Det var ett tag sedan jag kommenterade detaljhandelskedjan Clas Ohslon. Den senaste rapporten kan ju passa bra som utgångspunkt då.
Försäljningen ökade med 8%. Rörelseresultatet ökade med 4%. Vinsten ökade med 3%.
Rullande 12-månaders omsättning är ca 118 kr/aktie vilket gett en rullande vinst på ca 7,30 kr/aktie. Med en kurs på ca 125 kr ger det alltså ett PE TTM på ca 17.
Utdelningen ligger på 5,25 vilket ger en direktavkastning på ca 4,2%.
Man har tecknat nya butikskontrakt bl.a. två i London och tre i Hamburg. Nyligen inviges också butik nr 200, placerad i Karlstad.
Eftersom Norden i mångt och mycket redan är en mogen marknad för Clas Ohlson så satsar man främst på expansion i Storbritannien och Tyskland. Soliditeten är fortsatt god och rörelsemarginalen ligger på ca 8% över en tolv månaders period. Det svänger en del över året. Månaderna över Jul är de absolut bästa och står vanligtvis för halva årsvinsten.
Min syn på Clas Ohlson är att det är en välskött kedja som systematiskt bygger vidare på sitt koncept - kränga hemmafixarprylar och dito till stadsbor utifrån butiker på lite mer centralare lägen.
När/om tillfälle ges så har jag inga problem med att öka på mitt innehav. Det man dock ska komma ihåg i nuläget är att Clas Ohlson nyligen redovisat ganska goda vinster. Ett rimligt antagande är att framtiden också kommer innefatta perioder av lägre försäljningstillväxt och lite lägre marginaler.
Vad är din syn på Clas Ohlson?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
söndag 4 oktober 2015
lördag 3 oktober 2015
Uppdatering
Här kommer en kortare uppdatering. Jag har inte varit ointresserad av aktier de senaste dagarna, tvärtom.Andelen räntespar har minskat och köp har gjorts i en liten blandad kompott av för mig ok prissatta aktier enligt devisen lägg mest pengar på det med högst kvalitet.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
Det är en kombination av arbete och andra åtaganden som gjort inläggsfrekvensen lägre. Det är ju dock det som är så härligt med aktier. Det krävs inte daglig skötsel för att ändå bli lönande.
För att ändå lyfta några ämnen och göra några minnesnoteringar så låt mig notera att Telia beslutat tacka för sig i österled. Man gör m.a.o. en Skanska. Skanska beslutade redan för ett par år sedan att lämna t.ex. Ryssland för korruptionen där gjorde det svårt att göra affärer. Telia har "upptäckt" detsamma i andra f.d. sovjetrepubliker.
Om jag minns rätt så utgör väl den utpekade verksamheten ca 1/3 av Telias redovisade vinster. Ändock tycker jag de gör långsiktigt rätt även om det på kort sikt kan straffa aktiekursen.
Fortum är ett annat bolag med verksamhet i österled. Dock har den verksamheten enligt mig redan varit inprisad sedan länge samt så utgör det en mycket mindre del.
Volkswagen har fuskat. Där ser man. Bilindustrin är ingen lätt bransch. Inte bara kan man utsättas för fusk den är också oerhört svängig. Väldigt konkurrens utsatt samt utsatt för än den ena och än den andra regleringen. Som en sidonotis så är jag också i behov av att köpa en nyare bil. En gammal trotjänare har börjat göra sitt. Det påminner mig om att en av mina mest kapitalförstörande åtgärder nånsin var att en gång köpa en splitterny bil. Jag kan fortfarande gräma mig över hur mycket pengar som jag gick miste om där. Tänk om jag lagt dem på att köpa t.ex. H&M aktier istället och nöjt mig med en bättre begagnad bil... Ja se på vansinnesaffärer. Alla gör vi dem någon gång.
I brist på intressanta saker att läsa om på denna bloggen så vill jag istället tipsa om några andra inlägg:
Preferensaktier och rädslan för räntehöjning
Min egen kommentar till det inlägget är att jag inte är särskilt förtjust i preferensaktier utan äger hellre stamaktier.
Om Sandvik
Min egen kommentar till det inlägget är att Sandvik är rimligt prissatt vid ca 70 kr, men Sandvik är ett mediokert bolag, inte ett fantastiskt, så det har inte högsta prioritet att tillförskansa sig ägarandelar i det. Inte när det finns bättre bolag som också är rimligt prissatta.
Är börsen högt värderad enligt Graham?
Här drar jag samma slutsats som bloggaren. Det är de enskilda bolagen som är intressanta, inte den allmänna nivån. Chansen är dock större att enskilda bolag blir intressanta i tider av allmänt fallande kurser.
Ska jag sedan kommentera några världshändelser så vore det väl på plats att nämna att någon världsfred inte verkar vara i sikte på länge, ränteavdrag fortsätts göra i mångmiljardklassen fast vi har rekordlåga räntor, hösten har slagit till på riktigt här i Sverige och Lars Gyllenhaal har föreläst i Piteå om allierade hemliga baser i svenska fjällen under Andra världskriget.
Ha det gott i höstrusket.
onsdag 26 augusti 2015
Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Först vill jag bara flika in att jag tycker det är kul att det är full fart i kommentarsfältet. Jag läser naturligtvis allt, men känner inte behovet att flika in med en åsikt/kommentar i allt. Det tycker jag att många av er läsare gör så bra ändå. Jag har ingenting emot att det blir off-topic ibland eller att andra saker stöts och blöts än vad som relaterar till själva inlägget.
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
fredag 21 augusti 2015
Rapsen skördas
Ja se där, då vankades det skördetid i år också.
De gyllengula fälten har nu mörknat och rapsen är just nu i full gång att skördas.
Av en händelse har det även mörknat på börsfronten. Vilket betyder att det kan vara dags att börja sätta pengar i arbete också. Det betyder också att rapsodling är minst lika bra på att förutsäga börsen som alla andra former av trendanalyser och vad det nu mer heter. Där ser man...
Värderingar på diverse bolag börjar äntligen bli lite mer attraktiva. Det är nu man har nytta av en bevakningslista samt en förutbestämd strategi kring vad och hur man ska prioritera samt agera.
Hinner inte skriva så mycket mer nu, men ha det gott i sensommarvärmen och passa på och njut!
Förresten. Vilka bolag ligger på din bevakningslista?
De gyllengula fälten har nu mörknat och rapsen är just nu i full gång att skördas.
Av en händelse har det även mörknat på börsfronten. Vilket betyder att det kan vara dags att börja sätta pengar i arbete också. Det betyder också att rapsodling är minst lika bra på att förutsäga börsen som alla andra former av trendanalyser och vad det nu mer heter. Där ser man...
Värderingar på diverse bolag börjar äntligen bli lite mer attraktiva. Det är nu man har nytta av en bevakningslista samt en förutbestämd strategi kring vad och hur man ska prioritera samt agera.
Hinner inte skriva så mycket mer nu, men ha det gott i sensommarvärmen och passa på och njut!
Förresten. Vilka bolag ligger på din bevakningslista?
söndag 9 augusti 2015
Berkshire Hathaway Q2 2015
Berkshire avgav nyligen sin Q2 rapport.
Berkshire är säkerligen det bolag som har den tråkigaste IR-sidan, alla kategorier. Skulle det delas ut priser för flashigaste IR-sida skulle Berkshire få jumbopriset, år efter år. Det finns inga bilder på vackra, lyckliga människor eller stiliga styrelseledamöter. Inga fina diagram och grafer som visar hur bolaget har gått från år till år. Inga realtidskurser.
Sidan ser ut att ha kodats av en praktikant någon gång under internets barndom. Det finns enbart några få länkar som i huvudsak går till de få pdf-dokument som då och då läggs upp, t.ex. kvartalsrapporter.
På sidan finns också en mailadress om man vill kontakta bolaget med frågor kring t.ex. webbsidan. Det står dock också att i och med de är så få som jobbar på kontoret så kommer man inte få något direkt svar...
Man får ju betänka att Berkshire till sin storlek (värderingsmässigt) BARA motsvarar ca 40 st Industrivärden och därför måste tänka på att hålla nere sina overheadkostnader.
Lika spartanskt som webbsidan är sägs det vara i hjärtat av Berkshires kontor, Buffetts kontor.
Ingen vägg av dataskärmar som visar realtidskurser.Inte ens en dator. Papper, pennor och en telefon samt en samling böcker vid skrivbordet.
Man kan ju undra hur bolaget överlevt alla dessa decennium. Ledningen verkar inte vara up-to-date alls och huvudkontoret kraftigt underbemannat.
Inte undra på att kvartalsrapporterna saknar cirkeldiagram och att de ur ett stilistiskt perspektiv är fullständigt urtråkiga.
Faktum är att det är en så dålig IR-sida och så urtråkig rapport så därför kommer jag inte ens bemöda mig kommentera någonting ur rapporten.
Däremot så noterade jag ett rykte och rykten är ju alltid kul. Det att Berkshire eventuellt köper upp Precision Castpart. Det som gör ryktet kul är att det är ett bolag jag köpte aktier i för inte alls så länge sedan. Ett välskött bolag men som betalar minimalt med utdelningar och därför inte dyker upp på högutdelningsjägares wanted-listor antar jag. Det är naturligtvis det mentala bekräftelsespöket som spökar över att ha identifierat ett bolag som även de på Berkshire (eventuellt) finner intressant. Nu är ju rykten dock rykten så vi får se framöver.
Om Berkshires webbsida och dess rapporter är tråkiga så är ju deras förehavanden och förmåga att skapa långsiktig avkastning destå roligare. Helt enkelt ett tråkigt, men fantastiskt bolag!
Berkshire är säkerligen det bolag som har den tråkigaste IR-sidan, alla kategorier. Skulle det delas ut priser för flashigaste IR-sida skulle Berkshire få jumbopriset, år efter år. Det finns inga bilder på vackra, lyckliga människor eller stiliga styrelseledamöter. Inga fina diagram och grafer som visar hur bolaget har gått från år till år. Inga realtidskurser.
Sidan ser ut att ha kodats av en praktikant någon gång under internets barndom. Det finns enbart några få länkar som i huvudsak går till de få pdf-dokument som då och då läggs upp, t.ex. kvartalsrapporter.
På sidan finns också en mailadress om man vill kontakta bolaget med frågor kring t.ex. webbsidan. Det står dock också att i och med de är så få som jobbar på kontoret så kommer man inte få något direkt svar...
Man får ju betänka att Berkshire till sin storlek (värderingsmässigt) BARA motsvarar ca 40 st Industrivärden och därför måste tänka på att hålla nere sina overheadkostnader.
Lika spartanskt som webbsidan är sägs det vara i hjärtat av Berkshires kontor, Buffetts kontor.
Ingen vägg av dataskärmar som visar realtidskurser.Inte ens en dator. Papper, pennor och en telefon samt en samling böcker vid skrivbordet.
Man kan ju undra hur bolaget överlevt alla dessa decennium. Ledningen verkar inte vara up-to-date alls och huvudkontoret kraftigt underbemannat.
Inte undra på att kvartalsrapporterna saknar cirkeldiagram och att de ur ett stilistiskt perspektiv är fullständigt urtråkiga.
Faktum är att det är en så dålig IR-sida och så urtråkig rapport så därför kommer jag inte ens bemöda mig kommentera någonting ur rapporten.
Däremot så noterade jag ett rykte och rykten är ju alltid kul. Det att Berkshire eventuellt köper upp Precision Castpart. Det som gör ryktet kul är att det är ett bolag jag köpte aktier i för inte alls så länge sedan. Ett välskött bolag men som betalar minimalt med utdelningar och därför inte dyker upp på högutdelningsjägares wanted-listor antar jag. Det är naturligtvis det mentala bekräftelsespöket som spökar över att ha identifierat ett bolag som även de på Berkshire (eventuellt) finner intressant. Nu är ju rykten dock rykten så vi får se framöver.
Om Berkshires webbsida och dess rapporter är tråkiga så är ju deras förehavanden och förmåga att skapa långsiktig avkastning destå roligare. Helt enkelt ett tråkigt, men fantastiskt bolag!
torsdag 6 augusti 2015
If you cant beat the market, be the market - Portföljallokering
Fortsätter här med ett inlägg i serien "If you cant beat the market, be the market".
Ur perspektivet att det för gemena man är jättesvårt att nå någon överavkastning genom "smarta" aktieaffärer så är hur man allokerar sitt kapital (fördelningen mellan olika tillgångsklasser) den faktor som (ihop med kringkostnader som transaktionskostnader och förvaltningsavgifter) är helt avgörande för vilken avkastning man får.
Kombinerat med synsättet att en högre allokering mot aktier ger högre risk, en allokering mot ränteplaceringar ger lägre, så kan man genom olika allokeringsalternativ då dels styra den förväntade avkasnting, dels den "risk" man tar på sig.
Vad som är den optimala allokeringsmodellen kan diskuteras. Det beror troligen helt och hållet på placeraren individuella behov och förutsättningar. Jag har inga egna modeller men kan visa upp några andra "klassiska".
Huvudtanken för s.k. bogleheads är ofta att det ska vara få placeringsalternativ. Man ska inte krångla till det. Ofta brukar 2-6 vara rimligt. 3 är lite av ett huvudspår.
Börjar vi med portfölj exempel 1 så innehar den två tillgångsklasser aktier och räntor.
Oftast en väldigt bred globalfond i kombination med räntespar. Thats it. Andelen räntor beror på livssituation men en av många tumregler är att den kan vara lika stor procentuellt sett som din ålder. Det finns också de som förespråkar en modell där man tar 100, 110 eller t.o.m. 120 minus din ålder för att få fram hur hög aktieexponering man bör ha. Då får man en högre andel räntor först då man närmar sig pensionen.
Portfölj exempel 2 innehåller de klassiska tre innehaven.
Det brukar vara en globalfond, en landsfond (det land du bor och verkar i) samt räntor. Följer man någon form av tumregel för allokering av aktier - räntor som beskrivs ovan brukar aktiedelen vara splittad 50-50 mellan global och landsfonden.
En annan väldigt vanlig variant är att fördela 1/3 på vardera för att sedan vikta om vid behov.
Portfölj exempel 3 innehåller fyra alternativ.
De tre ovanstående alternativen ingår men sedan "kryddar" man en 5-15%-ig andel med något nischat alternativ. Det kan vara en REIT ETF eller något annat som man av någon anledning anser sig tro vara "smart" att välja.
Sedan går det utveckla i all oändlighet med fler och fler alternativ, men grundtanken är att mer komplexa portföljer i sig inte ger mer vad det gäller i bättre riskhantering eller högre avkastning (Det kan t.o.m. ofta bli tvärtom). De ger bara placeraren lite mer att plocka med. Det avgörande på lång sikt är fördelningen aktier - räntor*.
Det som framförallt utmärker allokeringen av kapital när man inte försöker vara "smartare än Mr Market" är att man inte försöker ändra sin allokering baserat på vad som händer i omvärlden. Vad det skrivs för rubriker om Grekland eller om Borneo ger ingen reaktion.
Det enda som ger en reaktion, omallokering, är att utföra det man i förväg planerat t.ex. ändra ränteandelen vid stigande ålder. Eller omfördela inom portföljen om någon del vuxit sig för stor.
Thats it.
*'Med räntor menas naturligtvis säkra räntor, inte s.k. skräpobligationer.
Exempel på billiga aktiefonder
Exempel på billiga räntefonder
Ur perspektivet att det för gemena man är jättesvårt att nå någon överavkastning genom "smarta" aktieaffärer så är hur man allokerar sitt kapital (fördelningen mellan olika tillgångsklasser) den faktor som (ihop med kringkostnader som transaktionskostnader och förvaltningsavgifter) är helt avgörande för vilken avkastning man får.
Kombinerat med synsättet att en högre allokering mot aktier ger högre risk, en allokering mot ränteplaceringar ger lägre, så kan man genom olika allokeringsalternativ då dels styra den förväntade avkasnting, dels den "risk" man tar på sig.
Vad som är den optimala allokeringsmodellen kan diskuteras. Det beror troligen helt och hållet på placeraren individuella behov och förutsättningar. Jag har inga egna modeller men kan visa upp några andra "klassiska".
Huvudtanken för s.k. bogleheads är ofta att det ska vara få placeringsalternativ. Man ska inte krångla till det. Ofta brukar 2-6 vara rimligt. 3 är lite av ett huvudspår.
Börjar vi med portfölj exempel 1 så innehar den två tillgångsklasser aktier och räntor.
Oftast en väldigt bred globalfond i kombination med räntespar. Thats it. Andelen räntor beror på livssituation men en av många tumregler är att den kan vara lika stor procentuellt sett som din ålder. Det finns också de som förespråkar en modell där man tar 100, 110 eller t.o.m. 120 minus din ålder för att få fram hur hög aktieexponering man bör ha. Då får man en högre andel räntor först då man närmar sig pensionen.
Portfölj exempel 2 innehåller de klassiska tre innehaven.
Det brukar vara en globalfond, en landsfond (det land du bor och verkar i) samt räntor. Följer man någon form av tumregel för allokering av aktier - räntor som beskrivs ovan brukar aktiedelen vara splittad 50-50 mellan global och landsfonden.
En annan väldigt vanlig variant är att fördela 1/3 på vardera för att sedan vikta om vid behov.
Portfölj exempel 3 innehåller fyra alternativ.
De tre ovanstående alternativen ingår men sedan "kryddar" man en 5-15%-ig andel med något nischat alternativ. Det kan vara en REIT ETF eller något annat som man av någon anledning anser sig tro vara "smart" att välja.
Sedan går det utveckla i all oändlighet med fler och fler alternativ, men grundtanken är att mer komplexa portföljer i sig inte ger mer vad det gäller i bättre riskhantering eller högre avkastning (Det kan t.o.m. ofta bli tvärtom). De ger bara placeraren lite mer att plocka med. Det avgörande på lång sikt är fördelningen aktier - räntor*.
Det som framförallt utmärker allokeringen av kapital när man inte försöker vara "smartare än Mr Market" är att man inte försöker ändra sin allokering baserat på vad som händer i omvärlden. Vad det skrivs för rubriker om Grekland eller om Borneo ger ingen reaktion.
Det enda som ger en reaktion, omallokering, är att utföra det man i förväg planerat t.ex. ändra ränteandelen vid stigande ålder. Eller omfördela inom portföljen om någon del vuxit sig för stor.
Thats it.
*'Med räntor menas naturligtvis säkra räntor, inte s.k. skräpobligationer.
Exempel på billiga aktiefonder
Exempel på billiga räntefonder
måndag 3 augusti 2015
Microsoft Q4
Microsoft har delat räkenskapsår och avlämnade därför för ett tag sedan sin Q4-rapport.
Omsättningen minskade med 5%. Det mesta av det var p.g.a. valutaeffekter. Bortser man från det så sjunker dock försäljningen ändå inom segmentet Device & Consumers bl.a. p.g.a. sjunkande PC försäljning vilket slår mot Windows-försäljningen. Försäljningen ökar dock inom Commercial där bl.a. serversidan finns.
Tittar vi närmre på D&C så syns det att konsumenter överger PC och Windows samt att Windows-telefoner är en flopp. Det enda som verkar gå hyfsat är X-box.
På Commercial-sidan är det server och molntjänster som växer. Mellan tummen och pekfingret står nu försäljning av molntjänster till företag för ca 1/10 av Microsofts totala försäljning.
Andra noteringar som bör göras är att Microsofts köp av Nokia skrivs ned. Förre vd:n Ballmer får skulden för köpet och huvuddelen av de personalnedskärningar som annonserats gäller just den här telefon-delen. Där ser man hur över 7 miljarder usd kan förbrukas snabbt. Nedskrivningen blir för övrigt några hundra miljoner mer än man köpte för. Ja vad ska man säga...
Frasen "This charge has no impact on cash flow from operations" betyder för övrigt att det drabbar inte nuvarande kassaflöde för man har redan bränt pengarna! Röken är sedan länge sedan bortblåst och eldstaden är uraskad. Gudrun Schyman som brände 100.000 i kontanter under 2010 års Almedals-vecka ligger m.a.o. rejält i lä i jämförelse med Microsoft.
Istället för telefoner har man nu fått snilleblixten att investera 100 miljoner usd i taxi-tjänsten Uber vilket ger tjänsten en värdering på 51 miljarder usd. En tjänst som anklagats för att gynna s.k. svart-taxi.
Microsoft har också lanserat Windows 10. En version där alla som har Windows 7 och 8 ska få uppdatera till gratis (om man vill). Vet inte så mycket om detta "nya" Windows. Kanske någon annan som vill ge sin syn? Microsofts intjäningsförmåga hänger ju dock inte på mina personliga preferenser utan på hur det går på server-sidan och molntjänsterna.
Kortfattat så är min syn att Microsoft tjänar (överlag) bra med pengar, men de bränner också bevisligen en hel del också (lätt kommet, lätt förgånget). Microsofts framtid ligger troligen inte på hardware-sidan, eller på att försöka attrahera privatkonsumenter med prylar och tjänster, utan på företagssidan och få företag att abonnera på t.ex. deras molntjänster. Redan idag står Commercial-segmentet för 2/3 av Microsofts vinst. Det är också här man fortsätter växa medan man får mindre roliga nyhetsrubriker när det gäller konsumentsatsningarna.
Kurs just nu ca 47 usd.
Omsättningen minskade med 5%. Det mesta av det var p.g.a. valutaeffekter. Bortser man från det så sjunker dock försäljningen ändå inom segmentet Device & Consumers bl.a. p.g.a. sjunkande PC försäljning vilket slår mot Windows-försäljningen. Försäljningen ökar dock inom Commercial där bl.a. serversidan finns.
Tittar vi närmre på D&C så syns det att konsumenter överger PC och Windows samt att Windows-telefoner är en flopp. Det enda som verkar gå hyfsat är X-box.
På Commercial-sidan är det server och molntjänster som växer. Mellan tummen och pekfingret står nu försäljning av molntjänster till företag för ca 1/10 av Microsofts totala försäljning.
Andra noteringar som bör göras är att Microsofts köp av Nokia skrivs ned. Förre vd:n Ballmer får skulden för köpet och huvuddelen av de personalnedskärningar som annonserats gäller just den här telefon-delen. Där ser man hur över 7 miljarder usd kan förbrukas snabbt. Nedskrivningen blir för övrigt några hundra miljoner mer än man köpte för. Ja vad ska man säga...
Frasen "This charge has no impact on cash flow from operations" betyder för övrigt att det drabbar inte nuvarande kassaflöde för man har redan bränt pengarna! Röken är sedan länge sedan bortblåst och eldstaden är uraskad. Gudrun Schyman som brände 100.000 i kontanter under 2010 års Almedals-vecka ligger m.a.o. rejält i lä i jämförelse med Microsoft.
Istället för telefoner har man nu fått snilleblixten att investera 100 miljoner usd i taxi-tjänsten Uber vilket ger tjänsten en värdering på 51 miljarder usd. En tjänst som anklagats för att gynna s.k. svart-taxi.
Microsoft har också lanserat Windows 10. En version där alla som har Windows 7 och 8 ska få uppdatera till gratis (om man vill). Vet inte så mycket om detta "nya" Windows. Kanske någon annan som vill ge sin syn? Microsofts intjäningsförmåga hänger ju dock inte på mina personliga preferenser utan på hur det går på server-sidan och molntjänsterna.
Kortfattat så är min syn att Microsoft tjänar (överlag) bra med pengar, men de bränner också bevisligen en hel del också (lätt kommet, lätt förgånget). Microsofts framtid ligger troligen inte på hardware-sidan, eller på att försöka attrahera privatkonsumenter med prylar och tjänster, utan på företagssidan och få företag att abonnera på t.ex. deras molntjänster. Redan idag står Commercial-segmentet för 2/3 av Microsofts vinst. Det är också här man fortsätter växa medan man får mindre roliga nyhetsrubriker när det gäller konsumentsatsningarna.
Kurs just nu ca 47 usd.
måndag 27 juli 2015
Risker
Räkna på potentialen sysselsätter många. Inte minst analytiker. Färre använder tiden till att analysera risker. Detta inlägg kommer därför punkta upp några av de vanligaste riskerna man bör ta i beaktning när man sysslar med att försöka få avkastning på sitt sparade kapital via bl.a. aktier.
Kursrisk - Risken att kursen inte rör sig som du vill. Kurser går upp och kurser går ned. Ibland av förklarliga skäl och ibland av oförklarliga. På kort sikt är det utbud och efterfrågan som driver kurser, påhejad av marknadspsykologi. Teknisk analys används ofta för att försöka bedöma hur kurserna kommer att röra sig.
Verksamhetsrisk - Alla affärsverksamheter bär en risk på att verksamheten inte kommer utveckla sig som förväntat. Det kan bero på försämrad konjunktur, hårdnande konkurrens som äter upp marginalerna. misslyckade produktplaceringar m.m. Verksamhetsrisken brukar vara högre i konjunkturkänsliga bolag med stora fasta kostnader och mindre i bolag med löpande stabila intäkter.
Finansiell risk - Bolag använder i regel lånade pengar i mindre eller högre grad. Ett företag med stora skulder har en hög finansiell risk. Lån ska betalas tillbaka, räntekostnader behöver täckas. Så länge lönsamheten är god är det i regel inga problem men försämras lönsamheten så kan det fort bli knapert. Bolag med slimmad balansräkning har svårare att hålla ut under tuffa marknadsförhållanden samt kan ej heller kanske ha råd med att göra förvärv för att växa ytterligare.
Politisk risk - Bolag verkar i en politisk kontext. Politiska beslut ändrar de förhållanden som bolagen verkar i. Den politiska riken anser högre i vissa delar av världen samt i vissa, mer politiskt reglerade, branscher.
Ränterisk - Räntans rörelser påverkar inte bara lånevillkor för bolagen utan också populariteten på aktieplaceringar och obligationer. En låg ränta gynnar bolag som har en hög finansiell hävstång men ändras ränteläget så blir läget annorlunda. Det i kombination med att placerare drar undan kapital från marknaden när räntan eventuell höjs kan skapa dubbla negativa effekter.
Valutarisk - Valutor lever också sina egna liv och påverkar, inte minst många av de svenska exportbolagen, resultaten stort. Vad som synes vara resultatförbättringar kan i mångt och mycket vara valutaeffekter, som kan slå åt båda hållen.
Likviditetsrisk - Finns i mindre bolag, främst på mindre listor. Märks ofta inte av alls när allt rullar på, men i tider av oro kan likviditetsrisken bli påtaglig.
Övertro till sin egen förmåga- De flesta människor anser sig vara bättre än genomsnittet på mycket t.ex. bilkörning. Det är naturligtvis bra ur ett psykologiskt perspektiv att ha god tilltro till sig själv. Det stärker den mentala hälsan, men man löper alltid risken att man faktiskt inte är så duktig som man tror.
Påverkan från andra - Vi människor är i grunden väldigt sociala människor. Vår överlevnad och framgång genom historien bygger på detta. I grunden vill vi gärna anpassa oss till andra. Vi påverkas mycket lättare än vad vi tror av andras göranden och andras åsikter. Ofta omedvetet. Det som andra är välvilligt inställt till blir vi lättare välvilligt inställt till och vice versa.
Otur - Ibland har vi tur, ibland otur. Alla som nått framgång säger sig ha jobbat hårt. Det ligger i sakens natur (och i den mentala profilen), men hårt arbete alena räcker inte. Långt därifrån. Man löper alltid den enkla risken att helt enkelt ha otur.
En bra riskhanterare har en plan, eller i alla fall föreställning, om hur han eller hon hanterar de ovanstående riskerna. En del risker är väldigt påtagliga för en del. En del risker ignoreras.
Hur ser du på det här med olika sorters risker?
Kursrisk - Risken att kursen inte rör sig som du vill. Kurser går upp och kurser går ned. Ibland av förklarliga skäl och ibland av oförklarliga. På kort sikt är det utbud och efterfrågan som driver kurser, påhejad av marknadspsykologi. Teknisk analys används ofta för att försöka bedöma hur kurserna kommer att röra sig.
Verksamhetsrisk - Alla affärsverksamheter bär en risk på att verksamheten inte kommer utveckla sig som förväntat. Det kan bero på försämrad konjunktur, hårdnande konkurrens som äter upp marginalerna. misslyckade produktplaceringar m.m. Verksamhetsrisken brukar vara högre i konjunkturkänsliga bolag med stora fasta kostnader och mindre i bolag med löpande stabila intäkter.
Finansiell risk - Bolag använder i regel lånade pengar i mindre eller högre grad. Ett företag med stora skulder har en hög finansiell risk. Lån ska betalas tillbaka, räntekostnader behöver täckas. Så länge lönsamheten är god är det i regel inga problem men försämras lönsamheten så kan det fort bli knapert. Bolag med slimmad balansräkning har svårare att hålla ut under tuffa marknadsförhållanden samt kan ej heller kanske ha råd med att göra förvärv för att växa ytterligare.
Politisk risk - Bolag verkar i en politisk kontext. Politiska beslut ändrar de förhållanden som bolagen verkar i. Den politiska riken anser högre i vissa delar av världen samt i vissa, mer politiskt reglerade, branscher.
Ränterisk - Räntans rörelser påverkar inte bara lånevillkor för bolagen utan också populariteten på aktieplaceringar och obligationer. En låg ränta gynnar bolag som har en hög finansiell hävstång men ändras ränteläget så blir läget annorlunda. Det i kombination med att placerare drar undan kapital från marknaden när räntan eventuell höjs kan skapa dubbla negativa effekter.
Valutarisk - Valutor lever också sina egna liv och påverkar, inte minst många av de svenska exportbolagen, resultaten stort. Vad som synes vara resultatförbättringar kan i mångt och mycket vara valutaeffekter, som kan slå åt båda hållen.
Likviditetsrisk - Finns i mindre bolag, främst på mindre listor. Märks ofta inte av alls när allt rullar på, men i tider av oro kan likviditetsrisken bli påtaglig.
Övertro till sin egen förmåga- De flesta människor anser sig vara bättre än genomsnittet på mycket t.ex. bilkörning. Det är naturligtvis bra ur ett psykologiskt perspektiv att ha god tilltro till sig själv. Det stärker den mentala hälsan, men man löper alltid risken att man faktiskt inte är så duktig som man tror.
Påverkan från andra - Vi människor är i grunden väldigt sociala människor. Vår överlevnad och framgång genom historien bygger på detta. I grunden vill vi gärna anpassa oss till andra. Vi påverkas mycket lättare än vad vi tror av andras göranden och andras åsikter. Ofta omedvetet. Det som andra är välvilligt inställt till blir vi lättare välvilligt inställt till och vice versa.
Otur - Ibland har vi tur, ibland otur. Alla som nått framgång säger sig ha jobbat hårt. Det ligger i sakens natur (och i den mentala profilen), men hårt arbete alena räcker inte. Långt därifrån. Man löper alltid den enkla risken att helt enkelt ha otur.
En bra riskhanterare har en plan, eller i alla fall föreställning, om hur han eller hon hanterar de ovanstående riskerna. En del risker är väldigt påtagliga för en del. En del risker ignoreras.
Hur ser du på det här med olika sorters risker?
söndag 26 juli 2015
Rapporter
Konglomeratet United Technologies säljer helikoptertillverkaren Sikorsky till Lockheed Martin för 9 miljarder usd. Sikorsky omsätter ca 7,5 miljarder usd och blir troligen ett fint tillskott till LMT som i nuläget omsätter ca 46 miljarder usd. För UTXs del motsvarar Sikorsky ca 1/10 av deras verksamhet. UTX omsättter ca 65 miljarder årligen men Sikorsky-delen har något lägre marginaler än resterande delar (Ofta runt ca 10%)
Personligen kan jag tycka det vara synd. Speciellt när UTXs ledning säger att pengarna främst ska användas till aktieåterköp. Jag vill ju hellre att verksamheter växer och förvärvar än avyttrar. I alla fall investerar pengar från eventuella försäljningar i att växa på andra områden.
Priset tycker jag vare sig är dyrt eller billigt för Sikorsky så något överpris så som Fortum t.ex. lyckats få för sina nät talar vi inte heller om.Som sagt, något besviken. Det man kan göra när det vankas aktieåterköp är att hoppas att UTXs aktiekurs sjunker och blir så lågt som möjligt för en tid framöver.
I stora drag ser UTXs verksamhet ut så som följer (exklusive Sikorsky):
Hisstillverkaren Otis som omsätter ca 13 miljarder usd och med en rörelsemarginal på ca 20% (21).
UTC Climate, Controll & Security som omsätter ca 17 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
Flygmotortillverkaren Pratt % Whitney som omsätter ca 15 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 14% (13)
UTC Aerospace som omsätter ca 14 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
UTX prognostiserar sin vinst till att bli strax över 6 usd/aktie. Nuvarande kurs är 99 usd/aktie vilket ger en direktavkastning på 2,5% och ett P/S (exklusive Sikorsky) på ca 1,5.
Tydligen verkar peak-bygg i Kina passerats också vilket påverkar orderingång för t.ex. Otis. Alla de stora hisstillverkarna har ju mycket av verksamheten, samt har gynnats under ett decennium, av Kinas byggboom.
En av konkurrenterna är finska Kone. Bolaget visade sig vara riktigt intressant då jag kikade på det 2012: Analys av Kone men det blev aldrig något lämpligt tillfälle att köpa in sig. Därefter köpte ju Industrivärden en andel så då fick jag ju en indirekt exponering. Dock avyttrad Industrivärden Kone nyligen om jag förstått saken rätt.
Medan amerikanska bolag med stor export missgynnats av valutaeffekter på sista tiden så har svenska och europeiska bolag i huvudsak gynnats, så även Kone.
Kone omsätter ca 8 miljarder usd och har en rörelsemarginal på ca 14% (14). M.a.o. något mindre än Otis med något lägre marginaler. Kone är hur som helst till synes välskött men eftersom det här med hissar liknar mångt och mycket en oligopolbransch så förväntas makroutvecklingen inom bygg (inte minst i Asien) påverka alla aktörer någorlunda lika.
Vinst per aktie är i nuläget 1,46 euro. Priset per aktie ca 37 euro. P/S ca 2,6. Som vanligt är fortsatt succe för Kone redan inprisat. Ingen gratislunch där heller m.a.o.
När vi ändå är på bygg låt oss fortsätta med Skanska.
Enligt Q2 2015 rapporten är rullande 12 månaders vinst nu 10,48 kr/aktie. Det rullar m.a.o. på bra, inte minst inom bostadsförsäljningen. 1/3 fler bostäder såldes (totalt ca 2200) detta halvåret än 2014 första halvår (ca 1500). Rörelsemarginalen inom bostadsutveckling närmar sig 10% (8%). Ca 4900 nya bostäder är på gång varav majoriteten redan är sålda.
Grattis alla nyinflyttade, men framförallt grattis alla aktieägare i Skanska.
Kursen just nu är ca 180 kr/aktie vilket betyder att Mr Market anser att många, många fler kommer flytta in i nyproducerade bostäder samt betala en rundlig slant för det.
Ett bolag med viss byggexponering som inte rosas av Mr Market är annars maskintillverkaren Caterpillar. Caterpillar kämpar ju också med en stark dollar samt nedgång i byggandet i Kina och Latinamerika. Sedan 2012 har motsvarande ca 1/10 av arbetsstyrkan fått gå. Caterpillar är m.a.o. inte inne i toppen på sin konjunkturcykel, tvärt om. Man är inne i fasen där nedskärningar och kostnadskontroll är prio nummer ett.
Jag som gillar att köpa bolag som har en viss cykalitet men inne (och prissatta därefter) i den negativa fasen anser därför att Caterpillar är mer intressant än t.ex. Skanska i nuläget.
Caterpillars aktie kostar nu ca 76 usd och förväntad vinst ligger runt ca 5 usd/aktie. En nedgång från 2014 års 5,88 usd/aktie. Över en konjunkturcykel bör CAT kunna hålla ca 10% rörelsemarginal i medel. P/S just nu är ca 0,9. Direktavkastningen ligger på 4%.
Personligen kan jag tycka det vara synd. Speciellt när UTXs ledning säger att pengarna främst ska användas till aktieåterköp. Jag vill ju hellre att verksamheter växer och förvärvar än avyttrar. I alla fall investerar pengar från eventuella försäljningar i att växa på andra områden.
Priset tycker jag vare sig är dyrt eller billigt för Sikorsky så något överpris så som Fortum t.ex. lyckats få för sina nät talar vi inte heller om.Som sagt, något besviken. Det man kan göra när det vankas aktieåterköp är att hoppas att UTXs aktiekurs sjunker och blir så lågt som möjligt för en tid framöver.
I stora drag ser UTXs verksamhet ut så som följer (exklusive Sikorsky):
Hisstillverkaren Otis som omsätter ca 13 miljarder usd och med en rörelsemarginal på ca 20% (21).
UTC Climate, Controll & Security som omsätter ca 17 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
Flygmotortillverkaren Pratt % Whitney som omsätter ca 15 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 14% (13)
UTC Aerospace som omsätter ca 14 miljarder usd med en rörelsemarginal på ca 17% (15)
UTX prognostiserar sin vinst till att bli strax över 6 usd/aktie. Nuvarande kurs är 99 usd/aktie vilket ger en direktavkastning på 2,5% och ett P/S (exklusive Sikorsky) på ca 1,5.
Tydligen verkar peak-bygg i Kina passerats också vilket påverkar orderingång för t.ex. Otis. Alla de stora hisstillverkarna har ju mycket av verksamheten, samt har gynnats under ett decennium, av Kinas byggboom.
En av konkurrenterna är finska Kone. Bolaget visade sig vara riktigt intressant då jag kikade på det 2012: Analys av Kone men det blev aldrig något lämpligt tillfälle att köpa in sig. Därefter köpte ju Industrivärden en andel så då fick jag ju en indirekt exponering. Dock avyttrad Industrivärden Kone nyligen om jag förstått saken rätt.
Medan amerikanska bolag med stor export missgynnats av valutaeffekter på sista tiden så har svenska och europeiska bolag i huvudsak gynnats, så även Kone.
Kone omsätter ca 8 miljarder usd och har en rörelsemarginal på ca 14% (14). M.a.o. något mindre än Otis med något lägre marginaler. Kone är hur som helst till synes välskött men eftersom det här med hissar liknar mångt och mycket en oligopolbransch så förväntas makroutvecklingen inom bygg (inte minst i Asien) påverka alla aktörer någorlunda lika.
Vinst per aktie är i nuläget 1,46 euro. Priset per aktie ca 37 euro. P/S ca 2,6. Som vanligt är fortsatt succe för Kone redan inprisat. Ingen gratislunch där heller m.a.o.
När vi ändå är på bygg låt oss fortsätta med Skanska.
Enligt Q2 2015 rapporten är rullande 12 månaders vinst nu 10,48 kr/aktie. Det rullar m.a.o. på bra, inte minst inom bostadsförsäljningen. 1/3 fler bostäder såldes (totalt ca 2200) detta halvåret än 2014 första halvår (ca 1500). Rörelsemarginalen inom bostadsutveckling närmar sig 10% (8%). Ca 4900 nya bostäder är på gång varav majoriteten redan är sålda.
Grattis alla nyinflyttade, men framförallt grattis alla aktieägare i Skanska.
Kursen just nu är ca 180 kr/aktie vilket betyder att Mr Market anser att många, många fler kommer flytta in i nyproducerade bostäder samt betala en rundlig slant för det.
Ett bolag med viss byggexponering som inte rosas av Mr Market är annars maskintillverkaren Caterpillar. Caterpillar kämpar ju också med en stark dollar samt nedgång i byggandet i Kina och Latinamerika. Sedan 2012 har motsvarande ca 1/10 av arbetsstyrkan fått gå. Caterpillar är m.a.o. inte inne i toppen på sin konjunkturcykel, tvärt om. Man är inne i fasen där nedskärningar och kostnadskontroll är prio nummer ett.
Jag som gillar att köpa bolag som har en viss cykalitet men inne (och prissatta därefter) i den negativa fasen anser därför att Caterpillar är mer intressant än t.ex. Skanska i nuläget.
Caterpillars aktie kostar nu ca 76 usd och förväntad vinst ligger runt ca 5 usd/aktie. En nedgång från 2014 års 5,88 usd/aktie. Över en konjunkturcykel bör CAT kunna hålla ca 10% rörelsemarginal i medel. P/S just nu är ca 0,9. Direktavkastningen ligger på 4%.
lördag 25 juli 2015
Nyss hemkommen
Nyss hemkommen från ännu en semestertur. Denna gång var vädrets makter vänligare och erbjöd soligare dagar vilket gjorde fisket längst med Bottenviken mer njutbart. Liksom allt annat som hör avkoppling till.
Jag har i princip släppt allt som relaterar till nyhetsbevakning, rapportbevakning och börsbevakning under dessa veckor. Det blir väl till att uppdatera sig något under de kommande dagarna även om att skapa distans till saker och ting också har en egennytta.
Bland det första jag ska göra är i alla fall att lyssna på några poddar. Eloge än en gång till Börspodden för att de har intressanta intervjuobjekt. I avsnitt 100 gästas de av 4020. Jag fick också ett tips om UAPodden, med koppling till Unga Aktiespararna. Har ännu inte lyssnat men ska. Ser också att Avanza listat en mängd finanspoddar, här: Podcasttips.
Därefter blir det nog några rapportläsningar.
Tyvärr har det inte blivit någon läsning av investeringslitteratur hittills under sommaren. Annars brukar ju sommarhalvåret lämpa sig bra till det. Kanske blir något under kommande mörka höstkvällar istället. Bokhyllan är i alla fall inte tom. Böcker som redan finns och inspirerat mig finns listade här: Bokhyllan
Ha det gott så länge så får vi hoppas det blir ett lite mer aktierelaterat inlägg lite längre fram.
Jag har i princip släppt allt som relaterar till nyhetsbevakning, rapportbevakning och börsbevakning under dessa veckor. Det blir väl till att uppdatera sig något under de kommande dagarna även om att skapa distans till saker och ting också har en egennytta.
Bland det första jag ska göra är i alla fall att lyssna på några poddar. Eloge än en gång till Börspodden för att de har intressanta intervjuobjekt. I avsnitt 100 gästas de av 4020. Jag fick också ett tips om UAPodden, med koppling till Unga Aktiespararna. Har ännu inte lyssnat men ska. Ser också att Avanza listat en mängd finanspoddar, här: Podcasttips.
Därefter blir det nog några rapportläsningar.
Tyvärr har det inte blivit någon läsning av investeringslitteratur hittills under sommaren. Annars brukar ju sommarhalvåret lämpa sig bra till det. Kanske blir något under kommande mörka höstkvällar istället. Bokhyllan är i alla fall inte tom. Böcker som redan finns och inspirerat mig finns listade här: Bokhyllan
Ha det gott så länge så får vi hoppas det blir ett lite mer aktierelaterat inlägg lite längre fram.
lördag 11 juli 2015
Det blåser kallt på toppen
Efter ett par dagar i norska och svenska fjäll så visar det sig att civilisationen ännu står kvar vilket möjliggör ett kort blogginlägg. Det har väl inte varit de mest vältajmade dagarna att vandra i fjällen då det minst sagt har varit både regnigt som blåsigt. Inte minst har vinden friskat i ordentligt på topparna.
Det är dock bara att trycka ned toppluvan ännu hårdare och traska på.Att väder växlar är ju ingen nyhet. Ibland är det solsken, ibland regn. Ibland är det ljumma sommarvindar, ibland kalla vindpinade. Är man bara mentalt som utrustningsmässigt förbered för att väder kan växla så brukar det gå bra. Ibland passeras toppar, ibland passeras dalar.
På samma sätt är det med mycket annat här i världen. Inte minst på börsen. "Vädret" växlar, men är man mentalt och utrustningsmässigt förberedd på det så brukar det gå bra. Både över toppar och genom dalgångar.
Det är dock bara att trycka ned toppluvan ännu hårdare och traska på.Att väder växlar är ju ingen nyhet. Ibland är det solsken, ibland regn. Ibland är det ljumma sommarvindar, ibland kalla vindpinade. Är man bara mentalt som utrustningsmässigt förbered för att väder kan växla så brukar det gå bra. Ibland passeras toppar, ibland passeras dalar.
På samma sätt är det med mycket annat här i världen. Inte minst på börsen. "Vädret" växlar, men är man mentalt och utrustningsmässigt förberedd på det så brukar det gå bra. Både över toppar och genom dalgångar.
torsdag 2 juli 2015
Hur agerar jag på en turbulent börs?
Många kan ju ställa sig frågan hur man ska agarea på en turbulent börs. Det svänger ju ofta en del då vi får dagar som de nu senast kring Greklands-situationen.
Jag har naturligtvis inga svar på hur man SKA agera, men däremot så har jag i alla fall så pass mycket kännedom om mig själv och sett liknande situationer så pass många gånger förut att jag redan vet på förhand hör JAG bör agera.
Jag sitter ganska still.
Dessa "nyheter" rör egentligen inte de bolag jag i regel är intresserad av eller har i portföljen. Extremt få bolag berörs egentligen av detta "brus". Jag har inga hävstångsprodukter eller liknande, kopplade till något index någonstans. Jag har inga blanka-positioner.
Jag har enbart andelar i tillgångar (aktier) som jag tror mig se kommer ge mig framtida avkastning i form av utdelningar och värdeökning.
Jag köper dessa andelar när jag bedömer att de är ok prissatta.
I stunder som dessa så ökar chansen att de blir ok prissatta. I alla fall är det vad min förhoppning blir. Inte minst då de flesta tillgångarna (aktierna) som är värda att äga upplevs som dyra.
Stunder som dessa återkommer i stort sett årligen. Den första Greklands-spektaklet i Maj 2010 gav ju drygt 11% "ras" på Stockholmsbörsen på fyra dagar. Är det inte Grekland så inträffar alltid något annat. Ta t.e.x. USAs-budget-spektakel och sänkta kreditbetyg sensommaren 2011. Tidigare det året hade Japan den tragiska Fukushima-katastrofen. Nordafrika såg starten på den s.k. Arabiska våren. Ja det händer alltid något någonstans som för börsen att röra sig nedåt ibland.
Det udda i sammanhanget är att när börsen gör 2-4% skutt uppåt så händer inget. Då klappar alla sig själva på ryggen för att man varit duktig på att investera, men när det rör sig med samma hastighet nedåt. Ja då är det plötsligt katastrof-rubriker på löpsedarna och "sammanbrottet" måste naturligtvis vara någons fel. Någon annans fel.
Hur som helst. Hur agerar jag då. Jo jag kollar min "köplista" lite extra noga utifall Mr Markets utbudspris börjar matcha mitt pris som jag är villig att betala. Jag har också en prioriteringsordning. De bolag av högst bedöms kvalitet är de som är mest åtråvärda.
De av lägre kvalite väntar jag i regel med. Bolag av lägre kvalite är det lättare att köpa under "normala" förutsättningar om man så vill. Bolag av mycket god kvalite har man sällan i skottläge. Därför är det de, om läge uppstår, jag köper allra helst. De bolag av mycket god kvalitet kan jag också tillåta mig själv ha en större procentuell andel av i portföljen. Därför ökar jag allra helst i dem.
Hur agerar du?
Jag har naturligtvis inga svar på hur man SKA agera, men däremot så har jag i alla fall så pass mycket kännedom om mig själv och sett liknande situationer så pass många gånger förut att jag redan vet på förhand hör JAG bör agera.
Jag sitter ganska still.
Dessa "nyheter" rör egentligen inte de bolag jag i regel är intresserad av eller har i portföljen. Extremt få bolag berörs egentligen av detta "brus". Jag har inga hävstångsprodukter eller liknande, kopplade till något index någonstans. Jag har inga blanka-positioner.
Jag har enbart andelar i tillgångar (aktier) som jag tror mig se kommer ge mig framtida avkastning i form av utdelningar och värdeökning.
Jag köper dessa andelar när jag bedömer att de är ok prissatta.
I stunder som dessa så ökar chansen att de blir ok prissatta. I alla fall är det vad min förhoppning blir. Inte minst då de flesta tillgångarna (aktierna) som är värda att äga upplevs som dyra.
Stunder som dessa återkommer i stort sett årligen. Den första Greklands-spektaklet i Maj 2010 gav ju drygt 11% "ras" på Stockholmsbörsen på fyra dagar. Är det inte Grekland så inträffar alltid något annat. Ta t.e.x. USAs-budget-spektakel och sänkta kreditbetyg sensommaren 2011. Tidigare det året hade Japan den tragiska Fukushima-katastrofen. Nordafrika såg starten på den s.k. Arabiska våren. Ja det händer alltid något någonstans som för börsen att röra sig nedåt ibland.
Det udda i sammanhanget är att när börsen gör 2-4% skutt uppåt så händer inget. Då klappar alla sig själva på ryggen för att man varit duktig på att investera, men när det rör sig med samma hastighet nedåt. Ja då är det plötsligt katastrof-rubriker på löpsedarna och "sammanbrottet" måste naturligtvis vara någons fel. Någon annans fel.
Hur som helst. Hur agerar jag då. Jo jag kollar min "köplista" lite extra noga utifall Mr Markets utbudspris börjar matcha mitt pris som jag är villig att betala. Jag har också en prioriteringsordning. De bolag av högst bedöms kvalitet är de som är mest åtråvärda.
De av lägre kvalite väntar jag i regel med. Bolag av lägre kvalite är det lättare att köpa under "normala" förutsättningar om man så vill. Bolag av mycket god kvalite har man sällan i skottläge. Därför är det de, om läge uppstår, jag köper allra helst. De bolag av mycket god kvalitet kan jag också tillåta mig själv ha en större procentuell andel av i portföljen. Därför ökar jag allra helst i dem.
Hur agerar du?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)