Analys av Deere & Co

Eftersom jag varit lite inne på ämnet passar jag på och ställer Deere & Co mot mina s.k. ratingkriterier. 

Deere & Company säljer maskiner under varumärket John Deere. Det handlar främst om jordbruksmaskiner, men även maskiner till skogsbruket, byggnadsindustrin, snöslungare m.m.

Bolaget grundades 1837 och har sedan dess vuxit och vuxit. Konsilideringar har över åren varit stor inom branschen och tiden då det fanns en mängd olika traktortillverkare är sedan länge borta. Idag görs i princip alla traktormärken av tre stycken aktörer. 

Deere delar upp sig i tre affärsområden. Agriculture & Turf (jordbruk- och landskap), Construction & Forestry (bygg- och skogsprodukter) och Financial Services (finansieringstjänster)

Agriculture & Turf står för ca 80% av försäljningen och uppvisar bäst marginaler. 


Construction & Forestry står för ca 20% av försäljningen men uppvisar något sämre marginaler.

Financial Services står för en kategori för sig men uppvisar i genomsnitt siffror som bidrar med ca 20% av vinsten.

Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Deere är noterat i New York, NYSE. Ticker DE.



Ägare

Störste ägare är, tro det eller ej, Bill Gates som köpt in sig via sitt Cascade Investment med ca 7%. Därefter följer en rad andra institutionella ägare.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Deere ger utdelningar och har gett, samt över tid höjda sådana, under lång tid. Utdelningstillväxten har på senare år varit ca 10% i genomsnitt sett till per aktie. 2012 var utdelningen på 1,79 usd/aktie. 5-års medel (2008-2012) är på 1,33 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 5,07 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 26%. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis 2,04 usd/aktie.

Deere har under ovanstående 5-års period återköpt aktier för i genomsnitt dubbelt så mycket som man gett i utdelning.En titt på antalet aktier visar att det har sjunkit över åren så aktieåterköp har ma.o. inte bara gått till ledningens aktieoptioner. Mellan tummen och pekfingret har ca 2% återköpts per år.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är ökande över tid. Dock kan omsättning och resultatet variera för enskilda år.  Deeres försäljning beror på vilka ekonomiska marginaler lantbrukare kan få.

Ungefär 20% av vinsterna kommer från Deeres finansieringstjänst. Det är inget ovanligt men i mitt tycke ändå anmärkningsvärd hög andel. Volvo, Scania och CAT får ca 10% av sina vinster från sina finansiella tjänster. Ett bolag som Target som har sin egen kreditkortstjänst får ca 10% av sina vinster från finansiella tjänster. Deeres höga beroende (eller möjlighet att tjäna mer) till att göra vinster på att själva finansiera sina kunders köp är m.a.o. relativt högt.

Deere är en leverantör till jordbruksbranschen. Jordbruksbranschen är till sin natur ganska reglerad av politiker. Möjligtvis är inte Deere direkt påverkad av dylika beslut men det finns ändå en viss indirekt påverkan.

Bedömningen blir att även om punkterna var för sig troligen skulle klara kriteriet, så finns det sammantaget ett tillräckligt stort riskmoment som bör beaktas extra mycket.





Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Kostnader för R&D finns men de bedöms ej vara av så stor vikt att det har avgörande betydelse. Man måste inte lansera en ny produktnyhet varje år för att få till någon försäljning.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Resultatet kan variera något men utdelningar ges oavsett "väder". 2012 var vinsten 7,63 usd/aktie (diluted). Nuvarande 12 månaders rullande vinst är på 8,71 usd/aktie (Juli 31 2013).

Den underliggande omsättningtillväxten har legat på ca 4-5% årligen de senaste åren. Vinst per aktie har dock ökat med ca 10% per år under samma period. Anledningen verkar vara återköp av aktier. De historiska rörelsemarginalerna är sett över 10 år ca 12,5%. Bolagets egna mål är 12%. Just nu (Juli 31 2013) är marginalerna historiskt höga, ca 14%. 2009 var de endast 6%.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 6,8 miljarder usd. Long Term Debt på 22,5 miljarder usd och andelen totala skulder på 49,4 miljarder usd. Debt/Equity 7,26 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör enbart drygt 2% av tillgångarna.

Kassan motsvarar ca 12 usd/aktie och kortfristiga tillgångar är mer än dubbelt så stora än de kortfristiga skulderna. Balansräkningen klarar dock inte kriteriet eftersom man överlag har en för stor finansiell hävstång.







Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger på 34% som 5-års medel och rörelsemarginalen på ca 12,5% i medel över en 10-års period.

Det egna kapitalet har egentligen inte växt alls den senaste 5-års perioden om man undantar återköpens effekt.

Man har lyckats fyrdubbla utdelningarna på en 10 års period (d.v.s. ca 15%/år). Direktavkastningen har i medel varit 2,2% under den senaste 5-års perioden.

Bolaget bedöms klara kriteriet. En acceptabel avkastning bör kunna fås av Deere.





Ledningen

Samuel R.  Allen är styrelseordförande och CEO. Jag har ej någon anledning att misstro någon i ledningen. Samuel R. Allen är nog nöjd med sin löneutveckling eftersom den fyrdubblats på 5 år.




Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Som globalt ledande inom sin bransch så finns Deeres produkter även här i Sverige. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning av bolagets produkter. Man störs inte allt för mycket av "mediabrus" kring lansering av den senaste modellen et.c..



Marknadsmakt och marknadssituation

Det bedöms finnas efterfrågan på jordbruksmaskiner länge än. 

Marginalerna svänger över tid men man verkar inte vara utsatt för en hårdnande konkurrens direkt. Marginalpress kommer sig utav stundtals sjunkande efterfrågan.

Man har en stark marknadsställning. Sett enbart till traktorer så finns det tre egentliga aktörer (DE, AGCO, CNH). Räknar man med andra jordbruks- och skogsprodukter så växer naturligtvis antalet aktörer och konkurrenter men Deere har i många fall en särskild ställning. Inte minst i Nordamerika där Deere har över halva marknaden.

Produkterna är i regel dyra. Detta kräver i många fall finansieringslösningar. Något som Deere också lyckats slå mynt av då de även ser till att sköta finansieringen gentemot kunder på olika sätt.

Varumärket, John Deere, bedöms vara starkt.






Etiska aspekter

Ok.




Deere får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så faller sig min inställning till bolaget vara neutral. Det är ingen "perfect match". Ej heller så faller det utanför intressesfären. Det finns en del riskmoment man bör beakta samtidigt som det kan locka som en helt ok investering vid "rätt pris".





Noteringar kring nuvarande värdering

Deere & Co kurs 18/9 2013: 83,70 usd (Topp 3 år ca 95 usd, botten ca 70 usd)


PE TTM (Juli 2013) 9,6
PE (2012) 11
PE3 13,5

Direktavkastning 2,5% 




Vad är din syn på Deere?

Deere Q2

Bloggaren Gottodix har redan gjort en föredömlig sammanfattning av Deeres kvartalsrapport: Ok resultat i svag marknad för Deere, men jag ska ändå göra en minnesnotering kring den för egen del.

Gottodix blogg Molekylär ekonomi kan jag även passa på att rekommendera. Vi delar intresse för en del bolag. Inte alla, men en del. Portfölj-strategin tolkar jag som något mer top-down än min egen, men slut-resultatet kan ändå bli att vi får intresse för liknande bolag.

Gottodix bloggar även på Nordnet-bloggen samt är aktiv på Nordnets tjänst Shareville.

Nu över till Deere. Ta på er kepsen så kör vi.

Omsättningen minskade, som tidigare prognostiserats, med 18% för kvartalet och med 17% för halvåret. Efterfrågan minskade i USA och Kanade men framförallt internationellt. Där bidrog den starkare dollarn till det större tappet.

Vinsten för Q2 blev 2,03 usd/aktie (2,65). Resultatet för H1 blev 3,14 usd/aktie (4,46). På 12-månaders rullande ca 7,31 usd/aktie.

Bolaget förväntar sig en fortfarande tuff marknad men försäljningsminskningar. Mellan tummen och pekfingret förväntas försäljningen 2015 vara enbart 3/4 av vad den var 2014. Man skulle därför kunna förvänta sig en väldig marginalpress på ett bolag som Deere, men Q2 rapporten visar att Deere lyckats ganska väl ändå att hålla vinsten uppe.

Tittar vi lite djupare i rapporten på segmenten jordbruk och mark, bygg- och skog samt finansiella tjänster så är tappet på jordbruk och mark-sidan. Detta är ju också Deeres creame and butter. Bygg och skog samt finansiella tjänster har tvärt emot ökat både omsättning och vinst, men det hjälper naturligtvis inte upp riktigt i jämförelse med tappet på ca en fjärdedel av försäljningen på jordbrukssidan. Sett till de senaste sex månaderna så har rörelseresultatet halverats inom det segmentet. För koncernern som helhet landade rörelseresultatet för H1 på ca 1,1 miljarder (1,7).

Nu är det ju dock så att redovisade vinster inte är det samma som pengar i näven. Som småföretagare vill man ju t.ex. sällan ha för mycket i vinst. Det leder ju bara till mer i skatt. Det man vill ha är pengar. Så mycket pengar som möjligt, men så lite vinst som möjligt. Det udda med storbolag och börsnoterade bolag är att där finns det ofta incitament för att försöka rapportera höga vinster. Det är en bra sak att komma ihåg. I olika situationer.

Hur som helst. Tittar man på Deeres kassaflöden så är de inte helt lätta i jämförelse med "vanliga" tillverkningsbolag. Deere säljer ju en hel del till sig själv d.v.s.v finansierar själv sina kunders köp av maskiner. Själva pengarna kommer därmed inte från själva försäljningsrörelsen utan från finansierings-biten.

Lite mer saker man kan se i kassaflödena är de enorma återköpen Deere hänger sig åt. Man återköper aktier för 2,5 gånger så mycket som man ger i utdelningar. Buffet brukar vara ett stort fan av återköp. Här kanske en del av förklaringen ligger i hans köp av Deere-aktier.

Deere ger just nu ca 2,6% i direktavkastning. Om man skulle ta de pengarna som man lägger på aktieåterköp på utdelningar i stället skulle den istället hamna på ca 8,40 usd/aktie. (om man baserar det på H1) På kursen 93 usd motsvarar det en direktavkastning på 9%. I dessa utdelningskåta tider, vad hade värderingen varit på Deere om alla pengar lagts på utdelningar istället?

Nu läggs dock det mesta på återköp vilket motverkar resultatfallet något per aktie räknat, men också har potential att skapa en enorm "hävstång" den dagen branschen vänder. Försäljning av jordbruksmaskiner är just nu så dött som det kan vara. Någon direkt ljusning är inte i sikte, än. Lika säkert som vår följer på vinter så kommer cykliska branscher förr eller senare vända. Det är i alla fall mitt investeringsantagande. Det går bara inte förutsäga något exakt datum.

Deere Q3 2020

Nu var det ett tag sedan något skrevs om Deere. Inte så konstigt eftersom jag köpte in mig i bolaget 2014-2015 och sedan sålde igen under slutet av 2017 och 2018. Deere är ju cykliskt och då var min bedömning att återhämtningen var gjord och Mr Markets pessimism kring bolaget var över.

Nu skriver jag om Deere som om alla vet vad det är för något, men det tror jag faktiskt de flesta vet. Deere är tillverkare av jordbruksmaskiner. Helt klart dominerande på den amerikanska marknaden och även om det är mindre så i vårt land så är det ett tämligen utbrett märke även här. 

 

Det finns många traktormärken kanske någon säger, men sanningen är att det är en oligopolmarknad på västmarknaden. Det finns tre stora tillverkare/koncerner och allt vad man ser där ute ligger i princip under någon av de koncernerna. Skillnaden mellan Deere och de två andra är att Deere profilierar i sak bara Deere-produkter medan de andra har samlat lite gott och blandat under sig.

Det jag tycker är en intressant notering just nu kring bolaget är hur dess aktiekurs stuckit iväg. Från corona-kraschen då den tappade som mest ca 30 % så har den dubblats. Detta på drygt ett halvår.

Verksamheten taktar ju på som den ska. Visst följer en viss försiktighet ibland beroende på investeringsviljan och visst drabbar nedstängningar av samhällen. Q2 rapporten var i likhet med andras svagare, medan Q3 rapporten visade på återgång till det mer normala  igen.

MEN

Det är ju inte återgång till den ”normala” i värderingen. Långt ifrån.  Ibland hör och ser man att det är bara för att det är tech, eller digitalt eller ”den nya ekonomin” som gör att det motiveras nya rekordhöga värderingar. Men ärligt talat. Deere värderas just nu på ca PE 30 på hyfsade vinster. Det i en verksamhet vars vinster kan åka jojo över konjunkturcyklerna. P/S talet är dubbelt så högt än vad som brukligt  anses ”normalt” för denna verksamhet. Visst kommer det ny teknik till jordbuksmaksiner med. En dag är det helt självkörande maskiner där ute på åkern, men kom igen...

Det pågår massiva stimulanser och pengar öses in i aktiemarknaden utan historiskt motstycke. Tillgångspriser skjuter i höjden. Javisst, jag har också glädjits åt att aktiekontona växt bra i år, men med detta sagt vill jag bara ge en vänlig heads up till nytillkomna aktiespekulanter så man inte drabbas av övermod. Du är kanske inte ett aktiegeni bara för att du fått bra avkastning i år utan det är de facto en gigantisk våg som lyfter i stort sett alla båtar (traktorer för den delen med). Eller så är du det, vad vet jag. Tänk gärna över din egen riskvilja och riskivå och tänk på hur du eventuellt nyttjar belåning.

Trevlig helg!

Lite mer om Deere och om hur man kan värdera cykliska bolag

Jag fortsätter trenden med om att skriva lite mer om Deere & Co, men först lite korslänkning (ja man kan ju tro att vi är i maskopi...)

Trygg Framtid ökar i Deere

Trygg Framtid om skuldsättningen

Trygg Framtid ökar igen

Trygg Framtid dyker djupare i finanserna

Lundaluppens Analys av Deere

Lundaluppens genomgång av balansräkningen

Därtill finns nog några äldre analyser i min Analyslista

Jag vill dock också påminna om en av poängerna i följande inlägg Blandade tankar

"Det är ett etablerat faktum att vi som människor tenderar att bli mer positivt inställd till sådant som vi hör andra är positiva till. Att göra sin egen analys inför ett investeringsbeslut sägs vara en självklarhet i många fall, men har du läst andras innan så är du ändock färgad av det du läst. Det är därför extra viktigt att vara extra kritisk till det som andra är positiva till. Ditt "immunförsvar" försvagas nämligen i samma stund som du hör de positiva recensionerna. Omedvetet raseras en del av ditt kritiska tänkande."

Det kan alltid vara bra att ha i åtanke när något bolag omskrivs på flera ställen.

Så där. Låt oss först prata om cykler. Deere är ju ett s.k. cykliskt bolag. Hur ser dessa cykler ut för bolaget då? En ledtråd kan man kanske få av följande diagram över matpriserna.

Den röda cirkeln längst till höger representerar ungefär där vi är nu.Deere´s försäljning och vinst förväntas sjunka. Det har föregåtts av en period av sjunkande matpriser (den orangea sluttande linjen).

Mitt i diagrammet syns en annan röd cirkel. Det är förluståret 2001. Också 2001 föregicks och omgavs av rapporter där försäljning och vinst bedömdes sjunka. Som synes var matpriserna sjunkande åren innan också.

Sedan finns också sviterna av Finanskrisen 2009. Då matpriser störtdök och Deeres vinst mer än halverades, men det syns så tydligt ändå som ett djupt dike så det märkte jag inte ut.

Föga förvånande så ser det med andra ord ut som om Deeres vinster är beroende av att jordbrukarna får bra betalt för sin produktion och i perioder med sjunkande priser så infinner sig en "lågkonjunktur" för Deere, som på beställning. Kanske inte kom som en chock för någon direkt. Samma mönster återfinns ju i det mesta som är jordbruksrelaterat.

En intressant fråga kan ju vara hur lång den orangea sluttande linjen till vänster ska bli? Troligen blir ju tongångarna kring Deere mer positiva när den väl upphör. Man kan ju också läsa kvartalsrapporter för att försöka få en guidning via dem, eller ställa dem mot en mekanisk utvärderingsmetod så som F-score för att via det försöka se trendriktningen.

Dock är trendriktning kanske enbart intressant för de som är trendföljare. För de som letar efter långsiktiga innehav, letar efter bolag vars ägarandelar man kan tänka sig skicka vidare i arv till sina barn, ja då är ju de cykliska trenderna av mindre bekymmer och andra kvaliteer av större vikt. Huruvida man köpt Deere aktier för 80 usd/st eller 85 eller t.o.m. 90 är ju då en petitess i det sammanhanget men av avgörande betydelse för den som så vill, så att säga, köpa billigt och sälja dyrt redan efter några år. Min bedömning är dock att på allas våra axlar, sitter en liten trendföljare och viskar. På gott och ont.

Låt oss nu komma till värdering av cykliska bolag.

Ett vanligt sätt att bedöma cykliska bolag är att försöka bedöma "normal" intjäningsförmåga. Cykliska bolag har ju den egenheten att de kan vara dyra när PE-talet är lågt och billiga när PE-talet är högt. Anledningen är för PE-talet ofta blir lågt när vinsterna nått en "peak". I botten av cykeln när bolaget går sämst är vinsterna så låga (kanske t.o.m. förluster) att PE-talet blir högt.

Just därför är det farligt att enbart utgå från de senaste årens vinst och vinsttillväxt. Att ta, låt oss säga de tre senaste årens resultat (då bolaget peakat) och lägga på en multipel om 18 (eftersom tillväxten varit så hög åren innan) kan därför leda till att man gravt överskattar bolagets "normala" intjäningsförmåga.

Graham har dock gett oss ledtrådar på hur man kan göra istället. Se på 10 års tid. Ta snittvinsten och snitttillväxten på 10 års tid. Nu får man då ofta fram ett ganska konservativt "värde" via denna metod, men den fungerar ofta.

En annan metod är att titta på genomsnittsmarginalerna över tid och göra ett antagande om försäljningen. Anledningen är att försäljningen i många fall inte rör sig upp och nedåt så mycket som vinsterna. Att vinsterna rör sig kraftigt beror på att många bolag har stora fasta kostnader. Det gör att förändringar i försäljningen visar sig i marginalerna (och vinsterna) ganska markant. 10% upp i försäljningen kan ge 25% mer i vinst och vice versa. Just för cykliska bolag är försäljningen något jag själv ofta använder. Speciellt i bolag där makro är svår att kortsiktigt förutsäga, men man ändå har en tro på att bolaget långsiktigt lär parera det mesta och att det hela (liksom valutarörelser) lär jämna ut sig över tid.

En tredje metod är att titta på toppvinster. Jag konstaterade nyss att toppvinster inte är "normalt", men det är ändå en metod jag ibland använder. Då genom att kombinera det med en lägre multipel eftersom tillväxten därifrån enbart förväntas vara måttlig.

Så, låt oss använda DE för att göra vissa antaganden då.

Metod 1 (10 års historik) Addera vinsten för 10 år och dividera med antalet aktier idag (eftersom bolaget återköpt aktier). Vi får då ca 5,50 usd. Vi lägger på en "normal" vinstmultipel om 15. 5,50 x 15 = ca 83

Metod 2 (Försäljning och marginaler) Vi gör ett antagande om att DE kommer sälja för 10% mindre än under rekordåret 2013 med en marginal som är samma som dess historiska 10-års snitt och därefter "normal" tillväxt. Vi får då ca 2900 milj usd i vinst dividerat på antalet aktier idag 7,50 x 15 = ca 113. En notering görs också kring att DE brukar säljas runt P/S ca 1 d.v.s. pris på aktien och försäljning per aktie brukar gå hand i hand.

Metod 3 (Toppvinst) Brukar vara rimligt att ignorera de allra bästa resultatet/en. Bedömningen blir att ca 8 usd är en rimlig "toppvinst" utan att vara för optimistisk. 8 x 11 = 88 usd.

Så vad har vi här då? Tal från 83 till 113. Förhoppningsvis kan de talen i alla fall ge ett hum om hur man KAN tänka för den som söker efter tips kring det. Man ska dock inte glömma bort att för Deeres skull så har ju dessa tal ingen större betydelse. Det som är viktigt för Deere är att jordbrukare får bra betalt och kan köpa och serva jordbruksmaskiner. Det är ju det som får traktorhjulet att gå runt, runt, runt.

Jag ska avslutningsvis dock nämna en fjärde metod. Relaterad till metod nr 2. Då tittar man på fler branschaktörer och deras snittmarginal för att få fram en genomsnittlig branschmarginal.Det har både sina för- som nackdelar. Man kan fila bort de värsta svängningarna i enskilda bolag samtidigt så kan man ju missa det som gör just det bolaget unikt. I Deeres fall (eftersom de håller högre marginaler än sina konkurrenter) så kände jag inte det var aktuellt. På samma sätt som Scania gör något annorlunda än sina konkurrenter gör Deere något annorlunda än sina som berättigar "sina egna" marginaler. Någon annan kanske dock gör en annan bedömning och anser att Deeres marginaler är en anomali och bör sjunka till branschsnittet.

Deere & Co Q3 2014

Här kommer några minnesanteckningar ur Deeres Q3 rapport.

Omsättningen sjönk med 5%.
Vinsten sjönk med 15%
Vinsten per aktie sjönk med 9% och landade därmed på 2,33 usd (2,56).

Utsikterna för 2014 är fortfarande nedåt. Det finns lite andra prognoser framåt men huruvida de slår in eller ej är ju svårt att säga. Deere förutspår i alla fall en vinst på ca 8,20 usd för 2014.

Kurs just nu ca 85 usd. PE TTM 9,3 och direktavkastningen på 2,6%.

Inga direkta överraskningar. Återköpen fortsätter och man har på ett år drygt återköpt 25 miljoner aktier (ca 6,4% av aktiestocken (diluted) under Q3 2013). Här i ligger också förklaringen till att vinsten per aktie inte sjönk lika mycket som vinsten totalt sett. Att vinsten sedan sjunker mer än vad omsättningen gör beror på sjunkande marginaler. Vid en uppåtgående trend så blir utfallet ofta tvärt om. Vinsten kan öka mer än omsättningen.

Jag ser inte Deere som ett s.k. turn around case. Visst går det ställa bolaget mot mina checkpunkter för att kolla av riskerna Hur avslöjar man en s.k. Value trap.

Ingen av punkterna där passar dock riktigt in på Deere. Sjunkande marginaler kanske någon säger. Ja men inte direkt p.g.a. prispress mellan alla aktörer (som t.ex. dagligvarukedjor och elektronikkedjor utsätter varandra för) utan på grund av en allmän konjunkturell nedgång.

Deere anser jag likna Skanska, d.v.s. mer cykliskt. Cykliska bolag är svåra på så sätt att det går inte förutsäga hur länge cyklerna ska vara eller hur långt ned det kan sjunka. Den enda realistiska modell jag har i dessa fall är att sprida ut köpen.

I jämförelse med Skanska så är det ju lätt att säga att det var köpläge när Skanska handlades för under 90 kr för ett tag sedan och därför skulle man köpa för hela potten då. Jag kan dock inte pricka bottnar. Jag vet inte var botten i DE-aktien är.

En titt på balansräkningen visar att det egna kapitalet (som sig bör ökar). Posterna finansiella fordringar och utrustning på leasing verkar ha växt mest. Lagret är det ingen större skillnad på. Den stora frågan är dock inte Deeres lager utan återförsäljarens lager, (På samma sätt som det är ju egentligen inte husbillstillverkaren Kabes lager utan husbilsförsäljarens lager som är intressant på kort sikt) men en titt på Q3 presentationen som innehöll några sådana siffror pekade inte på någon större skillnad. Mellan tummen och fingret verkar en återförsäljare sitta på ungefär 1/5 av årsomsättningen på lager.

Även långfristiga lån har ökat vilket bör vara följden av att man har ett växande antal finansiella fordringar. På något sätt ska man ju finansiera kundernas lån. Appropå det, så i Sverige är det Swedbank som Deere samarbetar med när man ska finansiera maskinlån. Man erbjuder här en gemensam finansieringslösning.

Den som inte vill gå in och prata finansiering för att köpa en traktor kan istället köpa en keps. Välj din favorit här: John Deere Shop - Kepsar

Deere & Co

Vid en fråga, i en kommentar nedan, nämnde jag att jag överlag var positiv till amerikanska Deere men att jag också kände mig obekväm med balansräkningen. Vad menade jag?

Affärsiden bakom Deere är ganska enkel. Tillverka och sälj framförallt jordbruksmaskiner. Bolagets affärsiden har hållt i 176 år och lär säkert hålla lika länge till. För att bygga jordbruksmaskiner behöver man utveckla maskiner som efterfrågas och sedan sätta ihop dem i fabriker. Så långt, så gott.

Dilemmat för mig är att det är en, inte bara för bolaget, en kapitalintensiv verksamhet. Utan också för kunderna väldigt kapitalintensivt. För att "hjälpa" sina kunder bedriver Deere också en finansieringsverksamhet. Jag är inte riktigt bekväm med alla turer kring sådant, men kan konstatera att drygt 20% av Deeres resultat är hänförligt, direkt, till denna verksamhet. Indirekt antagligen ännu mer eftersom en fungerande finansiering ofta är en förutsättning för att maskinen ska köpas av kunden i första hand.

Tittar man nu på Deere´s balansräkning så är den enligt vissa mått stark. Kassa och likvider motsvarande drygt 12 usd/aktie samt kortfristiga tillgångar som överstiger de kortfristiga skulderna mer än dubbelt.

Tittar man på utvecklingen av långfristiga lån framträder en annan bild. De har kraftigt ökat under de senaste åren. Vad har hänt? Har man satsat på att bygga nya fabriker? Nej. Motsvarande samma summa man har lånat in till nu ca 3,5% ränta i genomsnitt så vitt jag förstått, så har man fått samma ökning av diverse kortfristiga fodringar. 

För mitt otränade öga ser det därmed ut att man har lånat in kapital (relativt billigt i den nuvarande lågräntemiljön) för att sätta ihop sina maskiner och sälja dem till sina kunder. Eller rättare som finansiering fungerar i praktiken, lånar in billigt och "lånar" ut dyrare.

Deeres finansieringsexponering är, av naturliga skäl, väldigt inriktad mot jordbrukssektorn. På sätt och viss upplever jag riskexponeringen som dubbelt så hög. Bolaget är dels beroende av sektorn för att sälja sina produkter, men också för att få betalt för dem eftersom de också finansierar kundernas köp. Så vitt jag kan bedöma så finansieras de kortfristiga fodringarna genom att ta långfristiga lån. Detta kan naturligtvis också vara en fantastisk affär. Så länge allt snurrar på som vanligt.

Vad anser du? Riskfyllt eller en fantastisk affärside?

Berkshire Hathaways och Deere & Co

Berkshire Hathaway redovisade aktiviter som hänt i portföljen under Q4 nyligen.

Man har ökat på positionerna i bolag som IBM, DaVita, DirectTV, GM och Charter, men det stora "hallået" var den kraftiga ökningen i Deere. Berkshire köpte ju Deere aktier för ett tag sedan för att sedan till synes avyttra dem förra kvartalet då de inte längre fanns med i förteckningen.

Nu visar det sig att anledningen att Deere innehav "mörkats" är att man köpt och köpt fler aktier i bolaget. Berkshire Hathaway har tillåtelse av SEC att i speciella fall inte gå ut med innehav som man har eller ökar i för att sådan information kan då vara väldigt kursdrivande. En kursdrivande effekt kan göra att de inte har möjlighet att köpa på sig det de önskar. Fint undantag va!?

Jag tycker detta exempel visar på faran av att "Följa John. Säg att man köpt Deere aktier för att man sett Berkshire köpa, sedan sålt dem för att man trott Berkshire sålt. Då hade det inte blivit en bra affär.

Ska man "Följa John" så ska man göra det genom att observera på vilka grunder någon annan agerar. Du kan man möjligtvis lära sig något hur man kan tänka. Det blir lite som att läsa investeringslitteratur men i real tid, men jag tycker inte man per automatik ska apa efter i köp och sälj-beslut.


Ska vi även ta en titt på sälj-besluten under Q4 så verkar Berkshire sålt av aktier i Exxon och ConocoPhillips. Eller hur är det nu igen? Är de verkligen sålda? Har det någon betydelse?

Det viktiga i sammanhanget är att man bildar sig en egen uppfattning kring vilka eventuella aktier man bör äga.

Deere Q4 2015 och Berkshire som en win-win

Deere har lämnat sin rapport för 2015 (delat räkenskapsår). Vare sig man läser rapporten och bildar sig en uppfattning utifrån det eller kör en enkel F-score så visar det att Deere forfarande har motvind. Priset på många jordbruksprodukter har varit fallande i nästan 5 år snart och många lantbrukares ekonomi är ansträngd.

Det är något av en konjunkturdipp och få jordbruksmaskiner blir sålda. För Deeres del så är dock kassaflödena från verksamheten relativt goda och återköpen av aktier massiva i nuläget. Det ger sig lite naturligt att när det inte finns någon ökad efterfrågan så satsas inte pengar på nya fabriker. Vad göra med pengarna då? Återköp, utdelningar eller stärka balansräkningen.

Just Deeres balansräkning är lite av ackilleshälen eftersom Deere också verkar som finansiär. Jag är inte riktigt bekväm med finansbolag. Jag tycker det är enklare med mer rena industribolag.

Något som ökat stort är leasing. Det har mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. Idag utgörs det bokförda värdet av det som är på leasing det som finns på lager. Jag tror den här utvecklingen kommer fortsätta.

Hur som helst, försäljningen har sjunkit och förväntas sjunka än mer. Den som vill rida på en uppåtgående trend har ingen brådska i nuläget.

Jag är ändock mer komfortabel med jordbruksmaskiner än t.ex. marknaden kring olja som också haft en sjunkande efterfrågan p.g.a. sjunkande priser. Olja finns en del substitut för. Det finns ej för mat. Dessutom är jordbruksmaskinsmarknaden en slags oligopol-marknad. Aktörer inom olja finns en otrolig mängd av. Så även om olja och mat har likheter så är jag inte intresserad av renodlade oljebolag - trots att man kan använda liknande resonemang där - det som går ned kommer till slut gå upp.

Min investerings-tes är med andra ord att det förr eller senare vänder för tillverkare av jordbruksmaskiner och att Deere både är väl positionerade för att dra nytta av det samt utan större problem klarar av att "övervintra". Dröm-läget vore fortsatt sjunkande kurser/värde för att sedan när en vändning kommer i affärerna så uppfattas inte det direkt utan kvartal för kvartal visar det sig bli allt bättre. Det troliga är att stigande matpriser kommer förebåda stigande efterfrågan på nyare jordbruksmaskiner.

Nu låter det som om jag blivit en momentum-investerare. Det har jag inte. Jag kan fortfarande köpa lite då och då i nedåtstigande trend (affärsmässigt och kursmässigt)  men jag har funnit att med ett så enkelt redskap som t.ex. F-score så kan man bilda sig en mer objektiv uppfattning om s.k. turn-around bolag. Det har så vitt jag vet aldrig varit bråttom att gå in med några större pengar i dem så länge F-score varit lågt. Däremot har det ofta varit lönsamt att göra det när F-score plötsligt skjuter i höjden och det förebådas en förbättring av bolagets affärer.


Så höga F-score och sjunkande kurs = troligt köpläge.
Lågt F-score och sjunkande kurs = inte bråttom.

På liknande sätt har t.ex. Michael Maoboussin undersökt och skrivit om att det är skillnad på negativa och negativa nyheter.

Nyheter som orsakar kursfall men inte berör lönsamheten egentligen (VD-byte? bonus-skandal?) är ofta bra köptillfällen.

Nyheter som orsakat kursfall men som berör lönsamheten (vinstvarningar?) förebådar ofta fler problem längre fram och därmed fortsatt sjunkande kurser.

Det här är väl ingenting som är 100% vattentätt, men vill man försöka att inte spela för mycket på sin egen "känsla" för saker och ting utan utgå från någon form av på förhand utvalda kriterier, så kan ju sådana här saker vara till hjälp.

Jag har sedan länge haft kriterier för att sålla bland bolag som hamnar på intressant-högen och vad som hamnar på icke-intressant högen liksom hur man bedömer ungefärligt "värde" Sedan några år tillbaka har jag också haft kriterier för att bedöma risknivån i dem (där tex en svag eller svårförståerlig balansräkning ger högre risk). Där bedömd risknivå bestämmer hur mycket jag är bekväm att köpa i dem i relation till min portfölj. På senare tid har dock tiden gått mer åt att fundera även på kriterier/checklistor även för andra saker så som t.ex. bäst köpläge.

Köpa "billigt" är bra, men om det tar lång tid för "billigt" att få sitt "rätta värda" så förtar det en hel del av avkastningen. I en jämförelse kan man då lika gärna ha köpt någonting som sakta tuffat på år ut och år in. Det är ju också därför ett bolag som Berkshire Hathaway är mitt största amerikanska innehav. Ett bolag som tuffar på - och skulle det slå stopp i ekonomin/världens börser så står bolaget med tillräckligt med pengar för att kunna dra fördel av det - en win-win situation m.a.o.

Ja vi får se var funderingarna slutar när det årliga julbadet är avklarat. Jag har hört att det är renande både för kropp och tanke...

Analyser i bokstavsordning

Här nedan listas analyser på bolag skrivna av några olika bloggare. Förhoppningen är att detta kan vara ett ställe där man kan komplettera sin egen syn på ett bolag genom att snabbt hitta vad någon annan anser/ansett. Ett tips är att klicka sig vidare till relaterade inlägg som bloggaren publicerat om bolaget i fråga.

Listan är under kontinuerlig uppdatering.

Tänk också på att analyserna är skrivna utifrån olika tidpunkter så slutsatserna för äldre inlägg behöver naturligtvis inte längre vara giltiga i nuläget. Det skiljer också på från vilka synvinklar olika bloggare skriver sina analyser, vilka kriterier man utgår ifrån, vilka nyckeltal man tittar på o.s.v.

Bolagen listas i bokstavsordning.I vissa inlägg ingår en jämförelse mellan två eller fler bolag. Detta framgår av länknamnet.

3M 2015-08, Investeringsdokument
3M 2015-05, Långsiktigt investering
Aalberts 2019-01, Spartacus
ABB 2010-11, Lundaluppen
ACE Ltd 2014-01, Investeringsinspektören
Addlife 2017-01, Breaking Bucks
Addnode 2013-08, Aktieingenjören
Addtech 2012-12, Spartacus
Addvantage Technologies Group 2013-10, Värdebyrån
Advenica 2017-01, Egon Investor
Alfa Laval 2010-05, Lundaluppen
Alfa Laval 2012-08, Spartacus
Alliance Oil 2012-05, 4020
Alliance Oil 2012-11, 4020
Alliance Oil 2012-12, AnotherValueInvestor
Alliant Techsystems 2014-11, Spartacus
Alma Media 2014-03, Defensiven
AP Möller Maersk 2010-03, Lundaluppen
AP Möller Maersk 2011-10, Lundaluppen
Apple 2011-08, 4020
Apple 2012-03, AnotherValueInvestor
AQ Group 2012-03, Aktiefokus
AQ Group 2013-04, AnotherValueInvestor
AQ Group 2018-10, Spartacus
Artimplant 2012-09, Aktieanalysen
Assa Abloy 2011-10, Spartacus
Assa Abloy 2011-11, 4020
AstraZeneca 2010-11, 4020
AstraZeneca 2011-03, Spartacus
Atea 2014-01, Finansnovis
Atea 2014-02, Aktieingenjören
Atea 2017-11, Långsiktigt investering
Atlas Copco 2011-09, Spartacus
Atlas Copco 2012-02, Lundaluppen
Atlas Copco 2013-10, Spartacus
Atlas Copco 2014-04, Långsiktig investering
Atrium Ljungberg 2012-08, Amatörens aktieblogg
Atvexa 2017-12, Aktiefokus
Autoliv 2013-01, Defensiven
Autoliv 2013-06, Lundaluppen
Autoliv 2017-04, Gottodix
Avanza 2011-10, Lundaluppen
Avanza 2012-02, 4020
Avanza 2012-04, AnotherValueInvestor
Avensia 2015-01, Aktieingenjören
Avensia 2016-10, Henriksons Aktieblogg
Avensia 2017-06, Henriksons Aktieblogg
Avensia 2018-05, Aktieingenjören
Awilco Drilling 2014-02, Ruters Investeringar
Axfood 2010-04, Lundaluppen
Axfood 2011-03, Spartacus
Axfood 2011-10, Aktiefokus
Axfood 2012-01, 4020
Axfood 2012-03, Defensiven
Axfood 2014-01, Aktiesnillen
Axis 2012-04, AnotherValueInvestor
Axonkids 2014-05, Aktiefokus
BAE Systems 2011-09, Spartacus
Balder och Klövern Preferensaktier 2012-09, Aktieingenjören
BankNordik 2013-07, Aktiefokus
Beijer Alma 2010-03, Finanstankar
Beijer Alma 2011-11, Spartacus
Beijer Alma 2011-11,4020 
Beijer Alma 2012-08, Aktieingenjören
Beijer Alma 2012-08, AnotherValueInvestor
Beijer Alma 2012-10, Lundaluppen
Beijer Alma 2012-10, Aktieanalysen
Beijer Alma 2012-11, Värdebyrån
Beijer Alma 2014-05, Långsiktig investering
Beijer Electronics 2010-03, Lundaluppen
Beijer Electronics 2012-07, Spartacus
Berkshire Hathaway 2010-01, 4020
Berkshire Hathaway 2012-02, Lundaluppen
Berkshire Hathaway 2013-01, Spartacus
Berkshire Hathaway 2020-06, Defensiven
Betsson vs Unibet 2010-08, Defensiven
Betsson 2013-03, AnotherValueInvestor
BHP Billiton 2014-12, Långsiktig investering
Bilia 2012-09, Amatörens aktieblogg
Bilia 2017-12, Spartacus
Black Pearl Resources 2013-07, Aktieinkomster
BMW 2017-11, Lundaluppen
Boeing 2013-04, Spartacus
Boliden 2010-04, Lundaluppen
Boliden 2010-11, Defensiven
Bonheur 2014-01, Lundaluppen
Bonheur och Ganger Rolf 2015-12, Aktiefokus
Brookfield Asset Management 2016-12, Västkustinvesteraren
Bufab 2015-06, Molekylär ekonomi
Byggbolagen (NCC, Skanska, Peab) 2012-03, Aktiefokus
Byggmax 2013-01, Värdebyrån
Cameco 2012-12, Aktiefokus
Capacent 2016-09, Långsiktig Investering
Capacent 2016-11, Aktieingenjören
Carlsberg 2010-05, Lundaluppen
Carlsberg 2012-02, Spartacus
Castellum 2011-01, Lundaluppen
Castellum 2012-08, Amatörens aktieblogg
Castellum 2013-10, Aktiesnillen
Caterpillar 2013-10, Spartacus
Cellavision 2014-07, Aktieingenjören
CEZ 2014-04, Aktieingenjören
Chevron 2014-02, Långsiktig investering
Christian Berner 2020-05, Irvings Investeringar
Cincinnati 2010-09, Defensiven
Clarksons 2012-08, Gustavs aktieblogg
Clas Ohlson 2010-04, Clas Ohlson
Clas Ohlson 2010-04, Lundaluppen
Clas Ohlson 2010-06, 4020
Clas Ohlson 2012-07, Spartacus
Coca Cola 2010-03, Lundaluppen
Coca Cola 2010-08, Defensiven
Coca Cola vs Pepsi 2013-01, Lundaluppen
Coca Cola 2013-03, Spartacus
Coca Cola 2014-02, Långsiktig investering
Colgate Palmolive 2011-10, Defensiven
Companhia Portuguesa de Amidos 2014-06, Värdebyrån
Concordia Maritime vs Wilh. Wilhelmsen 2010-11, Lundaluppen
Concordia Maritime 2012-06, Lundaluppen
ConocoPhillips 2010-05, Lundaluppen
Consolidated Water 2012-04, Gustavs aktieblogg
ContextVision 2020-05, Professor Kalkyl
Costco Wholesale 2013-01, Dividend Monk
Cramo 2012-08, Spartacus
Creades 2012-09, Lundaluppen
DalsSpira Mejeri 2015-11, Aktifokus
Danska banker 2013-02, Aktiefokus
Dantax 2014-07, Värdebyrån
Data Respons 2016-07, Aktieingejören
Debenhams 2014-01, Investeringsinspektören
Deere & Co 2013-09, Spartacus
Deere & Co 2014-06, Investeringsinspektören
Deere & Co 2014-06, Trygg Framtid
Deere & Co 2014-07. Lundaluppen
Deere & Co 2014-10, Mot Miljonen
Deutsche Bank 2013-11, Aktiefokus
Diadrom Holding 2013-04, Aktieingenjören
Diadrom Holding 2015-04, Aktieingenjören
Diageo 2010-03, Finanstankar
DIBS 2012-04, Aktiefokus
Discovery Holdings 2012-01, Gustavs aktieblogg
Diös  2014-10, Vägen till Frihet
Diös Fastigheter 2011-03, Spartacus
Diös Fastigheter 2012-07, Aktieanalysen
Diös Fastigheter 2012-08, Amatörens aktieblogg
Doro 2012-09, Aktieingenjören
Doro 2015-8, Aktieingenjören
Duni 2012-08, Spartacus
Duni 2012-11, Aktieanalysen
Ebix 2014-08, Irvings Investeringar
Ekornes 2012-03, Spartacus
Ekornes 2012-06, Defensiven
Ekornes 2017-02, Skrivarkiv
Elbit Systems 2014-03, Spartacus
Eldorado Gold 2014-02, Värdebyrån
Electrolux 2011-09, Lundaluppen
Electronic Systems Technology 2014-05, Värdebyrån
Elekta 2014-08, Långsiktig investering
Elekta 2014-11, Gustavs aktieblogg
Eletrobas 2012-06, Aktiefokus
Emerson Electric 2015-04, Långsiktig investering
Eniro 2010-05, Lundaluppen
Eolus vind 2012-07, Aktiefokus
E.ON 2009-11, 4020
E.ON 2010-02, 4020
E.ON 2010-05, Lundaluppen
EOS Russia 2010-04, Aktiefokus
Essanelle 2013-01, Gustavs aktieblogg
Etrion 2012-06, Aktieanalysen
Everbridge 2020-03, Professor Kalkyl
eWork 2012-02, Lundaluppen
eWork 2013-12, Aktieingenjören
Exelon 2010-08, Defensiven
Exxon 2011-05, Defensiven
Fabege 2012-08, Amatörens aktieblogg
Facebook 2012-05, Lundaluppen
Fastighetsanalys (Kungsleden,Castellum, Balder, Wallenstam) 2012-10, Lundaluppen
FastPartner 2011-01, Lundaluppen
FastPartner 2012-08, Amatörens aktieblogg
Fenix Outdoor 2011-08, Spartacus
Fenix Outdoor 2012-07, AnotherValueInvestor
Fenix Outdoor 2012-09, Värdebyrån
Fenix Outdoor 2013-05, Aktieingenjören
Fingerprint Cards 2015-11, Aktieingenjören
Firefly 2011-10, Gustavs aktieblogg
Firefly 2016-06, Aktiefokus
Fiskars 2012-07, Spartacus
Fiskars 2013-03, Värdebyrån
Flügger Färg 2013-08, Sunda Investeringar
Formpipe Software 2012-09, Aktieingejören
Forstrom High Frequency 2013-07, Värdebyrån
Fortis 2015-11, Långsiktig Investering
Fortum 2009-05, 4020
Fortum 2009-10, 4020
Fortum 2010-04, Lundaluppen
Fortum 2010-08, Defensiven
Fortum 2011-03, Spartacus
Fortum 2012-04, Aktiefokus
Fortum 2013-07, Fortum
France Telecom 2012-01, Spartacus
France Telecom 2012-08, Defensiven
Gazprom 2013-07, Bjarke Solgaard
General Mills 2013-03, Spartacus
General Dynamics 2013-04, Spartacus
Generic Sweden 2015-06, Sunda Investeringar
Getinge 2011-10, Spartacus
Getinge 2012-04, Lundaluppen
Getinge 2014-03, 4020
Gjensidige vs Sampo, del 1 2012-08, Aktiefokus
Gjensidige vs Sampo, del 2 2013-01, Aktiefokus
Gjensidige vs Sampo, del 3 2013-01, Aktiefokus
GL Beijer 2012-07, Spartacus
Gotlandsbolaget 2014-08, Värdebyrån
Gullberg o Jansson 2013-12, Värdebyrån
Gränges 2017-10. Långsiktig investering
Grönlandsbanken 2013-04, Aktiefokus
Gyldendal 2015-11, Sunda Investeringar
Hakon Invest 2010-05, Lundaluppen
Handelsbanken 2010-03, Lundaluppen
Handelsbanken 2010-08, Defensiven
Handelsbanken 2017-05, Ego(n) Investor
Hafslund 2010-01, Aktiefokus
Hafslund 2014-04, Lundaluppen
Hafslund 2014-07, Vägen till Frihet
Hafslund 2017-02, Molekylär ekonomi
Hasbro 2012-01, Defensiven
Havsfrun 2011-03, Spartacus
Hemfosa 2016-09, Framtida Frihet
Hennes & Mauritz 2009-03, 4020
Hennes & Mauritz vs Zara och GAP 2010-03, 4020
Hennes & Mauritz 2010-03, Lundaluppen
Hennes & Mauritz 2010-09, Defensiven
Hennes & Mauritz 2011-01, 4020
Hennes & Mauritz 2011-02, Lundaluppen
Hennes & Mauritz 2011-03, Spartacus
Hennes & Mauritz 2012-01, AnotherValueInvestor
Hennes & Mauritz 2012-09, 4020

Hexpol 2017-01, Spartacus
Hibbet Sports 2017-06, Defensiven
Holmen 2010-03, Lundaluppen
Holmen 2011-10, Defensiven
Holmen 2013-09, Aktiefokus
Home Maid 2016-01, Aktieingenjören
Hudson 2010-10, Defensiven
Husqvarna 2011-09, Lundaluppen
Husvarna 2012-06, Aktieanalysen
Hufvudstaden 2011-08, Defensiven
Hufvudstaden 2012-08, Amatörens aktieblogg
Hufvudstaden 2014-10, Vägen till Frihet
Höganäs 2012-07, Spartacus
Iberdrola 2012-07, Aktiefokus
IBM 2013-09, Aktiesnillen
IBM 2016-01, Ekonomisk egentid
ICA Gruppen 2016-06, Ekonomisk egentid
InCap 2017-11, Fläderblom
Inditex 2013-03, Analysakademin
Industrivärden 2010-04, Lundaluppen
Industrivärden 2011-03, Lundaluppen
Industrivärden 2014-01, Spartacus
Indutrade 2013-02, Spartacus
Insplanet 2012-09, Värdebyrån
Insplorion 2020-08, Professor Kalkyl
Internationella Engelska Skolan 2016-09, Aktieingenjören
Internationella Engelska Skolan 2016-06, Placera Pengar
Intrum Justitia 2010-04, Lundaluppen
Investor 2010-04, Lundaluppen
Investor 2012-04, Lundaluppen
InXL Innovation 2015-01, Aktieingenjören
Iron Mountain 2014-08, Ruters Investeringar
Japan Tobacco 2012-12, Aktiefokus
Johnson & Johnson 2010-04, Lundaluppen
Johnson & Johnson 2010-10, Defensiven
Johnson & Johnson 2011-12, Gustavs aktieblogg
Johnson & Johnson 2012-04, AnotherValueInvestor
Johnson & Johnson 2014-04, Långsiktig investering
Joy Global 2013-10, Spartacus
Judges Scientific 2016-04, Aktieingenjören
Kabe  2012-09, Spartacus
Kabe 2013-03, Värdebyrån
Kabe 2013-05, Defensiven
Kabe 2017-11, Fläderblom
Värdebyrån 2013-03, Värdebyrån
Kambi 2020-07, Herr Ingenjör Kalkyl
Kappahl 2012-07, Amatörens aktieblogg
Kellogg 2013-03, Spartacus
Kinder Morgan Energy Partners 2013-11, Spartacus
Kinnevik 2010-04, Lundaluppen
Kinnevik 2011-03, Spartacus
Kinnevik 2012-12, Aktiefokus
Klövern 2012-08, Amatörens aktieblogg
Konecranes 2012-07, Spartacus
Kongsberg 2012-07, Spartacus
Kongsberg 2013-01, Defensiven
Kone 2012-07, Spartacus
Kone 2013-09, Placeraren
Kone 2016-07, Långsiktig investering
Kopparbergs 2017-04, Fermentum vitae
Kopparbergs 2018-03, Fermentum vitae
Kraft Foods 2010-04, Lundaluppen
Kungsleden 2010-03, Lundaluppen
Kungsleden vs Hufvudstaden 2010-04, Lundaluppen
Kungsleden 2012-08, Amatörens aktieblogg
Las Vegas Sands 2016-09, walsund
Latvian Forest 2014-01, Aktiefokus
Leeds Group 2014-02, Småbolagoundantag
Leroy Seafood 2014-02, Investeringsinspektören
Leroy Seafood 2017-07, Lundaluppen
Lindab 2010-05, Lundaluppen
Lindab 2018-04, Lundaluppen
Lloyds Banking 2018-05, Sofokles
Loews 2014-04, Spartacus
Loomis 2012-10, Amatörens aktieblogg
Lockheed Martin 2013-04, Spartacus
Lorillard 2013-03, Defensiven
Lucara Diamond 2016-11, Henrikssons
Lundbergs 2010-04, Lundaluppen
Lundbergs 2011-05, Lundaluppen
Lundbergs 2011-08, Defensiven
Lundin Mining 2011-03, Lundaluppen
Malmbergs Elektriska 2012-09, Värdebyrån
Malmbergs Elektriska 2013-01, Spartacus
Malmbergs Elektriska 2016-01, Ekonomisk egentid
Main Street Capital 2018-01, Ruters Investeringar
Markel 2014-12, Snöbollsinvestering
Mattel 2014-02, Spartacus
Mattel 2014-02, Långsiktig investering
McDonalds 2013-03, Spartacus
McDonalds 2014-02, Långsiktig investering
Mekonomen 2011-07, Spartacus
Mekonomen 2012-02, Gustavs aktieblogg
Mekonomen 2013-01, Värdebyrån
Mekonomen 2014-02, Sunda Investeringar
Mekonomen 2014-03, Aktieanalysen
Melker Schörling 2010-04, Lundaluppen
Melker Schörling 2016-05, 6mille.mot6miljoner
Metso 2012-07, Spartacus
Microsoft 2015-04, Spartacus
Midway Holding 2013-01, Riskminimeraren
Millicom 2011-06, Lundaluppen
Millicom 2012-01, Spartacus
Millicom 2013-01, Aktieingenjören
Moberg Derma 2013-01, Aktieingenjören
Munich Re 2012-07, Gustavs aktieblogg
MQ 2014-07, Vägen till Frihet
Möller-Maersk 2013-06, Analysakademin
NCC 2012-08, Amatörens aktieblogg
Net Entertainment 2012.09, AnotherValueInvestor
Net Ent 2017-03, gottodix
Nibe 2011-11, Spartacus
Nike 2017-10, Spartacus
Nilörn-gruppen 2017-01, Henrikssons
Nilörn-gruppen 2018-04, Långsiktig investering
Nokian Tyres 2013-07, Spartacus
Nolato 2012-09, Spartacus
Nolato 2016-08, Långsiktig investering
Nordea 2010-04, Lundaluppen
Nordic Camping 2014-07, Sunda Investeringar
Nordic Waterproofing 2020-07, Irvings Investeringar
Nordfyns bank 2013-02, Ägamintid
Nordjyske bank och BankNordik 2013-02, Aktiefokus
Nordjyske bank 2013-03, Lundaluppen
Nordnet 2012-11, Aktieanalysen
Nordnet 2016-04, Långsiktig Investering
Northrop Grumman 2013-04, Spartacus
Norvestia 2013-06, Värdebyrån
Novartis 2010-11, Defensiven
Novo Nordisk 2016-10, Lundaluppen
Novo Nordisk 2016-12, Ego(n) Investor
NP3 2014-12, Aktieingenjören
Oaktree Capital 2013-11, Spartacus
Ocean Yield 2017-04, Investacus
Odd Molly 2012-06, Aktieanalysen
Odd Molly 2017-02, Aktiefokus
Oesterreichische Post 2012-09, Gustavs aktieblogg
Oniva Online Group 2014-05, Aktieingenjören
Orbit International 2014-06, Värdebyrån
Oriflame 2010-05, Lundaluppen
Oriflame 2014-04, Aktieinkomster
Orkla 2013-07, Defensiven 
Orkla 2017-11, Spartacus
Pandora 2017-06, Aktieingenjören
Pandora 2017-12, Henrikssons Aktieblogg
Peab 2012-07, Amatörens aktieblogg
Peab 2014-08, Vägen till Frihet
Peerless Systems 2014-01, Värdebyrån
PepsiCo 2013-03, Spartacus
Philip Morris 2011-07, Defensiven
Phoenix Group Holding 2014-06, Ruters investeringar
Picanol 2015-02, Irvings Investeringar 
Plejd 2017-10, AktieEntreprenören
Polaris Industries 2017-01. Långsiktig investering
Polaris Industries 2017-07, Aktieingenjören
Posco 2014-02, Aktiefokus
Proact IT Group 2014-11, Aktieingenjören
Procter & Gamble 2010-04, Lundaluppen
Procter & Gamble 2011-03, Defensiven
Procter & Gamble 2014-12, Långsiktig investering
Protector forsikring 2013-08, Aktiefokus
Protector Forsikring 2016-11, Henrikssons
Ramirent 2012-08, Spartacus
Rasta Group 2012-10, 4020
Ratos 2010-04, 4020
Ratos 2010-04, Lundaluppen
Ratos 2011-04, Spartacus
Ratos 2014-01, Lundaluppen
Ratos 2015-09, Molekylär ekonomi
Raytheon 2013-04, Spartacus
Readsoft 2013-08, Aktieingenjören
Realty Income 2010-01, 4020
Realty Income 2010-04, Lundaluppen
Reckitt Benckiser 2012-10, Defensiven
Rella Holding 2013-11, Värdebyrån
Rella Holding 2014-01, Defensiven
RenoNorden 2016-08, Aktieingenjören
Resurs Bank 2016-05, Ruters investeringar
Richardson Electronics 2014-02, Värdebyrån
Ricks Cabaret 2014-01, Spartacus
Ridley 2012-12, Gustavs aktieblogg
Saab 2012-08, Spartacus
Sainsbury 2014-12, Aktieingenjören
SAS 2012-08, Aktiefokus
Sandvik 2011-08, Spartacus
Sandvik 2011-10, Defensiven
Sandvik 2014-01, Min aktiedagbok
Sampo 2010-04, Lundaluppen
SBC 2014-12, Aktiefokus
SCA 2010-07, 4020
SCA 2011-04, Spartacus
SCA 2011-05, Defensiven
SCA 2011-11, 4020
SCA 2012-04, Lundaluppen
Scania 2011-07, Spartacus
Scania 2011-08, Lundaluppen
Sealink Travel Group 2017-08, Gustavs aktieblogg
Securitas 2010-09, Defensiven
Securitas 2012-08, Amatörens aktieblogg
Securitas 2012-08, Aktieanalysen
Securitas 2013-04, Amatörens aktieblogg
Shell 2010-12, Defensiven
Siili solutions 2018-05, Långsiktig investering
Skanska 2010-11, Lundaluppen
Skanska 2011-04, Spartacus
Skanska 2012-07, Amatörens aktieblogg
Skanska 2017-07, Ego(n) Investor
SKF 2010-04, Lundaluppen
SKF 2015-01, Ekonomisk Frihet
Skistar 2012-02, 4020
Skåne-Möllan 2012-04, Gustavs aktieblogg
Skåne-Möllan 2012-04, 4020
Skåne-Möllan 2012-05, Aktiefokus
Sparebanken Sör 2016-11, Henrikssons
SSAB 2010-03, Lundaluppen
SSAB 2010-11, Lundaluppen
SSAB 2013-02, Spartacus
SSAB vs POSCO 2013-10, Aktiefokus
Stanley Furniture 2014-02, Värdebyrån
Starbucks 2013-03, AnotherValueInvestor
Statoil 2013-02, Lundaluppen
Stolt-Nielsen  2012-10, Spartacus
Stolt-Nielsen 2016-01, Långsiktig Investering
StoneCo 2020-06, Professor Kalkyl
StrongPoint 2017-01, Spartacus
StrongPoint 2017-04, Fläderblom
Surge Components 2014-06, Värdebyrån
Svedbergs 2012-08, Defensiven
Svedbergs 2012-11, Värdebyrån
Svolder 2011-09, Spartacus
Swedbank 2010-03, Lundaluppen
Swedbank 2010-10, Lundaluppen
Swedish Match 2011-07, 4020
Swedish Match 2012-01, Defensiven
Swedish Match 2013-10, Aktiefokus
Swedol 2012-07, Aktieanalysen
Swedol 2012-12, Värdebyrån
Sölvtrans Holding 2014-01, Aktieingenjören
TDC 2012-01, Spartacus
Technical Communication 2014-07, Värdebyrån
Teknikgiganterna (Apple, Google, Microsoft) 2012-02, Lundaluppen
Tele2 2012-01, Spartacus
Telefonica 2011-02, Lundaluppen
Telefonica 2012-04, Defensiven
Telekombolag (Telia, Tele2, Telefonica, France Telecom, Vodafone, Telenor, Millicom) 2013-01, Aktieingenjören
Telekombolag (Telia, Tele2, Millicom) 2013-01, Aktieingenjören
Telenor 2012-01, Spartacus
TeliaSonera 2010-04, Lundaluppen
TeliaSonera 2010-10, Defensiven
TeliaSonera 2012-01, Spartacus
TeliaSonera 2014-04, Långsiktig investering
TeliaSonera 2016-12, Ego(n) Investor
Terravest 2020-02, Irvings Investeringar
Tesco 2012-07, Defensiven
Tesco 2013-01, Aktiefokus
Tesco 2013-04, Aktiefokus
Tesco 2014-03, Spartacus
Tesco 2014-04, Riskminimeraren
Tesco 2014-12, Aktieingenjören
Tethys Oil 2014-05, Balansräknaren
TGS Nopec 2013-12 Småbolag&undantag
TGS Nopec 2014-03, Snöbollsinvestering
TGS Nopec 2014-11, Defensiven
TGS Nopec 2015-01, Långsiktig investering
Tieto 2010-06, Lundaluppen
Time Warner 2013-08, Spartacus
TKH Group 2019-01, Spartacus
TopDanmark 2017-02, Näringslivsnörden
Total 2010-12, Defensiven
Traction 2012-05, Riskminimeraren
Traction 2013-10, Värdebyrån
Traction 2015-01, Näringslivsnörden
Trans World Entertainment 2014-02, Värdebyrån
Transcom 2012-08, Aktieanalysen
Transmode Systems 2015-01, Aktieingenjören
Trelleborg 2010-10, Lundaluppen
Trelleborg 2017-07, Gottodix
Tropicana Entertainment 2015-05, Defensiven
Trueworth vs Hennes & Mauritz 2012-02, Gustavs aktieblogg
Tryg 2015-02. Näringslivsnörden
TSR 2014-05, Värdebyrån
Unilever 2011-05, Defensiven
Unilever 2012-02, Lundaluppen
Unilever 2014-04, Långsiktig investering
Union Pacific Corporation 2015-05, Långsiktig investering
United Technologies Corp 2014-08, Spartacus
Uranbolag (Denison, Uranium One, Paladin) 2012-03, Aktiefokus
Veidekke 2012-02, Aktiefokus
Vestas 2011-06, 4020
Viemed 2018-03, Långsiktig investering
Visa 2010-04, Lundaluppen
Vitec 2012-08, Aktieingenjören
Vivendi 2012-03, Defensiven 
Wix.com 2020-05, Professor Kalkyl
Volati 2016-11, PlaceraPengar
Volati 2016-11, Molekylär ekonomi
Volvo 2011-10, Lundaluppen
Volvo 2012-05, Aktieinkomster
Walmart 2011-05, Lundaluppen
Walmart 2011-06, Defensiven
Walmart 2013-08, Spartacus
Walmart 2013-12, Aktiesnillen
Walt Disney Company 2013-08, Spartacus
Walt Disney Company 2016-08, Fundamentalanalysbloggen
Weight Watchers 2013-10, Värdebyrån
WesC 2011-07, 4020 
Wihlborgs 2012-08, Amatörens aktieblogg
Wilh. Wilhelmsen  2012-11, Spartacus
Wärtsilä 2012-07, Spartacus
Yara 2012-05, Defensiven
Yara 2012-05, Spartacus
Yara 2013-12, Lundaluppen
Zalaris 2015-06, Ruters Investeringar
Zalaris 2016-10, Henrikssons
Älvsborgsvind 2011-12, Aktiefokus
Öresund 2010-04, Lundaluppen