lördag 21 juli 2012

Analys av Kongsberg

Jag har fördjupat mig lite i norska bolaget Kongsberg (Kongsberg Gruppen). Analysen sker utifrån mina ratingkriterier.


Norska Kongsberg är Norges största leverantör av försvarsmateriell, men man är också inriktad mot civil maritim verksamhet. Lite mer än hälften av omsättningen kommer från försvarssidan och drygt 80% av den totala försäljningen sker utanför Norge.


Man delar in sin verksamhet i fyra segment varav Kongsberg Maritime är det enskilt största med ca 44% av omsättningen. Därefter följer Kongsberg Defence System och Kongsberg Protech Systems med ca en fjärdedel var av omsättningen. Det minsta segmentet är Kongsberg Oil & Gas Technologies som tidigare ingick i Kongsberg Maritime. 

Maritime och Oil & Gas är riktade mot den civila sidan. Varvs, rederi och off-shore industrin är kunder. Defence Systems och Protech Systems är den militära. Defence Systems sysslar bl.a. med missiler. Inte minst är man med i utvecklandet av JSM (Joint Strike Missile) som ska användas i F-35 som är det stridsflygplan som sägs ersätta F-16. Inom Protech Systems verkar man vara ganska ledande inom RWS (Remote Weapon System). Vapensystem som kan manövreras utan att skytten behöver sitta t.ex. på toppen av ett pansarfordon och göra det manuellt. Tydligen säljs systemet inte bara norska försvaret utan även amerikanska och svenska. Det finns tydligen ett amerikansk program med syfte att införa en hel del dylika system på en mängd militära fordon. De kallar införandet "the CROWS program" och i fas 2 av det programmet så var det bl.a. Kongsberg som tog hem ordern 2009. Jag tror ordern nu är totalt värd ca 2 miljarder dollar och så vitt jag vet håller man på och levererar för fullt.








Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja finns på Oslo-börsen.


Ägare

Norska staten är största ägaren med ca 50% av aktierna.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja bolaget ger utdelningar. Ser man längre tillbaka så slopades de år 2000 och 2001, men förutom det så har utdelningar getts och de har varit stigande hela tiden de senare åren.

Utdelningen 2011 var 3,75 nok/aktie. 5-års medel ligger på 2,43 nok/aktie samtidigt som vinsten som medel under samma period ligger ca 8 nok/aktie. Man har mer än fördubblat utdelningarna under den senaste femårsperioden.

Min förmodan är att man kommer fortsätta med utdelningar. En utdelningssänking är inte troligen man har både vinster som kassaflöde att backa upp utdelningarna med. Just kassaflödet är starkt i bolaget och tittar man enbart på de tre senaste åren är min bedömning att det fria kassaflödet legat på ca 12 nok/aktie i medel d.v.s. väl i linje, t.o.m. lite över, med redovisade vinster då medelvinsten under samma period låg på ca 10,50 nok/aktie.





Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Man är, liksom vapenindustrin i övrigt, i händerna på politiska beslut. Visserligen verkar politiker påfallande ofta i samma intresseriktning som vapenindustrin men det går inte undkomma att just politiska beslut kan få stor påverkan på affärerna.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Ja. Produktutveckling är en viktig del. Jag har inte Kongsbergs siffror, men jag vet från tidigare studier på andra vapentillverkare att det är inte ovanligt att ca 20% av försäljningsintäkterna går till R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Exkluderar man IT-krisen så får svaret bli ja. Jag brukar i regel enbart titta ca 7-8 år tillbaka så jag får göra samma sak här för rättvisans skull.Man har haft en mycket fin omsättnings, marginal och vinsttillväxt. 

Vapenindustrin har haft ett par mycket goda år allt sedan 2001. Detta kan man se bland flera aktörer. Det som sticker ut är dock att de flesta vapentillverkare så som BAE, Saab, LMT, RTN, NOC och GD har de senaste åren haft en stagnerande försäljningstillväxt. I de amerikanska jättarnas fall så har vinsten per aktie kunnat öka tack vare återköp av aktier, men i Kongsbergs fall så har man faktiskt även de senare åren fortsatt kunnat öka sin försäljning i ungefär samma takt som sitt 10-års medel (8-10%). En närmare titt visar att det är på den militära sidan och export marknaden som stått för den största försäljningstillväxten.

Kongsberg. liksom vapenindustrin i övrigt, brukar kunna leverera genom låg- som högkonjunktur.




Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 900 milj nok att jämföra med eget kapital på 5484 milj nok. Netto sett så är det negativt vid bokslutet för verksamhetsåret 2011 då Kongsberg satt med en kassa motsvarande ca 25 nok/aktie.  Totalt sett är Debt/Equity på 1,85 (2011).






Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE 5-års medel ligger på 25,6% Eget kapital är på 45,70 nok/aktie (2011)

Imponerande vinst- och utdelningstillväxt. Bolaget har visat upp en stabil omsättningsökning samtidigt som marginalerna över tid kraftigt förbättrats. Min bedömning är att man inte kan fortsätta att höja marginalerna. De bör ha nått sin topp. Eventuellt finns risk för att de går tillbaka något. Omsättningen är svår att förutsäga. Ur ett historiskt perspektiv bör den kunna fortsätta växa, men samtidigt så har den stagnerat för alla andra inom branschen. Det är troligt att så även sker för Kongsberg, men som sagt den som lever får se.

Direktavkastningen är på 3,2% och utdelningarna har som sagt stadigt bibehållts eller ökat under den senaste sjuårsperioden.


Min sammantagna bedömning är att Kongsberg klarar avkastnings- och tillväxtskravet. Det finns förutsättningar, men man ska nog inte luras att tro att vinsttillväxten kommer fortsätta så som den gjort hittills. I alla fall inte räkna med det.




Ledningen

Finn Jebsen är styrelseordförande sedan 2005 och Walter Qvam är VD sedan 2007.

Jag har ej funnit någon anledning att misstro ledningen. 


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Man har en imponerande historiskt utveckling bakom sig, men det går inte förneka att man verkar i en konkurrensutsatt bransch. Visserligen var min bedömning för drygt ett år sedan, då jag granskade försvarsindustrin lite närmare, att konkurrensen var mindre än man kunde förledas tro. De flesta aktörer samverkar på ett eller annat sätt, samt historiskt sett får de det politiska stöd de behöver. Det går ändå inte helt bortse från konkurrenssituationen. 

Även om Kongsberg, som Norges största försvarskoncern, har politiskt stöd samt säkerligen för sin andel ordrar, så är det ändå risker i att verka på en sådan marknad. 


Branschen kan även ses som lite "exotisk". som sådan. Beställningar av vapensystem vare sig det gäller till Gripen eller F-35 brukar det ju skrivas en hel del om. Branshcen har lite av "spänning" i sig vilket kan, med eventuellt mediabrus surrandes kring olika situationer, förleda en. 

Jag har svårt att säga vilken "edge" man eventuellt har (förutom politiskt stöd från norska staten). Behovet av bolagets produkter överlag får dock anses finnas där även 10-20 år in i framtiden (under förutsättning att produktutveckling sker). 


Tills jag finner skäl att revidera min bedömning, så finner jag att Kongsberg inte klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Ja.Jag har inga etiska bekymmer med vapen vare sig de är avsedda för jakt, polisiärt eller militärt bruk. Kongsbergs civil-sida är jag också ok med..



Kongsberg får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Kongsberg neutral. Kongsberg är ett välskött bolag som har visat upp en mycket imponerande tillväxt. Förutsättnignarna för att det ska gå fortsatt bra för Kongsberg tycker jag mig också se finnas där. Dock finns det vissa kvalitativa aspekter jag ställer mig mer frågande till. Sammantaget så tycker jag dock att det finns anledning att gräva vidare och fortsätta ha bolaget på bevakningslistan.  

Min bedömning av s.k. Back-log orders tyder på att resultatet för 2012 kommer bli ca 12 nok/aktie. 



Noteringar kring nuvarande värdering

Kongsbergs kurs 20/7 2012: 114 nok (Topp 3 år ca 160 nok, botten ca 75 nok)


PE 9,6
PE3 11

Direktavkastning 3,3%


Jämförelse med branschkollegor samma datum


Lockheed Martin PE 11,1 PE3 11,2, Direktavkastning 4,6%
General Dynamics PE 9,4 PE3 9,8 Direktavkastning 3,1%
Raytheon PE 9,5 PE3 10,4 Direktavkastning 3,6% 




Jämförelse med andra bolag samma datum


Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%

Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%

H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%

Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%



Vad är din syn på Kongsberg?

Aktieexperterna

Aktieexperterna.se utvecklas vidare, inklusive PPM

(Detta inlägg är sponsrat av AktieExperterna.se)

AktieExperterna.se fortsätter sin satsning och har nu uppdaterat sajten med nya funktioner. AktieExperterna levererar en tjänst med namnet AktieSMS som innebär att man enkelt kan följa/synkronisera vanliga profilers och experters portföljförändringar genom att ta emot synkroniserade SMS varje gång förändringar sker i portföljerna. AE har nu släppt in fonder och PPM i utbuden till skillnad från tidigare då det bara handlade om aktier. Numera får alltså betalande prenumeranter även SMS när förändring sker i experternas PPM- och fondportföljer. Andra förbättringar är att sajten fått en överskådligare layout och ett mer levande forum än tidigare.

Väljer man att ta rygg på någon av experterna får man prova första månaden gratis och tillgång till deras privata forum där man kan få värdefulla tips om ekonomi. Experterna ger dessutom pengarna tillbaka på sina tjänster om respektive expertprofil inte slagit börsindex under kvartalet. Man kan alltså se avgiften som en förvaltningskostnad och respektive expert som en förvaltare, även om man själv får genomföra affärerna. Till skillnad mot fondförvaltning så slipper man alltså förvaltningsavgifterna om experterna inte slår börsindex.

Läs mer om tjänsten på: http://www.aktieexperterna.se/aktiesms/aktiesms

fredag 20 juli 2012

Rapporttung vecka - Del 2

Fortsätter med lite kommentarer och noteringar baserat på veckans rapportflod.

Atlas Copco, Investors flaggskepp. Även om jag tycker både si och så om Investor och Wallenbergsfären så kan jag inte förneka att just Atlas Copco är ett väldigt välskött bolag. Mr Market anser oftast detta också, tyvärr. Än så länge har jag inte haft möjligheten att köpa aktier i detta verkstadsbolag. Det har naturligtvis funnits attraktiva lägen tidigare men då är ju i regel fler intressanta aktier också attraktivt prissatta. Ja, man kan inte köpa allt.

För H1 redovisade Atlas Copco en vinst om 5,79 kr/aktie (4,94). Debt/Equity ligger f.n. på 1,65. Kassan ser helt ok ut. God efterfrågan och rekordhöga intäkter. Fortsätter det så här så ser det ut som om Atlas Copco mycket väl kan höja utdelningen i år igen. 2011 gavs 5 kr i utdelning. På nuvarande kurs motsvarar det 3,8%.

G & L Beijer är ett bolag jag nyligen fick upp ögonen för och som jag tycker är värt att följa lite nogrannare. För H1 perioden gjorde bolaget en vinst på 3,42 kr/aktie (3,20). Debt/Equity är nu 1,33 (0,82) och har därmed ökat.

Omsättningen har ökat och ökningen hänförs till förvärv. Andelen räntebärande skulder motsvarar nu 37,46 kr/aktie att jämföra med för ett år sedan då de var 12,24 kr/aktie omräknat till antalet dagens antal aktier (En split genomfördes i juni). Min tolkning är att man nu belånar sig för att göra förvärv och det är på detta sätt man nu växer. Även om det ultimata är om man kan göra förvärv genom att använda sitt eget kassaflöde för köp så är detta naturligtvis ingenting ovanligt.Att belasta sin balansräkning är i sin ordning så länge det inte går till överdrifter och så länge förvärven slår väl ut.

Värt att notera med anledning av detta är att Beijer Tech såldes av G & L Beijer till Beijer Alma tidigare. Debt/Equity var innan affären 1,24 för att efter försäljningen sjunka till 0,68 och nu åter vara i ungefär nivå med tidigare. Jag förmodar att man nu gjort de förvärv som man tänkt sig. Det kan dock vara värt att kolla om man fortsatt belåna sig för att göra förvärv när Q3 rapporten kommer.

SCA tjänade under H1 3,58 kr/aktie (3,85). Jag har inte så mycket att säga om SCA i nuläget. Ett stabilt bolag med hyfsad utdelning. Jag tänker inte köpa på nuvarande nivåer.

Höganäs gjorde en vinst om 5,81 kr/aktie (6,24) under Q2. Sett till H1 så ligger vinsten på 11,64 kr/aktie (12,21). Omsättningen ligger på nästan exakt samma nivåer som för ett år sedan. En titt på balansräkningen och inget ser ut att sticka ut. Man verkar säga varken bu eller bä om framtiden.

"En betydande nedgång i den globala industriaktiviteten under 2012 p g a skuldkrisen i världen förefaller fortfarande inte sannolik, trots att fundamentala obalanser består. Efterfrågeläget förväntas vara svagare än föregående år i Europa, men förhållandevis gynnsamt i de flesta andra delar av världen." 

 Jag ska försöka ta mig tiden att titta närmare på Höganäs och lära mig mer. Utdelningen 2011 låg på 10 kr och man gjorde en vinst om 21,90 kr per aktie. Antagligen hamnar man inte allt för långt ifrån de siffrorna när det gäller 2012.

Sist men inte minst, en titt på Kinnevik och bolagets rapport. Substansvärdet är ca 208 kr/aktie. Eftersom Kinnevik har en hel del noterade innehav så varierar ju substansvärdet upp och ned beroende på börsens humör.

Aktuellast angående Kinnevik är samgåendet mellan Billerud och Korsnäs. Jag har ännu inte format mig någon uppfattning kring det. Risker finns det ju oförnekligen när man ska slå ihop två bolag.

Man har under H1 2012 nu totalt investerat 3,9 miljarder kr i onlineverksamhet. Vi får hoppas det bär frukt. Jag har ju tidigare fördjupat mig lite i Kinneviks satsningar inom online-verksamheten. För den som vill klicka tillbaka lite och läsa om det så finns den möjligheten. Nedan följer i alla fall en kort sammanställning över hur mycket investeringarna i online segmentet har ackumulerat sig vid tidounkten för respektive Q-rapport.

Q 1 2008 57 milj kr
Q 1 2009 0,2 miljarder kr
Q 1 2010 0,6 miljarder kr
Q 1 2011 2,6 miljarder kr
Q 1 2012 10,3 miljarder kr
Q2 2012  11,5 miljarder kr

Kinnevik betalade ut 5,50 kr/aktie i utdelning för verksamhetsåret 2011. I stort sett lika mycket som man mottog i ordinaire utdelningar från sina innehav. Utdelningspolicyn är att slussa vidare i stort sett hela de ordinarie utdelningarna från sina innehav till sina aktieägare. Räknar man med extra utdelningar så har jag för mig att Kinnevik tog emot ca 9,20 kr/aktie i utdelningar. M.a.o. man ser även till att själva få en del att förfoga över till nyinvesteringar.

Vad är din syn på rapporterna från Atlas Copco, GL Beijer, SCA, Höganäs och Kinnevik?

torsdag 19 juli 2012

Rapporttung vecka - Del 1

Det har varit en rapporttung vecka nu när flertalet bolag avlämnat Q2 rapport. Nedan följer lite noteringar och allmänna funderingar.

Axfood har jag haft sedan länge och är en stabil utdelare. Lyckat man köpa till ok pris så har en andel i bolaget enligt mig en given plats i portföljen. Nu är det ett tag sedan jag lyckades med det och min förhoppning var att jag skulle få möjlighet nu vid Q2 rapporteringen. Ibland kommer rapporter in som gör analytiker besvikna med påföljande kursfall på kort sikt.

Axfood levererade dock i linje med förväntningar. Vinsten blev för Q2 blev 4,31 kr/aktie (4,30). Ser man till H1 så ligger vinten på 7,68 kr/aktie (7,58). Jag kan inte göra annat än att förmoda att vinst och utdelning kommer ligga i linje med vad man gett tidigare d.v.s en vinst på ca 16 kr/aktie och en utdelning på 12 kr.

Norska Yara tittade jag närmare på i början av året och blev då imponerad över de kvaliteer som bolaget uppvisade. Yara är en stark köpkandidat när jag finner priset är attraktivt. Vinsten för H1 är nu uppe i 20,44 nok/aktie (17,75) och man sitter på en mycket stark kassa motsvarande 29,20 nok/aktie.

Problemet med Yara är att kursen tagit fart uppåt. Vinstmarginalerna är just nu väldigt goda inom branschen med följd att vinsterna blir rekordstora. Mentalt sett så har jag svårt att förmå mig till köp i ett bolag som jag vill hålla i många, många år om affärsomständigheterna för tillfället är väldigt goda för bolaget. Under förutsättning att bolaget har goda och stabila framtidsförutsättningar så finns det ju egentligen bara ett sätt att misslyckas med en placering i det, genom att köpa för dyrt.

Hur som helst, min bedömning är att Yara kommer ge 8 nok i utdelning. Man har förmåga till extra utdelningar om man så vill, men man vill också växa så jag tror att man i första hand söker göra förvärv med hjälp av sin stora kassa.

Finska Kone är en nykomlingen bland favoriterna. Ett bolag som jag ska titta närmare på men som initialt ser mycket intressant ut i och med att det uppfyllde alla mina kvalitativa krav.Vinsten för H1 ligger i linje med förra året 0,94 euro/aktie (0,94). Jag är mycket imponerad av Kone.Tyvärr verkar Mr Market också vara det. Kone är dock ett bolag väl värt att hålla ett öga på även fortsättningsvis. Förr eller senare inträffar något som gör att börsen generellt eller bolaget specifikt hamnar i onåd.

Fortum är ju ett sådant bolag som inte är populärt för tillfället.Om man som en parallell säger att Yara dragit fördel av att skördar blivit dåliga, livsmedelspriser ökat och därmed även efterfrågan på konstgödsel, vinsterna och förväntningarna är höga på Yara så kan man i Fortums fall säga tvärtom. Vattenmagasinen är fyllda, elpriset är lågt och vintern har varit mild.

Vinsten för Q2 blev 0,21 euro/aktie (0,53). Sett till H1 så var vinsten 0,77 euro/aktie (1,29). Ingen rolig utveckling. Det ligger i nivå med 2009 års nivåer men tyvärr så är kassan inte lika välfylld nu som då. Den motsvarade vid utgången av Q2 ca 0,45 euro/aktie. Räntebärande skulder är nu uppe i 7824 milj euro. Oj, oj, oj hur ska det gå...

Naiv och dumdristig som jag är så har jag naturligtvis passat på att öka något ytterligare eftersom kursen sjönk ordentligt som en reaktion på rapporten (ypperligt tillfälle för den långsiktige inbillar jag mig). Det är ju svårt att köpa någonting billigt som är populärt därför får man passa på och köpa när det ser lite mörkare ut. Vem vet. Nästa år kanske det är tvärt om, elpriserna är höga men skörden förväntas vara god så att kursen för Yara är lägre? Gissa vad jag köper på mig då...


Skanska har också lämnat Q2 rapport. Skanska´s kurs föll också, men här har jag inte ökat. I Skanskas fall är jag lite mer nervös. Inte på grund av nyhetsrubrikerna om "vinstfall". Autopista försäljningen bokfördes ju för ett år sedan så i jämförelse med H1 2011 rekordvinst så är H1 2012´s 2,44 kr/aktie väldigt lite.

Det jag oroar mig för är det stora dränaget i kassan och hur skuldssättningen växer och växer fort.Kassan är nu nere på 4,45 kr/aktie. Jag kan inte minnas Skanska någonsin haft så ont om "cash". Räntebärande skulder motsvarar nu ca 37 kr/aktie eller så kan man kolla på den totala skuldsättningen och D/E som är på 3,83. Nu börjar Skanskas finansiella ställning likna andra byggbolags. Skanskas starkare balansräkning var ju en av fördelarna med bolaget enligt mig då det kan agera "krockkodde" i svårare tider. Kanske dags att ta en närmare titt igen på hur det ser ut hos de andra för jämförelsens skull.

Någon extra utdelning ska vi nog inte vänta oss från Skanska för i år i alla fall. ;) Jag ska inte skrämmas för mycket. Jag tror nog utdelningen kan behållas på 6 kr, men jag tycker nog att Mr Market kan prisa in lite mer elände innan jag eventuellt köper på mig fler Skanska-aktier.


Vad är din syn på rapporterna från Axfood, Kone, Yara, Fortum och Skanska?

onsdag 18 juli 2012

Analys av Konecranes

Analys av Konecranes utifrån mina ratingkriterier.


Finska Konecranes tillverkar kranar och lyftutrustning. Bolaget har enligt egen utsago 16% av världsmarknaden och är en av de större kran och lyftutrustningsleverantörna. Ca 80% av produktionen går till industrin och ca 20% till hamnar. 60 % av omsättningen och rörelsevinsten kommer från segmentet "equipment" vilket är tillverkning och försäljning av kranar och lyftutrustning. 40% från "service".



Från början var Konecranes en del av Kone, men blev ett eget bolag 1994 för att två år senare noteras på Helsingforsbörsen.




Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt NYSE.

Ja har varit noterat på Helsingforsbörsen sedan 1996.


Ägare

HTT KCR Holding äger 10,9% av aktierna och rösterna därefter följer fondbolag och insynspersoner (främst styrelseordförande Stig Gustavson). HTT KCR Holding är dotterbolag till finska Hartwall Capital som är ett f.d. dryckesbolag som sadlat om till att vara ett investmentbolag. Fokus sägs vara "skapa hållbar värdetillväxt genom långsiktigt och aktivt ägarskap".

Ägarandelen är för liten för att nå upp till kriteriet. 


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja även om utdelningstillväxten ser ut att ha avstannat något nu under de senaste 3 åren.

Utdelningen 2011 var 1 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,92 eur/aktie samtidigt som vinsten under samma period ligger 1,71 eur/aktie.

Utdelningarna har aldrig sänkts under den senaste sjuårsperioden. Sett till den senaste 5-års perioden har utdelningstillväxten varit ca 5% i genomsitt.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Konjunkturberoendet finns i alla fall där. Man hade ett lika stort vinst fall som t.ex. Metso 2009, men jag kan inte påstå att kopplingen är lika stark till t.ex. råvaruprisernas utveckling. Med tvekan blir min sammanlagda bedömning att Kronecranes klarar kriteriet. Man verkar inte specifikt vara så pass beroende av råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut eller börssvängningar i sådan omfattning som menas med kriteriet.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den omfattning som menas med kriteriet. 1,6% av omsättningen läggs på R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, men vinsten kan variera en del.Liksom Metso så fick man som sagt ett kraftigt vinstfall 2009. I Konecranes fall behöll man dock utdelningarna och har inte sänkt dem trots lite lägre resultat nu än före Finanskrisen.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 293 milj eur att jämföra med eget kapital på 439 milj eur. Totalt sett är Debt/Equity på 2,30 (2011). En fjärdedel av tillgångarna är goodwill. Ett resultat av förvärven. En fråga man kan ställa sig är om tillväxten skett genom ökad belåning, som fallet var med t.ex. Beijer Tech? En tillbakatitt visar att även om skuldsättningen ökat något de senaste åren så var situationen värre för t.ex. sju år sedan då Debt/Equity låg på 3,76.


Debt/Equity är för hög (>2).




Avkastnings- och tillväxtskrav

Bolaget växer via förvärv. Under 2011 gjordes t.ex. sju förvärv varav kanske en av de mer viktiga var WMI Cranes i Indien, en av de större tillverkarna där av tyngre kranar. Tillväxten har varit imponerande och sett till en sjuårsperiod är Konecranes ett av få bolag som lyckats dubblera både vinst, utdelning som eget kapital per aktie. Nu de senare åren verkar dock vinsttillväxten avstannat. Rekordåren 2007 och 2008 gav väldigt goda vinster på över 2 euro/aktie, men 5-års medel ligger på 1,71 eur/aktie. Man hade väldigt goda volymer de två åren (undantaget slutet av 2008), men dessa volymer har fortfarande ej återkommit (ännu)

Vinsten 2011 var 1,11 eur/aktie. Utdelningar har dock bibehållts samt ökat med tiden, men har nu nått en nivå då de nästan ligger i höjd med vinsten.

Man sätter framtida tillväxtshopp till s.k. emerging markets, Asien, Sydamerika och Afrika. Flertalet förvärv genomförs också i dessa områden.

ROE ligger som 3-års medel (m.a.o. räknar jag inte med det brukliga 5-års medel utan exkluderar åren 2007 och 2008) på runt 16,1%. 

Mitt antagande, för att vara konservativ, är att bolaget ej kommer kunna visa upp samma exceptionella tillväxt framöver utan bör behandlas som en mer långsamt växande bolag. Med en historik av relativt goda utdelningar så kan dock bolaget, till "rätt" pris, klara avkastningskriteriet.


Ledningen

Styrelseordförande och även en relativt stor ägare är Stig Gustavson. Han har varit med bolaget alltsedan det avknoppades från Kone och där innan var han involverad i Kone´s Crane division. Det känns som om Stig antagligen kan det här med kranar och lyftutrusningar utan och innan vid det här laget. Pekka Lundmark är VD sedan 2004.

Jag har ingen anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Är man bland världens största inom sitt gebit så gör man antagligen någonting rätt. Det finns ju alltid många tillfällen till att misslyckas, på eget bevåg eller genom olyckliga omständigheter, när det gäller affärer. Utmärkande för Konecranes är att service-sektorn är störst bland de s.k. mer utvecklade länderna (Nordamerika, Europa) medan försäljningen främst sker till s.k. tillväxtsländer. Bolaget självt gör antagandet att framförallt service-sektorn kommer att växa i tillväxtsländerna.

Man kan visserligen nå svindlande höjder med rätt kranutrustning, men branschen är långt ifrån "het" på så sätt att det virvlar av nyheter, och rykten och dagliga statusuppdateringar kring senaste pris.  Efterfrågan, om än delvis konjunkturdriven, kommer troligtvis bestå utan att man för den skull behöver ändra på produkterna allt för mycket.

I likhet med en del andra aktörer så som Atlas Copco, Scania m.fl. så genererar en såld produkt inte inkomst en gång utan ofta även fortlöpande p.g.a. servicekontrakt vilket också leder till att man "binder upp" kunden.

Jag får dock inte grepp om vilken form av "edge" man eventuellt har gentemot andra i branschen. Även här väger jag lite fram och tillbaka, men min sammanvägda bedömning får till slut bli att bolaget inte klarar kriteriet trots allt.Man kan dra paralleler till Kone som sysslar med "personlyft", men som jag bedömde klara kriteriet. Skillnaden är dock att Konecranes inte lyckats öka vinsten år efter år, genom låg som högkonjunktur, så som Kone gjort. Det tyder på att Konecranes inte alls har samma marknadssituation som Kone, men som sagt jag kanske är lite för hård här.


Etiska aspekter

Ja, ok.



Konecranes får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är Konecranes ett ganska ok bolag som det kan finnas anledning att titta än närmre på. Jag har dock svårt att se att man ska kunna uppvisa samma exceptionella tillväxt som man hade under åren i början och mitten av 2000-talet. De senare åren är antagligen mer representativa. I alla fall om man vill vara mer konservativ i sin bedömning.

Noteringar kring nuvarande värdering

Konecranes kurs 20/7 2012: 21,30 eur (Topp 3 år ca 33 eur, botten ca 14 eur)

PE 19,2
PE3 18,1
Direktavkastning 4,7%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Konecranes?

söndag 15 juli 2012

Analys av Metso

Analys av Metso utifrån mina ratingkriterier.


Finska Metso är en leverantör av teknik och service till gruv (30% av omsättningen), pappers (36%), bygg (13%), kraft (11%), återvinning (3%), olje- och gasindustrin (7%). Nästan hälften av omsättningen kommer från servicetjänster. 

Själv delar man upp sina affärsområden i tre segment; Mining & Construction, Automation, Pulp, Paper and Power.

Inom Mining & construction kan man t.ex. leverera sten- och malmkrossar. Här konkurrerar man med bolag som Atlas Copco, Sandvik, Caterpillar m.fl. 

Inom Automation kan man t.ex. leverera olika kontrollsystem. Här konkurrerar man med bolag som ABB, Honeywell och GE.

Pulp, Paper and Power levererar produkter och tjänster till pappers- och kraftindustrin. 



Metso har sin grund i ihopgåendet 1999 av Valmet och Rauma. Valmet har tidigare haft en väldigt bred produktion av allt ifrån flygplan och traktorer till vapen och hushållsmaskiner. 




Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Ja finns på Helsingforsbörsens large-cap.


Ägare

Finska staten är största ägare med 11,1% av aktierna. Där efter är ägandet uppdelat på diverse pensions- och fondbolag och andra institutionella ägare.

Metso saknar därmed en stark huvudägare.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Jag ser inte något som tyder på att man kommer behöva sluta med utdelningar även om de historiskt sett fluktuerat. Man sänkte utdelningen 2008 från att ha gett 1,65 euro i ordinarie plus 1,35 euro i extra utdelningar 2007. Läser man 2007-års årsredovisning så är ledningen väldigt optimistiska inför framtiden. Detta vänder lika kraftigt som häftigt år 2008 och 2008 kunde man enbart ge 0,70 euro i utdelning

Utdelningen 2011 var 1,70 eur/aktie. 5-års medel ligger på 1,42 eur/aktie samtidigt som vinsten under samma period ligger 2,12 eur/aktie.Bedömt fritt kassaflöde under samma period är 1,60 euro/aktie.




Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Konjunkturläget påverkar helt klart sedan är frågan huruvida allt annat påverkar som kriteriet egentligen ska pröva, men efter att ha tittat på hur vinsten föll 2008 så var det vinstfallet mycket kraftigare än för bolag som t.ex. Skanska, SCA och Atlas Copco så blir min sammanvägda bedömning att bolaget är extra känsligt. Till den sammanvägda bilden hör också att man innan "brassade på" friskt med extra utdelning för att sedan tas på sängen och dra i panikbromsen. Jag tolkar det som att man i sin affärsmodell är mer påverkad av externa faktorer än man själva trott. Alternativt att man har ett tämligen kortsiktigt perspektiv från ledningshåll.

Man kan även framhäva att man t.ex. är beroende av gruvnäringen som står för ca 30% av omsättningen som i sin tur är beroende av råvarupriser.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Inte i den omfattning som menas med kriteriet. Ca 2% av omsättningen går till R&D.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, man gör vinst genom hög- och lågkonjunktur även om vinsten varierar väldigt samt har klarat av att ge utdelningar. Under finanskrisen så redovisades enbart 39% av föregående års vinst. Det är ett ganska kraftigt fall från ett år till ett annat.Undantaget investmentbolag så brukar inte bolag jag intresserar mig för uppvisa så kraftig variation. Närmaste exemplet är Höganäs som från ett år till ett annat behöll 52% av vinsten under finanskrisen d.v.s. nästan en halvering. Höganäs uppvisade dock inte samma kraftiga sänkning av utdelningar samt återhämtade sig mycket snabbare och bättre för att redan nu redovisade mycket bättre resultat än tidigare medan Metso ännu ej kommit "ikapp".

Vinsten har inte riktigt kommit upp än till de goda åren 2006-2007 då det som medel låg på ca 2,80 euro/aktie. 2011 redovisades en vinst om 2,38 euro/aktie. 2009 var vinsten t.ex. 1,06 euro/aktie.

En tillbakablick visar att även åren 2002 och 2003 var tunga år för bolaget. Metso redovisade t.o.m. förlust 2003. Även då föll utdelningen till enbart en tredjedel av föregående års.

Kriteriet som sådant anses dock som uppnått då utdelningar kunnat ges.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Räntebärande skulder är på 964 milj eur att jämföra med eget kapital på 2136 milj eur. Totalt sett är Debt/Equity på 2,10 (2011). Man har m.a.o. i sin affärsmodell en hel del kortfristiga skulder. Balansräkningen är nu i bättre skick än under t.ex. 2008 då Debt/Equity låg på 2,79.  En noterbar sak är kassan. Bolaget sitter numera med en hyffsad kassa jämfört med vad man gjort historiskt. Vid Q1 2012 var den på ca 4,80 euro/aktie. Går man tillbaka ett par år så var en hälften så stor kassa mer normalt.


Debt/Equity är för högt (>2)




Avkastnings- och tillväxtskrav

Det är möjligt att få en hyffsad direktavkastning, men den kan också variera väldigt över tid. Tillväxten har inte imponerat och är egentligen ganska obefintlig p.g.a. konjunktursvackor. För att nå avkastningskravet bör bolaget därmed ge en tämligen god utdelning men eftersom den kan variera så i Metsos fall beroende på konjunkturläget så finns det bättre alternativ, såvida inte priset är väldigt tilltalande. 

ROE ligger som 5-års medel i alla fall på 17,7%.Eget kapital på 14,20 euro/aktie (2011)

Jag finner Metso svårbedömt. Jag anser det rimligt att kunna förvänta sig en långsikt genomsnittlig utdelning på ca 1,50 euro/aktie. Värderingen i nuläget verkar inte ligga allt för långt ifrån vad som kan vara rimligt utifrån antagandet att Metso är lite av ett "turn around" case, med god kassa, som ännu inte nått tillbaka till sin vinstpotential. Man verkar inte ha allt för stora capex kostnader utan kan dela ut det mesta av sitt kassaflöde om man väljer att göra så. 

Söker man värdestegringspotential så kan Metso vara ett bra bolag om mitt antagande om "turn around" stämmer, söker man förutsägbarhet så är Metso inte ett kort att satsa på. Jag låter hur som helst Metso klara kriteriet under antagandet att om man klarar av en del volalitet så kan nuvarande situation för bolaget vara ett bra ingångsläge för att få en rimlig avkastning. 


Ledningen

Styrelseordförande är Jukka Viinanen sedan 2009. Han sitter även med i Kemiras styrelse samt har erfarenheter från styrelsearbete i diverse andra finska storbolag. Matti Kähkönen är VD sedan 2011.

Jag får känslan av att det verkar sitta en del s.k. styrelsekarriärister i ledningen. Optimalt är när det sitter personer som suttit länge i ledningen och inte verkar hoppa från stol till stol i olika bolag som ett pinnhål i en karriärstege utan ha ett genuint och långsiktigt intresse i affärsrörelsen som sådan.  Problemet är att i stort sett alla ledningspersoner har bytts ut efter Finanskrisen därför har jag svårt att uttala mig om dem med hänvisning till hur man hanterade det. Den enda som sitter kvar från den tiden är svenske styrelsemedlemmen Christer Gardell.

För att inte göra kriteriet helt uddlöst så tänker jag dock inte Metso klara lednings-kriteriet. Det ser helt ut som om man låtit "huvuden rulla" och bytt folk som en lösning på "problemet". Jag får hur som helst inte den där varma förtroende ingivande känslan, sorry...


Information tillgängligt

Ja det finns tillräckligt med information att ta del av.


Marknadsmakt och marknadssituation

Metso har onekligen en framskjutande position inom inte minst gruv- och pappersindustrin. Europa är den viktigaste marknaden med 35% av omsättningen följt av Asien 25%, Nordamerika 18% och Syd- och centralamerika med  17%. Sett enbart till enskilda länder så är USA, Kina, Brasilien och Finland viktigast. 

I likhet med många andra så är service-sidan stor så man tjänar ofta pengar inte en gång utan flera på en såld produkt då service, teknisksupport, reservdelar, uppgraderingar m.m. behövs kontinuerligt. Man kommer dock inte ifrån att man är konjunkturkänslig. Råvarupriser, byggboomer et.c. påverkar Metsos resultat då man i sak är en underleverantör till industrin.

Jag har svårt att bedöma vilken marknadsmakt man har över t.ex. prissättningen. Jag kan enbart notera att marginalerna svänger lite kraftigare i Metsos fall än i många andra, liknande bolag, jag tittat på. Är man helt i händerna på sina kunder?

Min sammanvägda bedömning får i alla fall bli att bolaget inte klarar kriteriet, tills jag får anledning till att revidera den uppfattningen.


Etiska aspekter

Ja, ok.



Metso får godkänt på 7 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: C.


Slutsats

Med ratingen C så är min sammantagna syn på Metso negativ. Det finns en del negativa aspekter som jag gör att jag får svårt att se Metso som en långsiktigt god investering. Som påtalats ovan så finns det dock kanske möjlighet att Metso är en god investering under förutsättning att mitt "turn around case" antagande stämmer. Då tänker jag mig dock Metso som ett kortsiktigare innehav, som när det levererar igen, gjort sina extra utdelningar och försämrat balansräkningen (ännu en gång) bör säljas innan det "smäller" igen...

Noteringar kring nuvarande värdering

Metsos kurs 20/7 2012: 27 eur (Topp 3 år ca 42 eur, botten ca 21 eur)

PE 11,3
PE3 15,7
Direktavkastning 6,3%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Metso?

lördag 14 juli 2012

Lördagsfunderingar

Under den gångna veckan passade jag på att köpa på mig ytterligare några Fortum-aktier.

Nästa vecka kommer Q2 rapporten. Q1 rapporten finns här.

För Q1 redovisade man ett resultat  på 0,56 eur/aktie i vinst. 12 månaders rullande vinst låg på 1,79 eur/aktie. Debt/Equity var 1,21 (1,55, Q1 2011).

Jag förväntar mig inga fantastiska siffror från Q2 rapporten. Att jag ökat beror istället att jag tror på att Fortum är och förblir en stabil utdelare, som det är värt att öka i då och då när tillfällen ges. Direktavkastningen är närmare 7% nu.

Jag har sagt det förut och säger det igen, ett par stabila utdelningsbolag köpta till rimliga värderingar utgör en god grund i de flestas portföljer. Det gör nästa vecka extra intressant då det vankas rapporter från flertalet dylika innehav. Förut Fortum rapporterar även Axfood, Skanska och SCA.

I Axfoods fall så hoppas jag att rapporten blir en besvikelse för alla analytiker och andra intressenter, med påföljande kursfall som följd. Kanske har ombyggnation av butikerna kostat mer än förväntat, vem vet, men det var i alla fall ett tag sedan jag såg möjlighet att köpa på mig mer Axfood-aktier. Kanske kommer den möjligheten nu. Om inte så får jag väl fortsätta vänta.

Skanska är ett innehav jag faktiskt haft möjligheten att öka då och då i på senare tid. Dock så har värderingen stuckit iväg uppåt nu igen så jag har inte allt för stora förhoppningar på att få ytterligare bra köpmöjligheter i närtid. Tydligen så har det börjat pratas om infrastruktursatsningar i USA där Skanska är en av de större aktörerna. Risken är att förväntningarna på bolaget kommer öka och därmed även aktiekursen.

SCA är det inte så mycket att orda om heller. Senaste köp gjordes hösten 2011 sedan dess så blev SCA plötsligt allas favorit i och med omstrukturering mot mer konsumentprodukter och att man började arbeta mer mot den kinesiska marknaden. SCA är stabilt men jag har också en ganska tydlig syn på när det är värt att köpa aktier i SCA och när det är bättre att avstå. Den långsiktiga intjäningen har legat på ca 8 kr/aktie. Nu förväntas man nå upp till ca 9 kr/aktie. Om så kommer ske återstår att se. Q1 2012 rapporten så låg eget kapital på ca 84 kr/aktie.

SCA är också ett utmärkt exempel på att även bolag som ses som väldigt stabila kan det svänga en hel del om rent kursmässigt, även om ingenting egentligen hänt med vinstintjäningen (enbart förhoppningar/farhågor). Från ca 85 kr till ca 120 kr på knappt 6 månader och sedan ner igen till ca 110 kr nu.

Vad är din syn på Fortum, Axfood, Skanska och SCA?


fredag 13 juli 2012

Analys av Fiskars

Turen har kommit till finländska Fiskars som jag tittat på utifrån mina ratingkriterier.


Fiskars har sitt ursprung i Fiskars Bruk som grundades 1649. Idag är bolaget kanske mest känt för sina saxar, knivar och trädgårdsredskap. Kanske saxarna med orangea, ergonomisk utformade plasthandtag känns igen? De har varit i produktion sedan 1967.





Hur som helst, idag är affärerna uppdelade i segmenten Hem, Trädgård och Utomhus. De två första segmenten står för ca 40% var av omsättningen och Utomhus för ca 20%. Ett flertal ganska kända varumärken ingår i bolagets produktportfölj. Därtill är man störste ägaren i industrikoncernen Wärtsilä.


Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Fiskars har varit noterat på Helsingforsbörsen sedan 1915.


Ägare

Fiskars kontrolleras av släkten Ehrnrooth framförallt genom en rad holdingbolag. Virala (11,5%), Turret (11%) och Oy Holdox (10%) men också mindre poster direktägande. Släkten Ehrnroothliknas har haft en dominerande position i det finska näringslivet sedan ett par generationer tillbaka. I detta fallet kommer jag dock inte låta bolaget klara kriteriet. Främst för att jag är osäker på om det verkligen är rimligt att räkna ihop släktens alla innehav och se det som en, stark, huvudägare.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja de ges och jag förmodar de kommer fortsätta.

Utdelningen 2011 var 0,62 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,75 eur/aktie samtidigt som vinsten och bedömt fritt kassaflöde ligger på 1,23 eur/aktie respektive ca 0,90 eur/aktie.

Utdelningarna har varierat något i omfång under perioden. Vad en eventuell utdelningstillväxt kan vara vill jag därför inte sätta en siffra på då det är svårt att se någon "trend". Utdelningen som ett 5-års medel (0,75 eur/aktie) kan jag tänka mig som långsiktigt hållbar. På grund av kapitalinkomster från innehav (t.ex. i Wärstilä) så varierar även vinsten en hel del ibland.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ingenting som jag direkt funnit tecken på.


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den omfattning som menas med kriteriet. .


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, även som sagt vinsten kan fluktuera en del. 5-års medel ligger som sagt på 1,23 eur/aktie. Rörelsemarginalen ligger på ca 7%.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är lite mer än dubbelt så mycket än långsiktiga- och räntebärande skulder. Debt/Equity är på 0,45 (2011). Det är för tillfället en något starkare balansräkning än man brukar ha. Man har ju nyligen gjort affärer med Investor och sålt en del av sina Wärtsilä-aktier till dem. Man ska tydligen etablera ett samägt bolag med just Investor där Fiskars äger ca 2/3 och Investor 1/3. Bolagens Wärtsilä innehav ska enligt uppgift handhas där.



Avkastnings- och tillväxtskrav

Tillväxten verkar ligga på ca 5-7% årligen. Det är i alla fall i den takt det egna kapitalet vuxit per aktie.

ROE ligger som 5-års medel på runt 19%. 

Till ett rimligt pris bör bolaget klara av avkastningskravet över tid.


Ledningen

Kaj-Gustaf Berg är styrelseordförande. Har tidigare erfarenhet från bl.a. SEB. Alexander och Paul Ehrnrooth sitter med, liksom de även gör i bl.a. Wärtsilä´s styrelse. Kari Kauniskangas är VD. Kari har tidigare erfarenhet från Amer Sports.

Jag har inte hittat något specifikt dåligt om ledningen i bolaget.


Information tillgängligt

Ja.


Marknadsmakt och marknadssituation

Fiskars har en del ganska välkända märken. Fiskars (saxar och trädgårdsredskap) är kanske det mest uppenbara men även märken som Gerber (amerikanskt knivmärke), Rörstrand (porslin) och Höganäs Keramik (keramik) är antagligen inte helt okända för många.

Det är ingen "het" sektor man verkar i även om det antagligen går en del mode även i trädgårdsredskap, bestick m.m. Efterfrågan på bolagets produkter bör finnas även i framtiden. Jag bedömer det som extra intressant att man lyckats få lite "kvalitetsstämpel" på många av sina varumärken. Det är ju inte de billigaste produkterna man säljer utan kunder får ofta betala lite mer. för t.ex. Fiskars produkter än produkter man skulle kunna köpa på, säg lågpriskedjan Rusta. 

Min sammanvägda bedömning får i alla fall bli att bolaget klarar detta kriteriet. Fiskars har, i många av sina varumärken, någonting som kunder ändå betalar för.



Etiska aspekter

Ja, ok.


Brasklapp

Fiskars är inte helt lättanalyserat p.g.a. Wärtsilä-innehavets stora påverkan.



Fiskars får godkänt på 11 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: A.


Slutsats

Med ratingen A så ter sig Fiskars som ett helt ok bolag.Till "rätt" pris kan det vara intressant. Bolaget är dock inte helt lätt att värdera eller att följa då försäljning av sitt Wärtsilä-innehav skett då och då. Det kan vara värt att titta närmare på hur beroende man varit av detta samt utdelningar därifrån för att kunna bedriva en framgångsrik expansion med uppköp av andra aktörer. Speciellt då det nu ser ut som om man kommer göra om en del i bolagsstrukturen tillsammans med svenska Investor.

Noteringar kring nuvarande värdering

Fiskars kurs 20/7 2012: 14,70 eur (Topp 3 år ca 21 eur, botten ca 12 eur)

PE 7,7
PE3 10,8
Direktavkastning 4,2%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Fiskars?

fredag 6 juli 2012

Analys av Kone

Turen har kommit att ta en titt på Kone utifrån mina ratingkriterier.

Kone är en av de globalt ledande aktörerna inom hiss- och rulltrappeindustrin med ca 35.000 anställda. Affärsrörelsen är indelad i två segment, "New equipment" som står för tillverkning och "Maintenance"" som står för service och underhåll. Båda segmenten är ungefär lika stora.


EMEA marknaden är den största men har, liksom Amerika, stagnerat under senare år. Tillväxt sker främst från Asien. Kina är den enskilt största marknaden. 


I Japan saluförs bolagets produkter av Toshiba(Toshiba Elevator and Building System Corporation) då man sedan flera år tillbaka har ett samarbete. Man har även ett samarbete med dem på t.ex. den kinesiska marknaden.

Large, mid eller smallcap eller motsvarande på någon av de nordiska börserna.

Kone är noterat på Helsingfors large-cap.


Ägare

Antti Herlin kontrollerar direkt eller via bolag nästan två tredjedelar av rösterna i Kone. Antti Herlin räknas som Finlands rikaste och ärvde kontrollen över bolaget efter sin far. Pekka Herlin. Tydligen har det varit lite familjestrul vid faderns bortgång men det löste sig i alla fall på så sätt att Antti fick kontrollen över Kone medan övriga syskon fick kontrollen över Cargotech. 


Toshiba Elevator and Building System Corporation är näst störste ägaren. Det är en del av Toshiba som i sin tur är en del av japanska Mitsui-koncernen.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?

Ja de ges och jag ser inget som tyder på att man inte kan/vill/ska fortsätta med detta. 

Utdelningen 2011 var 1,40 eur/aktie. 5-års medel ligger på 0,98 eur/aktie samtidigt som vinsten och bedömt kassaflöde efter capex och förvärvsinvesteringar gjorts ligger på 1,77 eur/aktie respektive 1,52 eur/aktie. Det har m.a.o. funnits kapacitet för utdelningarna.

Utdelningstillväxten har under den senaste 7-års perioden varit mycket god, ca 25% årligen i genomsnitt. Bolaget har haft en liknande utveckling i vinsttillväxten. Dessutom har man byggt upp det egna kapitalet och mer än fördubblat det under samma period. Kassaflödet är mycket gott och man genomför förvärv med delar av det. Capex-kostnaderna är anmärkningsvärt låga enbart ca 15% av det inkommande kassaflödet från rörelsen.


Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Ingenting som jag funnit tecken på. Av den historiska utvecklingen att tyda så verkar man även vara anmärkningsvärt motståndskraftig mot konjunktursvängningar. Detta hade jag inte inledningsvis gissat men segmentet "Maintenance" är inte beroende av nybyggnation på samma sätt som "New equipment".


Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej inte i den omfattning som menar med kriteriet. R&D kostnader motvarade 1,6% av omsättningen 2011.


Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder

Ja, se noteringar ovan.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital uppgår till 2034 milj eur. Räntebärande skulder, netto, är negativa men det finns en del långfristiga skulder på 208 milj eur. Debt/Equity är på 1,32 (2011). 

Tillgångssidan består till ca 1/5 av goodwill. Detta har varit den vanliga nivån under de år jag kikat på och kommer sig av förvärven.



Avkastnings- och tillväxtskrav

Kone visar upp en fantastisk tillväxt sett till den senaste sjuårsperioden. Det är ett av ett fåtal bolag som jag lyckats hitta som mer än fördubblat både vinst/aktie, eget kapital/aktie samt utdelning/aktie under en 7-års period. Dessutom utan att egentligen ha belastat balansräkningen allt för mycket.

ROE ligger i genomsnitt runt 33%. 

Problemet med bolaget är att priset på aktien vanligtvis är ganska högt. Just nu är direktavkastningen på ca 3%. Man betalar över 6 gånger eget kapital och P/E ligger på ca 19. Till ett rimligt pris bör dock bolaget klara av avkastningskravet bra över tid.


Ledningen

Antti Herlin är styrelseordförande. Även hans son Jussi Herlin sitter med i styrelsen. VD är Matti Alahuhta som tidigare har erfarenhet från Nokia i olika positioner under åren 1993 till 2004. 

Jag har ingen anledning att misstro ledningen.


Information tillgängligt

Ja helt ok.


Marknadsmakt och marknadssituation

Jag förmodar att behovet av hissar och rulltrappor kommer finnas länge än. Inte minst med tanke på pågående urbanisering globalt sett samt en åldrande befolkning. Inte minst hissar gör ju att tillgängligheten ökar dramatiskt i bostadshus för just äldre. 

Bolaget verkar ha nått en tämligen ledande ställning där man är verksam i stort sett över hela världen. Kinas byggboom kan ha gjort sitt till för att driva tillväxten i bolaget, men affärerna drivs inte enbart av nybyggnation utan lika mycket av underhåll och service av det man en gång byggt.

Man har en strategi av att använda en del av sitt positiva kassaflöde till att göra förvärv. Hittills verkar detta varit en framgångsrik strategi. Tittar man på Sverige så bedriver man verksamhet, förutom under sitt eget namn, också via de uppköpta bolagen Hissjouren, Motala Hissar och Uppsala Hiss. De verkar alla välskötta.

Man verkar också få större, mer prestigefyllda, uppdrag vilket tyder på att man är en aktör som klarar konkurrensen bra. 

Min bedömning är att bolaget klarar kriteriet.



Etiska aspekter

Jag det är ok med hissar och rulltrappor.


Brasklappr

Drar man ut horisonten på 10 år eller mer så är utvecklingen inte riktigt lika fantastiskt. Det kan indikera att Kone är något cykliskt. De senaste 7 årens fantastiska vinstutveckling är delvis p.g.a marginalförbättringar. Möjligtvis har en stark byggboom i Kina bidragit starkt till Kones fantastiska historik i närtid. Därav kan kanske de senaste årens framgångssaga kanske vara allt för beroende av en faktor som är svår att säga huruvida det kommer fortsätta eller ej.



Kone får godkänt på 12 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: AA.


Slutsats

Med ratingen AA så ter sig Kone som en fullt värdig kandidat till portföljen. Jag blev lite överraskad själv att bolaget visade så många kvalitativt goda sidor. Kone är definitivt värt att fortsätta följa. 

Noteringar kring nuvarande värdering

Kones kurs 20/7 2012: 51 eur (Topp 3 år ca 52 eur, botten ca 30 eur)

PE 20,2
PE3 23,7
Direktavkastning 2,7%

Jämförelseobjekt samma datum

Axfood PE 14, PE3 14,7, Direktavkastning 5%
Beijer Alma PE 12, PE3 14,5, Direktavkastning 5,6%
H&M PE 25,6, PE3 23,9, Direktavkastning 3,9%
Atlas Copco PE 12,45, PE3 16,6, Direktavkastning 3,8%

Vad är din syn på Kone?