Under 1990-talet sågs fantastiska möjligheter på internet och det var populärt att diskutera hur detta kunde förändra befintliga affärsmodeller. Antalet uppkopplade ökade, hastigheterna steg och tekniken blev billigare. Det verkade finnas oändliga möjligheter av att slå mynt av konsumenters nya beteenden.
Ett av de mest omtalade affärsprojekten under denna yra är Boo.com. Grundarna av Bokus sålde den webbplatsen1998 för att istället satsa på ett nytt koncept. En webbplats som skulle sälja sportkläder och skor. Affärsiden var egentligen inte att sälja billigare än vanlig handel men det skulle vara mycket smidigare för konsumenten att i lugn och ro kunna sitta hemma och välja vilka artiklar denne ville köpa.
Man började stort. Kontaktade investmentbanken J.P. Morgan för att få hjälp att hitta investerare och åkte runt och startade upp kontor världen över New York, Munchen, Stockholm, Paris m.fl. Bara i Stockholm hade man 26 anställda.
Webbplats skulle vara "state of the art" där kunder med hjälp av 3-D teknik skulle kunna vrida och vända på artiklarna samt andvända en virtuell provdocka. Dessutom skulle det finnas en shoppingassistent, Ms Boo. Utvecklingen drog ut på tiden men till slut lanserades Boo.com på nätet.
Försäljningsframgångarna uteblev dock. Man kom till slut upp i en försäljning på ca 100.000 dollar i veckan men vad hjälpte det när kostnaderna låg på ca 4 miljoner dollar i veckan.
När det inte gick att få in mer pengar från investerare som börjat dra öronen åt sig gick företaget i konkurs.
Så vilka fel begicks av Boo.com som är värda att uppmärksamma för andra efterkommande E-handelsplatser? Värda att beakta om man som investerare vill bedöma andra liknande affärsmöjligheter.
Boo.coms webbplats fungerade inte egentligen som försäljnings- och distributionskanal. Den var allt för komplicerad. Styrd av utvecklares fascination över vad som var möjligt ej kundernas behov.
Det fanns egentligen ingen kundgrupp som ville handla större kvantiteter över nätet. I alla fall inte på kort och medellång sikt. Medvetenheten om att man kunde köpa via internet, via Boo.com, var inte vidare utbredd.
Den fysiska distributionen, lagerhållningen, var outvecklad och för lite fokus låg på att få denna viktiga komponent att fungera.
Betalningssystemen var outvecklade och ibland fungerade de t.o.m. inte. Detta inger inget vidare förtroende vid möjliga affärstransaktioner.
Summa summarum så hade Boo.com 178 miljoner pund i skuld när man gick i konkurs. Äventyret hade kostat aktieägarna åtskilliga miljoner.
Är man intresserad av att läsa mer om just Boo.com öde så finns t.ex. boken Boo.com och IT-bubblan som sprack
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
Om jag inte minns helt fel var dessutom sidans grafik och bilder ganska tungladdad med dåtidens hastigheter och teknik (ADSL började väl rullas ut kring 2001).
SvaraRaderaMycket intressant! Jag gillar att läsa om bolag som det gått illa för och se vad det fanns för brister. På det sättet inbillar jag mig att man kan identifiera liknande varningssignaler på andra bolag.
SvaraRaderaTittade på bevakningslistan här hos dig, och gjorde en kort sammanställning:
SvaraRaderamin max
BeijerAlma (Nov. 2012) 119 125 131 <125:- innan 8/2-13 & 126:- 19/4-13
ClasOhlson (Dec. 2012) 76 80 84 <99:- hela tiden sedan angivet datum
Ekornes (Maj. 2013) 90 95 100 <95 hela tiden sedan angivet datum
Fortum (Apr. 2013) 15 16 17 <16 hela tiden sedan angivet datum
H&M (Dec. 2012) 209 220 231 ca 220:- jan & jun-13
Kinnevik (Okt. 2012) 130 137 144 <137 tom jan-13
Kongsberg (Maj. 2013) 105 110 116 <110 KOG sedan april-13
Ratos (Maj 2013) 55 58 61 <85 sedan angivet datum
TeliaSonera (Apr. 2013) 40 42 44 ca 42:- 22/4-13
Yara (Apr. 2013) 280 295 310 <295 sedan angivet datum
(min,max +-5% enl angivet i din text under bevakningslistan)
Jag vet inte om det är läsligt men kontentan är att 10 av dina 25 bolag på bevakningslistan är eller har varit vid flera tillfällen sedan du satte köppriser under dessa nivåer. Har du agerat i samklang med dina intentioner - dvs köpt?
Jag antar i såfall att du har köpt stora eller väldigt stora poster?
Om du inte har köpt vad beror det i såfall på? Och innebär det isåfall att du kommer att justera nivåerna för när du kommer att köpa? Det verkar som om bolagen är kvalitetsmässigt ok (annars skulle de inte vara med på listan?)
Berätta gärna mer för oss trogna bloggläsare
Det stämmer att jag har köpt en del. Jag har bl.a. ökat i Yara och lite i Kongsberg nu senast. Varje kvartal brukar jag nämna vilka innehav jag köpt eller sålt under de gångna tre månaderna. Jag bloggar inte dagligen på det sättet utan vill helst skriva om saker som fascinerar mig samt jag gärna får feed-back på. Att skriva jag har köpt bolaget X för xx kr idag ger inte mig någon stimulans dels så är jag inte egentligen så intresserad av feed-back på det eftersom jag redan gjort en bedömning och tagit ett beslut utifrån mina premisser. Någon annan kan mycket väl ha en helt annan uppfattning huruvida det var ett bra köp eller inte men den personen har ju också andra förutsättningar.
RaderaYara är ett innehav där mycket av vårens utdelningar har återinvesterats i.
Jag följer inte listan slaviskt. Billigt kan aldrig ersätta kvalite så det finns "tak" för vilken exponering jag är bekväm med att ha i olika innehav . Jag köper aldrig stora eller väldigt stora poster och på så sätt göra sådana "bets". Jag ackumulerar i ett innehav över tid. Beijer Alma t.ex. ökade jag i var tredje månad under en längre tid så länge de låg under mitt acceptanspris.
Om flera bolag är under mitt acceptanspris (vilket jag hoppas) så får jag göra diverse avvägningar över vilket jag vill öka i. Jag köper inte per automatik bara för att ett bolag går under acceptanspriset. Priset är av vägledande karaktär.
Hoppas det besvarar det du undrade.
Tack för att du läser!
Boo.com är intressant på många sätt, men vad man ofta glömmer när man pratar om dåtidens entreprenörer var att många faktikst från början hade optimistiska, men någorlunda verklighetsförankrade planer. Efter att ha pratat med investerare så blev de ganska snabbt på det klara att de skulle inte ha rimliga förväntningar utan de skulle vara det företaget som tog en del av den nya stora marknaden (som också kom så småningom). Tyvärr när historien nu är skriven så är det entreprenörerna, som oftast var unga utan större erfarenhet som får ta smällen. Boo är lite annorlunda eftersom Ernst och Kajsa faktiskt tidigare startat vad som idag är Bokus.
SvaraRaderaSkulle bara säga att jag tycker din blogg är väldigt bra. Jag har följt den länge !
SvaraRaderahttp://davidpetersen.se/