Blandat om el, elpriser och buffert

Blir lite makronoteringar då det kan vara intressant att blicka tillbaka om några år hur det utvecklade sig.

Nedan elpriser i vår kära huvudstad Stockholm och ”Mellansverige” (Elområde SE3). Ljusblå linje från 2020. Ringhals stängdes som bekant sedan ned vid årsskiftet 20/21. Priset varierade mellan 11 och 33 öre kWh.

Den röda från i år. De åtta månader som varit. Elpriset varierat mellan 84 och 243 öre/kWh.

 

Det är minst sagt en kraftig, kraftig skillnad.

Det lite speciella med el är att det ska förbrukas då det produceras. Därav är vattenkraft och kärnkraftverk bra producerande alternativ utifrån det perspektivet. Det går styra produktionen efter efterfrågan där. Förutsatt att dammarna är fyllda av vatten (samma med gas).

Det andra lite speciella är prissättningen som sätts, förenklat, inte efter vad det i snitt kostar att producera, utan efter utefter efterfrågan och vad man mest kan få ut på marknaden.

Jämför två bönder som båda producerar potatis. Om potatisen, som dyrast, kan säljas för 20 kr/kg på sin marknad så är det det priset båda bönderna får för potatisen. Även om den ena bonden producerar potatis till en kostnad av 19 kr/kg och den andre för 10 kr/kg. Det som händer är att bonde nr gör 1 kr i vinst/kg och bonde 2 gör 10 kr i vinst/kg.

Varför kan man inte bara köra prissättning som för andra varor då? Varför styr "högsta pris" prissättningen på sin marknad? Energin behöver produceras när den ska förbrukas. Finns inga lager, går inte göra konkursutförsäljningar av konkursad el m.m. Om saker tillåts gå ”i putten” blir det snabbt obehagliga konsekvenser då efterfrågan ökar igen.Det man kan göra är att producera så billigt som möjligt. Det gör man i regel, samt håller konstanta priser, om man kan öka produktionen då efterfrågan ökar.

En hel del energi får vi idag i Europa från gas. Gas är dyrt då Tyskland m.fl. köpt och byggt upp lager, kosta vad det kosta vill. Även om rysk gas ersätts så lär LNG-hantering troligen vara dyrare så dyrare gas i framtiden, än vad vi varit vana vid, är att förvänta sig överlag.

Olika länder har kommit med lite olika åtgärder. Enligt uppgift. Frankrike, som jag skrivit lite om tidigare, har t.ex. förstatligat/köpt EDF och har helt enkelt lagt ett tak på priser. Det kan de göra genom att tänka att de tar förluster via det nu statliga EDF. Man har också sänkt skatten på el.

Nederländerna har också sänkt skatten på el och i Polen bekämpar man de högre priserna inte bara med skattesänkningar på el utan har också tagit bort momsen på mat och gödsel. Likaledes har momsen sänkts på drivmedel.

I Sverige kommer också lite olika utspel, men enligt svensk maner handlar det inte om att minska kostnader utan om att öka och dela ut diverse bidrag.  

Ja vi får se hur det här slutar. Vi sitter inte i samma rävsax som på 70-talet för det finns en mängd lösningar på problemet. Då löste man beroendet av arabstaterna och deras olja genom att bygga ut kärnkraften i Europa, slutade med villaolja. Därefter glömde den efterföljande generationen av varför det inte var bra att sätta sig i knät på andra när det gäller energiförsörjning och la ned den för att istället importera och bränna gas. Lösning finns naturligtvis denna gång också, men det kommer ta lite tid och dessutom handla om komma överens om och att ta politiska beslut.

Som det ser ut nu kommer Sverige och Europa inte klara av det. Mer troligt är att det blir en stökig regeringsbildning efter valet här och vi kan säkerligen komma se 400 öre/kWH i december, 500 öre/kWH i januari och 600 öre/kWh i februari innan priset vänder nedåt i takt med att våren återvänder.  

Det rätta, enligt mig, skulle vara att sänka skatter och moms för att lindra för hushållen samtidigt som man tog beslut om och investerade i ny elproduktion. Men det är inte jag som bestämmer. Vi får se efter den 11 september vem som gör det.

"Sverige-priser" gapar en del efter, men det konstiga där är att det parti som säger sig "kämpa för solidaritet" och gapar om det visar så lite solidaritet med Europa genom att vilja isolera sig och inte bidra till energiförsörjningen i Europa.

På ett eller annat sätt kommer även detta passera. Aldrig fel att ha en buffert och i tider som dessa så lär man sig varför. Varför en riktig buffert är viktig och varför ett kreditkort inte räknas som buffertspar.  

Edit: Såg nyligen att i Tyskland tänker pynta ytterligare ca 65 miljarder euro i stödåtgärder (varav "bara" 1,7 miljarder euro av dem är skattelättnader till energikrävande industrier). Man verkar således gå bidragsvägen där med. Det tar totalen upp till ca 100 miljarder euro. För jämförelse så la man ca 300 miljarder euro i corona-stöd då det begav sig. En del gillar att pusha ut pengar.