Sett till ett genomsnitt så blir den ökade löpande månadsutgiften ca 1645 kr per månad för en bebis under dess första levnadsår. Jag poängterar, som ett genomsnitt. Det går ju faktiskt att lägga ned hur mycket pengar som helst på t.ex. barnkläder. Inte minst om det är den förstfödde samt man inte har möjlighet att ärva/få kläder av släktingar och bekanta.
Fördelningen på olika löpande månadsutgifter är som följande:
Hygien 490 kr
Kläder och skor 370 kr
Mat 365 kr
Hushållskostnader 220 kr
Försäkring 120 kr
Lek och fritid 80 kr
Den största förändringen under det första året är dock inte de nya löpande utgifterna. Det är för de flesta den minskade inkomsten för hemmavarande person. För en person med en lön på omkring 25.000 kr i månaden blir det ca 4.000 kr (netto) mindre i månaden. Men många väljer att ta ut färre än sju föräldrardagar i veckan och då blir inkomstminskningen ännu större.
I stapeldiagrammet nedan syns vilken nettoeffekt en ny familjemedlem får sett till de löpande inkomsterna och utgifterna under det första levnadsåret och under förutsättning att man tar ut full föräldrapenning.
Varje stapel representerar en månadslön på 15.000, 20.000, 25.000 respektive 30.000 kr. Staplarnas höjd visar då nettolönen baserad på en dylik månadslön. Det gröna fältet är de månatliga löpande utgiftsökningarna. Det röda fältet representerar minskad nettoinkomst så det som blir kvar är det blåa vilket är föräldrapenning plus barnbidrag.
Räknar man m.a.o. att utgiftsökningen är som genomsnittet för alla oavsett tidigare lön så blir inkomstminskningen den stora ekonomiska påverkan. En påverkan som blir större ju högre lön man är van vid.
Den fjärde påverkan är de utgifter av engångskarraktär som tillkommer det första året. Barnvagn, skötbord, bilbarnstol m.m. behöver införskaffas. Det här är ju en djungel och likväl som man kan köpa en ny barnvagn för 15.000 kr kan man köpa en begagnad på blocket för 1.000 kr. Hur mycket denna utgiftspost påverkar beror troligen på det ekonomiska sinnelaget och situationen för detta kan man ju styra mycket själv.
Nu finns det också en fjärde ekonomisk dimension som har väldigt stor påverkan på lite längre sikt, men som är svårare att få fram siffror på. När familjen utökas kan levnadssituationen rent fysiskt behöva förändras. Det är, i alla fall om det är familjebildning och första barnet, vanligt att vilja flytta till en större bostad och köpa en ny större bil (kombi?).
Dock så kan antagligen många, i alla fall första året, klara sig med befintlig bostad och en begagnad bil går ju byta, köpa, sälja privat utan att behöva förlora ekonomiskt på det så jag lämnar det därhän tillsvidare.
Hur påverkade en ny familjemedlem din ekonomi på kort sikt (första året)?
Ganska lite, faktiskt. Men ju större de blir desto mer kostnader. :)
SvaraRaderaHehehe så sant som det är sagt. :)
RaderaJag fick en slant från arbetsgivaren så det täckte upp till 100% lön! Man kan alltid fråga sin arbetsgivare! Det var ett krav jag ställde. Speciellt då det gällde att jag hängde med , trots ledighet! Fast å andra sidan var jag knappt mammaledig=(
SvaraRaderaDet var generöst av din arbetsgivare!
RaderaÖkade sparandet med någon tusing när bebin kom. Har blivit mer intresserad och motivierad av att skapa en trygg framtid nu när jag har ansvar för en liten bebis också.
SvaraRaderaDet finns alltid saker man kan lägga om, omprioritera och fundera kring för att hitta någon extra hundring här och där.
Ja visst blir det omprioriteringar med barn i huset. I retrospektiv så kan man också se att det är prioriteringar till det bättre.
RaderaEn viktig tanke jag själv haft och har är att inte ge barnen massa prylar utan fokusera istället på upplevelser/minnen. Prylarna slängs och är bortglömda efter något år. Upplevelser med sin familj lever kvar. Kanske t.o.m. även efter ens egen bortgång.