Nu är det drygt ett år sedan jag senast tog en närmre titt på Lundbergs i ett försök att sätta ett motiverat bevakningspris.
Lundbergs substansvärde sköt ju i höjden tack vare höjda kurser på börsbolagen, men i Lundbergsfall så har jag tidigare försökt beräkna ett rimligt värde för var och ett av innehaven. Detta ska jag nu göra igen.
Multiplicera bedömt värde med det antalet aktier som Lundbergs äger för att sedan dividera med antalet utstående Lundbergs-aktier. Därtill drar jag av lämplig "rabatt". Som synes gott om utrymme att göra fel, men summan av delarna anser jag i alla fall kunna bli någorlunda så rättvisande.
Så hur ser en sådan sammanställning ut nu?
Handelsbanken 275 kr x 12,5 milj /124 milj = 28 kr
Holmen 220 kr x 27,6 milj/ 124 milj = 50 kr
Hufvudstaden 80 kr x 93,4 milj/ 124 milj = 60 kr
Husqvarna 40 kr x 43,3 milj/ 124 milj = 14 kr
Industrivärden 130 kr x 50 milj/ 124 milj = 52 kr
Indutrade 240 kr x 9,5 milj/ 124 milj = 18 kr
Sandvik 70 kr x 30 milj/ 124 milj = 17 kr
Skanska 110 kr x 16,1 milj/ 124 milj = 14 kr
Icke noterade fastigheter 9722 milj kr / 124 milj = 78 kr
Någon kanske noterar att "värdet" på innehaven ovan något överstiger mina egna"bevakningspriser". Det är för att jag har gärna har lite extra marginal när det kommer till själva köpen. Bevakningspriserna får gärna ligga lite under bedömt "värde".
Total summan blir i alla fall 331 kr. Nu vill man ju sällan köpa en korg av bolag utan att man får dem till rabatt på något sätt. Lundbergs handlas historiskt till ca 20% rabatt i genomsnitt. En fullt godtagbar rabatt. 331 x 0,8 = 265 kr
I bevakningslistan kommer jag härnäst justera ned den siffran något enbart för att få lite extra säkerhetsmarginal.
Sålunda har jag här försökt konservativt värdera vart och ett av innehaven i Lundbergs, applicera en rabatt på det samt slutligen ha en liten extra säkerhetsmarginal.
Hur bedömer du värdet av Lundbergs?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
torsdag 9 oktober 2014
måndag 6 oktober 2014
Rocket Internet och Zalando
Rocket Internet och Zalando börsnoterades nyligen båda två. Båda är ju viktiga innehav av Kinneviks onlineportfölj. Även om jag inte köpt Kinnevik-aktier på mycket länge så har jag heller inte avyttrat några. De har hängt med i portföljen.
Rocket Internets noteringspris blev 42,50 euro per aktie. Kinnevik äger efter noteringen ca 14%. För Kinnevik motsvarade det ett värde på sitt innehav 8,5 miljarder kr (ca 30 kr/Kinnevik-aktie) Nuvarande kurs för Rocket internet finnes här: Rocket Internet
Zalando prissattes till 21,50 euro/aktie. Kinnevik äger ca 32% vilket motsvarar ett värde om 15,5 miljarder kr (ca 55 kr/Kinnevik-aktie). Nuvarande kurs för Zalando finnes här: Zalando
Noteringarna har dock inte gjort att värdet på Kinnevik-aktien stigit i höjden, tvärt om. Både Rocket Internet och Zalando handlas idag något billigare än vad de noterades för. RKET ligger på ca 36 euro och ZAL på ca 19 euro.
Jag kan inte värdera de verksamheterna. Därav har Kinnevik alltid bara varit intressant för mig då man kunnat köpa Kinnevik till ett pris som motsvarar ett rimligt pris för de andra vinstgivande verksamheterna och fått resten "gratis". Jag tänker fortfarande så.
Därav ligger Kinnevik kvar i "byrålådan". Jag "tradar" inte om jag kan undvika det, utan köper bolag som ser attraktiva ut för stunden sedan hoppas jag få anledning att hålla dem länge.
Rocket Internets noteringspris blev 42,50 euro per aktie. Kinnevik äger efter noteringen ca 14%. För Kinnevik motsvarade det ett värde på sitt innehav 8,5 miljarder kr (ca 30 kr/Kinnevik-aktie) Nuvarande kurs för Rocket internet finnes här: Rocket Internet
Zalando prissattes till 21,50 euro/aktie. Kinnevik äger ca 32% vilket motsvarar ett värde om 15,5 miljarder kr (ca 55 kr/Kinnevik-aktie). Nuvarande kurs för Zalando finnes här: Zalando
Noteringarna har dock inte gjort att värdet på Kinnevik-aktien stigit i höjden, tvärt om. Både Rocket Internet och Zalando handlas idag något billigare än vad de noterades för. RKET ligger på ca 36 euro och ZAL på ca 19 euro.
Jag kan inte värdera de verksamheterna. Därav har Kinnevik alltid bara varit intressant för mig då man kunnat köpa Kinnevik till ett pris som motsvarar ett rimligt pris för de andra vinstgivande verksamheterna och fått resten "gratis". Jag tänker fortfarande så.
Därav ligger Kinnevik kvar i "byrålådan". Jag "tradar" inte om jag kan undvika det, utan köper bolag som ser attraktiva ut för stunden sedan hoppas jag få anledning att hålla dem länge.
lördag 4 oktober 2014
tisdag 23 september 2014
Noteringar kring det senaste nyhetsflödet
Samtidigt som nyhetsflödet skickar den ena impulsen efter den andra mot en så lunkar livet på i sakta mak. Perioder av lite mer arbete och stresspåslag varvas med perioder av lite lugnare tempo och familjestunder. Det känns i alla fall rimligt att göra en bloggnotering kring diverse "nyheter".
Det har varit val.Valrörelsen är alltid intressant. Det är då flest människor känner ett politiskt engagemang. Det tar fram både goda som dåliga sidor ibland, men intressant är det i alla fall. Till skillnad från en del andra i bekantskapskretsen så hyser jag inget direkt politikerförakt. Tvärt om kan jag tycka att engagera sig i politik är ett sätt att ta och visa ansvar. Ta ansvar för att vilja driva samhällsutveckling i vilken riktning det nu må vara. Att stå vid sidlinjen och bara tycka och knyta näven mot de man anser göra fel tycker jag är mindre konstruktivt. Vi behöver inte färre människor med politiskt engagemang, tvärt om. Vi behöver fler.
Val är dock någonting återkommande och ur investeringssynpunkt bör det inte överraska mer än vad förutsägbara underhållskostnader gör på ett fordon. Partikelfilter på en ny dieselbil t.ex. är något som man förr eller senare behöver byta. Saker byts ut ibland. Det är inget oväntat.
Inwido närmar sig en börsnotering. Ratos får utstå en del spe över att man säljer ut sina innehav och köper "dåliga". Tycker man det är konstigt så har man nog inte förstått själva affärsiden och bör definitivt hålla sig borta. Om du har en affärsverksamhet som går ut på att köpa begagnade bilar och rusta upp dem för att kränga dem på nytt så är det väl inte så konstigt att man säljer sina finaste bilar och köper upp renoveringsobjekt? Vill man inte vara delägare av en sådan rörelse så ska man låta bli. Ratos kurs är just nu på ca 53 kr.
Yara stiger på rykten om samgående med amerikanska CF. Jag har inte satt mig in i hur det skulle påverka Yaras aktieägare eller hur pass verklighetsförankrat det kan vara utan noterar bara att kursen stigit till ca 335 nok nu.
Alibaba noterades. En kinesisk sajt. Kurs ca 90 usd just nu vilket ger ett marknadsvärde på ca 222 miljarder usd. Det är mycket pengar och mer har jag inte egentligen att säga om det.
Deere & Co harvar på. Kurs just nu ca 84 usd. Jag känner ingen större oro över att lantbruksmaskiner inte kommer behövas i framtiden. Hur kursen kommer röra sig vet jag ej heller, men ges tillfälle så kommer jag troligen köpa mer i maklig takt. Dock är jag lite putt på att dollarn börjat "kännas dyr". Ja där ser man hur man mentalt ankrar. Jag vet ju egentligen inte om dollarn kommer kosta 5 eller 10 kr om ett år och huruvida dollarn egentligen är dyr eller ej nu. Valutarörelser är ju som så mycket annat svårt att förutspå. Victoria Silverstedt "Jag investerar i valutor" verkar dock kunna det här med valutor. Jag läste någonstans att hon tidigare i år trodde på uppgång för dollarn. Jag säger grattis Victoria, som dessutom nyss fyllde 40!
Mitt senaste tilläggsköp har annars gjorts i norska Aker. Ett norskt investmentbolag med fokus på olja och hav. Som så mycket annat som verkar på norsk kontinentalsockel så verkar det inte så populärt att äga nu för tiden. Det finns en substansrabatt som är, eller inte är, motiverad beroende på vem man frågar. Kurs just nu är ca 213 nok.
Nynoteringar står som spö i backen. Inwido är ett bolag jag är berörd utav men så har vi ju också Kinneviksägda Zalando. Intresset sägs vara stort, så stort så man överväger ge ut fler aktier. Ja vi får se var allt detta månde sluta. Prisintervallet är i alla fall satt till mellan 18-22,50 euro och introduktionen är planerad till 1:a oktober.
Is på rutorna. Ja, jag har fått börja skrapa is från rutorna på morgonen. Slut på nyhetsflödet för denna gång.
Det har varit val.Valrörelsen är alltid intressant. Det är då flest människor känner ett politiskt engagemang. Det tar fram både goda som dåliga sidor ibland, men intressant är det i alla fall. Till skillnad från en del andra i bekantskapskretsen så hyser jag inget direkt politikerförakt. Tvärt om kan jag tycka att engagera sig i politik är ett sätt att ta och visa ansvar. Ta ansvar för att vilja driva samhällsutveckling i vilken riktning det nu må vara. Att stå vid sidlinjen och bara tycka och knyta näven mot de man anser göra fel tycker jag är mindre konstruktivt. Vi behöver inte färre människor med politiskt engagemang, tvärt om. Vi behöver fler.
Val är dock någonting återkommande och ur investeringssynpunkt bör det inte överraska mer än vad förutsägbara underhållskostnader gör på ett fordon. Partikelfilter på en ny dieselbil t.ex. är något som man förr eller senare behöver byta. Saker byts ut ibland. Det är inget oväntat.
Inwido närmar sig en börsnotering. Ratos får utstå en del spe över att man säljer ut sina innehav och köper "dåliga". Tycker man det är konstigt så har man nog inte förstått själva affärsiden och bör definitivt hålla sig borta. Om du har en affärsverksamhet som går ut på att köpa begagnade bilar och rusta upp dem för att kränga dem på nytt så är det väl inte så konstigt att man säljer sina finaste bilar och köper upp renoveringsobjekt? Vill man inte vara delägare av en sådan rörelse så ska man låta bli. Ratos kurs är just nu på ca 53 kr.
Yara stiger på rykten om samgående med amerikanska CF. Jag har inte satt mig in i hur det skulle påverka Yaras aktieägare eller hur pass verklighetsförankrat det kan vara utan noterar bara att kursen stigit till ca 335 nok nu.
Alibaba noterades. En kinesisk sajt. Kurs ca 90 usd just nu vilket ger ett marknadsvärde på ca 222 miljarder usd. Det är mycket pengar och mer har jag inte egentligen att säga om det.
Deere & Co harvar på. Kurs just nu ca 84 usd. Jag känner ingen större oro över att lantbruksmaskiner inte kommer behövas i framtiden. Hur kursen kommer röra sig vet jag ej heller, men ges tillfälle så kommer jag troligen köpa mer i maklig takt. Dock är jag lite putt på att dollarn börjat "kännas dyr". Ja där ser man hur man mentalt ankrar. Jag vet ju egentligen inte om dollarn kommer kosta 5 eller 10 kr om ett år och huruvida dollarn egentligen är dyr eller ej nu. Valutarörelser är ju som så mycket annat svårt att förutspå. Victoria Silverstedt "Jag investerar i valutor" verkar dock kunna det här med valutor. Jag läste någonstans att hon tidigare i år trodde på uppgång för dollarn. Jag säger grattis Victoria, som dessutom nyss fyllde 40!
Mitt senaste tilläggsköp har annars gjorts i norska Aker. Ett norskt investmentbolag med fokus på olja och hav. Som så mycket annat som verkar på norsk kontinentalsockel så verkar det inte så populärt att äga nu för tiden. Det finns en substansrabatt som är, eller inte är, motiverad beroende på vem man frågar. Kurs just nu är ca 213 nok.
Nynoteringar står som spö i backen. Inwido är ett bolag jag är berörd utav men så har vi ju också Kinneviksägda Zalando. Intresset sägs vara stort, så stort så man överväger ge ut fler aktier. Ja vi får se var allt detta månde sluta. Prisintervallet är i alla fall satt till mellan 18-22,50 euro och introduktionen är planerad till 1:a oktober.
Is på rutorna. Ja, jag har fått börja skrapa is från rutorna på morgonen. Slut på nyhetsflödet för denna gång.
onsdag 17 september 2014
Beta-testat ny screener
Jag har upp varit med och beta-testat en ny screener utvecklad av Tim du Toit. Screenern finns på Quant Investing och inkluderar mer än 22.000 bolag över hela världen. De flesta marknader täcks in från USA till NyaZeeland, Kanada till Malaysia m.fl.
Det finns en mängd parametrar man kan söka på inklusive sådana som F-score. Dessutom finns fördefinierade screening-mallar man kan använda eller så kan man konstruera egna och spara. Vill man t.ex. få fram de bolag i Japan eller Norge med lägst P/B och högst F-score så går det.
Jag ska återkomma mer till den här screenern längre fram, men ville bara tipsa lite om den först ifall någon annan är intresserad.
Vilka screeners brukar du använda?
Vilka värden/parametrar brukar du fylla i/använda?
Det finns en mängd parametrar man kan söka på inklusive sådana som F-score. Dessutom finns fördefinierade screening-mallar man kan använda eller så kan man konstruera egna och spara. Vill man t.ex. få fram de bolag i Japan eller Norge med lägst P/B och högst F-score så går det.
Jag ska återkomma mer till den här screenern längre fram, men ville bara tipsa lite om den först ifall någon annan är intresserad.
Vilka screeners brukar du använda?
Vilka värden/parametrar brukar du fylla i/använda?
fredag 12 september 2014
Kvinnliga investerare - Sonia Gardner
Tänkte för variationens skull lyfta fram en hedgefond förvaltare också, Sonia Gardner.
Sonia Gardner är född i Marocko men emigrerade till USA på 60-talet som fyraåring tillsammans med sin familj.
Sonia läste senare Filosofi i Boston som hon också tog examen i och enligt henne så hjälper det henne vid investeringsbeslut. "It teaches you to think logically, evaluate arguments, to be critical and open to new ideas".
Hon och hennes bror, Marc Lasry, startade upp verksamhet tillsammans och de båda har nu riskkapital/hedge-fonden Avenue Capital.
Avenue Capital investerar i vad man säger "good companies with bad balance sheets". Bolag med goda affärsförutsättningar och positivt kassaflöde men vars finansiella ställning är under press.
Man fokuserar gärna på diverse skuldförbindelser, letar tillfällen bland bolag på väg att gå bankrupt, som ska likvideras eller reorganiseras.
Även turnarounds kan vara av intresse. Hög direktavkastning eftersträvas också vilket man i regel får eftersom det är dylika skuldförbindelser och situationer man gärna går in i.
Avenue Income Credit Strategies är ett exempel på en closed-end fond som Avenue Capital förvaltar (Ticker: ACP)
Sonia Gardner hyllas ofta som en av de mest framgångsrika kvinnliga hedge-fondförvaltarna. Hennes strategi kan jag dock känna vara svår att kopiera då det mycket handlar om att gå in i riktigt risiga bolag och spela på att även om många går dåligt så kommer flera gå riktigt bra. Så bra att det kompenserar för de andra med råge.
Några tankar om Sonia Gardner och hedge fonder?
Sonia Gardner är född i Marocko men emigrerade till USA på 60-talet som fyraåring tillsammans med sin familj.
Sonia läste senare Filosofi i Boston som hon också tog examen i och enligt henne så hjälper det henne vid investeringsbeslut. "It teaches you to think logically, evaluate arguments, to be critical and open to new ideas".
Hon och hennes bror, Marc Lasry, startade upp verksamhet tillsammans och de båda har nu riskkapital/hedge-fonden Avenue Capital.
Avenue Capital investerar i vad man säger "good companies with bad balance sheets". Bolag med goda affärsförutsättningar och positivt kassaflöde men vars finansiella ställning är under press.
Man fokuserar gärna på diverse skuldförbindelser, letar tillfällen bland bolag på väg att gå bankrupt, som ska likvideras eller reorganiseras.
Även turnarounds kan vara av intresse. Hög direktavkastning eftersträvas också vilket man i regel får eftersom det är dylika skuldförbindelser och situationer man gärna går in i.
Avenue Income Credit Strategies är ett exempel på en closed-end fond som Avenue Capital förvaltar (Ticker: ACP)
Sonia Gardner hyllas ofta som en av de mest framgångsrika kvinnliga hedge-fondförvaltarna. Hennes strategi kan jag dock känna vara svår att kopiera då det mycket handlar om att gå in i riktigt risiga bolag och spela på att även om många går dåligt så kommer flera gå riktigt bra. Så bra att det kompenserar för de andra med råge.
Några tankar om Sonia Gardner och hedge fonder?
“great
training for any career as it teaches you to think logically, evaluate
arguments, to be critical, and open to new ideas,” adding that “it
covers an array of areas that are necessary skills” for life and
investing. - See more at:
http://www.thehedgefundjournal.com/node/8896#sthash.QIjSvEPG.dpuf
torsdag 4 september 2014
Kvinnliga investerare - Thyra Zerhusen
Tyskfödda Thyra Zerhusen anses av flera som en av de mest framgångsrika kvinnliga investerarna i nutid. Trots det stora fallet under 2008 så har hon de senaste 10 åren presterat över 10% årligen i avkastning i genomsnitt. Hon har under samma period slagit 93% av alla andra fondförvaltare.
Thyra Zerhusen är från början ingenjör, utbildad i Schweiz, men tog även en ekonomexamen i Chicago efter att ha flyttat ihop med sin man som är där ifrån.
När hon efter ekonomutbildningen sökte arbete på en bank så hade hon inte rätt kvalifikationer g för det aktuella jobbet. Dock så skickades hennes jobbansökan vidare till aktieanalysavdelningen som saknade folk. Där fick hon sedan börja. Själv ska hon ha sagt "I had no clue what equity research was."
Thyra Zerhusen investeringsstrategi utgår ifrån att bolagen ska ha starka balansräkningar, erfaren ledning och avsättning för sina produkter/tjänster på en geografiskt spridd marknad.
Hon använder sig av en s.k. bottom-up approach d.v.s. tittar på de enskilda bolagen först och främst och använder en slags screening där en mängd potentiella investeringscase reduceras till ett 40-tal. Ungefär hälften av dem läggs sedan på en bevakningslista och följs mer noggrant.
Fokus är på mid-caps d.v.s. inte de allra största eller minsta bolagen. Bolagen ska gärna uppvisa tillväxt inte minst i omsättningen och nyckeltal så som price to sale (P/S) och price to cash flow (P/CF) används. PE-talet jämförs också gärna med tillväxtspotentialen.
Hon föredrar också bolag som säljer produkter och tjänster som är svåra att avstå ifrån eller som förbättrar effektiviteten/produktiviteten för sina kunder
Thyra Zerhusen uttrycker det också som:
"You find companies that have the ability to grow without much debt and are selling for an attractive price per earnings because they may have missed their estimates by a penny".
"We look for opportunities where you can't use databases to squeeze out ideas."
"We like to find something that's inefficient, or maybe had a problem recently."
Försäljningar sker främst när något mer attraktivt dyker upp. På så sätt innehåller portföljen alltid de bästa ideerna. Inte sällan innehåller portföljen många tech-aktier. Hon gör gärna motvalls mot andra i sina investeringar, köper det andra ratar p.g.a dåliga rapporter. Hon får inte alltid rätt. Det blir fel ibland men sammantaget gör hon fler rätt än fel vilket lett till gott resultat.
Tankar om Thyra Zerhusen och hennes investeringsstrategi?
Thyra Zerhusen är från början ingenjör, utbildad i Schweiz, men tog även en ekonomexamen i Chicago efter att ha flyttat ihop med sin man som är där ifrån.
När hon efter ekonomutbildningen sökte arbete på en bank så hade hon inte rätt kvalifikationer g för det aktuella jobbet. Dock så skickades hennes jobbansökan vidare till aktieanalysavdelningen som saknade folk. Där fick hon sedan börja. Själv ska hon ha sagt "I had no clue what equity research was."
Thyra Zerhusen investeringsstrategi utgår ifrån att bolagen ska ha starka balansräkningar, erfaren ledning och avsättning för sina produkter/tjänster på en geografiskt spridd marknad.
Hon använder sig av en s.k. bottom-up approach d.v.s. tittar på de enskilda bolagen först och främst och använder en slags screening där en mängd potentiella investeringscase reduceras till ett 40-tal. Ungefär hälften av dem läggs sedan på en bevakningslista och följs mer noggrant.
Fokus är på mid-caps d.v.s. inte de allra största eller minsta bolagen. Bolagen ska gärna uppvisa tillväxt inte minst i omsättningen och nyckeltal så som price to sale (P/S) och price to cash flow (P/CF) används. PE-talet jämförs också gärna med tillväxtspotentialen.
Hon föredrar också bolag som säljer produkter och tjänster som är svåra att avstå ifrån eller som förbättrar effektiviteten/produktiviteten för sina kunder
Thyra Zerhusen uttrycker det också som:
"You find companies that have the ability to grow without much debt and are selling for an attractive price per earnings because they may have missed their estimates by a penny".
"We look for opportunities where you can't use databases to squeeze out ideas."
"We like to find something that's inefficient, or maybe had a problem recently."
Försäljningar sker främst när något mer attraktivt dyker upp. På så sätt innehåller portföljen alltid de bästa ideerna. Inte sällan innehåller portföljen många tech-aktier. Hon gör gärna motvalls mot andra i sina investeringar, köper det andra ratar p.g.a dåliga rapporter. Hon får inte alltid rätt. Det blir fel ibland men sammantaget gör hon fler rätt än fel vilket lett till gott resultat.
Tankar om Thyra Zerhusen och hennes investeringsstrategi?
tisdag 2 september 2014
Tisdagstankar
Det är valår i år och valdagen närmar sig med hast. Förtidsröstningen har redan börjat.
"Aktiestinsen" står på Centerns vallista, men annars så brukar han utifrån ett aktieägarperspektiv förespråka Socialdemokraterna. I alla fall när det kommer till aktiernas kursutveckling. "Med dem vid makten brukar det bli inflation. Då stiger aktiekurserna."
En betraktelse som även verkar bekräftas av andra. Enligt Söderberg & Partners har börsen tydligen gett en avkastning om 15,2% när det är vänsterregeringar och 8,3% i medel under högerregeringar.
Själv är jag notoriskt otrogen när det kommer till att rösta. Rösten kan gå till olika partier olika valår och tillika olika partier beroende på till vad valet gäller, kommun, riksdag, europaparlamentet m.m.
En anledning är att jag delar syn på vissa frågor med vissa och andra frågor med andra. Jag har heller ingen klar vänster - höger orientering så även mellan "blocken" kan jag hoppa.
En annan anledning kanske är att man förändras över tid. Ens egen livssituation ändras och man gör nya erfarenheter. Churchill lär ha sagt att den som inte är vänster som ung har inget hjärta och den som inte är höger som äldre har ingen hjärna. Kanske ligger det något i det, kanske inte.
Börsen under valår då? Ja undersökningar har gjorts som pekar på att osäkerhet och fallande kurser ofta präglar börsen månaderna innan ett val.
Sedan brukar det se bättre ut månaderna efter ett val. Då alla har stora förhoppningar på den nya/ny gamla regimen d.v.s. när osäkerheten lagt sig igen. Det gäller ju dock att det inte fortfarande råder osäkerhet om maktförhållandena i Riksdagen. Vi får se hur det blir. Historien behöver ju heller inte upprepa sig.
Dock är det nästan kusligt hur historien ändå gör det.
Jag tänker på Rysslands krig mot Ukraina. Nu har ju även Tysklands Angela Merkel (vilket varit den som sagts ha bäst relation och mest förlåtande attityd gentemot Putin) sagt att det nu står klart att det egentligen aldrig handlat om en konflikt inom Ukraina utan en konflikt mellan Ryssland och Ukraina.
Sanktioner diskuteras, men ärligt talat så har jag svårt att tänka mig sanktioner spelar någon större roll. Sanktioner har aldrig hjälpt för att sätta stopp för väpnad aggression så vitt jag vet.
Det hjälpte inte med sanktioner mot t.ex. Mussolini innan Andra världskrigets utbrott när Italien ockuperade Abessinien eller mot japansk aggression på 30-talet. Det hjälpte inte att med diplomatiska medel försöka sätta stopp när Tyskland under 30-talet annekterade område efter område under förevändning att det bodde tysktalande där som behövde deras "beskydd". Jag har svårt att tänka mig sanktioner kommer hjälpa i nuvarande situation heller.
Ryssland svarar i alla fall med symboliska motsanktioner och har bl.a. stängt ned 12 st McDonalds. Det ger väl ingen direkt effekt på sista raden för restaurangjätten men det kan vara bra att veta vilka andra bolag som har stor Rysslandsexponering eftersom de mycket väl kan utsättas för repressalier. Pepsi är ett sådant med relativt stor Rysslands exponering och även maskintillverkaren Deere har ca 5% av försäljningen i f.d. Sovjetrepubliker, tillika några fabriker i Ryssland.
Men ska inte handel motverka konflikter säger någon? Mjae. Ukraina och Ryssland är/var stora handelspartners. Inte har det hjälpt när geopolitik och stormaktsambitioner kommer in i bilden (det verkar ju istället gå att skicka in lastbilskonvojer och stjäla fabriksutrustning istället och med det sätta upp verkstad på egen gård). Storbritannien och Tyskland var varandras största handelspartners innan Andra världskriget. Inte hjälpte det.
Nej, på ett större plan är jag genuint oroad över omvärldsutvecklingen.
På det privatekonomiska så försöker jag dock följa den ursprungliga planen.
Leta efter bolag med god kvalitet, till rimligt eller billigt pris, och köpa på mig aktier i dem genom att sprida ut inköpen över tid.
"Aktiestinsen" står på Centerns vallista, men annars så brukar han utifrån ett aktieägarperspektiv förespråka Socialdemokraterna. I alla fall när det kommer till aktiernas kursutveckling. "Med dem vid makten brukar det bli inflation. Då stiger aktiekurserna."
En betraktelse som även verkar bekräftas av andra. Enligt Söderberg & Partners har börsen tydligen gett en avkastning om 15,2% när det är vänsterregeringar och 8,3% i medel under högerregeringar.
Själv är jag notoriskt otrogen när det kommer till att rösta. Rösten kan gå till olika partier olika valår och tillika olika partier beroende på till vad valet gäller, kommun, riksdag, europaparlamentet m.m.
En anledning är att jag delar syn på vissa frågor med vissa och andra frågor med andra. Jag har heller ingen klar vänster - höger orientering så även mellan "blocken" kan jag hoppa.
En annan anledning kanske är att man förändras över tid. Ens egen livssituation ändras och man gör nya erfarenheter. Churchill lär ha sagt att den som inte är vänster som ung har inget hjärta och den som inte är höger som äldre har ingen hjärna. Kanske ligger det något i det, kanske inte.
Börsen under valår då? Ja undersökningar har gjorts som pekar på att osäkerhet och fallande kurser ofta präglar börsen månaderna innan ett val.
Sedan brukar det se bättre ut månaderna efter ett val. Då alla har stora förhoppningar på den nya/ny gamla regimen d.v.s. när osäkerheten lagt sig igen. Det gäller ju dock att det inte fortfarande råder osäkerhet om maktförhållandena i Riksdagen. Vi får se hur det blir. Historien behöver ju heller inte upprepa sig.
Dock är det nästan kusligt hur historien ändå gör det.
Jag tänker på Rysslands krig mot Ukraina. Nu har ju även Tysklands Angela Merkel (vilket varit den som sagts ha bäst relation och mest förlåtande attityd gentemot Putin) sagt att det nu står klart att det egentligen aldrig handlat om en konflikt inom Ukraina utan en konflikt mellan Ryssland och Ukraina.
Sanktioner diskuteras, men ärligt talat så har jag svårt att tänka mig sanktioner spelar någon större roll. Sanktioner har aldrig hjälpt för att sätta stopp för väpnad aggression så vitt jag vet.
Det hjälpte inte med sanktioner mot t.ex. Mussolini innan Andra världskrigets utbrott när Italien ockuperade Abessinien eller mot japansk aggression på 30-talet. Det hjälpte inte att med diplomatiska medel försöka sätta stopp när Tyskland under 30-talet annekterade område efter område under förevändning att det bodde tysktalande där som behövde deras "beskydd". Jag har svårt att tänka mig sanktioner kommer hjälpa i nuvarande situation heller.
Ryssland svarar i alla fall med symboliska motsanktioner och har bl.a. stängt ned 12 st McDonalds. Det ger väl ingen direkt effekt på sista raden för restaurangjätten men det kan vara bra att veta vilka andra bolag som har stor Rysslandsexponering eftersom de mycket väl kan utsättas för repressalier. Pepsi är ett sådant med relativt stor Rysslands exponering och även maskintillverkaren Deere har ca 5% av försäljningen i f.d. Sovjetrepubliker, tillika några fabriker i Ryssland.
Men ska inte handel motverka konflikter säger någon? Mjae. Ukraina och Ryssland är/var stora handelspartners. Inte har det hjälpt när geopolitik och stormaktsambitioner kommer in i bilden (det verkar ju istället gå att skicka in lastbilskonvojer och stjäla fabriksutrustning istället och med det sätta upp verkstad på egen gård). Storbritannien och Tyskland var varandras största handelspartners innan Andra världskriget. Inte hjälpte det.
Nej, på ett större plan är jag genuint oroad över omvärldsutvecklingen.
På det privatekonomiska så försöker jag dock följa den ursprungliga planen.
Leta efter bolag med god kvalitet, till rimligt eller billigt pris, och köpa på mig aktier i dem genom att sprida ut inköpen över tid.
söndag 31 augusti 2014
Analys av Colgate-Palmolive
Colgate-Palmolive tillverkar och säljer munvårds, rengörings, hushållsprodukter så som tvål, tandkräm, rakprodukter, tvättmedel, hundmat m.m. Bolagets historia går tillbaka till 1806 då William Colgate startade upp en tvål- och ljusfabrik i New York. 1928 gick Colgate Co ihop med Palmolive Peet, därav nuvarande namn.
2013 omsatte man 17,4 miljarder usd. Man delar in sig i fyra segment. Störst är Oral Care som står för 46%. Sedan kommer Personal Care med 21%. Home Care 20% och Pet Nutrition med 13%.
Försäljning sker i över 200 länder och geografiskt är Latinamerika viktigast och står för drygt 1/3. Följt av Europa/Australien och Nordamerika med en 1/5 var.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.
Colgate-Palmolive är noterat i New York, Ticker CL.
CL bedöms klara kriteriet.
Ägare
Institutionella ägare varav det största har ca 7% ägande.
CL klarar ej kriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja. CL har levererat årligen höjda utdelningar i 51 år och de har i medel växt med ca 10% årligen sett på både en 10-års som 5-års period. Nuvarande utdelning är på 1,44 usd vilket motsvarar ca 62% av vinsten
Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,3%.
CL bedöms klara kriteriet.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Omsättningen är hyfsat stabil och sakta växande liksom vinsten samtidigt som marginalerna får anses som stabila. Inget tyder på att CL påverkas av några direkta externa faktorer i sådan grad som menas med kriteriumet.
CL bedöms klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Produktutveckling sker (randig tandkräm!?) men är inte avgörande för försäljningsframgångar..
CL bedöms klara kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Vinsten för 2013 landade på 2,38 usd/aktie. 3-års medel är 2,48 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2014) är på 2,32 usd/aktie.
CL bedöms klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2
Eget kapital är på ca 1,8 miljarder usd. Long Term Debt på ca 5,7 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 12,2 miljarder usd. Debt/Equity 6,78 (Q2 2014). CL har m.a.o. en avsevärd hävstång. Inte helt ovanligt i verksamheter som anses väldigt stabila. Rörelsevinsten ligger på ca 3,5 miljarder usd vilket ger att totala skulder är ca 3,5 gånger rörelsevinsten.
CL bedöms ej klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE ligger på över 100% p.g.a. den höga belåningen. (Återköp av aktier sänker också det egna kapitalet). Rörelsemarginalen är på ca 21% som ett 10 års medel. De låg lite högre nyligen men gått ned mot 20% nyss. Det varierar dock inte kraftigt utan håller sig inom spannet 19-22%.
Den underliggande omsättningstillväxten har varit ca 4% årligen.
Utdelningstillväxten om 10% per år kan hållas i tack vare återköp av aktier.
CL bedöms klara kriteriet.
Ledningen
Ok.. CEO och styrelseordförande är Ian Cook.
CL bedöms klara kriteriet.
Information tillgängligt
Informationen är ok. Det går även prova många av bolagets produkter här i Sverige för att få en egen uppfattning.
CL bedöms klara kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Efterfrågan på Colgates produkter lär inte ta slut i första taget utan kan ses som tämligen eviga.
Colgate har nästan halva världsmarknaden när det gäller t.ex. tandkräm och distributionsnätet täcker i stort sett hela jordklotet. Varumärkena är tämligen starka.
Tillväxten kommer främst från tillväxtsländer med växande medelklass. Jag förmodar att efterfrågan i stort sett är "mättad" i utvecklade ekonomier. Tillväxten i Latinamerika har imponerat och beror troligen på just medelklassens framväxt där. Framtida tillväxt kommer troligen från Afrika och delar av Asien.
Ett "hot" mot Colgate är varukedjornas egna märken. Dessa har visat sig ta allt mer marknadsandelar från mer "kända" varumärken. Dessa kan ju säljas till lägre pris till konsumenterna men ändå ha höga marginaler då produkten kontrolleras genom hela kedjan av varuhuskedjan.
Förutom varuhuskedjornas egna märken konkurrerar Colgate även med bolag så som Procter & Gamble, Unilever och Clorox. Även de har fått se hårdnande konkurrens från egna varumärken.
Sammantaget anser jag att man lyckats bygga upp varumärken starka nog så att man kan anse att man har viss prissättningsmakt och därmed ekonomisk vallgrav. En 200-årig historia och världsledande position i många produktkategorier bör borga för något.
CL bedöms klara kriteriet.
Etiska aspekter
Jag har ingenting emot CLs produkter och tjänster.
CL bedöms klara kriteriet.
Brasklapp
Man har inte lyckats öka den underliggande vinsten sedan 2009 fast omsättningen fortsatt växa sakta. En viss press verkar förekomma på marginalerna. EPS växer tack vare återköp.
Colgate-Palmolive får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Colgate-Palmolive neutral. Det stora, stora frågetecknet är balansräkningen och därtill finns vissa frågetecken kring hur man kan parera konkurrensen från EVM (Egna VaruMärken). Framtida tillväxt kan också hänga mycket på hur den ekonomiska utvecklingen är i tillväxtsländerna då det synes vara svårt att växa i redan utvecklade länder.
Noteringar kring nuvarande värdering
CL kurs 30/8 2014: 65 usd (Topp 3 år ca 68 usd, botten ca 40 usd)
5-års medel för värdering i form av P/E är 20,7 och P/S 2,9.
PE TTM (Q2 2014)28
PE3 26,2
Direktavkastning 2,3%
Sammanfattningsvideo på Youtube-kanalen - Colgate-Palmolive Analysis
Noteringar kring branschaktörer
Procter & Gamble PE TTM 22,2 Dir.avk. 3,2%
Clorox PE TTM 20,6 Dir.avk. 3,4%
Tankar kring Colgate-Palmolive?
2013 omsatte man 17,4 miljarder usd. Man delar in sig i fyra segment. Störst är Oral Care som står för 46%. Sedan kommer Personal Care med 21%. Home Care 20% och Pet Nutrition med 13%.
Försäljning sker i över 200 länder och geografiskt är Latinamerika viktigast och står för drygt 1/3. Följt av Europa/Australien och Nordamerika med en 1/5 var.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.
Colgate-Palmolive är noterat i New York, Ticker CL.
CL bedöms klara kriteriet.
Ägare
Institutionella ägare varav det största har ca 7% ägande.
CL klarar ej kriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja. CL har levererat årligen höjda utdelningar i 51 år och de har i medel växt med ca 10% årligen sett på både en 10-års som 5-års period. Nuvarande utdelning är på 1,44 usd vilket motsvarar ca 62% av vinsten
Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,3%.
CL bedöms klara kriteriet.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Omsättningen är hyfsat stabil och sakta växande liksom vinsten samtidigt som marginalerna får anses som stabila. Inget tyder på att CL påverkas av några direkta externa faktorer i sådan grad som menas med kriteriumet.
CL bedöms klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Produktutveckling sker (randig tandkräm!?) men är inte avgörande för försäljningsframgångar..
CL bedöms klara kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja. Vinsten för 2013 landade på 2,38 usd/aktie. 3-års medel är 2,48 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2014) är på 2,32 usd/aktie.
CL bedöms klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2
Eget kapital är på ca 1,8 miljarder usd. Long Term Debt på ca 5,7 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 12,2 miljarder usd. Debt/Equity 6,78 (Q2 2014). CL har m.a.o. en avsevärd hävstång. Inte helt ovanligt i verksamheter som anses väldigt stabila. Rörelsevinsten ligger på ca 3,5 miljarder usd vilket ger att totala skulder är ca 3,5 gånger rörelsevinsten.
CL bedöms ej klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE ligger på över 100% p.g.a. den höga belåningen. (Återköp av aktier sänker också det egna kapitalet). Rörelsemarginalen är på ca 21% som ett 10 års medel. De låg lite högre nyligen men gått ned mot 20% nyss. Det varierar dock inte kraftigt utan håller sig inom spannet 19-22%.
Den underliggande omsättningstillväxten har varit ca 4% årligen.
Utdelningstillväxten om 10% per år kan hållas i tack vare återköp av aktier.
CL bedöms klara kriteriet.
Ledningen
Ok.. CEO och styrelseordförande är Ian Cook.
CL bedöms klara kriteriet.
Information tillgängligt
Informationen är ok. Det går även prova många av bolagets produkter här i Sverige för att få en egen uppfattning.
CL bedöms klara kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Efterfrågan på Colgates produkter lär inte ta slut i första taget utan kan ses som tämligen eviga.
Colgate har nästan halva världsmarknaden när det gäller t.ex. tandkräm och distributionsnätet täcker i stort sett hela jordklotet. Varumärkena är tämligen starka.
Tillväxten kommer främst från tillväxtsländer med växande medelklass. Jag förmodar att efterfrågan i stort sett är "mättad" i utvecklade ekonomier. Tillväxten i Latinamerika har imponerat och beror troligen på just medelklassens framväxt där. Framtida tillväxt kommer troligen från Afrika och delar av Asien.
Ett "hot" mot Colgate är varukedjornas egna märken. Dessa har visat sig ta allt mer marknadsandelar från mer "kända" varumärken. Dessa kan ju säljas till lägre pris till konsumenterna men ändå ha höga marginaler då produkten kontrolleras genom hela kedjan av varuhuskedjan.
Förutom varuhuskedjornas egna märken konkurrerar Colgate även med bolag så som Procter & Gamble, Unilever och Clorox. Även de har fått se hårdnande konkurrens från egna varumärken.
Sammantaget anser jag att man lyckats bygga upp varumärken starka nog så att man kan anse att man har viss prissättningsmakt och därmed ekonomisk vallgrav. En 200-årig historia och världsledande position i många produktkategorier bör borga för något.
CL bedöms klara kriteriet.
Etiska aspekter
Jag har ingenting emot CLs produkter och tjänster.
CL bedöms klara kriteriet.
Brasklapp
Man har inte lyckats öka den underliggande vinsten sedan 2009 fast omsättningen fortsatt växa sakta. En viss press verkar förekomma på marginalerna. EPS växer tack vare återköp.
Colgate-Palmolive får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen B så är min syn på Colgate-Palmolive neutral. Det stora, stora frågetecknet är balansräkningen och därtill finns vissa frågetecken kring hur man kan parera konkurrensen från EVM (Egna VaruMärken). Framtida tillväxt kan också hänga mycket på hur den ekonomiska utvecklingen är i tillväxtsländerna då det synes vara svårt att växa i redan utvecklade länder.
Noteringar kring nuvarande värdering
CL kurs 30/8 2014: 65 usd (Topp 3 år ca 68 usd, botten ca 40 usd)
5-års medel för värdering i form av P/E är 20,7 och P/S 2,9.
PE TTM (Q2 2014)28
PE3 26,2
Direktavkastning 2,3%
Sammanfattningsvideo på Youtube-kanalen - Colgate-Palmolive Analysis
Noteringar kring branschaktörer
Procter & Gamble PE TTM 22,2 Dir.avk. 3,2%
Clorox PE TTM 20,6 Dir.avk. 3,4%
Tankar kring Colgate-Palmolive?
onsdag 27 augusti 2014
Kvinnliga investerare - Hetty Green "The Witch of Wall Street"
Hetty Green "The Witch of Wall Street" (1834-1916) lyckades skapa sig en stor förmögenhet och var den första kvinnan som hade betydande inverkan på Wall Street. Detta i en tid då i princip allt som handlade om finanser och investeringar sköttes av män.
Hetty Green fick i genomsnitt 6,2% avkastning årligen under de 52 år hon var verksam. En tid som bl.a. inkluderade Amerikanska inbördeskriget och blev också sin tids rikaste kvinna.
Hon lär också varit rejält sparsam, extremt snål enligt vissa.
Redan som liten 6-åring fick hon läsa finansiella nyheter och artiklar ur tidningar högt för sin farfar som såg lite sämre och som hon bodde med långa stunder då mamman ofta var sjuk och pappan arbetade. Som 13-åring fick hon ta över familjens bokföring och hålla koll på hushållsekonomin.
Grundplåten till sin förmögenhet fick hon via arv men hon lyckades få det att växa stort över tid genom smarta investeringar och sparsamt leverne.
Hennes första investering var i krigsobligationer och olika sorters obligationer och skuldförbindelser var något hon ofta återkom till att investera i (jämför t.ex. med dagens guru Howard Marks).
Hennes investeringsstrategi var tämligen konservativ. Strategin innebar nämligen att ha stora kassareserver att investera med då tillfälle begav sig samt att hålla huvudet väldigt kallt under tider av stor oro. Att inte ryckas med i vare sig överdriven pessimism som optimism
Hetty Green dog 81 år gammal och lämnade över en stort arv till sina barn. De hade lärt sig ett och annat av sin mor då de lyckades tämligen väl genom den Stora Depressionen, tillämpandes strategin om att ha stora kassareserver tillgängliga för tider av oro. Barnen ska ha dock inte på långa vägar levt lika snålt som sin mor och förmögenheten blev sedermera testamenterad till välgörande ändamål och diverse lärosäten så som MIT m.fl.
Några tankar om Hetty Green eller hennes strategi?
Hetty Green fick i genomsnitt 6,2% avkastning årligen under de 52 år hon var verksam. En tid som bl.a. inkluderade Amerikanska inbördeskriget och blev också sin tids rikaste kvinna.
Hon lär också varit rejält sparsam, extremt snål enligt vissa.
Redan som liten 6-åring fick hon läsa finansiella nyheter och artiklar ur tidningar högt för sin farfar som såg lite sämre och som hon bodde med långa stunder då mamman ofta var sjuk och pappan arbetade. Som 13-åring fick hon ta över familjens bokföring och hålla koll på hushållsekonomin.
Grundplåten till sin förmögenhet fick hon via arv men hon lyckades få det att växa stort över tid genom smarta investeringar och sparsamt leverne.
Hennes första investering var i krigsobligationer och olika sorters obligationer och skuldförbindelser var något hon ofta återkom till att investera i (jämför t.ex. med dagens guru Howard Marks).
Hennes investeringsstrategi var tämligen konservativ. Strategin innebar nämligen att ha stora kassareserver att investera med då tillfälle begav sig samt att hålla huvudet väldigt kallt under tider av stor oro. Att inte ryckas med i vare sig överdriven pessimism som optimism
Hetty Green dog 81 år gammal och lämnade över en stort arv till sina barn. De hade lärt sig ett och annat av sin mor då de lyckades tämligen väl genom den Stora Depressionen, tillämpandes strategin om att ha stora kassareserver tillgängliga för tider av oro. Barnen ska ha dock inte på långa vägar levt lika snålt som sin mor och förmögenheten blev sedermera testamenterad till välgörande ändamål och diverse lärosäten så som MIT m.fl.
Några tankar om Hetty Green eller hennes strategi?
tisdag 26 augusti 2014
100.000 kronors frågan
Fick frågan "Vad skulle du investera i om du fick 100.000 kr idag?"
Hade det droppat in 100.000 kronor på kontot så skulle jag, som det ser ut i nuläget, först av allt beställa en bok.
Att investera i sig själv - t.ex. genom att införskaffa sig mer kunskaper - är den bästa investering man kan göra. Kunskaper bär du alltid med dig och ingen kan ta dem ifrån dig.
En bok som jag blev riktigt sugen på är Dividends Still Dont Lie av den kvinnliga investerargurun Geraldine Weiss. Detta efter att fått tips om boken i kommentatorsfältet i inlägget om Kvinnliga investerare - Geraldine Weiss
Nu kommer jag säkert beställa boken ändå, utan att ha vunnit 100.000 kr, men det var ändå det första som kom upp i tankarna hos mig.
Vad göra med de andra 99.838 kronorna då?
Eftersom jag gillar sprida ut saker och ting så hade jag nog delat på resterande summa i minst två delar.
En del skulle jag placera i Spiltan Räntefond Sverige. Det finns inte jättemånga självklara köp idag så vitt jag kan bedöma så det skadar inte att avvakta lite med en penningpott.
Den andra delen hade jag använt till att fylla på lite med aktier i någondera av de bolag som i min bevakningslista bedöms som rimligt prissatta. I nuläget verkar följande ligga närmast till hands:
Walmart
Deere & Co
och
Industrivärden
Inget "sexy" i något av bolagen. De kommer troligen inte slå några kursrekord den närmsta tiden. Däremot förväntar jag mig att de kommer "knega på" och fortsätta ge drygt 10%-iga utdelningsökningar årligen och jag befarar inte att någon av dem ska gå i kvav.
Både Deere och Industrivärden är på sitt sätt konjunkturkänsliga, men medan Deere kanske är i början av sin nedgång (eller i mitten?) så kanske Industrivärdens innehav är i början av uppgång (eller i mitten?). Vem vet? Walmart förväntas i alla fall göra det Walmart gjort hela tiden. Sälja till sina kunder oavsett konjunkturläge.
Vad hade du gjort med 100.000 kr?
Hade det droppat in 100.000 kronor på kontot så skulle jag, som det ser ut i nuläget, först av allt beställa en bok.
Att investera i sig själv - t.ex. genom att införskaffa sig mer kunskaper - är den bästa investering man kan göra. Kunskaper bär du alltid med dig och ingen kan ta dem ifrån dig.
En bok som jag blev riktigt sugen på är Dividends Still Dont Lie av den kvinnliga investerargurun Geraldine Weiss. Detta efter att fått tips om boken i kommentatorsfältet i inlägget om Kvinnliga investerare - Geraldine Weiss
Nu kommer jag säkert beställa boken ändå, utan att ha vunnit 100.000 kr, men det var ändå det första som kom upp i tankarna hos mig.
Vad göra med de andra 99.838 kronorna då?
Eftersom jag gillar sprida ut saker och ting så hade jag nog delat på resterande summa i minst två delar.
En del skulle jag placera i Spiltan Räntefond Sverige. Det finns inte jättemånga självklara köp idag så vitt jag kan bedöma så det skadar inte att avvakta lite med en penningpott.
Den andra delen hade jag använt till att fylla på lite med aktier i någondera av de bolag som i min bevakningslista bedöms som rimligt prissatta. I nuläget verkar följande ligga närmast till hands:
Walmart
Deere & Co
och
Industrivärden
Inget "sexy" i något av bolagen. De kommer troligen inte slå några kursrekord den närmsta tiden. Däremot förväntar jag mig att de kommer "knega på" och fortsätta ge drygt 10%-iga utdelningsökningar årligen och jag befarar inte att någon av dem ska gå i kvav.
Både Deere och Industrivärden är på sitt sätt konjunkturkänsliga, men medan Deere kanske är i början av sin nedgång (eller i mitten?) så kanske Industrivärdens innehav är i början av uppgång (eller i mitten?). Vem vet? Walmart förväntas i alla fall göra det Walmart gjort hela tiden. Sälja till sina kunder oavsett konjunkturläge.
Vad hade du gjort med 100.000 kr?
söndag 24 augusti 2014
Analys av United Technologies Corp
Det var ett tag sedan jag tittade på ett nytt bolag, så kände att det var dags att än en gång köra ett bolag gentemot mina s.k. ratingkriterier för att se om det är intressant nog att utforska vidare.
Jag passade även på att göra en kortare introduktions video på engelska för uppladdning på Youtube till den här bolagsanalysen. Jag fick lite blodad tand sedan sist. Får se om kortare video-presentationer är något som jag kommer fortsätta att prova och utveckla eller inte. Videon kan ni i alla fall se här: United Technologies Corp Analysis
Hur som helst, till ratingkriterierna.
United Technologies Corp är ett amerikanskt konglomerat som utvecklar och tillverkar produkter inom en rad områden så som hissar, flygmotorer, helikoptrar m.m.
2013 omsatte man 62,6 miljarder usd. Försäljningen var fördelad på följande sätt:
Exempel på dotterbolag är t.ex. hiss- och rulltrappetillverkaren Otis (konkurrent till finska Kone). Otis omsatte 2013 12,5 miljarder usd och gjorde en rörelsevinst på 2,6 miljarder usd.
Carrier (storägare i t.ex. Beijer Ref) är en del av United Technologies Corp Climate-Controll-Security del. Totalt omsätter den delen 16,8 miljarder och gjorde 2013 en rörelsevinst om 2,6 miljarder usd.
UTC Propulsion & Aerospace Systems inkluderar bolag så som Pratt & Whitney som t.ex. levererar flygmotorer till F-35. Omsättningen för t.ex. Pratt & Whitney är ca 14,5 miljarder och rörelsevinsten 2013 var 1,9 miljarder usd.
Sikorsky tillverkar helikoptrar för militärt och civilt bruk bl.a. Black Hawks. Omsättningen för Sikorsky är på ca 6,3 miljarder usd och rörelsevinsten på ca 0,6 miljarder usd.
Sammantaget så är det ganska spridda skurar vad det gäller produkter och geografisk avsättning men fokus på lite mer högteknologisk materiell.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.
United Technologies Corp är noterat i New York, Ticker UTX.
UTX bedöms klara kriteriet.
Ägare
Institutionella ägare varav det största har ca 12% ägande.
UTX klarar ej kriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja. UTX levererar utdelningar och de har i medel växt med ca 10% årligen. 2013 landade utdelningen på 2,20 usd/aktie. Just nu ligger den på 2,36 usd/aktie.
Ca 36% av vinsten ( i 5-års medel) har delats ut så vinsten täcker gott och väl utdelningarna. UTX använder en del av vinsten för att återköpa aktier.
Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,3%.
UTX bedöms klara kriteriet.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Omsättningen är hyfsat stabil och växande om man undantar år som t.ex. 2009. Det finns en del konjunkturkänslighet, men samtidigt så utgör service en tämligen stor andel av affärerna vilket jämnar ut upp- och nedgångar i materiellförsäljningen. Det finns inslag av politisk risk i och med försäljning av försvarsmateriell och då man är verksam inom byggbranschen (hissar och rulltrappor), men konglomeratstrukturen anser jag gör att de olika delarna balanserar varandra väl (även om inte alla delar var för sig alltid går bra) vilket gör att jag som helhet godkänner bolaget. Styrkan av påverkan på helheten förminskas tack vare konglomerat upplägget.
UTX bedöms klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Pratt & Whitney och Sikorsky är exempel på tämligen R&D tunga delar så som försvarsindustri brukar vara. Totalt sett så går R&D på ca 3% av UTXs omsättning. (Jämför med svenska SAAB som har ca 20%) Man är i delar av sin verksamhet beroende av att lyckas med forskning och utveckling, men diversifieringen i olika verksamheter gör att totalt sett så blir påverkan inte så stor.
UTX bedöms klara kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja även om vinsten kan svänga något. Vinsten för 2013 landade på 6,25 usd/aktie. 3-års medel är 5,80 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2014) är på 6,18 usd/aktie
Vinst per aktie har över tid ökat mer än den underliggande vinsttillväxten. Anledningen är återköp av aktier.
UTX bedöms klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2
Eget kapital är på ca 32 miljarder usd. Long Term Debt på ca 20 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 59 miljarder usd. Debt/Equity 1,84 (ÅR 2013).
UTX bedöms klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE ligger runt ca 20% som 5-års medel (20132009) och rörelsemarginalen är på ca 12-13% som ett 10 års medel och de ligger hyfsat stabila runt där från år till år.
Det egna kapitalet har växt med ca 7-8% årligen sett till per aktie.
Den underliggande omsättnings- och vinsttillväxten har varit ca 5% årligen.
UTX bedöms klara kriteriet.
Ledningen
Inga direkta konstigheter vad jag funnit. Kanadensaren Louis R Chenevert är sedan 2006 styrelseordförande och CEO. Innan dess har han ett förflutet inom Pratt & Whitney och innan det verkade han 14 år i General Electrics.
UTX bedöms klara kriteriet.
Information tillgängligt
Informationen är acceptabel. Som svensk konsument kan man kanske inte bilda sig en egen uppfattning kring alla UTXs produkter direkt, men informationsgivningen är ändock godkänd.
UTX bedöms klara kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Efterfrågan på UTXs produkter och tjänster bedöms finnas länge än. Vare sig hissar eller helikoptrar är något jag tror vi kommer leva utan i den nära framtiden.
Branscherna är sådana att man verkar nästan i oligopolliknande situationer (hisstillverkning/service domineras t.ex. av några få). Försvarsindustrin är också sådan liksom den civila flygtillverkningen. I regel det som gynnar en gynnar alla.
Huruvida man har någon ekonomisk vallgrav anser jag dock är diskutabelt. Jag anser att visst kan man ta betalt i likhet med andra branschaktörer men i jämförelse med andra giganter så som Kone, Boeing och General Dynamics så ser jag ingenting som särskiljer. Förutom möjligtvis den större diversifieringen inom UTX som eventuellt kan göra UTX mer motståndskraftig mot svängningar inom enskilda branscher.
UTX bedöms ej klara kriteriet.
Etiska aspekter
Jag har ingenting emot UTXs produkter och tjänster.
UTX bedöms klara kriteriet.
Brasklapp
Brasklapp införd Juli 2015 p.g.a. försäljningen av Sikorsky och användandet av pengarna till aktieåterköp istället för återinvestering i verksamheten.
United Technologies Corp får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen A så är min syn på UTX lätt positiv. Bolaget har flera kvaliteer som jag själv uppskattar samtidigt som det verkar ha förutsättningarna att avkasta helt ok. UTX hamnar under bevakning och kommer studeras närmre.
Noteringar kring nuvarande värdering
UTX kurs 24/8 2014: 109 usd (Topp 3 år ca 115 usd, botten ca 75 usd)
5-års medel för värdering i form av P/E är 16,1 och P/S 1,3.
PE TTM (Q2 2014) 17,6
PE3 18,8
Direktavkastning 2,2%
Jag passade även på att göra en kortare introduktions video på engelska för uppladdning på Youtube till den här bolagsanalysen. Jag fick lite blodad tand sedan sist. Får se om kortare video-presentationer är något som jag kommer fortsätta att prova och utveckla eller inte. Videon kan ni i alla fall se här: United Technologies Corp Analysis
Hur som helst, till ratingkriterierna.
United Technologies Corp är ett amerikanskt konglomerat som utvecklar och tillverkar produkter inom en rad områden så som hissar, flygmotorer, helikoptrar m.m.
2013 omsatte man 62,6 miljarder usd. Försäljningen var fördelad på följande sätt:
Exempel på dotterbolag är t.ex. hiss- och rulltrappetillverkaren Otis (konkurrent till finska Kone). Otis omsatte 2013 12,5 miljarder usd och gjorde en rörelsevinst på 2,6 miljarder usd.
Carrier (storägare i t.ex. Beijer Ref) är en del av United Technologies Corp Climate-Controll-Security del. Totalt omsätter den delen 16,8 miljarder och gjorde 2013 en rörelsevinst om 2,6 miljarder usd.
UTC Propulsion & Aerospace Systems inkluderar bolag så som Pratt & Whitney som t.ex. levererar flygmotorer till F-35. Omsättningen för t.ex. Pratt & Whitney är ca 14,5 miljarder och rörelsevinsten 2013 var 1,9 miljarder usd.
Sikorsky tillverkar helikoptrar för militärt och civilt bruk bl.a. Black Hawks. Omsättningen för Sikorsky är på ca 6,3 miljarder usd och rörelsevinsten på ca 0,6 miljarder usd.
Sammantaget så är det ganska spridda skurar vad det gäller produkter och geografisk avsättning men fokus på lite mer högteknologisk materiell.
Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.
United Technologies Corp är noterat i New York, Ticker UTX.
UTX bedöms klara kriteriet.
Ägare
Institutionella ägare varav det största har ca 12% ägande.
UTX klarar ej kriteriet.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?
Ja. UTX levererar utdelningar och de har i medel växt med ca 10% årligen. 2013 landade utdelningen på 2,20 usd/aktie. Just nu ligger den på 2,36 usd/aktie.
Ca 36% av vinsten ( i 5-års medel) har delats ut så vinsten täcker gott och väl utdelningarna. UTX använder en del av vinsten för att återköpa aktier.
Direktavkastningen som 5-års medel är på 2,3%.
UTX bedöms klara kriteriet.
Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?
Omsättningen är hyfsat stabil och växande om man undantar år som t.ex. 2009. Det finns en del konjunkturkänslighet, men samtidigt så utgör service en tämligen stor andel av affärerna vilket jämnar ut upp- och nedgångar i materiellförsäljningen. Det finns inslag av politisk risk i och med försäljning av försvarsmateriell och då man är verksam inom byggbranschen (hissar och rulltrappor), men konglomeratstrukturen anser jag gör att de olika delarna balanserar varandra väl (även om inte alla delar var för sig alltid går bra) vilket gör att jag som helhet godkänner bolaget. Styrkan av påverkan på helheten förminskas tack vare konglomerat upplägget.
UTX bedöms klara kriteriet.
Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?
Pratt & Whitney och Sikorsky är exempel på tämligen R&D tunga delar så som försvarsindustri brukar vara. Totalt sett så går R&D på ca 3% av UTXs omsättning. (Jämför med svenska SAAB som har ca 20%) Man är i delar av sin verksamhet beroende av att lyckas med forskning och utveckling, men diversifieringen i olika verksamheter gör att totalt sett så blir påverkan inte så stor.
UTX bedöms klara kriteriet.
Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder
Ja även om vinsten kan svänga något. Vinsten för 2013 landade på 6,25 usd/aktie. 3-års medel är 5,80 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2014) är på 6,18 usd/aktie
Vinst per aktie har över tid ökat mer än den underliggande vinsttillväxten. Anledningen är återköp av aktier.
UTX bedöms klara kriteriet.
Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2
Eget kapital är på ca 32 miljarder usd. Long Term Debt på ca 20 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 59 miljarder usd. Debt/Equity 1,84 (ÅR 2013).
UTX bedöms klara kriteriet.
Avkastnings- och tillväxtskrav
ROE ligger runt ca 20% som 5-års medel (20132009) och rörelsemarginalen är på ca 12-13% som ett 10 års medel och de ligger hyfsat stabila runt där från år till år.
Det egna kapitalet har växt med ca 7-8% årligen sett till per aktie.
Den underliggande omsättnings- och vinsttillväxten har varit ca 5% årligen.
UTX bedöms klara kriteriet.
Ledningen
Inga direkta konstigheter vad jag funnit. Kanadensaren Louis R Chenevert är sedan 2006 styrelseordförande och CEO. Innan dess har han ett förflutet inom Pratt & Whitney och innan det verkade han 14 år i General Electrics.
UTX bedöms klara kriteriet.
Information tillgängligt
Informationen är acceptabel. Som svensk konsument kan man kanske inte bilda sig en egen uppfattning kring alla UTXs produkter direkt, men informationsgivningen är ändock godkänd.
UTX bedöms klara kriteriet.
Marknadsmakt och marknadssituation
Efterfrågan på UTXs produkter och tjänster bedöms finnas länge än. Vare sig hissar eller helikoptrar är något jag tror vi kommer leva utan i den nära framtiden.
Branscherna är sådana att man verkar nästan i oligopolliknande situationer (hisstillverkning/service domineras t.ex. av några få). Försvarsindustrin är också sådan liksom den civila flygtillverkningen. I regel det som gynnar en gynnar alla.
Huruvida man har någon ekonomisk vallgrav anser jag dock är diskutabelt. Jag anser att visst kan man ta betalt i likhet med andra branschaktörer men i jämförelse med andra giganter så som Kone, Boeing och General Dynamics så ser jag ingenting som särskiljer. Förutom möjligtvis den större diversifieringen inom UTX som eventuellt kan göra UTX mer motståndskraftig mot svängningar inom enskilda branscher.
UTX bedöms ej klara kriteriet.
Etiska aspekter
Jag har ingenting emot UTXs produkter och tjänster.
UTX bedöms klara kriteriet.
Brasklapp
Brasklapp införd Juli 2015 p.g.a. försäljningen av Sikorsky och användandet av pengarna till aktieåterköp istället för återinvestering i verksamheten.
United Technologies Corp får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.
Slutsats
Med ratingen A så är min syn på UTX lätt positiv. Bolaget har flera kvaliteer som jag själv uppskattar samtidigt som det verkar ha förutsättningarna att avkasta helt ok. UTX hamnar under bevakning och kommer studeras närmre.
Noteringar kring nuvarande värdering
UTX kurs 24/8 2014: 109 usd (Topp 3 år ca 115 usd, botten ca 75 usd)
5-års medel för värdering i form av P/E är 16,1 och P/S 1,3.
PE TTM (Q2 2014) 17,6
PE3 18,8
Direktavkastning 2,2%
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)