söndag 15 februari 2015

Negativ reporänta - en icke-nyhet

Eftersom Riksbanken gjort det smått historiska och beslutat om negativ reporänta så förtjänar det kanske ett eget inlägg.

Repo är ett slang av repurchase agreement (återköpsavtal). På olika sätt styr den andra räntor därav även benämningen styrränta. Exempelvis så har banken där jag har mitt sparkontot meddelat om sänkt ränta p.g.a. den sänkta reporäntan.

En annan effekt är att det inte är superkul med korta räntefonder. Deras avkastning blir ju lidande men på äkta fondförvaltningsmaner så minskas ju inte de fasta förvaltningsavgifterna för det. Det är samma procentsats på insatt kapital som tidigare. Fortsätter det så här så blir väl förvaltningsavgiften halva avkastningen... 

Inget kul med bankkonto. Inget kul med räntefonder. Så vad händer då? Tydligen så konsumeras det och investeras det inget vidare heller eftersom "hjulen" inte snurrar som man vill. Däremot så bjuder man över varandra för att kunna köpa tillgångar. I detta avseende så är ju aktier en tillgång. Priset på flertal aktier har stigit markant.

Nu kanske en del är sura på Riksbanken, men de gör sitt jobb så gott de kan. Riksbanken har ju som primär uppgift att sköta penningpolitiken. Målet för penningpolitiken är att hålla ett fast penningvärde. Fast penningvärde är definierat som en KPI inflation på 2%. Det verktyg man har fått för att försöka justera detta är att höja eller sänka reporäntan.

Riksbanken ska inte driva finanspolitik. Det är politikernas uppgift. Detta missar många och därför pekar man gärna finger åt Riksbanken. Det är Riksbankens fel att många belånar sig. Vad ska Riksbanken göra åt det? Varför gör Riksbanken si eller så?

Det är också ett enkelt sätt för politiker att slippa ta svåra beslut.

Vill vi att hus ska bli billigare så är det inte Riksbanken som ska lösa det. Vill vi att finansiellt sparande ska premieras så är det inte Riksbankens uppgift att lösa det.  Vill vi inte att folk ska låna mer och mer så är det inte Riksbanken som ska lösa det. Vill vi ha fler bostäder byggda till billigare penning så är det inte Riskbanken som ska lösa det. Alla dessa punkter hör ihop med finanspolitik. Finanspolitik hör till politikens beslutandesfär. Dit hör även vilka mål och verktyg som Riksbanken ska ha. Vill vi inte att Riskbanken ska eftersträva en KPI inflation på 2% genom att höja och sänka reporäntan, ja då krävs politiska beslut att ge dem andra mandat och verktyg.

Jag kan konstatera att det mest "contrarian" nu verkar vara att lägga pengar på sparkontot.

Jag kan tycka att det bör snart få vara slut på mediafixeringen på Riksbanken och dess justeringar och mer på vad riktiga finanspolitiska reformer skulle kunna göra för skillnad på den ekonomiska utvecklingen.

Vill man få "hjulen att snurra" så är ju inte billigare pengar för att bjuda över varandra i köp av tillgångar (aktier, hus o.s.v.) som ändå inte generar mer av "värde" bara för att de blir dyrare lösningen (Man bor lika bra i ett hus man fick för 2 milj. som om man var tvungen att bjuda 2,5 milj för det.). Lösningen ligger på det finanspolitiska planet (d.v.s hos politikerna). Det är där man kan "styra" konsumtions- och investeringsviljan.

Så negativ reporänta i all ära men det är i mångt och mycket, om än historiskt, en icke-nyhet.

5 kommentarer:

  1. Hur gör du själv med likvida medel? Eller är du fullt investerad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparkontot har växt.

      Radera
  2. Ser fram emot din q4-kommentarer Spartacus. Hur har det blivit med Yara? Jag har sålt mitt innehav, första aktieförsäljningen på cirka 3 år för mig. Alla stjärnor står rätt för bolaget just nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har avyttrat en del av Yara-innehavet. Ska försöka hinna med ett mer aktie-relaterat inlägg i morgon då. :)

      Radera
  3. Någon kommentar på Coca-Colas rapport? Vågar man hoppas på ett kort inlägg i samband med rapporten från Wal-Mart?:)

    SvaraRadera