Industrivärden har ju också fått en ny VD i svallvågorna efter skandalerna eller maktkampen inom sfären, beroende på vilket perspektiv man vill anamma.
Den nya VD:n är Helena Stjernholm. Det är hon som ska leda det s.k. förändringsarbetet inom Industrivärden. Ledorden är en stärkt ägarstyrningsstruktur, utvecklade arbetsmodeller och fördjupade samarbeten.
Det ska bli intressant att följa, speciellt vad som menas med utvecklade arbetsmodeller, eftersom jag något tidigare år tittade närmre på Industrivärdens kärna och fann den tämligen toppstyrd. Uppbyggd på ett slags cirkelresonemang där några få hade väldigt stor påverkan på organisationen och dess beslut. Jag ska inte påstå att jag vet om sådant leder till en udda ledningskultur, men en sådan slutsats är antagligen inte orimlig.
Hur som helst, nu är det nya tag. Industrivärdens nye ordförande Fredrik Lundberg "känner" vi sedan innan. Jag tog mig friheten att göra en närmre personligt porträtt av honom för några år sedan: Fredrik Lundberg
Den nye VD däremot är "ny". Hon heter Helena Stjernholm och har ett förflutet inom private equity. Närmare bestämt IK Investment Partners. IK Investment Partners är för övrigt samma bolag som ska tjäna pengar på att sätta Attendo på börsen nu i dagarna. Av en en händelse har skulderna ökat hyfsat mycket fortare i Attendo de senaste åren än t.ex. tillgångarna, innan det ska avyttras.
Överlag är det ett tag sedan skuldsättningsnivåer hos bolagen ens diskuteras. Vi är i den delen av börscykeln nu. Belåning fungerar ju så att så länge allt går bra är det ingen som bryr sig om det är högt eller lågt. Tvärt om så uppmuntras det till mer belåning, medan när det vänder så blir de plötsligt högaktuellt.
Med en VD med bakgrund i private equity kan man ju också fråga sig om Industrivärden tänkt bli en Investor look-a-like d.v.s. blanda in private equity i portföljen? Kanske, kanske inte.
Är det ett strategiskt affärsskifte man tänkt göra eller den nye VD enbart till för att städa upp i ledningsgruppen?
Vad tror du?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
söndag 22 november 2015
söndag 15 november 2015
Fortum och den svenska kärnkraften
Fortum
har bokat en del kostnader det senaste kvartalet då det beslutats att
två av tre av Oskarshamns kärnreaktorer ska stängas ned i förtid.
Oskarshamn producerar ca 10% av Sveriges el. Anledningen är de nya regler som införts som gjort kostnaderna för stora för att driva reaktorerna vidare. Det är t.ex.. nya regler om oberoende härdkylning. Bakgrunden till de nya reglerna är bl.a. händelsen vid Forsmark 2006. Då man efter den händelsen kunde konstatera brister. En enskild störning (kortslutning i ett ställverk) kunde påverka flera säkerhetssystem och orsaka större osäkerhet än vad som var menat. På IAEA:s 7-gradiga skala så var händelsen en 2:a så det klassas inte som en olycka, utan som en incident.
Annars så är väl olyckan i Japan, Fukushima, 2011 den som de allra flesta tänker på när det gäller kärnkarftsolyckor och något som fått stor påverkan på kärnkraftsindustrin världen över.
Hur som helst. Fortum samäger med EON Oskarshamns reaktorerna EON äger lite mer än hälften, Fortum lite mindre. Facket och Fortum ville fortsätta driften av reaktor 1 och 2. EON ville lägga ned. EON har majoritet så på den extra inkallade bolagstämman beslutades om förtida nedläggning.
Detta gjorde att Fortum tog en kostnad om nästan 800 milj euro under tredje kvartalet. Det tillsammans med låga elpriser har drivit ned resultatet för Fortum.
En beräkning jag sett är att det kostar ca 2-4 miljarder kr att stänga ned en reaktor (Sverige har tror jag 12 reaktorer varav 2 för forskningsändamål).Beloppet beror på vem man frågar, branschen eller miljörörelsen.
Nu är det inte bara nedläggning som kostar. Även slutförvar av kärnbränslet. Ca 20 ton kärnbränsle kommer från varje reaktor och år. Beräkningar visar på att det kommer finnas ca 8000 ton kärnbränsle som behöver slutförvaras någonstans när kärnkraften bedöms vara avvecklad i Sverige. Jag har sett siffran 25 miljarder för slutförvaret nämnas av branschen. Än en gång det beror också på vem man frågar. Den totala kostnaden för stängning och slutförvaring av kärnbränsle kan hamna någonstans mellan 60-140 miljarder kr - beroende på vem man frågar.
Nu är det ju dock så att man i alla fall allt sedan 80-talet vetat om att stängningar och slutförvar kommer att komma. Därför har man inrättat Kärnavfallsfonden. Alla som producerat kärnkraft har fått betala extra per producerat kärnkrafts-Kwh och betala in till denna fond.
Idag har Kärnkraftsfonden 57 miljarder. Liksom sjunde AP-fonden är de ett fint exempel på att man inte måste ha bankfolk till att placera pengar för dyra avgifter. Det kan gå riktigt bra ändå och dessutom till billig peng. Kärnkraftsfondens förvaltningsavgift är 0,019%. Den reala avkastning 2014 var 11%. Inte så pjåkigt.
Den här fonden ska vara med och finansiera pensionen för det svenska kärnkraftsprogrammet. Liksom mycket av de pensionspengarna är öronmärkta till var och en som går i pension i relation till hur mycket man betalat in, så är även dessa pengar öronmärkta. Man får ta del av fondens pengar i relation till hur mycket man betalat in. För Oskarshamns del ligger ca 12 miljarder kr fonderade. För den vetgirige så för övriga reaktorer är siffrorna som följer:
Ringhals 18,3 miljarder kr
Forsmark 16,6 miljarder
Barsebäck 9,3 miljarder
Så Fortum har bokat ca 7 miljarder i kostnader för nedstängning av Oskarshamn 1 och 2. Jag vet inte om det kommer räcka eller om man tagit i för mycket. Jag vet heller inte om man kommer få ut pengar för nedstängningen från Kärnkraftsfonden. Det kan vara så att fondens medel enbart går till slutförvaringskostnader. Någon läsare är kanske insatt i detta?
När jag bläddrade i EONs rapport så tolkade jag det som om de bokat nedstängningen av O1 och O2 som en inkomst, dvs Fortums kostnad verkar ha blivit en inkomst för EON. Kan vara så att det är EON som störste ägare till kärnkraftverket kommer hantera det hela över tid men låter Fortum skjuta till pengar redan nu. Någon som vet?
Förutom Oskarshamn så är Fortum även delägare (ca 22%) i Forsmarks kärnkraftverk med sina tre reaktorer.
I Finland har man även Loviisa kärnkraftverk, men Finland till skillnad från Sverige verkar vilja satsa på kärnkraften.
Fortum handlas idag till ca 13,50 eur.
Vad tror ni? Kommer nedläggningen av svensk kärnkraft kosta Fortum mycket, mycket mer eller har man det under kontroll?
Oskarshamn producerar ca 10% av Sveriges el. Anledningen är de nya regler som införts som gjort kostnaderna för stora för att driva reaktorerna vidare. Det är t.ex.. nya regler om oberoende härdkylning. Bakgrunden till de nya reglerna är bl.a. händelsen vid Forsmark 2006. Då man efter den händelsen kunde konstatera brister. En enskild störning (kortslutning i ett ställverk) kunde påverka flera säkerhetssystem och orsaka större osäkerhet än vad som var menat. På IAEA:s 7-gradiga skala så var händelsen en 2:a så det klassas inte som en olycka, utan som en incident.
Annars så är väl olyckan i Japan, Fukushima, 2011 den som de allra flesta tänker på när det gäller kärnkarftsolyckor och något som fått stor påverkan på kärnkraftsindustrin världen över.
Hur som helst. Fortum samäger med EON Oskarshamns reaktorerna EON äger lite mer än hälften, Fortum lite mindre. Facket och Fortum ville fortsätta driften av reaktor 1 och 2. EON ville lägga ned. EON har majoritet så på den extra inkallade bolagstämman beslutades om förtida nedläggning.
Detta gjorde att Fortum tog en kostnad om nästan 800 milj euro under tredje kvartalet. Det tillsammans med låga elpriser har drivit ned resultatet för Fortum.
En beräkning jag sett är att det kostar ca 2-4 miljarder kr att stänga ned en reaktor (Sverige har tror jag 12 reaktorer varav 2 för forskningsändamål).Beloppet beror på vem man frågar, branschen eller miljörörelsen.
Nu är det inte bara nedläggning som kostar. Även slutförvar av kärnbränslet. Ca 20 ton kärnbränsle kommer från varje reaktor och år. Beräkningar visar på att det kommer finnas ca 8000 ton kärnbränsle som behöver slutförvaras någonstans när kärnkraften bedöms vara avvecklad i Sverige. Jag har sett siffran 25 miljarder för slutförvaret nämnas av branschen. Än en gång det beror också på vem man frågar. Den totala kostnaden för stängning och slutförvaring av kärnbränsle kan hamna någonstans mellan 60-140 miljarder kr - beroende på vem man frågar.
Nu är det ju dock så att man i alla fall allt sedan 80-talet vetat om att stängningar och slutförvar kommer att komma. Därför har man inrättat Kärnavfallsfonden. Alla som producerat kärnkraft har fått betala extra per producerat kärnkrafts-Kwh och betala in till denna fond.
Idag har Kärnkraftsfonden 57 miljarder. Liksom sjunde AP-fonden är de ett fint exempel på att man inte måste ha bankfolk till att placera pengar för dyra avgifter. Det kan gå riktigt bra ändå och dessutom till billig peng. Kärnkraftsfondens förvaltningsavgift är 0,019%. Den reala avkastning 2014 var 11%. Inte så pjåkigt.
Den här fonden ska vara med och finansiera pensionen för det svenska kärnkraftsprogrammet. Liksom mycket av de pensionspengarna är öronmärkta till var och en som går i pension i relation till hur mycket man betalat in, så är även dessa pengar öronmärkta. Man får ta del av fondens pengar i relation till hur mycket man betalat in. För Oskarshamns del ligger ca 12 miljarder kr fonderade. För den vetgirige så för övriga reaktorer är siffrorna som följer:
Ringhals 18,3 miljarder kr
Forsmark 16,6 miljarder
Barsebäck 9,3 miljarder
Så Fortum har bokat ca 7 miljarder i kostnader för nedstängning av Oskarshamn 1 och 2. Jag vet inte om det kommer räcka eller om man tagit i för mycket. Jag vet heller inte om man kommer få ut pengar för nedstängningen från Kärnkraftsfonden. Det kan vara så att fondens medel enbart går till slutförvaringskostnader. Någon läsare är kanske insatt i detta?
När jag bläddrade i EONs rapport så tolkade jag det som om de bokat nedstängningen av O1 och O2 som en inkomst, dvs Fortums kostnad verkar ha blivit en inkomst för EON. Kan vara så att det är EON som störste ägare till kärnkraftverket kommer hantera det hela över tid men låter Fortum skjuta till pengar redan nu. Någon som vet?
Förutom Oskarshamn så är Fortum även delägare (ca 22%) i Forsmarks kärnkraftverk med sina tre reaktorer.
I Finland har man även Loviisa kärnkraftverk, men Finland till skillnad från Sverige verkar vilja satsa på kärnkraften.
Fortum handlas idag till ca 13,50 eur.
Vad tror ni? Kommer nedläggningen av svensk kärnkraft kosta Fortum mycket, mycket mer eller har man det under kontroll?
torsdag 12 november 2015
Jonas Wiström och Ratos
Arne Karlsson lämnar ordförandeposten i Ratos och istället föreslås Jonas Wiström axla den manteln.
Jonas utsågs till årets VD förra året och har varit VD för teknikonsulten ÅF sedan 2002. Under den tiden har ÅF transformerats och vuxit.
Vi får se hur Jonas tar sig an Ratos, men i sin ledarfilosofi så verkar rekrytering av rätt personer samt lagarbete vara viktiga verktyg. Tidigare verkar han mest ha arbetat med ingenjörer. Jag gissar att Ratos mest är fyllt av ekonomer. Kanske blir det en skillnad för honom, kanske inte.
Hur som helst, tittar vi i senaste delårsrapporten så ser man att Ratos gjort exitvinster på ca 1,1 miljarder genom att sälja Nordic Cinema och Inwido. Dylika vinster varierar över tid. Ibland är de få och små, ibland tvärt om.
Man har köpt Speed Group och TFS. Man kommer framöver sälja Hafa efter 15 års innehav till förlust.
Från rapporten kan man också notera att det sägs att transaktionsmarknaden har varit stark under 2015. "Börsens aptit på nya bolag är stor" och "det finns mycket kapital som söker avkastning". Ja det har nog inte undgått någon direkt.
En annan intressant notering är den kring ökad orderbok i norska Aibel. Timingen var ju långt ifrån perfekt när det köpet genomfördes, men att man ändå har en ca 20% större orderbok nu än för ett år sedan bådar ändå gott. Marginalerna verkar också ha repat sig något i jämförelse med förra året. Dock är omsättningen lite lägre i nuläget.
Även den norska byggentreprenören HENT har, tro det eller ej, fått en ökad orderbok.
Tittar man på det egna kapitalet så uppgår det till 39 kr/aktie.Kursen är ca 48 kr. Senast utdelning gavs så var den på 3,25 kr/aktie.
Jonas utsågs till årets VD förra året och har varit VD för teknikonsulten ÅF sedan 2002. Under den tiden har ÅF transformerats och vuxit.
Vi får se hur Jonas tar sig an Ratos, men i sin ledarfilosofi så verkar rekrytering av rätt personer samt lagarbete vara viktiga verktyg. Tidigare verkar han mest ha arbetat med ingenjörer. Jag gissar att Ratos mest är fyllt av ekonomer. Kanske blir det en skillnad för honom, kanske inte.
Hur som helst, tittar vi i senaste delårsrapporten så ser man att Ratos gjort exitvinster på ca 1,1 miljarder genom att sälja Nordic Cinema och Inwido. Dylika vinster varierar över tid. Ibland är de få och små, ibland tvärt om.
Man har köpt Speed Group och TFS. Man kommer framöver sälja Hafa efter 15 års innehav till förlust.
Från rapporten kan man också notera att det sägs att transaktionsmarknaden har varit stark under 2015. "Börsens aptit på nya bolag är stor" och "det finns mycket kapital som söker avkastning". Ja det har nog inte undgått någon direkt.
En annan intressant notering är den kring ökad orderbok i norska Aibel. Timingen var ju långt ifrån perfekt när det köpet genomfördes, men att man ändå har en ca 20% större orderbok nu än för ett år sedan bådar ändå gott. Marginalerna verkar också ha repat sig något i jämförelse med förra året. Dock är omsättningen lite lägre i nuläget.
Även den norska byggentreprenören HENT har, tro det eller ej, fått en ökad orderbok.
Tittar man på det egna kapitalet så uppgår det till 39 kr/aktie.Kursen är ca 48 kr. Senast utdelning gavs så var den på 3,25 kr/aktie.
onsdag 11 november 2015
Hennes & Mauritz
Ett udda faktum som bör betänkas av bloggläsare är att ofta skrivs det minst om bolag som är självklara och mest om de mer udda fåglarna. I alla fall fungerar det lite så för mig. Jag misstänker att liknande tendenser finns hos andra bloggare.
Det får ju effekten att bolag som kanske är det för portföljen viktigaste innehavet skrivs det om minst. Ett sådant bolag är Hennes & Mauritz. Det går som en klocka, är nästan alltid dyr och jag tvekar inte en sekund att köpa när jag tycker tillfälle ger sig.
Det är m.a.o. ett bolag jag skriver alldeles för lite om. Det är helt enkelt för självklart i portföljen. Liksom hur jag ska agera med det. Det finns för få frågetecken. Det är kanske dess svaghet.
Hur som helst. Eftersom jag gör minnesnoteringar kring diverse andra bolag kan jag likväl slänga in en kring H&Ms senaste rapport.
Vid bokslutet angav man att man skulle lansera ett nytt koncept, H&M Beuty i ca 900 butiker under hösten. I senaste rapporten (Q3) angav man att man rullat ut det i 700 butiker. Man följer plan ganska bra m.a.o.
Man fortsätter med en kraftig butiksexpansion. Indien och Sydafrika blir de nyaste marknaderna och man rullar även ut online-konceptet i fler och fler länder.
Totalt har man nu 3675 butiker världen över.
Tittar man på de finansiella siffrorna ökade försäljningen de nio första månaderna med 22% och resultatet 12%.Valutaeffekter spelar en viss roll även för H&M.
Bolagets största marknader är Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Kina. bland dem så är det i USA och Kina försäljningen växt mest på ett år (ca +1/5). Det är i USA och Kina man öppnat flest butiker under samma period.
I klädbolag brukar det vara populärt att kolla lagernivåerna. Stora lager kan betyda att man måste rea ut varor senare. H&M anger i sin senaste rapport att lagret vuxit. Det utgör nu 31,1% (26,5) av balansomslutningen. Det är en ganska stor skillnad men förklaring ges också i rapporten. Överlag har jag aldrig varit orolig över H&Ms lagernivåer. Är det några som kan kränga kläder så är det H&M.
Hörde förresten att H&M nyaste kändisdesign kollektion sålde för det dubbla på Tradera minuterna efter att det släppts. Så om någon tycker att day-trader karriären går dåligt. Här är ett typexempel på hur man kan få goda arbitragemöjligheter. Byt bara ut blipparna mot B-H:ar eller liknande.
En sammanställning över H&Ms koncept och butiker följde också med i senaste rapporten.
H&M 3403 butiker
COS 128 butiker
Monki 94 butiker
Weekday 20 butiker
& Other Stories 25 butiker
Cheap Monday 5 butiker
En titt på kassaflödet ger vid handen att investeringarna har kostat mer pengar nu än förra året. Expansion kommer ju inte gratis.Kassan är därför något mindre än för ett år sedan, men jag hyser inga större oro. Balansräkningen är stark, men några jättehöjningar av utdelningen bör det inte finnas utrymme för. Det tillåter inte kassaflödet med nuvarande expansionstakt.
Avskrivningarna har dock ökat med 27% från föregående år. Det bör höra ihop med expansionen även om jag kan tycka att det är lite väl mycket. Under de senaste åren kan jag inte minnas att ökningen någonsin legat över 20%. Vanligare är ca 12-15%. Detta är det dubbla. Någon läsare har kanske redan hittat en god förklaring till detta?
Rullande 12-månaders vinst är i alla fall 13,05 kr/aktie och senaste utdelningen var på 9,75 kr/aktie. Kurs just nu ca 332 kr.
Det får ju effekten att bolag som kanske är det för portföljen viktigaste innehavet skrivs det om minst. Ett sådant bolag är Hennes & Mauritz. Det går som en klocka, är nästan alltid dyr och jag tvekar inte en sekund att köpa när jag tycker tillfälle ger sig.
Det är m.a.o. ett bolag jag skriver alldeles för lite om. Det är helt enkelt för självklart i portföljen. Liksom hur jag ska agera med det. Det finns för få frågetecken. Det är kanske dess svaghet.
Hur som helst. Eftersom jag gör minnesnoteringar kring diverse andra bolag kan jag likväl slänga in en kring H&Ms senaste rapport.
Vid bokslutet angav man att man skulle lansera ett nytt koncept, H&M Beuty i ca 900 butiker under hösten. I senaste rapporten (Q3) angav man att man rullat ut det i 700 butiker. Man följer plan ganska bra m.a.o.
Man fortsätter med en kraftig butiksexpansion. Indien och Sydafrika blir de nyaste marknaderna och man rullar även ut online-konceptet i fler och fler länder.
Totalt har man nu 3675 butiker världen över.
Tittar man på de finansiella siffrorna ökade försäljningen de nio första månaderna med 22% och resultatet 12%.Valutaeffekter spelar en viss roll även för H&M.
Bolagets största marknader är Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Kina. bland dem så är det i USA och Kina försäljningen växt mest på ett år (ca +1/5). Det är i USA och Kina man öppnat flest butiker under samma period.
I klädbolag brukar det vara populärt att kolla lagernivåerna. Stora lager kan betyda att man måste rea ut varor senare. H&M anger i sin senaste rapport att lagret vuxit. Det utgör nu 31,1% (26,5) av balansomslutningen. Det är en ganska stor skillnad men förklaring ges också i rapporten. Överlag har jag aldrig varit orolig över H&Ms lagernivåer. Är det några som kan kränga kläder så är det H&M.
Hörde förresten att H&M nyaste kändisdesign kollektion sålde för det dubbla på Tradera minuterna efter att det släppts. Så om någon tycker att day-trader karriären går dåligt. Här är ett typexempel på hur man kan få goda arbitragemöjligheter. Byt bara ut blipparna mot B-H:ar eller liknande.
En sammanställning över H&Ms koncept och butiker följde också med i senaste rapporten.
H&M 3403 butiker
COS 128 butiker
Monki 94 butiker
Weekday 20 butiker
& Other Stories 25 butiker
Cheap Monday 5 butiker
En titt på kassaflödet ger vid handen att investeringarna har kostat mer pengar nu än förra året. Expansion kommer ju inte gratis.Kassan är därför något mindre än för ett år sedan, men jag hyser inga större oro. Balansräkningen är stark, men några jättehöjningar av utdelningen bör det inte finnas utrymme för. Det tillåter inte kassaflödet med nuvarande expansionstakt.
Avskrivningarna har dock ökat med 27% från föregående år. Det bör höra ihop med expansionen även om jag kan tycka att det är lite väl mycket. Under de senaste åren kan jag inte minnas att ökningen någonsin legat över 20%. Vanligare är ca 12-15%. Detta är det dubbla. Någon läsare har kanske redan hittat en god förklaring till detta?
Rullande 12-månaders vinst är i alla fall 13,05 kr/aktie och senaste utdelningen var på 9,75 kr/aktie. Kurs just nu ca 332 kr.
tisdag 10 november 2015
Ingen vändning för Caterpillar än
En annan gigant, Caterpillar, visar också sjunkande försäljningssiffror. 2015 tror man försäljningen ska landa på ca 48 miljarder usd. Att jämföra med t.ex. 2012 års 66 miljarder usd. Omstruktureringskostnader drar också ned vinsten en hel del. Man tror sig kunna göra en vinst på ca 3,70 usd/aktie detta året med allt elände inräknat.
Just nu är bolaget värderat till ca 42 miljarder usd när kursen är ca 72 usd/aktie.
Man är just nu inne i en nedgångsfas då färre och färre maskiner efterfrågas av gruv- och byggindustrin. Kinas byggboom verkar vara över vilket sätter sin prägel på allt från råvarupriser till BNP-tillväxt.
Tittar man i branschkollegan Komatsus rapporter så förväntar den japanske tillverkaren ingen vändning under 2016 heller. 2017 ser också högst osäkert ut.
En eventuell vändning är m.a.o. inte i sikte än.
Just nu är bolaget värderat till ca 42 miljarder usd när kursen är ca 72 usd/aktie.
Man är just nu inne i en nedgångsfas då färre och färre maskiner efterfrågas av gruv- och byggindustrin. Kinas byggboom verkar vara över vilket sätter sin prägel på allt från råvarupriser till BNP-tillväxt.
Tittar man i branschkollegan Komatsus rapporter så förväntar den japanske tillverkaren ingen vändning under 2016 heller. 2017 ser också högst osäkert ut.
En eventuell vändning är m.a.o. inte i sikte än.
Deere minskar försäljningen
Deere förväntades minska den totala försäljningen ned till 3/4 av 2014 detta året. Hittills verkar man följa den "planen" ganska väl med totalt 18% lägre försäljning årets första nio månader.
Absolut tuffast har jordbruksmaskinssidan. Det senaste kvartalet gjorde man i det segmentet en rörelsevinst på 472 milj usd, att jämföra med för ett år sedan då siffran var 941 milj usd.
Det som är värt att notera är hur den finansiella-sidans roll ökar när försäljningen sjunker. Deeres vinster från Financial Services (leasing av traktorer m.m.) har inte sjunkit som de andra segmenten. Tidigare utgjorde de 2/10 av Deeres vinst. Nu är de uppe i 3/10.
Jag ser ingen direkt förändring i lagernivåerna hos Deere. Tittar man runt på återförsäljare här i Sverige så verkar antalet uppställda maskiner vara väldigt många och min spontana känsla är att även begagnat marknaden står lite stilla. Det har m.a.o. inte vänt än och några synliga tecken på att det är på väg att vända finns ej heller.
Varken vete, majs eller mjölk-priserna är något att hurra för heller i nuläget. Det är också svårt att förutsäga när och hur det kommer röra sig där då denna marknad på senare år svängt hejdlöst. En gröda kan vara pressad ett år för att nästa handlas för det dubbla.
Det positiva med bolaget är att trots man är ett bolag med höga fasta kostnader har man lyckats parera nedgången ganska väl, men bolaget passar inte den som vill se en stadigt stigande utveckling. Bolaget är en vad jag kallar en cyklisk turn around. Det är inte så att det enskilda bolaget har särskilda problem. Det är hela branschen som har problem och det går inte förutsäga när det svänger till det bättre.
Historiskt sett har branschen konsoliderats över lång tid. Mängder av traktortillverkare har slagits ut under årens lopp och deras varumärken och fabriker har köpts upp av "överlevarna". Idag återstår i princip enbart tre stora kolosser; DE, AGCO, CNHI (exklusive några mindre lågprisaktörer). DE och CNHI är de största bland de tre, men CNHI är också något mer diversifierad med bredare tillverkning medan AGCO är mer nischade.
Deere handlas idag till ca 76 usd/aktie med en direktavkastning på 2,9%.
Absolut tuffast har jordbruksmaskinssidan. Det senaste kvartalet gjorde man i det segmentet en rörelsevinst på 472 milj usd, att jämföra med för ett år sedan då siffran var 941 milj usd.
Det som är värt att notera är hur den finansiella-sidans roll ökar när försäljningen sjunker. Deeres vinster från Financial Services (leasing av traktorer m.m.) har inte sjunkit som de andra segmenten. Tidigare utgjorde de 2/10 av Deeres vinst. Nu är de uppe i 3/10.
Jag ser ingen direkt förändring i lagernivåerna hos Deere. Tittar man runt på återförsäljare här i Sverige så verkar antalet uppställda maskiner vara väldigt många och min spontana känsla är att även begagnat marknaden står lite stilla. Det har m.a.o. inte vänt än och några synliga tecken på att det är på väg att vända finns ej heller.
Varken vete, majs eller mjölk-priserna är något att hurra för heller i nuläget. Det är också svårt att förutsäga när och hur det kommer röra sig där då denna marknad på senare år svängt hejdlöst. En gröda kan vara pressad ett år för att nästa handlas för det dubbla.
Det positiva med bolaget är att trots man är ett bolag med höga fasta kostnader har man lyckats parera nedgången ganska väl, men bolaget passar inte den som vill se en stadigt stigande utveckling. Bolaget är en vad jag kallar en cyklisk turn around. Det är inte så att det enskilda bolaget har särskilda problem. Det är hela branschen som har problem och det går inte förutsäga när det svänger till det bättre.
Historiskt sett har branschen konsoliderats över lång tid. Mängder av traktortillverkare har slagits ut under årens lopp och deras varumärken och fabriker har köpts upp av "överlevarna". Idag återstår i princip enbart tre stora kolosser; DE, AGCO, CNHI (exklusive några mindre lågprisaktörer). DE och CNHI är de största bland de tre, men CNHI är också något mer diversifierad med bredare tillverkning medan AGCO är mer nischade.
Deere handlas idag till ca 76 usd/aktie med en direktavkastning på 2,9%.
måndag 9 november 2015
Lite rapportgluttande - Är det ont om pengar?
Microsoft har lämnat kvartalsrapport. Den första eftersom man har brutet räkenskapsår.
Den visade på vikande försäljning, 20,4 miljarder usd (23,2) för de första tre månaderna i jämförelse med samma period för ett år sedan. Bruttomarginalen är på samma nivå och rörelsevinsten på ungefär samma nivå trots sjunkande försäljning då jämförelsekvartalet innehåll en del nedskrivningar. Rörelsevinsten landade på ca 0,72 usd/aktie.
Vinsten totalt sett var ca 2% högre än för ett år sedan, men p.g.a. aktieåterköp blir vinsten per aktie nästan hela 6% högre än för ett år sedan. Kassan har ökat något och motsvarar ca 12 usd/aktie. Inga större förändringar på skuldsidan.
Tittar man på segmenten så är det PC-sidan som viker ned sig och Moln-tjänster som ökar.
Man har glatt aktieägare med en 16%-ig ökning av utdelningarna och Windows 10 körs nu tydligen på 110 miljoner apparater världen runt. Jag är ingen teknik-freak och kan inte avgöra huruvida Windows 10 ska bli en succe eller ej. Jag har bara noterat hur mycket pengar bolaget drar in samtidigt som många klagat på deras grunkor. Nu har jag inte uppfattat så mycket negativism på ett tag och aktiekursen har gått upp så jag är inte jätteintresserad av att öka den lilla post jag en gång köpte när tongångarna var en annan.
Kurs just nu ca 55 usd/aktie. Direktavkastningen på 2,85%.
United Technologies gjorde nyligen färdigt med försäljningen av Sikorsky. Det kommer ge minskade försäljning och minskade vinster men istället får man en stor pengapåse. Man har redan basunerat ut rejäla aktieåterköp. Ett aktieåterköpsprogram på 12 miljarder usd. Det är mycket för ett bolag som är värderat till nästan 90 miljarder usd totalt sett.
Försäljningen av Sikorsky kommer dra ned vinsten. Aktieåterköpen kommer dra upp den per aktie sett. Mellan tummen och pekfingret verkar det som om vinsten kommer kunna landa på ca 6,50 usd/aktie framöver.
Kurs just nu ca 100 usd/aktie och direktavkastningen är på ca 2,8%.
Ett bolag som inte säljer utan är på gång att köpa stort är Berkshire Hathaway. Book-value har jag för mig är upp i ca 101 usd/B-aktie nu och snart ska köpet av PCP göras. Under tiden har man använt lite småväxel (ca 1 miljard usd) på att köpa tågvagnar från GE. BRK-B:s aktiekurs i skrivande stund ca 134 usd.
Av de tre så gillar jag Berkshires förhållningssätt bäst och United Technologies sämst. Berkshire sitter på pengar tills något köpvärt dyker upp. United säger redan innan man går in i affären att vi kommer köpa för så häääääär mycket. Dessutom köper Berkshire affärsverksamheter. United köper pappersvinster.
Hur som helst så är det enorma summor med pengar som många av världens storbolag har i sina plånböcker. Bara de här tre ovanstående har tillsammans ca 1500 miljarder d.v.s. 1500.000.000.000 kr.
Det är kanske ont om en del saker i vår värld, men det är i alla fall inte ont om pengar.
Den visade på vikande försäljning, 20,4 miljarder usd (23,2) för de första tre månaderna i jämförelse med samma period för ett år sedan. Bruttomarginalen är på samma nivå och rörelsevinsten på ungefär samma nivå trots sjunkande försäljning då jämförelsekvartalet innehåll en del nedskrivningar. Rörelsevinsten landade på ca 0,72 usd/aktie.
Vinsten totalt sett var ca 2% högre än för ett år sedan, men p.g.a. aktieåterköp blir vinsten per aktie nästan hela 6% högre än för ett år sedan. Kassan har ökat något och motsvarar ca 12 usd/aktie. Inga större förändringar på skuldsidan.
Tittar man på segmenten så är det PC-sidan som viker ned sig och Moln-tjänster som ökar.
Man har glatt aktieägare med en 16%-ig ökning av utdelningarna och Windows 10 körs nu tydligen på 110 miljoner apparater världen runt. Jag är ingen teknik-freak och kan inte avgöra huruvida Windows 10 ska bli en succe eller ej. Jag har bara noterat hur mycket pengar bolaget drar in samtidigt som många klagat på deras grunkor. Nu har jag inte uppfattat så mycket negativism på ett tag och aktiekursen har gått upp så jag är inte jätteintresserad av att öka den lilla post jag en gång köpte när tongångarna var en annan.
Kurs just nu ca 55 usd/aktie. Direktavkastningen på 2,85%.
United Technologies gjorde nyligen färdigt med försäljningen av Sikorsky. Det kommer ge minskade försäljning och minskade vinster men istället får man en stor pengapåse. Man har redan basunerat ut rejäla aktieåterköp. Ett aktieåterköpsprogram på 12 miljarder usd. Det är mycket för ett bolag som är värderat till nästan 90 miljarder usd totalt sett.
Försäljningen av Sikorsky kommer dra ned vinsten. Aktieåterköpen kommer dra upp den per aktie sett. Mellan tummen och pekfingret verkar det som om vinsten kommer kunna landa på ca 6,50 usd/aktie framöver.
Kurs just nu ca 100 usd/aktie och direktavkastningen är på ca 2,8%.
Ett bolag som inte säljer utan är på gång att köpa stort är Berkshire Hathaway. Book-value har jag för mig är upp i ca 101 usd/B-aktie nu och snart ska köpet av PCP göras. Under tiden har man använt lite småväxel (ca 1 miljard usd) på att köpa tågvagnar från GE. BRK-B:s aktiekurs i skrivande stund ca 134 usd.
Av de tre så gillar jag Berkshires förhållningssätt bäst och United Technologies sämst. Berkshire sitter på pengar tills något köpvärt dyker upp. United säger redan innan man går in i affären att vi kommer köpa för så häääääär mycket. Dessutom köper Berkshire affärsverksamheter. United köper pappersvinster.
Hur som helst så är det enorma summor med pengar som många av världens storbolag har i sina plånböcker. Bara de här tre ovanstående har tillsammans ca 1500 miljarder d.v.s. 1500.000.000.000 kr.
Det är kanske ont om en del saker i vår värld, men det är i alla fall inte ont om pengar.
lördag 7 november 2015
Svensk börshöst över för denna gången?
Det verkar tyvärr som den svenska börshösten är över för denna gången. Även om osvuret alltid är bäst.
Det kom ju som tur var lite tillfällen denna hösten att ta en del från räntespar för att öka i en del aktier. Jag lider tyvärr lite av när kurser stiger för mycket, för fort, och jag upplever att det inte finns något direkt vettigt att köpa. Då dras man gärna till lite mer mediokra bolag och försöker hitta bra köp där.
När det blir lite mer allmän turbulens på börsen så är det mycket, mycket lättare att prioritera.
Sedan ska man väl komma ihåg också att om man är ute efter att göra pengar på köp och sälj så är inköps- och försäljningspriser avgörande. Om man är ute efter att göra pengar på att vara långsiktig så är kvaliten på bolaget och dess framtida affärsutveckling avgörande. Men man är ju inte mer än människa, man vill ju gärna få både och...
Jag har inte gjort några nya djupare insikter. Vare sig i stort eller smått så några djupare inlägg har det av förklarliga skäl inte blivit på ett tag. Däremot så följer jag med i rapporter, ströläser lite här och där och låter vardagslunken med allt vad det innebär lunka på.
Jag noterar att räntehöjningen kanske slutligen är på gång i USA. Inte för att det spelar jättestor roll. Jag försöker undvika placeringar som är lite extra känsliga för ränteläget, eller i alla försöker vara lite extra skeptisk.
Jag är lite besviken på Aktiesparar-träffar på senaste tiden. Det har varit oerhört många träffar som handlat om nynoterade bolag med någon spännande affärside. Inte mina favoriter, men å andra sidan verkar ju medlemsantalet öka nu igen för intresseorganisationen. Störst utbyte får jag nog faktiskt av att läsa några väl välda bloggares tankar. Det är en oerhörd skatt som finns här ute i bloggosfären, men man måste bara komma ihåg att också hålla en sund distans till allt som skrivs. Att läsa om hur andra tänker och agerar är en genväg till att få del av fler erfarenheter men det kan aldrig ersätta de egna eller ta bort att man själv behöver reflektera över sin egen strategi, mål och förutsättningar.
Tillbaka till specifika aktier då. Var finner jag i nuläget mest "värde"? Jo på andra sidan det blå havet. Tyvärr "spökar" valutan något för mig. Jag upplever usd som dyr även om jag inte rimligtvis kan veta hur valutorna kommer röra sig framöver. Sedan ska man väl inte heller sticka under stol med att en del av kurserna/bolagens intjäning där är pressade just p.g.a. en "dyr" dollar. Om dollarn blir billigare, stiger troligtvis intjäningen tillika kurserna så det blir ju på så sätt ett nollsummespel. Det man vinner på ena sättet förlorar man på andra.
Hur som helst. För den som är intresserad, så var Wal-mart det bolag jag senast ökade i på den amerikanska börsen. Att vinsten skulle pressas har ju varit känt sedan innan.
Hur har din höst varit?
Det kom ju som tur var lite tillfällen denna hösten att ta en del från räntespar för att öka i en del aktier. Jag lider tyvärr lite av när kurser stiger för mycket, för fort, och jag upplever att det inte finns något direkt vettigt att köpa. Då dras man gärna till lite mer mediokra bolag och försöker hitta bra köp där.
När det blir lite mer allmän turbulens på börsen så är det mycket, mycket lättare att prioritera.
Sedan ska man väl komma ihåg också att om man är ute efter att göra pengar på köp och sälj så är inköps- och försäljningspriser avgörande. Om man är ute efter att göra pengar på att vara långsiktig så är kvaliten på bolaget och dess framtida affärsutveckling avgörande. Men man är ju inte mer än människa, man vill ju gärna få både och...
Jag har inte gjort några nya djupare insikter. Vare sig i stort eller smått så några djupare inlägg har det av förklarliga skäl inte blivit på ett tag. Däremot så följer jag med i rapporter, ströläser lite här och där och låter vardagslunken med allt vad det innebär lunka på.
Jag noterar att räntehöjningen kanske slutligen är på gång i USA. Inte för att det spelar jättestor roll. Jag försöker undvika placeringar som är lite extra känsliga för ränteläget, eller i alla försöker vara lite extra skeptisk.
Jag är lite besviken på Aktiesparar-träffar på senaste tiden. Det har varit oerhört många träffar som handlat om nynoterade bolag med någon spännande affärside. Inte mina favoriter, men å andra sidan verkar ju medlemsantalet öka nu igen för intresseorganisationen. Störst utbyte får jag nog faktiskt av att läsa några väl välda bloggares tankar. Det är en oerhörd skatt som finns här ute i bloggosfären, men man måste bara komma ihåg att också hålla en sund distans till allt som skrivs. Att läsa om hur andra tänker och agerar är en genväg till att få del av fler erfarenheter men det kan aldrig ersätta de egna eller ta bort att man själv behöver reflektera över sin egen strategi, mål och förutsättningar.
Tillbaka till specifika aktier då. Var finner jag i nuläget mest "värde"? Jo på andra sidan det blå havet. Tyvärr "spökar" valutan något för mig. Jag upplever usd som dyr även om jag inte rimligtvis kan veta hur valutorna kommer röra sig framöver. Sedan ska man väl inte heller sticka under stol med att en del av kurserna/bolagens intjäning där är pressade just p.g.a. en "dyr" dollar. Om dollarn blir billigare, stiger troligtvis intjäningen tillika kurserna så det blir ju på så sätt ett nollsummespel. Det man vinner på ena sättet förlorar man på andra.
Hur som helst. För den som är intresserad, så var Wal-mart det bolag jag senast ökade i på den amerikanska börsen. Att vinsten skulle pressas har ju varit känt sedan innan.
Hur har din höst varit?
söndag 11 oktober 2015
Yara H1 2015
Yara är mitt största norska innehav och fast det på sätt och vis håller på med skit (gödsel, närmare bestämt kväve baserad handelsgödsel) så är jag väldigt komfortabel med bolaget. Fastän jag är väldigt komfortabel med bolaget sålde jag av en del i början av året när optimismen var hög.
Bolaget har visat på en fin omsättningstillväxt, rörelsemarginalerna har ökat (13,4% H1 2015) och håller en bra relativ hög nivå. Vinsten TTM baserat på H1 2015 ligger på runt 26,22 nok/aktie.
Dessa fina siffror har i sak inte justerat mitt bedömda "värde" på Yara nämnvärt. Anledningen är att valutaeffekter står för en hel del av omsättningsökningen. Den norska kronan har försvagats avsevärt i jämförelse med t.ex. amerikanska dollarn. Rörelsemarginalerna har förbättrats avsevärt p.g.a. den billigare gasen. Gasen i Europa var H1 2015 t.ex. 23% billigare än under H1 2014.
Omsättning per aktie ligger nu på ca 385 nok/aktie. Utdelningen var senast 13 nok/aktie vilket på dagens kurs om 355 ger en direktavkastning på 3,7%.
Min bedömning är alltså att rörelsemarginalerna inte är långsiktigt hållbara och omsättningstillväxten inte hållbar för att motivera en värdering över 400 nok. Vid en sådan prisnivå är bolaget övervärderat. När Yara kommer ner närmre 300 nok då blir det intressant. Nu är Mr Market, enligt mig, "effektiv" och har relativt rätt pris på bolaget.
För att Yara ska komma ner närmre 300 krävs troligen antingen:
a) Allmänt börsfall
b) Att marginalerna, omsättning och/eller lönsamheten pressas. Detta kommer det göra i sinom tid eftersom branschen liksom många andra branscher rör sig upp och ned. Det är då man gör ett s.k. tidsarbitrage dvs köper solhattar på hösten när ingen annan vill ha dem.
Yara kan naturligtvis växa in i en dyrare kostym, men det finns ringa anledning att köpa ett cykliskt bolag när allt går som på räls.
Vad är din syn på Yara?
Bolaget har visat på en fin omsättningstillväxt, rörelsemarginalerna har ökat (13,4% H1 2015) och håller en bra relativ hög nivå. Vinsten TTM baserat på H1 2015 ligger på runt 26,22 nok/aktie.
Dessa fina siffror har i sak inte justerat mitt bedömda "värde" på Yara nämnvärt. Anledningen är att valutaeffekter står för en hel del av omsättningsökningen. Den norska kronan har försvagats avsevärt i jämförelse med t.ex. amerikanska dollarn. Rörelsemarginalerna har förbättrats avsevärt p.g.a. den billigare gasen. Gasen i Europa var H1 2015 t.ex. 23% billigare än under H1 2014.
Omsättning per aktie ligger nu på ca 385 nok/aktie. Utdelningen var senast 13 nok/aktie vilket på dagens kurs om 355 ger en direktavkastning på 3,7%.
Min bedömning är alltså att rörelsemarginalerna inte är långsiktigt hållbara och omsättningstillväxten inte hållbar för att motivera en värdering över 400 nok. Vid en sådan prisnivå är bolaget övervärderat. När Yara kommer ner närmre 300 nok då blir det intressant. Nu är Mr Market, enligt mig, "effektiv" och har relativt rätt pris på bolaget.
För att Yara ska komma ner närmre 300 krävs troligen antingen:
a) Allmänt börsfall
b) Att marginalerna, omsättning och/eller lönsamheten pressas. Detta kommer det göra i sinom tid eftersom branschen liksom många andra branscher rör sig upp och ned. Det är då man gör ett s.k. tidsarbitrage dvs köper solhattar på hösten när ingen annan vill ha dem.
Yara kan naturligtvis växa in i en dyrare kostym, men det finns ringa anledning att köpa ett cykliskt bolag när allt går som på räls.
Vad är din syn på Yara?
söndag 4 oktober 2015
Clas Ohlson Q1 2015/16
Det var ett tag sedan jag kommenterade detaljhandelskedjan Clas Ohslon. Den senaste rapporten kan ju passa bra som utgångspunkt då.
Försäljningen ökade med 8%. Rörelseresultatet ökade med 4%. Vinsten ökade med 3%.
Rullande 12-månaders omsättning är ca 118 kr/aktie vilket gett en rullande vinst på ca 7,30 kr/aktie. Med en kurs på ca 125 kr ger det alltså ett PE TTM på ca 17.
Utdelningen ligger på 5,25 vilket ger en direktavkastning på ca 4,2%.
Man har tecknat nya butikskontrakt bl.a. två i London och tre i Hamburg. Nyligen inviges också butik nr 200, placerad i Karlstad.
Eftersom Norden i mångt och mycket redan är en mogen marknad för Clas Ohlson så satsar man främst på expansion i Storbritannien och Tyskland. Soliditeten är fortsatt god och rörelsemarginalen ligger på ca 8% över en tolv månaders period. Det svänger en del över året. Månaderna över Jul är de absolut bästa och står vanligtvis för halva årsvinsten.
Min syn på Clas Ohlson är att det är en välskött kedja som systematiskt bygger vidare på sitt koncept - kränga hemmafixarprylar och dito till stadsbor utifrån butiker på lite mer centralare lägen.
När/om tillfälle ges så har jag inga problem med att öka på mitt innehav. Det man dock ska komma ihåg i nuläget är att Clas Ohlson nyligen redovisat ganska goda vinster. Ett rimligt antagande är att framtiden också kommer innefatta perioder av lägre försäljningstillväxt och lite lägre marginaler.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
Försäljningen ökade med 8%. Rörelseresultatet ökade med 4%. Vinsten ökade med 3%.
Rullande 12-månaders omsättning är ca 118 kr/aktie vilket gett en rullande vinst på ca 7,30 kr/aktie. Med en kurs på ca 125 kr ger det alltså ett PE TTM på ca 17.
Utdelningen ligger på 5,25 vilket ger en direktavkastning på ca 4,2%.
Man har tecknat nya butikskontrakt bl.a. två i London och tre i Hamburg. Nyligen inviges också butik nr 200, placerad i Karlstad.
Eftersom Norden i mångt och mycket redan är en mogen marknad för Clas Ohlson så satsar man främst på expansion i Storbritannien och Tyskland. Soliditeten är fortsatt god och rörelsemarginalen ligger på ca 8% över en tolv månaders period. Det svänger en del över året. Månaderna över Jul är de absolut bästa och står vanligtvis för halva årsvinsten.
Min syn på Clas Ohlson är att det är en välskött kedja som systematiskt bygger vidare på sitt koncept - kränga hemmafixarprylar och dito till stadsbor utifrån butiker på lite mer centralare lägen.
När/om tillfälle ges så har jag inga problem med att öka på mitt innehav. Det man dock ska komma ihåg i nuläget är att Clas Ohlson nyligen redovisat ganska goda vinster. Ett rimligt antagande är att framtiden också kommer innefatta perioder av lägre försäljningstillväxt och lite lägre marginaler.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
lördag 3 oktober 2015
Uppdatering
Här kommer en kortare uppdatering. Jag har inte varit ointresserad av aktier de senaste dagarna, tvärtom.Andelen räntespar har minskat och köp har gjorts i en liten blandad kompott av för mig ok prissatta aktier enligt devisen lägg mest pengar på det med högst kvalitet.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
onsdag 26 augusti 2015
Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Först vill jag bara flika in att jag tycker det är kul att det är full fart i kommentarsfältet. Jag läser naturligtvis allt, men känner inte behovet att flika in med en åsikt/kommentar i allt. Det tycker jag att många av er läsare gör så bra ändå. Jag har ingenting emot att det blir off-topic ibland eller att andra saker stöts och blöts än vad som relaterar till själva inlägget.
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)