onsdag 18 september 2013

Analys av Deere & Co

Eftersom jag varit lite inne på ämnet passar jag på och ställer Deere & Co mot mina s.k. ratingkriterier. 

Deere & Company säljer maskiner under varumärket John Deere. Det handlar främst om jordbruksmaskiner, men även maskiner till skogsbruket, byggnadsindustrin, snöslungare m.m.

Bolaget grundades 1837 och har sedan dess vuxit och vuxit. Konsilideringar har över åren varit stor inom branschen och tiden då det fanns en mängd olika traktortillverkare är sedan länge borta. Idag görs i princip alla traktormärken av tre stycken aktörer. 

Deere delar upp sig i tre affärsområden. Agriculture & Turf (jordbruk- och landskap), Construction & Forestry (bygg- och skogsprodukter) och Financial Services (finansieringstjänster)

Agriculture & Turf står för ca 80% av försäljningen och uppvisar bäst marginaler. 


Construction & Forestry står för ca 20% av försäljningen men uppvisar något sämre marginaler.

Financial Services står för en kategori för sig men uppvisar i genomsnitt siffror som bidrar med ca 20% av vinsten.







Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE.

Deere är noterat i New York, NYSE. Ticker DE.



Ägare

Störste ägare är, tro det eller ej, Bill Gates som köpt in sig via sitt Cascade Investment med ca 7%. Därefter följer en rad andra institutionella ägare.



Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja. Deere ger utdelningar och har gett, samt över tid höjda sådana, under lång tid. Utdelningstillväxten har på senare år varit ca 10% i genomsnitt sett till per aktie. 2012 var utdelningen på 1,79 usd/aktie. 5-års medel (2008-2012) är på 1,33 usd/aktie att jämföra med vinsten under samma period på i medel 5,07 usd/aktie. Det ger en utdelningsnivå motsvarande ca 26%. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis 2,04 usd/aktie.




Deere har under ovanstående 5-års period återköpt aktier för i genomsnitt dubbelt så mycket som man gett i utdelning.En titt på antalet aktier visar att det har sjunkit över åren så aktieåterköp har ma.o. inte bara gått till ledningens aktieoptioner. Mellan tummen och pekfingret har ca 2% återköpts per år.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Omsättningen är ökande över tid. Dock kan omsättning och resultatet variera för enskilda år.  Deeres försäljning beror på vilka ekonomiska marginaler lantbrukare kan få.

Ungefär 20% av vinsterna kommer från Deeres finansieringstjänst. Det är inget ovanligt men i mitt tycke ändå anmärkningsvärd hög andel. Volvo, Scania och CAT får ca 10% av sina vinster från sina finansiella tjänster. Ett bolag som Target som har sin egen kreditkortstjänst får ca 10% av sina vinster från finansiella tjänster. Deeres höga beroende (eller möjlighet att tjäna mer) till att göra vinster på att själva finansiera sina kunders köp är m.a.o. relativt högt.

Deere är en leverantör till jordbruksbranschen. Jordbruksbranschen är till sin natur ganska reglerad av politiker. Möjligtvis är inte Deere direkt påverkad av dylika beslut men det finns ändå en viss indirekt påverkan.

Bedömningen blir att även om punkterna var för sig troligen skulle klara kriteriet, så finns det sammantaget ett tillräckligt stort riskmoment som bör beaktas extra mycket.





Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Nej. Kostnader för R&D finns men de bedöms ej vara av så stor vikt att det har avgörande betydelse. Man måste inte lansera en ny produktnyhet varje år för att få till någon försäljning.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Resultatet kan variera något men utdelningar ges oavsett "väder". 2012 var vinsten 7,63 usd/aktie (diluted). Nuvarande 12 månaders rullande vinst är på 8,71 usd/aktie (Juli 31 2013).



Den underliggande omsättningtillväxten har legat på ca 4-5% årligen de senaste åren. Vinst per aktie har dock ökat med ca 10% per år under samma period. Anledningen verkar vara återköp av aktier. De historiska rörelsemarginalerna är sett över 10 år ca 12,5%. Bolagets egna mål är 12%. Just nu (Juli 31 2013) är marginalerna historiskt höga, ca 14%. 2009 var de endast 6%.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital

Eget kapital är på 6,8 miljarder usd. Long Term Debt på 22,5 miljarder usd och andelen totala skulder på 49,4 miljarder usd. Debt/Equity 7,26 (ÅR 2012). Goodwill och immateriella tillgångar utgör enbart drygt 2% av tillgångarna.

Kassan motsvarar ca 12 usd/aktie och kortfristiga tillgångar är mer än dubbelt så stora än de kortfristiga skulderna. Balansräkningen klarar dock inte kriteriet eftersom man överlag har en för stor finansiell hävstång.







Avkastnings- och tillväxtskrav


ROE ligger på 34% som 5-års medel och rörelsemarginalen på ca 12,5% i medel över en 10-års period.

Det egna kapitalet har egentligen inte växt alls den senaste 5-års perioden om man undantar återköpens effekt.

Man har lyckats fyrdubbla utdelningarna på en 10 års period (d.v.s. ca 15%/år). Direktavkastningen har i medel varit 2,2% under den senaste 5-års perioden.

Bolaget bedöms klara kriteriet. En acceptabel avkastning bör kunna fås av Deere.





Ledningen

Samuel R.  Allen är styrelseordförande och CEO. Jag har ej någon anledning att misstro någon i ledningen. Samuel R. Allen är nog nöjd med sin löneutveckling eftersom den fyrdubblats på 5 år.




Information tillgängligt

Informationen är acceptabel. Som globalt ledande inom sin bransch så finns Deeres produkter även här i Sverige. Det är fullt möjligt att bilda sig en egen uppfattning av bolagets produkter. Man störs inte allt för mycket av "mediabrus" kring lansering av den senaste modellen et.c..



Marknadsmakt och marknadssituation

Det bedöms finnas efterfrågan på jordbruksmaskiner länge än. 

Marginalerna svänger över tid men man verkar inte vara utsatt för en hårdnande konkurrens direkt. Marginalpress kommer sig utav stundtals sjunkande efterfrågan.

Man har en stark marknadsställning. Sett enbart till traktorer så finns det tre egentliga aktörer (DE, AGCO, CNH). Räknar man med andra jordbruks- och skogsprodukter så växer naturligtvis antalet aktörer och konkurrenter men Deere har i många fall en särskild ställning. Inte minst i Nordamerika där Deere har över halva marknaden.

Produkterna är i regel dyra. Detta kräver i många fall finansieringslösningar. Något som Deere också lyckats slå mynt av då de även ser till att sköta finansieringen gentemot kunder på olika sätt.

Varumärket, John Deere, bedöms vara starkt.






Etiska aspekter

Ok.




Deere får godkänt på 9 kriterier av 12. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så faller sig min inställning till bolaget vara neutral. Det är ingen "perfect match". Ej heller så faller det utanför intressesfären. Det finns en del riskmoment man bör beakta samtidigt som det kan locka som en helt ok investering vid "rätt pris".





Noteringar kring nuvarande värdering

Deere & Co kurs 18/9 2013: 83,70 usd (Topp 3 år ca 95 usd, botten ca 70 usd)


PE TTM (Juli 2013) 9,6
PE (2012) 11
PE3 13,5

Direktavkastning 2,5% 




Vad är din syn på Deere?

7 kommentarer:

  1. Uppskattar din analys av lite osexiga bolag.

    Jim Rogers, Soros gamla kumpan, som har ett minst sagt fint track record är mycket optimistisk till jordbruksbolag och ser det som den bästa framtidsbranschen av dom alla.

    Värt att fundera över kanske.

    SvaraRadera
  2. Att Deere har en stor del av sin vinst och även risk i kreditmarknaden är ett stort minus. De senaste åren har varit fantasiska för bankerna, det vet vi, men hur går det för dessa under nästa kris?

    Också värt att fundera över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst lär vi äta även i framtiden så jordbruk kommer ju vara aktuellt även då. Dock tror jag det är svårt att sia om vilka vinstmarginaler man kan hålla. De lär fluktuera även i framtiden.

      Att tjäna pengar på finanstjänster behöver inte vara ett minus, men som investerare så behöver man i alla fall vara bekväm med modellen samt känna att man hyfsat kan sätta sig in i det. Utan en egen uppfattning och förståelse kan man ju bli en vindflöjel när svarta rubriker målas upp i media kring en viss bransch.

      Kul att du uppskattar mina inlägg om lite osexiga bolag. :)

      Radera
  3. Rogers menar att vi står inför ett paradigmskifte vilket kommer leda till högra marginaler för producenterna pga bristande tillgång på kompetens och intresse för jordbruk.

    Se svaret jag gav i annat inlägg.

    Trevlig helg! : )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trevlig helg på dig med. Alltid intressant med ideutbyten och diskussioner. Det är som det framkommit i kommentarerna på Lundaluppens senaste inlägg: http://lundaluppen.blogspot.se/2013/09/att-prata-ekonomi.html

      Det är tack vare nätdiskussioner man får chansen att utbyta tankar och ideer. :)

      Radera
  4. Blir det inte uppgång efter nedgång.

    Om Deere har ett dåligt år, så försvinner inte behovet av att förnya maskinparken hos lantbrukarna utan behovet att förnya blir större.

    Så efter dåliga år kommer bra år. Borde väga upp risken.

    Nu vet jag inte hur Deere har med reservdelar och service men i alla fall Scania så säljer mera reservdelar och verkstadstimmar när nya maskiner/bilar inte säljer. Detta väger i alla fall hos Scania upp det negativa av att inte sälja nya fordon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst, så uppfattar jag det också. Det är volatilt men över tid jämnar det ut sig. Svajighet i intjäning uppfattar jag inte som en stor risk i sig. Du har det i egentligen allt konjunktur- och/eller jordbruksrelaterat.

      Det finns dock två undantag då det kan anses som mer riskfyllt.

      Den ena är att att fluktationerna är för psykologiskt påfrestande för en själv personligen. Att man riskerar att sälja när mörka rubriker uppenbarar sig kring ett bolags framtidsutsikter utav rädsla. Det är ju därför viktigt att man bildar sig en uppfattning av vad som kan hända med bolaget om tiderna börjar bli sämre.

      Det andra är att balansräkningen måste vara ok så att bolaget kan hantera de sämre tider som kommer komma. För en stark balansräkning kan göra att bolag kan utnyttja den för att antingen växa i dåliga tider genom billiga förvärv eller att man får tid till att omstrukturera sina affärer får att nå lönsamhet igen. Svaga balansräkningar gör så att antingen riskerar man gå omkull eller så måste man ta in nytt kapital tex via nyemissioner med aktieutspädning som följd.

      Service delen är en viktig komponent i bolag så som Scania, Atlas Copco m.fl. Nu har jag inte tittat på Deeres service del men jag förmodar det ingår som en viktig del av affärsmodellen också. Både service och finansieringstjänster kan ju sägas jämna ut intjäningen i så fall.

      Radera