse. Att oväntade händelser inträffar är dock inte oväntat. Det händer hela tiden och är därför en del av det förväntade.

Så vad kan vi förvänta oss av framtiden?  Antagligen det oväntade.

Äldre intervjuer

Jag ligger tämligen "lågt" i dagens börsklimat därav har det inte blivit någon större aktivitet den senaste tiden från mig på bloggen annat än lite rapportnoteringar. Detta är inte direkt en miljö som vimlar av "1-foot bars to climb over". Ju mer börsoptimism det finns ju större anledning att vara försiktig.

Så, istället för något nytt och halvfyndig återpublicerar jag istället några äldre intervjuer som jag gjorde för lite över tre år sedan.


Intervju med Joanna Redebrandt

Intervju med Erik Liden

Intervju med Peter Nilsson och Johnny Torssell

Intervju med Per H. Börjesson

Intervju med Jan Dinkelspiel

Intervju med Jan Krepp


Intressant läsning alltihopa. Dessutom från lite olika infallsvinklar.

Om jag skulle upprepa intervju-serien; har ni förslag på vem ni skulle vilja se bli intervjuade?



Edit: Lägger till etiketten "Vardia" på inlägget då kommentarerna nedan handlar om det bolaget.