söndag 19 april 2015

Spel och spelkonsolsbranschen

Jag har grävt lite djupare i framförallt spelkonsolsbranschen men också lite i spelbranschen.



Inte för att den är avgörande för Microsoft men för att det kan vara en lärorik och nyttig fördjupning. Dessutom så ligger det till sin natur närma leksaksbranschen som jag kikade lite närmre på ett annat år så granskningen känns inte så främmande.

I likhet med leksaksbranschen så uppvisar inte spelkonsolsbranschen någon fantastisk tillväxt. Tvärt om. Om leksaksbranschen knappt håller sin försäljning uppe och de stora lyckas växa genom att förvärva de små aktörerna så uppvisar spelkonsolsbranschen sjunkande efterfrågan, totalt sett.



 Miljontals ex.

Spelkonsolsförsäljningen nådde sin peak 2008 och har därefter fått uppleva sjunkande efterfrågan. Situationen är m.a.o. värre än för vanliga leksakstillverkare som i alla fall verkar på en hyfsat stabil, men icke växande, marknad.

Som synes så har försäljningen i princip halverats på 7 år. Eftersom spelkonsolsmarknaden också är ett oligopol så finns det heller inga mindre aktörer som kan slås ut/förvärvas av de stora drakarna som det görs i leksaksbranschen. Det finns idag egentligen bara tre aktörer Microsoft, Sony och Nintendo.

Den stora, stora förloraren av dessa tre under de gångna åren av minskad efterfrågan syns i diagrammet nedan.


Microsoft säljer näst intill lika många konsoler som under peak-året 2008 (10 milj vs 11 milj) och verkar ha en någorlunda stabil kundbas (varierar mellan 9-11 milj konsoler/år). Sony har fått se en 20%-ig minskning (19 milj vs 24 milj) och där trenden är minskande år för år. Nintendos försäljning har fullkomligt rasat (14 milj vs 54 milj) och trenden har även där varit stadigt minskande år för år. Nintendos siffror inkluderar även handhållna-spelkontroller.


Tittar man på bolagen så har också Nintendo en rad förlustår bakom sig. Sony är ett konglomerat och har flera ben att stå på bl.a. musik/film och annan tillverkning. Microsoft är som bekant också ett bolag med fler ben än spel och spelkonsoler.

Nintendo ser m.a.o. ut som den stora förloraren av de tre i denna hårda marknad som råder. Dock har ju Nintendo några riktigt starka varumärken. Jag tänker bl.a. på Super Mario och Zelda. Eller så är jag bara nostalgisk. Jag tror dock att om Nintendo lägger om strategin och försöker kapitalisera på sina spel och spelfigurer istället för att nödvändigtvis försöka kränga hårdvara också, att bolaget kan vända. Zelda, Mario eller Donkey Kong på t.ex. mobilen kanske skulle kunna attrahera nya kunder. Eller, kanske kan Disney köpa upp bolaget, skrota konsolerna och kapitalisera på spel, filmer, nöjesparksupplevelser och leksaksfigurer baserade på Nintendos-figurer? Ja vi får se vad som händer i framtiden och hur Nintendo lägger upp strategin.



Om nu spelkonsoler inte säljer så bra längre vad gör det istället? Var spelar man spel om inte på spelkonsoler? Har folk slutat spela spel?

Nej, tvärt om. Spelmarknaden växer och växer fort. De senaste tre åren i genomsnitt ca 6% årligen. Det är antagligen inte orimligt att tänka sig att det kommer fortsätta växa i den takten ett tag till även framöver.

Det går dela upp marknaden för spel. Här är en marknadsöversikt.



Den totala marknaden är nästan lika stor som den totala leksaksmarknaden. Det är väl bara en tidsfråga innan den går om. Trenden verkar vara att spel till s.k. Handheld Consoles (t.ex. Nintendos DS3) minskar kraftigt, medan Tablets, Mobile Phone och MMO-Games ökar kraftigt. De övriga har en är mer stillastående utveckling eller med blygsamma förändringar.

För att sätta det i relation till något som Microsoft säljer så säljer Microsoft operativsystem till servrar för lika mycket som det säljs spel till spelkonsoler (TV Console).

Det går "nörda" ned sig hur mycket som helst i det här. En annan intressant iakttagelse är var konsolerna är populära. Gör man en jämförelse mellan de aktörer som ändå behåller sina positioner bäst, Playstation (Sony - Japanskt) och Xbox (Microsoft - Amerikanskt) så dominerar Playstation användandet i Japan. I Europa är Playstation också populärast (ca 70-30) medan det är mer jämt mellan dem i USA (50-50).


Vad är en normal vinstnivå för spelkonsolstillverkare då? Svårt att säga Sony verkar ha, när det inte går med förlust, lövtunna rörelsemarginaler på ca 3-4%. Nintendo har några års förluster i bagaget med, men på den tiden de faktiskt sålde bra (2005-2011) så hamnade Nintendos rörelsemarginal i snitt på ca 27%. Microsoft har ju nu gjort om sitt segment-rapportering men siffror från tidigare år indikerade en rörelsemarginal på ca 18-21%.

Det är svårt att dra några slutsatser alls baserat på detta inlägget. Inlägget får istället tjäna som en allmän orientering. Spelkonsoler verkar i alla fall inte vara en bransch som är i uppåtgående trend, tvärt om så verkar konkurrensen vara stark på en krympande marknad. Det ser dock ut som Microsoft lyckas försvara sin position och tjäna en och annan krona på det. Dock utan att det för den sakens skull är särskilt viktigt för Microsoft som helhet. Åren 2011-2013 bidrog segmentet i genomsnitt ca 3% till bolagets rörelsevinst.

Några tankar om spelbranschen eller spelkonsoler?


torsdag 16 april 2015

Blondinbella med licens att slå index

Blondinbella, eller Isabella som hon egentligen heter, blev ju känd och sedermera företagare via sitt bloggande. Så vitt jag vet så handlade/handlar bloggandet mycket om mode, livstil och skönhetsprodukter. Bloggen var i alla fall för ett tag sedan bland topp tre bloggarna i Sverige mätt i besökare.

Det finns även ett stort entreprenöriellt intresse hos Isabella. Hon har en egen tidning och är delägare i flera företag bl.a. Blondinbella AB.

Det som gör att jag jag satte rubriken "med licens att slå index" är att jag tror Blondinbella/Isabella har väldigt stor chans att få mycket god avkastning på sitt sparande. Detta efter att ha lyssnat på henne och hur hon resonerar kring sparande och aktier.

Blondinbella sparar enligt egen uppgift 10% av lönen varje månad.

Det första hon har gjort är att bygga upp ett buffertsparande. Ett säkert sparande på sparkonto som finns som en buffert ifall något oförutsett skulle hända. Själv säger hon sig ha tre månadslöner (netto) på sitt buffertkonto.

I dagsläget så sätter hon av sparandet i fonder. 10% av lönen går varje månad till fondsparande. En Sverige-fond och en USA-fond. Jag vet inte, men misstänker att det kan röra sig om två stycken breda, billiga, indexfonder.

Utöver detta månadssparande så köps också ibland aktier. Blondinbella har inte många aktier. Fem vill jag minnas. I bolag hon känner stort förtroende för och som hon tror kan fortsätta leverera bra produkter och tjänster. Något resonemang kring nuvarande värdering, risk-kontra reward o.s.v. förs såvitt jag vet inte. Fokus ligger enbart på om bolaget (och folket i det) i sig är duktigt på vad de gör. Blondinbella verkar föredra bolag som riktar sig mot konsumenter. Bolag som hon själv kan gå in i butikerna hos och skapa sig en egen uppfattning kring kundservice, utbud m.m. Inga kinesiska agro-bolag här inte...

Totalt sett så  verkar det läggas ungefär motsvarande summa på aktier som på fondsparande på ett år, men köpen av aktier sker två gånger per år. Inga 50-talet transaktioner på ett år här alltså. Inga större försök till "timing" utan helt enkelt en över tid ackumulering av tillgångar.

Jag tror att Blondinbellas strategi klarar sig bra både i upp som nedgångar i sin enkelhet. Jag tror den har en långsiktig mycket god potential. Jag tror att många har större långsiktig nytta av att härma den här strategin än att hoppa på alla nya finansprodukter och nynoteringar som sprids ut nu snabbare än den modernaste gödselspridaren.

Vad tror du?

måndag 13 april 2015

Överförfriskade unga män på krogen



På bloggen avlämnades för drygt en vecka sedan en kommentar som på ett väldigt målande sätt beskrev situationen på börsen idag.

"Börsen påminner mig allt mer om en sen kväll på krogen där företrädesvis överförfriskade män med alltför mycket självförtroende, flockas kring de få damer som finns kvar, och som de kanske inte skulle ha ägnat en tanke om det inte vore så sent.

Jag hoppas att det går städat till och att det inte blir allt för mycket trängsel i dörren när festen är över för den här gången.


/Stavros"

OMX30 har stigit ca 30% på 6 månader (på en då redan hyfsat "dyr" börs). PE-talet för S&P 500 är 20,5 (Medel är 15,5).

Samtidigt så spelar musiken fortfarande högt och feststämningen är på topp. Av de fortsatt många nynoteringarna att döma så skakar bartendern fortfarande fram nya sorters drinkar som väl avnjutes av festdeltagarna.

Som Stavros påpekar så finns det gott om självförtroende på dansgolvet. Vi verkar t.o.m. ha fått några "stage divers". Än kan ju inte festen ha urartat påtalar någon för någon "bubbla" är det ju inte så länge några säger att det hela riskerar vara en "bubbla", eller?

En bubbla utmärks inte av att huruvida det finns några som påtalar dess existens eller inte. Det har alltid funnits de som påtalat bubbeltecken förr. Liksom det alltid funnits ständigt positiva människor. En bubbla karaktäriserar istället av att det finns tecken på det, men man säger att det går lite till. Det går lite till innan det spricker. Festen kan pågå lite till innan något urartar.

Vi är helt klart i en situation nu då folk påtalar att det hela verkar vara lite manisk, men det troligen kan pågå lite till.

Stavros lyfter också en annan väldigt intressant poäng, att man letar där man inte skulle ha letat annars.

Bolag som förr skulle bli ratade blir lättare accepterade nu.

Jag tror att jag lyckats hålla mig lite avvaktande vad det gäller festhumöret överlag, men på denna sista punkten är jag definitivt skyldig under det gångna året. Jag har som synes börjat kolla runt bland bolag jag inte hade valt att närma mig för ett par år sedan. En del har jag förmått mig själv att avstå, en del inte. Det har varit en blandad kompott. En del hade (på ett års perspektiv) varit lönsamma, en del inte.

Hur som helst, bilden är talande. Dansen pågår för fullt. Allas humör och självförtroenden är på topp.

Vem är du på festen?




fredag 10 april 2015

Min riskhantering

Skrev för ett litet tag sedan ett kortare inlägg om riskhantering: Det enda man kan styra är sin egen riskhantering vars andemening var precis det rubriken säger.

"Vad kan man påverka då?

En sak.


Risken. Vilken sorts risk och hur stora risker man är exponerad mot. Det är egentligen den enda faktorn som man har total kontroll över. Ingen annan, bara du. Du allena kan bestämma över vilken sorts risker du väljer att exponera dig mot."

Med det åtföljande tipset.

"Ska man lägga ned mycket tid på något när det gäller aktier så är det att fundera på hur man hanterar risker."



Ja jag vet att det är mycket roligare och intressantare att försöka räkna ut hur mycket pengar bolag X kommer tjäna år 2017, men i grunden är det ingenting som du som köpare av dess aktier kan påverka. Det du m.a.o. räknar på är förhoppningar - gissningar - luft.

Det finns ett flertal sätt att kontrollera risk. Hur du gör det har kanske inte lika stor betydelse som att du gör det. Metoderna varierar troligen beroende på vilken "metod" man använder sig av för att få sitt kapital att växa. Det är ju t.ex. skillnad på någon som har som affärside att kränga begagnade bilar och någon som har som affärside att köpa upp villor för uthyrning. Hur man minimerar affärsrisker varierar därmed också.

I min lilla tanke-bubbla så finns främst tre övergripande risker och jag hanterar dem som följande.

Jag riskerar att köpa ett undermåligt bolag.

Jag försöker minska den risken genom att ställa bolag mot vissa kriterier. Identifieras allt för många "riskfaktorer" så blir bolaget ej godkänt, oavsett pris. Identifieras många riskfaktorer men det hamnar inom godkänt så kan en mindre exponering vara acceptabelt.

Jag riskerar att köpa för dyrt.

Betalar man för mycket så blir den framtida avkastningen lidande. Jag försöker därför alltid bedöma ett rimligt "värde" och sedan hålla eventuella köp runt eller under det "värdet".

Jag riskerar göra felbedömningar.

Jag förutsätter att jag har en utbildning och erfarenhetsmässig bakgrund som alls inte ger någon "edge" på aktiemarknaden. Jag riskerar därför göra många felbedömningar. Därför håller jag en relativt diversifierad portfölj där ett enskild innehav inte köps in i för stora bitar. Jag köper också inte in allt på en enda gång utan försöker över tid sprida ut inköpen om det går eftersom det ger mig mer tid att fundera/lära känna bolaget och följa dess utveckling. Jag utgår också från hur mycket pengar jag satsar, inte hur stor andel innehavet utgör av portföljen. M.a.o. har jag bestämt att taket för en exponering är 5% av portföljen köper jag enbart för ett belopp som motsvarar 5% av portföljen. Halveras kursen därefter och innehavet då motsvarar 2-3% av portföljen så köper jag inte lika mycket till bara för att vikta upp.

Hur tänker du kring din egen riskhantering?

Neo Finance

(Inlägget är reklam för Neo Finance och innehåller annonslänkar.)

Neo Finance är P2P-sajten som erbjuder nya investerare en registreringsbonus

25 EUR erbjuds alla som registerar sig via den här länken.

Via Neo Finance kan man investera i P2P-lån med räntor från 8 till 27 %.

Minsta möjliga investering är 10 EUR.


https://c.trackmytarget.com/5n080t



tisdag 7 april 2015

Screensökning i Norden med Quant Investing Screener

Det sägs ju att den som söker skall finna. Jag vet inte riktigt hur det är med det, men själv brukar jag ibland ta en titt med Quant Investing Screener  som Tim du Toit utvecklat och som jag fått förmånen att testa en del.

Jag är dock inte mycket av en kvantinvesterare sjäv, men det gör ju inte mig mindre nyfiken för det. Speciellt inte när det kan kännas svårt att motivera sig att leta efter goda investeringar då mycket ändå känns dyrt.

Jag har skrivit om screenern förr:

Beta testat ny screener

Quant Investing Screener

Intervju med Tim du Toit

Fredag igen

När jag körde den nu senast och ställde in den på finska, danska och norska bolag och ERP5 (Earnings yield, ROIC, P/B och 5 year average ROIC) i kombination med F-score 6 eller högre så kom följande förslag upp:

Leroy Seafood Group
Austevoll Seafood
Nokian Renkaat
P/F Bakkafrost
Sanoma
ISS A/S
TGS Nopec

Tror du det här är bolag värt att gräva vidare i?

måndag 6 april 2015

Mer om Microsoft

Microsoft har lyckats väl i sin affärsmodell att prångla ut t.ex. ett operativ-system som relativt snabbt fick marknadsdominans. Detta gjordes genom att sälja operativ-systemet till PC-tillverkare så som Dell, HP m.fl.. Kostnaden för det såg aldrig slutkunderna även om de naturligtvis betalade för det i sista änden.

Nätverkseffekter är troligen de flesta medvetna om. Blocket, Ebay och Hemnet är exempel på sådana. Där en tjänst/produkt p.g.a. sin storlek blir det naturliga valet och därmed blir marknadsledande. En sådan position är ofta avundsvärd eftersom det går att tjäna grova pengar på det. Det Microsoft lyckats med är att nå denna position då det gäller operativ systemet Windows och kontorsprogrammet Office. Marginalerna är skyhöga då det i princip går att ta vad som helst i betalt för någonting som alla vill och som i princip inte kostar något att producera när väl utvecklingskostnaderna har tagits.

Dessa marginaler har dock pressats något på senare tid. Dominansen har utmanats. Utmanare så som Apple och Google ligger på och här i ligger de större riskerna för Microsoft. Försäljningstapp och marginalpress. Av försäljningen att döma så finns fortfarande ganska stor efterfrågan men då det gäller D & C Licensing (t.ex. Windows för privatpersoner) så växer det inte, tvärt om. Trenden är något sjunkande. Det är mycket möjligt att man passerat den gyllene åldern vad det gäller dominans på detta området och kommer få se ytterligare marginalpress framöver. Vad det gäller operativsystem så finns i nuläget tre dominerande aktörer Apple (OS X), Google (Chrome OS) och Microsoft (Windows). Jag har ingen möjlighet att spå huruvida en av dem eller en fjärde kommer nå samma marknadsposition som Microsoft haft. Tillsvidare antar jag att alla tre kommer samexistera och attrahera något olika kundgrupper. Slutsatsen är dock att Microsoft, givet förutsättningarna, inte kan räkna med att se någon supertillväxt av vinsterna på detta området p.g.a. den ökade konkurrensen.

Tittar vi på ett annat segment, Computer & Gaming Hardware, så framträder dock en intressantare bild. Försäljningen ökar Visserligen inte alls samma marginaler som Licensing kategorierna, men det intressanta här att Microsoft är i princip den enda spelkonsol-tillverkaren (Xbox) som lyckas göra vinst på sina spelkonsoler. Vare sig "anrika" Nintendo (Wii, Nintendo DS) eller Sony (Playstation) gör några pengar att tala om på spelkonsoler. Förluståren börjar hopa sig där istället. En hård konkurrens borde ju dra ned alla tre i marginalpress-fallet, men på något sätt lyckas Microsoft här att tjäna pengar i alla fall. Någon mer insatt i spel-konsols-marknaden får gärna bidra med kommentarer här.

Sedan har vi Phone Hardware. Man köpte en del av Nokia för 7,2 miljarder usd. Windows telefoner vet jag ingenting om, men jag förstår tanken med att skapa helhetsupplevelser. Kan man knyta samman arbets-datorn, spel-konsolen och telefonen och dessutom få samma "upplevelse" och struktur så kan det naturligtvis skapa starka nätverkseffekter. Just de effekterna som Microsoft varit duktiga att kapitalisera på tidigare. Jag är dock inte i position att bedöma hur stor chansen är att man lyckas med detta. Någon som äger en Windows-telefon?

Sedan har vi då bolagets kassako #1. Försäljningen till företag där Office för företag och server-tjänster ingår. Servrar låter jag någon annan kommentera (finns en kommentar i tidigare inlägg), men vad det gäller Office kan jag konstatera att fast jag rekommendera en bekant att köra med en gratis Open Office lösning för det lilla arbete som hen gör på datorn så väljer hen ändock att betala årsavgift för Office 365.

Office 365 är troligen Microsofts nya sätt att kapitalisera på programvaror, att man löser abonnemang och sedan jobbar mot "molnet" så att man kan får åtkomst varifrån och när man vill. Så vitt jag kan bedöma är det inom detta segment (Office och servrar åt företagskunder) Microsofts styrka ligger. Commercial-sidan har växt med ca 9% årligen i medel de senaste tre åren. Marginalerna är fortfarande riktigt bra. Konkurrenterna här är t.ex. IBM och Oracle. IBM tappar försäljning år efter år, medan Oracle eventuellt kan se intressant ut. Om än inte så snabbväxande som Microsoft inom detta segment.

Så vad ska vi nu då tro om Microsofts framtid? I närtid så ser det ut som om ökad konkurrens på D&C Licensing sidan där nästan 1/3 av vinsten genereras. Det är inget mördande, men det verkar tära en del på både försäljningen som marginalerna.

Kassakon och tillväxtspotentialen verkar av allt att döma på Commercial-sidan, där i nuläget ca 2/3 av vinsten genereras. Man växer fortfarande här i god takt. Kanske är det en gynnsam tidsålder för hela branschen och man rider på den vågen, eller så har man någonting extra här? Någon som vet?

Alla andra segment kan näst intill kvitta. Surface-plattor, Windows-telefoner, Minecraft-spel och Xbox-konsoler skapar visserligen nyhetsrubriker och jämförelserecensioner, men kan mest ses som "jokrar".



Antingen går de bra eller så försvinner de. På Microsofts resultaträkning gör de inga större avtryck. Kanske något av det kommer göra det i framtiden, vem vet.

Tankar, åsikter, kommentarer om Microsoft?

söndag 5 april 2015

Analys av Microsoft

Microsoft behöver kanske knappt en presentation... Jag sneglade på bolaget för ett par år sedan, men som alla andra har även jag fått höra att Microsoft är på väg att dö ut. Vem vill ha PC numera eller köra deras Windows-program?  Vem vill ha deras spelkonsoler? Ja, Microsofts hårdvaru-satsningar låter jag vara osagt hur bra de är, men Microsoft tjänar faktiskt fortfarande mycket pengar. Kassaflödena är  så pass bra så att de inte bara har råd med utdelningar och återköp av aktier utan kan också  lägga miljard-belopp på uppköp av ditten och datten när de känner för det. Skype och Mojang är två svenska exempel.



De senaste två åren har Microsoft visserligen fått se något pressade marginaler, men försäljningen har ökat år för år (IBM t.ex. har sett sjunkande försäljning). Pressade marginaler brukar tyda på större konkurrens, men ökad försäljning tyder också på att allt inte är hel kört. Man får titta på de enskilda segmenten.

Man gjorde om segmenten för ett tag sedan, vilket jag kan tycka är synd för det försvårar jämförelser. Jag tyckte också den tidigare redovisningen var tydligare. Idag delar man i alla fall upp det på två huvudgrenar. En för konsumenter och en för kommersiellt bruk. Det segment som främst bidrar till omsättningstillväxt är Commercial.

Devices and Consumer (D&C) 

D&C Licensing - Program så som Windows, Office-programmen till konsumenter m.m.

Computer & Gaming Hardware - Xbox, Surface, spel m.m.

Phone Hardware - Telefoner

D&C Other - Windows Store, Mojang (Minecraft) m.m.

Commercial

Commercial Licensing - Windowsservrar, Office för företag, Skype m.m.

Commercial Other - Diverse annat företagsrelaterat.

Omsättningsmässigt så är det ganska jämt mellan D&C och Commercial men det är på Commercial sidan vinsterna finns (samt på D&C Licensing). Drygt 2/3 av vinsten kan hänföras till Commercial. Resten är nästan helt och hållet från D&C Licensing.

Spontant kan jag undra varför man ens försöker sig på telefoner och läsplattor. Pengarna finns inte där för Microsoft. I alla fall inte i dags läget. Kanske har man helt enkelt för mycket pengar att göra av med... 

Nåväl. Jag går raskt vidare till kriterierna.



Large, mid eller motsvarande på någon av de nordiska börserna alternativt på NYSE/NASDAQ.

Microsoft är noterat i New York, Ticker MSFT.

 MSFT bedöms klara kriteriet.


Ägare

Institutionella ägare och Bill Gates är de största, men Gates når ej upp till 20% kravet.

MSFT klarar ej kriteriet.


Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar?


Ja, Microsoft har gett utdelning i minst 10 år.  För verksamhetsåret 2014 var utdelningen 1,07 usd/aktie. Dagens utdelning (verksamhetsår 2015) ligger på 1,24 usd/aktie. Sett till de senaste fem åren har utdelningarnas andel av vinsten varit ca 32% i medel. Utdelningstillväxten ligger på ca 10% årligen. 

Såvitt jag kan bedöma kommer man fortsätta med utdelningar och det bör också finnas utrymme för höjningar.


MSFT bedöms klara kriteriet.



Finns betydande risk för att bolagets verksamhet starkt påverkas av externa faktorer så som råvarupriser, ränteändringar, politiska beslut och börssvängningar?

Finanskrisen 2008 gjorde enbart ett mindre avtryck i Microsofts försäljning. Det finns gott om bolag som drabbades långt värre och med långt större följdverkningar. Man kan diskutera politiska risker i form av konkurrens-regleringar et.c. men de verkar inte vara nämnvärt så stora så de får större avtryck på Microsofts affärer överlag.


MSFT bedöms klara kriteriet.




Är bolaget beroende av innovativ produktutveckling?

Drygt 13% av omsättningen satsas på R&D. Microsoft är i grunden en form av bolag som är beroende av innovativ produktutveckling (eller att man förvärvar innovativa produkter). 

MSFT klarar ej kriteriet.



Visad förmåga att gå med vinst genom hög och lågkonjunktur, eller i alla fall visad förmåga att ge utdelningar under dylika perioder


Ja. Man har gått med vinst i alla fall de senaste 10 åren liksom gett utdelningar. Vinsten för verksamhetsåret 2014 landade på 2,63 usd/aktie. 3-års medel, liksom 5-års medel, är 2,40 usd/aktie. Vinsten TTM (Q2 2015) är på 2,48 usd/aktie



Microsoft har väldigt goda kassaflöden. Det fria kassaflödet överstiger redovisade vinster enligt min bedömning. Ca 3 usd/aktie vilket är ca 20% mer än redovisade vinster. 

MSFT bedöms klara kriteriet.



Räntebärande skulder lägre än eget kapital. Debt/Equity under 2

December 2014 så var eget kapital på ca 92 miljarder usd. Long Term Debt på ca 18 miljarder usd och andelen totala skulder på ca 83 miljarder usd. Debt/Equity således 0,9.

Goodwill och immateriella tillgångar är av förklarliga skäl ganska stor (ca 29 miljarder usd). Kassan och s.k. short term investments (främst amerikanska statspapper) är på motsvarande ca 10 usd/aktie.


MSFT bedöms klara kriteriet.




Avkastnings- och tillväxtskrav


I nuläget får man Microsoft på ca 3% direktavkastning (5-års medel är 2,5%). Historiskt så har man klarat av ca 10% i utdelningstillväxt. Försäljningen har ökat med 50% de senaste fem åren. Vinsterna har inte riktigt växt i samma takt eftersom man fått uppleva en viss marginalpress. 5-års ROE som medel ligger på ca 35%. 5-års rörelsemarginaler som medel på ca 35%. 

Återköp av aktier förekommer med ungeför lika stora belopp som man ger i utdelning. De senaste 7 åren har ca 15% av aktiestocken köpts tillbaka.


MSFT bedöms klara kriteriet.



Ledningen

VD byttes nyligen. Den nya VD:n Satya Nadella verkar vara inriktad på att Microsoft ska växa i "molnet". En strategi jag tror kan vara sund. Jag har ingen anledning att misstro ledningen för Microsoft.


MSFT bedöms klara kriteriet.



Information tillgängligt

Informationen är acceptabel även om jag inte är en teknik-freak. Jag kan i alla fall testa många av bolagets produkter och är bekant med ett fleral av dem. IR-sidorna ger tillräcklig bra info. En nackdel kan vara att det tenderar florera en mängd åsikter om teknik-prylar (vilka som är bra respektive dåliga). Det skapar en hel del brus.

MSFT bedöms klara kriteriet.



Marknadsmakt och marknadssituation

Jag kan inte annat än påstå att man har en marknadssituation där man kan utöva en påtaglig marknadsmakt när det kommer till kärnprodukterna. De löjligt höga marginalerna på t.ex. Windows och Office tyder på det. 

Det saknas naturligtvis inte konkurrens. Beroende vilket segment man kikar på så är konkurrenterna t.ex. Sony, Nintendo (Computer & Gaming Hardware), Apple, Google (D&C Licensing), Google, IBM, Oracle (Commercial). 

Situationen för telefonerna (f.d. del i Nokia) och Surface-plattorna låter jag vara osagt. De är dock ingen "viktig" del av Microsoft i nuläget. Kanske de t.o.m. mest är en distraktion. Microsoft verkar i alla fall inte i en commodity-bransch utan kan ta betalt för sina varor, i alla fall i de segmenten de är ledande.


MSFT bedöms klara kriteriet.




Etiska aspekter

Jag har ingenting emot Microsofts produkter.

MSFT bedöms klara kriteriet.



Brasklapp

Jag är långt ifrån förtrogen med teknikbolag. För att ha en blogg så är jag troligen t.o.m. ganska teknik-handikappad i jämförelse med andra bloggare. Det är ett försvårande faktum. Jag anser också att Microsoft gör en del värdeförstörande saker, så som miljard-satsningar på områden som är svårt konkurrensutsatta (t.ex. mobiltelefoner).  Bara för att man har pengar så behöver man ju inte strö dem på vilka projekt som helst, men som sagt vad vet väl jag om teknikutveckling.... En brasklapp behövs i alla fall.


Microsoft får godkänt på 10 kriterier av 12, men med en brasklapp. Detta leder då till ratingen: B.


Slutsats

Med ratingen B så är min syn på Microsoft neutral.  Hade det inte varit för brasklappen hade det varit lätt positiv, men man bör närma sig "nya" branscher med viss försiktighet. Ratingen B är inget diskvalificerande, men risken i bolaget är sådant att om köp någonsin görs så ska exponeringen hållas på rimliga nivåer. 

För dagens prislapp så får man ett bolag som genererar ca 3 usd i fritt kassaflöde per aktie samt har ca 10 usd per aktie i pengapåsen. Inte så illa relativt dagens börsklimat, men som alltid så är det ju inte historiken man köper in sig i utan framtiden...




Noteringar kring nuvarande värdering

MSFT kurs 5/4 2015: 40 usd (Topp 3 år ca 49 usd, botten ca 39 usd).

PE TTM16,1

PE3 16,7

Direktavkastning 3% 

Några andra branschaktörer

APPL PE TTM 17,0
GOOGL PE TTM 21,0
ORCL PE TTM 17,8
IBM PE TTM 11,9

torsdag 2 april 2015

Är Super Special Dividend Income en Golgatavandring?

De beskrivande orden börjar hopa sig, eller vad sägs om "SuperIncome" eller "SuperDividend". Ord som t.ex. används för att beskriva två ETF:er med höga utdelningar.

Utdelningar sägs ju vara en genväg till att få bra avkastning på sitt sparade kapital och ja, jag gillar också utdelningar. Det finns ju undersökningar som visar på att över tid står utdelningar för drygt halva avkastningen. Bolag som klarar av att ge utdelningar är ju också i regel bolag med sunda affärsmodeller och finanser, såvida inte annat kan motbevisas genom att kika lite extra på balansräkning och kassaflöde.

Men vad händer när alla rusar mot högavkastande tillgångar? Ökad efterfrågan brukar ju på en fri marknad öka priset på en tillgång. Så bör det ju även vara här.

Visserligen uppfinns/lanseras nya högavkastande produkter i snabb takt för är det något finansmarknadens säljare kan så är det att tillgodose efterfrågan av nya produkter, men det verkar knappast ske så snabbt så det kan dämpa all efterfrågan.

Det verkar finnas mycket pengar i omlopp, billiga pengar. Avanza erbjuder lån med aktiepapper som säkerhet för under 2%, Nordnet för under 1%.

Låna för 1% sätt pengar i en produkt som erbjuder 7%  (och dessutom kanske månadsutbetalningar). Låter som extremt lättförtjänta pengar. Eller?

I en "normal" marknad fås ju höga utdelningar i regel antingen för att aktierna är "billiga" p.g.a. försämrade framtidsutsikter (inbillade eller riktiga) eller för att tillväxten har stannat upp och det bolaget gör nu istället för att satsa på ännu mer tillväxt är att dela ut vinstmedlen. 

När jag ser en del av dessa nya högutdelande produkter ställer jag mig frågan vad baseras de höga utdelningarna på?

Erbjuds det höga utdelningar för att att de är "billliga"? Mjae. Jag letar och letar men hittar få "billiga" aktier.

Erbjuds det höga utdelningar för att framtidsutsikterna är dåliga? Mjae. Det är inte sådana rubriker jag läser. Tvärtom så verkar ju utdelningarna näst intill vara skrivna i sten om man får tro beskrivningen på många produkter.

Erbjuds det höga utdelningar för att det inte finns någon tillväxt i produkten?  Kanske, men i så fall är det ju inte mycket att hänga i granen för den långsiktiga spararen. Den kortsiktige kan ju också göra ett tankefel om hen tror sig kunna sälja när det plötsligt är dags att byta till andra (då mer) populära tillgångar. Det brukar fort bli trångt i utgången när/om alla ska dumpa sina (tidigare?) högavkastande produkter.

Nåja, ta dessa tankar för vad de är. Lösryckta fredagsfunderingar.

I dag är det heller inte vilken fredag som helst. Enligt kristen tradition är det Långfredag. Långfredagen är till minne av Jesus lidande och död på korset på platsen Golgata.

Vi har fått benämningen Golgatavandring där ifrån. I moderna ordalag är en Golgatavandring en sträcka eller tidsrymd en person måste gå med vetskapen om att det väntar dåliga nyheter vid slutmålet.