lördag 7 maj 2022

Blandade noteringar kring årets inledande börs

Lite blandade noteringar för framtiden nu så här när i alla fall indexet OMXS30 gått ned ca 20 % från januari-toppen vid årsskiftet.

I likhet med 2018 så höjer t.ex. Fed räntan. 2018 var också ett volatilt år då nya multiplar (liksom nu) skulle etableras som det ”nya normala”. 2018 ned ca 15 % vill jag minnas. Idag är dock också mycket annat i spel. Rysslands invasion av Ukraina och Kina som stänger ned.

Ett annat år som också sett en del saker i mina anteckningar är 2011.

Med början på våren satte börsen av nedåt ca 25 % på fyra månader.  Sämre siffror, försämrad tillväxt, euro-samarbete oro i Europa. I början av 2011 hade vi även Fukushima som liksom Rysslands invasion av Ukraina skakade om världen samt ändrade hur man tänkte kring energi-försörjning.

Egentligen var 2011 ett år av tillväxt, liksom nu, men det skakade rejält ändå.

Så man skulle kunna säga att vi idag har en situation som är en mix av 2018 och 2011.

Går man långt tillbaka, men då får man läsa sig till det, så har världen också stimulerat, som om vi hade utkämpat ett världskrig. Enorma stimulanser (då USA även höll nollränta) och lättförtjänta pengar har pumpats in. Liksom då efter krigsslutet så gick börsen kraftigt uppåt, men följdes sedan av en ca 30 % nedgång då gummisnöret blev för spänt.

Vi kan även jämföra med finanskrisen. Ett år drygt av trendande kurser nedåt på ca 30 %. Sedan en sista urblåsning under några månader på ungefär lika mycket till. I ett sådant här scenario kommer aktier bli mindre och mindre populärt att prata om. Man kommer sluta få aktie-tips av diverse folk på sociala tillställningar. Folk fixar inte ett år av sjunkande kurser.

Tar vi vår svenska finanskris på 90-91 så var det också en drygt 30 %-ig urblåsning över några månaders tid. Vi pratar index nu. Handelsbanken t.ex. gick ned 85 %.

Sedan får vi hoppas vi inte får ett 70-tals scenario med skenande inflation och sjunkande efterfrågan. 1972-1974 i USA var ingen höjdare med ca 10-12 % i inflation årligen och en ekonomi som krympte med ca 2-3 % årligen. Hela världen drabbades av oljekrisen. Värst i Väst börsmässigt Storbritannien som på bottennivån hade tappat drygt 70 %.

Så kan det gå när festen tar slut.

Men mänskligheten överlevde även detta. I 8 fall av 10 så är det vanligt ”brus” på världens börser. 7-15 % korrektion händer nästan varje år. Ibland blir det större och lite längre sättningar, men även det övergår så småningom i någonting nytt.

Som jag skrev innan. Börsindex (OMXS30) har tappat ca 20 % (S&P500 ca 15 %?)

På min bevakningslista är ca 5 av 10 ”gröna” och fear and greed index indikerar ”fear”.

Backar jag i inläggen så skrev jag förra året.

”Det lite makabra med den ”konjunkturbotten” vi hade 2020 var att stimulanserna var så stora och den var så kort att det sållade inte bort svaga bolag. D.v.s. även bolag med svaga balansräkningar, svag intjäningsförmåga, inga reserver m.m. klarade sig.I ett ”normalt” scenario hade dessa bolag slagits ut och tillgångar hade köpts upp än billigare av de starkare spelarna på marknaden då det hade varit ont om pengar och finansiärer.

Nu blev det aldrig ont om pengar och finansiärer. Tvärt om.

Som jag skrivit tidigare. Scenariot liknar situationen som om ett världskrig utkämpas. Alla har pumpat in pengar. Massvis med pengar. Ett bekymmer med dessa massiva stimulanser är att det finns inga fabriker att bygga upp igen. För ingenting är sönderbombat. Så var tar pengarna vägen? Ja det blir inte bara en drivare av konsumtion utan pressar också upp priset på tillgångar.

Jag har tidigare skrivit om ”den stora vågen”, som egentligen då är en omskrivning av den effekt det blir när alla gör större vinster och därtill blir det en multipelexpansion på de ökade vinsterna. På denna våg rider vi nu. Hur länge den råder får vi se.”

Det kanske är först nu som vi kan se svaga bolag rensas ut. Därav är jag ganska lugn. Det kan finnas något enstaka bolag man missbedömt i portföljen, men som helhet så bör innehaven klara av tider av turbulens även utan stimulanser.

Sjunkande värderingar innebär också för egen del ökat sparande i aktier. Inga större justeringar, men psykologiskt viktigt. För mig i alla fall. Var alltid nettosparare. Köp för mer när det indikerar billigare, mindre när det indikerar dyrare.

Har inga direkta pengar dedikerat till aktier vid sidlinjen i nuläget av olika skäl, men hade jag haft det så är nu ett bra tillfälle att börja använda dem. Uppdelad i, säg tre transcher. Kanske kan bli i sommar som kan pytsas in beroende på.

Belåning? Jag är inte mycket för belåning, men kan tänka mig det vid särskilt låga värderingar. Tvärt emot vad många tänker så ger kraftigt fallande värderingar minskad risk. Inte ökad. Jag gillar minskad risk och även ökad avkastning för de pengar jag pytsar in. 

Vart tror du vi är på väg? 

 

För övrigt anser jag att Sverige ska gå med i NATO samt att gränsen för vad för vansinne ett demokratisk land, i Europa, 2022, ska få utstå för aggressioner är nådd. Det är val 2022 i Sverige. Själv är jag inte partibunden utan har röstat olika under olika år beroende på vad för frågor jag tyckt varit viktigast. I år är det en fråga jag kommer börja sortera efter. Det är om man är för NATO-medlemskap eller svamlar om annat.

2 kommentarer:

  1. Vill bara säga att jag verkligen uppskattar dina inlägg! Fortsätt gärna, det är skönt med några lugna röster i ett ganska hetsigt mediaklimat... och börsklimat, förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv för feedback. Försöker. Skrivandet lider tyvärr också av lite tidsbrist, men försöker få till någon notis ibland. :)

      Radera