Idag, en tanke till den som fattas oss.
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
torsdag 19 december 2013
söndag 15 december 2013
Clas Ohlson Q2 2013/2014
Clas Ohlson avgav Q2 rapport för ett litet tag sedan. VD kommenterade rapporten med följande:
”Vi är glada över att vårt höstsortiment fått ett så positivt mottagande och att vi fortsätter stärka vår marknadsposition. Vi växer på samtliga marknader och har ökat rörelseresultatet med 23 procent under kvartalet. Det är också glädjande att vi har fått en bra start på julhandeln med en god tillströmning av kunder till våra butiker, vilket inneburit att försäljningen i november ökade med 9 procent i lokala valutor.
Med vårt unika koncept och en ledande nordisk marknadsposition som bas fortsätter vi att expandera vår verksamhet, såväl genom nya kundsegment som via etablering på nya marknader. Arbetet med att förbereda för etablering i Gulf-regionen, Tyskland och lanseringen av Clas Office är i full gång och löper enligt plan."
Både Tyskland och Clas Office var känt sedan tidigare, men Gulf-regionen var något nytt för i alla fall mig. Lite mer specifikt står det i rapporten om ett franchisesamarbete med Al Homaizi Group om etablering i första hand Kuwait och Förenade Arabemiraten under 2014. 2 butiker ska det bli. Efter utvärdering kan de sedan växa till minst 20 i regionen under en femårsperiod.
Rörelsemarginalerna i nivå med förra årets (men något lägre än vad Clas Ohlson lyckats med tidigare). Omsättningen ligger på ca 104 kr/aktie och marginalen på 6,7% (12-månaders rullande)
Vinsten per aktie för Q2 var 1,49 kr (1,14) och för H1 landade den på 2,59 kr (2,28). Det betyder att 12-månaders rullande är 5,53 kr/aktie.
Kursen just nu är 110,50 kr vilket ger ett PE TTM om 20
Julhandeln är är full gång och marknaden verkar ha prisat in en fortsatt god sådan för Clas Ohlson.
I ett hus vid skogens slut
Liten Clas Ohlson tittar ut
Kunden skuttar fram så fort
Klappar på dess port.
"Hjälp ack, hjälp ack, hjälp du mig
annars fattas klappar mig!"
"Kom ja kom i stugan in
räck mig handen din..."
torsdag 12 december 2013
Fortums försäljning av finskt elnät
Lundaluppen har sammanfattat dagens "snackis" bra i ett inlägg: Fortum säljer elnät i Finland
Fortum säljer alltså av någonting som genererat ca 100 milj euro om året i rörelsevinst för över 2.000 milj euro. En verksamhet som är tämligen stark reglerad och svår att få till någon egentlig tillväxt i. Såvida man inte får de instanser som reglerar marknaden till att gå med på höjda elnätspriser. Något som för Sveriges del just nu håller på och processas om. I nuläget är det fördel elnätsdistributörer men än så är inte "slaget" avgjort.
Prislappen var m.a.o. av allt att döma väldigt fördelaktigt för Fortum. Köparna har bestämt tyckt det varit värt att betala ett högt pris för en verksamhet som bedöms vara väldigt stabil.
Netto så kommer Fortum boka ca 2 euro/aktie i vinst för affären. För Fortums del ser det ut som om man sålt en tillgång värt 1 euro (om knappt ens det för jag kan tycka att 7-8 gånger rörelseresultatet är ett ok pris inte mer ) för 2 euro (2,87 euro på skuldfri basis för att vara mer exakt).
Fortum har på en gång blivit drygt 1 euro mer "värt" samtidigt som man lösgjort kapital för att kunna göra mer tillväxtsorienterade satsningar än vad eldistribution medger. Baksidan på det myntet är att ökade tillväxtsambitioner kan leda fel.
Mr Market kan dock säkert reagera positivt när hen börjar räkna på vilka multiplar ett Fortum med stor kassa och tillväxtsambitioner ska få. Lägg därtill potentialen att tjäna några euro extra genom att sälja av svenska nätet till motsvarande prismultiplar som det finska.
Ja Fortum verkar vara inne i en spännande omvandlingsfas. Frågan är bara om det är bra eller dåligt för Fortums långsiktiga intjäningsförmåga?
Fortum säljer alltså av någonting som genererat ca 100 milj euro om året i rörelsevinst för över 2.000 milj euro. En verksamhet som är tämligen stark reglerad och svår att få till någon egentlig tillväxt i. Såvida man inte får de instanser som reglerar marknaden till att gå med på höjda elnätspriser. Något som för Sveriges del just nu håller på och processas om. I nuläget är det fördel elnätsdistributörer men än så är inte "slaget" avgjort.
Prislappen var m.a.o. av allt att döma väldigt fördelaktigt för Fortum. Köparna har bestämt tyckt det varit värt att betala ett högt pris för en verksamhet som bedöms vara väldigt stabil.
Netto så kommer Fortum boka ca 2 euro/aktie i vinst för affären. För Fortums del ser det ut som om man sålt en tillgång värt 1 euro (om knappt ens det för jag kan tycka att 7-8 gånger rörelseresultatet är ett ok pris inte mer ) för 2 euro (2,87 euro på skuldfri basis för att vara mer exakt).
Fortum har på en gång blivit drygt 1 euro mer "värt" samtidigt som man lösgjort kapital för att kunna göra mer tillväxtsorienterade satsningar än vad eldistribution medger. Baksidan på det myntet är att ökade tillväxtsambitioner kan leda fel.
Mr Market kan dock säkert reagera positivt när hen börjar räkna på vilka multiplar ett Fortum med stor kassa och tillväxtsambitioner ska få. Lägg därtill potentialen att tjäna några euro extra genom att sälja av svenska nätet till motsvarande prismultiplar som det finska.
Ja Fortum verkar vara inne i en spännande omvandlingsfas. Frågan är bara om det är bra eller dåligt för Fortums långsiktiga intjäningsförmåga?
tisdag 10 december 2013
Sälja Kinnevik?
Kinnevik sålde i dagarna sin andel i BillerudKorsnäs. Genom affären fick Kinnevik motsvarande ca 13 kr/Kinnevik-aktie I senaste kvartallsrapporten var BillerudKorsnäs innehavet värderat till motsvarande ca 12 kr/Kinnevik-aktie. Dock blev prislappen rabatterad något i förhållande till de senaste dagarnas kurs.
Detta gör att en redan stark balansräkning blir ännu starkare. Nettokassan motsvarar nu nästan 11 kr/aktie. Vad ska måhända göras med alla dessa pengar?
Inte utdelningar i alla fall enligt meddelande. Någon extra utdelning väntas ej. Troligast är väl någon form av satsning inom onlinesegmentet. Dit har de mesta pengarna hittills gått som gått till investeringar. Någon form av strukturaffär inom telekom har det också ryktats om.
Nu är ju dock onlineverksamheten ingen kassako (ännu). Frågan är också när och ens om det kommer bli det? Kinneviks ledning verkar i alla fall tro det.
Det är i alla fall ingenting jag är beredd att betala för. Det har inte blivit något köp av Kinnevik aktier under hela 2013 och tyvärr ser det inte ut som om det blir det de sista dagarna under året heller. Det är i nuläget ganska stor skillnad på vad jag bedömer som prisvärt och vad marknaden värderar Kinnevik till nu.
Sälj då, säger någon. Mjae. Det ser jag heller ingen direkt anledning till. Dels så har Peter Lynch uttryckt det bra "Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves." och dels så uppfyller inte Kinnevik direkt något av mina säljkriterier.
Övervärderat? Ja, kanske eller antagligen sett utifrån nuläget, men det finns samtidigt ingenting annat som är jättelockande att köpa heller i så stor utsträckning att det är värt att byta ut hela Kinnevik innehavet mot något helt annat. Kinnevik ser ju trots allt ut att kunna fortsätta leverera utdelningar, stigande sådana.
Sälj av delar för att köpa så smått i något annat hyfsat prisvärt då? Kanske, men än så länge räcker den lilla likvida pott som finns till de småskaliga inköp som ändock görs. Eller rättare sagt, gjorts. Jag har inte köpt något nu sedan i början på oktober då jag ökade något i Wal-mart.
Kursen just nu är i alla fall ca 261 kr. Substansvärdet var enligt Kinnevik själva ca 220 kr vid senaste kvartalsrapporten, men då ska kommas ihåg att ca 30% hänvisas till onlineverksamheten.
Hur resonerar du kring Kinnevik?
Detta gör att en redan stark balansräkning blir ännu starkare. Nettokassan motsvarar nu nästan 11 kr/aktie. Vad ska måhända göras med alla dessa pengar?
Inte utdelningar i alla fall enligt meddelande. Någon extra utdelning väntas ej. Troligast är väl någon form av satsning inom onlinesegmentet. Dit har de mesta pengarna hittills gått som gått till investeringar. Någon form av strukturaffär inom telekom har det också ryktats om.
Nu är ju dock onlineverksamheten ingen kassako (ännu). Frågan är också när och ens om det kommer bli det? Kinneviks ledning verkar i alla fall tro det.
Det är i alla fall ingenting jag är beredd att betala för. Det har inte blivit något köp av Kinnevik aktier under hela 2013 och tyvärr ser det inte ut som om det blir det de sista dagarna under året heller. Det är i nuläget ganska stor skillnad på vad jag bedömer som prisvärt och vad marknaden värderar Kinnevik till nu.
Sälj då, säger någon. Mjae. Det ser jag heller ingen direkt anledning till. Dels så har Peter Lynch uttryckt det bra "Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves." och dels så uppfyller inte Kinnevik direkt något av mina säljkriterier.
Övervärderat? Ja, kanske eller antagligen sett utifrån nuläget, men det finns samtidigt ingenting annat som är jättelockande att köpa heller i så stor utsträckning att det är värt att byta ut hela Kinnevik innehavet mot något helt annat. Kinnevik ser ju trots allt ut att kunna fortsätta leverera utdelningar, stigande sådana.
Sälj av delar för att köpa så smått i något annat hyfsat prisvärt då? Kanske, men än så länge räcker den lilla likvida pott som finns till de småskaliga inköp som ändock görs. Eller rättare sagt, gjorts. Jag har inte köpt något nu sedan i början på oktober då jag ökade något i Wal-mart.
Kursen just nu är i alla fall ca 261 kr. Substansvärdet var enligt Kinnevik själva ca 220 kr vid senaste kvartalsrapporten, men då ska kommas ihåg att ca 30% hänvisas till onlineverksamheten.
Hur resonerar du kring Kinnevik?
söndag 8 december 2013
Månadens MIILF
Dags för månadens MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow.
Denna MIILF-bevakning uppdateras fortlöpande och fokus ligger på vad de förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.
Jag har valt ut några nordiska samt några amerikanska. I nuläget utgörs de av; Didner & Gerge (Aktie, Småbolags- och Globalfonderna), ODIN (Sverige- och Finlandsfonderna), Skagen (Global, Vekst- och Kon-Tikifonderna), Simon Blecher (Carnegie Sverige fond), Warren Buffett, Donald Yacktman, Meryl Witmer och Mohnish Pabrai.
Enbart de av ovanstående som annonserat nya köp (ej spin-off´s et.c.) sedan senaste MIILF uppdateringen inkluderas nedan.
Skagen
November
Norsk Hydro ca 26 nok
Technip ca 25,50 usd (Om via OTC på NYSE)
Yingli Green ca 5,50 usd
Marfrig ca 1,80 usd (Om via OTC på NYSE)
Oktober
Storebrand ca 35 nok
Warren Buffett
Q3
Exxon ca 90 usd
Odin
Oktober
Oriflame ca 200 kr
Kommentar
Nu när det har gått ett litet tag från första MIILF-inlägget börjar det skönjas vissa saker. Både Skagen och Didner & Gerge köper t.ex. i norska Storebrand. Både Yacktman och Buffett köper i oljegiganten Exxon. Skagen fortsätter (till fallande kurser) öka i brasilianska Marfrig (kan handlas via NYSE).
Jag misstänker att en t.ex. låg P/B värdering samt en förmodad återupptagen utdelning lockar i Storebrand. Angående Exxon så har det skrivit en del saker redan på amerikanska sidor angående förmodade köporsaker. Buffett har i alla fall tidigare uttalat sig om med all tydlighet att han hellre äger ett antal Exxon än allt guld i världen...
Denna MIILF-bevakning uppdateras fortlöpande och fokus ligger på vad de förvärvat och till vilka priser de ansåg det vara köpvärt.
Jag har valt ut några nordiska samt några amerikanska. I nuläget utgörs de av; Didner & Gerge (Aktie, Småbolags- och Globalfonderna), ODIN (Sverige- och Finlandsfonderna), Skagen (Global, Vekst- och Kon-Tikifonderna), Simon Blecher (Carnegie Sverige fond), Warren Buffett, Donald Yacktman, Meryl Witmer och Mohnish Pabrai.
Enbart de av ovanstående som annonserat nya köp (ej spin-off´s et.c.) sedan senaste MIILF uppdateringen inkluderas nedan.
Skagen
November
Norsk Hydro ca 26 nok
Technip ca 25,50 usd (Om via OTC på NYSE)
Yingli Green ca 5,50 usd
Marfrig ca 1,80 usd (Om via OTC på NYSE)
Oktober
Storebrand ca 35 nok
Warren Buffett
Q3
Exxon ca 90 usd
Odin
Oktober
Oriflame ca 200 kr
Månadens MIILF: Truls Hager på Odin fonder
Kommentar
Nu när det har gått ett litet tag från första MIILF-inlägget börjar det skönjas vissa saker. Både Skagen och Didner & Gerge köper t.ex. i norska Storebrand. Både Yacktman och Buffett köper i oljegiganten Exxon. Skagen fortsätter (till fallande kurser) öka i brasilianska Marfrig (kan handlas via NYSE).
Jag misstänker att en t.ex. låg P/B värdering samt en förmodad återupptagen utdelning lockar i Storebrand. Angående Exxon så har det skrivit en del saker redan på amerikanska sidor angående förmodade köporsaker. Buffett har i alla fall tidigare uttalat sig om med all tydlighet att han hellre äger ett antal Exxon än allt guld i världen...
lördag 7 december 2013
Lite mer om Industrivärden
Industrivärden är en av de stora investmentbolagen i Sverige. Ursprunget är i Handelsbanken som 1944 var tvungna att knoppa av de bolag de förvärvat aktier i. Tittar man på ägarlistan så ser man också att Industrivärden har fungerat som en slags pensionsförvaltare. Stora pensionsstiftelser så som Handelsbanken och SCA äger sin beskärda del. Detta kan var en delförklaring till Industrivärdens tämligen långsiktiga perspektiv.
Industrivärden jämförs ofta med en Sverige-fond. En skillnad är dock förvaltningsavgiften som för många Sverige fonder kan ligga på runt 1%, men för Industrivärden ligger närmare 0,18%. Denna förvaltningskostnad täcks dock ofta av Industrivärdens aktiehandel eller "trading" verksamhet. Ett försök att i de egna papperen skapa en del extra på marginalen. Man har på 10 år tjänat in ca 1 miljard, vilket i ungefärliga drag täckt förvaltningskostnaderna.
Om aktiehandeln är den lilla delen i Industrivärdens operativa verksamhet så är analytikerdelen den stora. Varje innehav i Industrivärden har en grupp analytiker som följer just det bolaget. Deras funktion är att följa upp bolagen, göra analyser och handlingsplaner som sedan ges till Industrivärdens representanter i bolagens styrelser.
Styrelsearbetet är också viktigt. Industrivärdens grundfilosofi är ju att starka ägarpositioner kan möjliggöra påverkan och på så sätt skapar man en god avkastning. Därav är att få styrelsepositioner av stor vikt för Industrivärden. Man vill ej vara en passiv investerare utan en aktiv.
Avkastningsmässigt så följer Industrivärden Stockholmsbörsen tämligen väl, men med en extra "edge". Över tid avkastar man ca 1% årligen mer. Stockholmsbörsen har också en tendens att gå bättre än världsindex vilket gör att man kan påtala att Industrivärden på så sätt är grädden på moset. Men är inte tillväxtsländerna där man bör vara, inte Stockholm kan någon protestera? Nej, notering har ingenting med BNP eller tillväxt att göra. Många av Industrivärdens innehav har stor exponering mot världens tillväxtsregioner, men de är själva noterade i Stockholm. Om Volvo producerar lastbilar i Kina ökar Kinas BNP, men utdelningarna hamnar i Volvo-ägarnas fickor oavsett var Volvo är noterat.
Frågar man IR-ansvarig på Industrivärden vad den överavkastning gentemot Stockholmsbörsen beror på får man svaret att Industrivärden använder belåning för att skapa en finansiell hävstång. Ingen jättestor, men den finns ändock där och hälften utgörs av konvertiblar. Just nyttjandet av konvertibellån framställs som väldigt fördelaktigt för alla, en win-win-win situation. För aktieägares del så visst sker en liten utspädning, men å andra sidan så stiger substansvärdet vid konverteringen.
Jag har tidigare gjort ett värderingsförsök av Industrivärden utifrån delarnas (innehavens) förmodade intjäningsförmåga. De innehav som är av stor vikt för Industrivärdens framtida intjäningsförmåga är (förutom Handelsbanken) Sandvik och Volvo. Båda är bolag som inte direkt rosat marknaden på senare tid och har en del arbete framför sig. Jag ser både t.ex. Atlas Copco som Scania som bättre bolag, men värderingen är också därefter. Kommer vi få se en vändning i gruvsektorn för Sandviks del och att Volvo når upp till sina mål så kommer intjäningen för deras del (och Industrivärden) bli en helt annan.
På så sätt kan man argumentera att "nedsidan" just nu i och med att både Sandvik och Volvo brottas med problem och är värderade därefter är begränsad, men "uppsidan" är stor i Industrivärden om dessa två stora och viktiga innehav lyckas få till en vändning.
Jag vill dock poängtera att jag tycker inte man ska fokusera allt för tankekraft på potentiella "uppsidor". Tänk istället att på att minimera risker och även om saker och ting inte får någon "uppsida" ska investering ge en fullt godtagbar avkastning.
Min personliga syn är att Industrivärden i nuläget är riskminimerande samtidigt som det ger en godtagbar avkastning även under rådande omständigheter.
Vad anser du?
Industrivärden jämförs ofta med en Sverige-fond. En skillnad är dock förvaltningsavgiften som för många Sverige fonder kan ligga på runt 1%, men för Industrivärden ligger närmare 0,18%. Denna förvaltningskostnad täcks dock ofta av Industrivärdens aktiehandel eller "trading" verksamhet. Ett försök att i de egna papperen skapa en del extra på marginalen. Man har på 10 år tjänat in ca 1 miljard, vilket i ungefärliga drag täckt förvaltningskostnaderna.
Om aktiehandeln är den lilla delen i Industrivärdens operativa verksamhet så är analytikerdelen den stora. Varje innehav i Industrivärden har en grupp analytiker som följer just det bolaget. Deras funktion är att följa upp bolagen, göra analyser och handlingsplaner som sedan ges till Industrivärdens representanter i bolagens styrelser.
Styrelsearbetet är också viktigt. Industrivärdens grundfilosofi är ju att starka ägarpositioner kan möjliggöra påverkan och på så sätt skapar man en god avkastning. Därav är att få styrelsepositioner av stor vikt för Industrivärden. Man vill ej vara en passiv investerare utan en aktiv.
Avkastningsmässigt så följer Industrivärden Stockholmsbörsen tämligen väl, men med en extra "edge". Över tid avkastar man ca 1% årligen mer. Stockholmsbörsen har också en tendens att gå bättre än världsindex vilket gör att man kan påtala att Industrivärden på så sätt är grädden på moset. Men är inte tillväxtsländerna där man bör vara, inte Stockholm kan någon protestera? Nej, notering har ingenting med BNP eller tillväxt att göra. Många av Industrivärdens innehav har stor exponering mot världens tillväxtsregioner, men de är själva noterade i Stockholm. Om Volvo producerar lastbilar i Kina ökar Kinas BNP, men utdelningarna hamnar i Volvo-ägarnas fickor oavsett var Volvo är noterat.
Frågar man IR-ansvarig på Industrivärden vad den överavkastning gentemot Stockholmsbörsen beror på får man svaret att Industrivärden använder belåning för att skapa en finansiell hävstång. Ingen jättestor, men den finns ändock där och hälften utgörs av konvertiblar. Just nyttjandet av konvertibellån framställs som väldigt fördelaktigt för alla, en win-win-win situation. För aktieägares del så visst sker en liten utspädning, men å andra sidan så stiger substansvärdet vid konverteringen.
Jag har tidigare gjort ett värderingsförsök av Industrivärden utifrån delarnas (innehavens) förmodade intjäningsförmåga. De innehav som är av stor vikt för Industrivärdens framtida intjäningsförmåga är (förutom Handelsbanken) Sandvik och Volvo. Båda är bolag som inte direkt rosat marknaden på senare tid och har en del arbete framför sig. Jag ser både t.ex. Atlas Copco som Scania som bättre bolag, men värderingen är också därefter. Kommer vi få se en vändning i gruvsektorn för Sandviks del och att Volvo når upp till sina mål så kommer intjäningen för deras del (och Industrivärden) bli en helt annan.
På så sätt kan man argumentera att "nedsidan" just nu i och med att både Sandvik och Volvo brottas med problem och är värderade därefter är begränsad, men "uppsidan" är stor i Industrivärden om dessa två stora och viktiga innehav lyckas få till en vändning.
Jag vill dock poängtera att jag tycker inte man ska fokusera allt för tankekraft på potentiella "uppsidor". Tänk istället att på att minimera risker och även om saker och ting inte får någon "uppsida" ska investering ge en fullt godtagbar avkastning.
Min personliga syn är att Industrivärden i nuläget är riskminimerande samtidigt som det ger en godtagbar avkastning även under rådande omständigheter.
Vad anser du?
söndag 1 december 2013
Yara och lite blandade makroperspektiv
Majsen har skördats i USA, det kinesiska överskottslagret av urea förväntas ha"dumpats" färdigt på världsmarknaden och aktörer tittar nu framåt mot nästa säsong.
Brasilien förväntas ta över som världens "kornbod" framöver. Inte bara för de enorma landarealer som finns och ännu inte nyttjats utan framförallt för de stora vattenresurser som finns där. Vatten är som bekant en akilleshäl i många regioner. I Brasilien nyttjas nu ca 50 miljoner hektar. 400 miljoner hektar bedöms kunna användas framöver. Inte så konstigt att Brasilien är ett av de länder som Yara valt att göra förvärv (Bunges produktionsfaciliteter) i.
Redan nu står Brasilien och USA för nästan 2/3 av världens produktion av sojabönor (gröda med hög proteinhalt). Brasiliens betydelse förväntas öka.
Nyligen annonserade Yara även förvärv som sträckte sig till andra Latinamerikanska länder. OFD Holding, med produktionsfaciliteter i Colombia och nationella distributionsbolag i ett flertal andra latinamerikanska länder.
Större fokus verkar nu läggas på Latinamerika m.a.o.
Tittar vi på andra sidan jordklotet så har vi en annan viktig aktör. Indien. Ett av världens folkrikaste länder. Indien är ju på sätt och vis både en modern industrination och ett fattigt utvecklingsland. Huvudnäringen är fortfarande jordbruk och sysselsätter nästan 2/3 av befolkningen. Den s.k. "gröna revolutionen" på 70- och 80-talet har dock kommit landet tillgodo (främst i nordväst). Landområden och vattenresurser finns ju och i kombination med bättre grödor och konstgödsel så har det gjort att landet i stort kan försörja sig självt. Man är dock världens största importör av urea då landets egna produktion ej alls hängt med i efterfrågan. Nedan ljusgrön stapel = inhemsk produktion, mörkgrön = inhemsk konsumtion.
Nu ligger Indien lägligt mellan Kina (billigt kol som råvara) och Mellersta östern (billig gas som råvara). Båda storproducenter som finner avsättning på den indiska marknaden. Därav kan utvecklingen på den indiska marknaden påverka världsmarknadspriset en hel del.
Tittar vi på den framtida produktionskapaciteten så (exklusive Kina då det är svårt att veta) är en hel del på gång. Dock inte riktigt i nivå med vad som förväntas krävas.
Konsumtionen beräknas öka med 2,1% årligen och produktionen med (netto) 1,8%. Nu är detta bara siffror och prognoser, men det som framgår är att mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016. Antagligen planerade och påbörjade under 2011-2012. År då framförallt Yaras amerikanska motsvarigheter täljt guld med täljkniv. Hur kommer detta påverka Yara?
Det är svårt att sia om. Därtill är det omöjligt att sia om hur framtida skördar kommer bli och dess genomslag på priset för jordbruksprodukterna och i förlängningen konstgödsel.
Det man kan se och eventuellt sia om är ett bolags finansiella ställning, hur de använder sitt kapital och huruvida det förväntas snabba omsvängningar i affärerna eller ej.
I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning.
Hur tänker du kring Yara, konstgödsel och framtida matproduktion?
Brasilien förväntas ta över som världens "kornbod" framöver. Inte bara för de enorma landarealer som finns och ännu inte nyttjats utan framförallt för de stora vattenresurser som finns där. Vatten är som bekant en akilleshäl i många regioner. I Brasilien nyttjas nu ca 50 miljoner hektar. 400 miljoner hektar bedöms kunna användas framöver. Inte så konstigt att Brasilien är ett av de länder som Yara valt att göra förvärv (Bunges produktionsfaciliteter) i.
Redan nu står Brasilien och USA för nästan 2/3 av världens produktion av sojabönor (gröda med hög proteinhalt). Brasiliens betydelse förväntas öka.
Nyligen annonserade Yara även förvärv som sträckte sig till andra Latinamerikanska länder. OFD Holding, med produktionsfaciliteter i Colombia och nationella distributionsbolag i ett flertal andra latinamerikanska länder.
Större fokus verkar nu läggas på Latinamerika m.a.o.
Tittar vi på andra sidan jordklotet så har vi en annan viktig aktör. Indien. Ett av världens folkrikaste länder. Indien är ju på sätt och vis både en modern industrination och ett fattigt utvecklingsland. Huvudnäringen är fortfarande jordbruk och sysselsätter nästan 2/3 av befolkningen. Den s.k. "gröna revolutionen" på 70- och 80-talet har dock kommit landet tillgodo (främst i nordväst). Landområden och vattenresurser finns ju och i kombination med bättre grödor och konstgödsel så har det gjort att landet i stort kan försörja sig självt. Man är dock världens största importör av urea då landets egna produktion ej alls hängt med i efterfrågan. Nedan ljusgrön stapel = inhemsk produktion, mörkgrön = inhemsk konsumtion.
Nu ligger Indien lägligt mellan Kina (billigt kol som råvara) och Mellersta östern (billig gas som råvara). Båda storproducenter som finner avsättning på den indiska marknaden. Därav kan utvecklingen på den indiska marknaden påverka världsmarknadspriset en hel del.
Tittar vi på den framtida produktionskapaciteten så (exklusive Kina då det är svårt att veta) är en hel del på gång. Dock inte riktigt i nivå med vad som förväntas krävas.
Konsumtionen beräknas öka med 2,1% årligen och produktionen med (netto) 1,8%. Nu är detta bara siffror och prognoser, men det som framgår är att mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016. Antagligen planerade och påbörjade under 2011-2012. År då framförallt Yaras amerikanska motsvarigheter täljt guld med täljkniv. Hur kommer detta påverka Yara?
Det är svårt att sia om. Därtill är det omöjligt att sia om hur framtida skördar kommer bli och dess genomslag på priset för jordbruksprodukterna och i förlängningen konstgödsel.
Det man kan se och eventuellt sia om är ett bolags finansiella ställning, hur de använder sitt kapital och huruvida det förväntas snabba omsvängningar i affärerna eller ej.
I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning.
Hur tänker du kring Yara, konstgödsel och framtida matproduktion?
fredag 29 november 2013
Värderingsförsök av Lundbergföretagen
Liksom jag för ett tag sedan försökte mig på att få fram ett ungefärligt "värde" på Industrivärden försöker jag mig nu på Lundbergföretagen.
Det var ett tag sedan jag skrev om Lundberg, men ett inlägg har det i alla fall blivit om Fredrik Lundberg.
Lundbergföretagen är antagligen ej okända för läsare av denna bloggen. Lundbergföretagens innehav fördelar sig som följande bild visar.
Värderingen av Lundbergföretagen har gått till som så att jag först försökt uppskatta ett rimligt värde för var och ett av innehaven. Den uppmärksamme bloggläsaren kan se att det "värdet" skiljer något för en del som jag har i min bevakningslista. Anledningen är att bevakningslistan inte baseras på "värdet" alena utan också har en "margin of safety". Jag vill ju inte köpa aktier för vad de enligt mig anses vara värda utan billigare...
Rimligt värde är enligt mig/per aktie
Holmen 220 kr/aktie
Husqvarna 40 kr/aktie
Hufvudstaden 80 kr/aktie
Skanska 110 kr/aktie
Indutrade 220 kr/aktie
Sandvik 70 kr/aktie
Handelsbanken 230 kr/aktie
Industrivärden 130 kr/aktie se Värderingsförsök av Industrivärden
För Fastighets AB Lundberg görs ingen enskild värdering utan Lundbergs egen godtas. Övriga innehav noteras också ned som redovisat.
Multiplicerar man sedan rimligt "värde" med antalet aktier dividerat på antalet Lundbergsaktier så får man fram följande "värde" per Lundberg-aktie
Fastighets AB Lundberg 71 kr
Hufvudstaden 60 kr
Industrivärden 52 kr
Holmen 49 kr
Handelsbanken 28 kr
Sandviken 17 kr
Indutrade 17 kr
Skanska 14 kr
Husqvarna 13 kr
Övriga 2 kr
Totalt 323 kr
Nu har Lundbergs haft en substansrabatt om 20% över tid i genomsnitt. Lägger man till denna "historiska rabatt" i ekvationen så får man resultatet 323 x 0,8 = 258 kr
Ett dilemma med investment- och förvaltningsbolag och deras substansrabatter är att rabatt gentemot något som eventuellt är dyrt är inte så intressant. Det kan ju då ändå vara dyrt, men jag kan tycka att många av Lundbergs innehav är rimligt värderade i dagens läge.
Tittar man i senaste kvartalsrapporten så uppges substansvärdet efter uppskjuten skatt till 326 kr/aktie. Detta verkar då ligga i linje med att mycket i nuvarande marknadsklimat varken verkar vara för dyrt eller billigt. Några fynd är svårt att finna på svenska börsen samtidigt så är det inte jättemånga som får ses som orimligt högt värderade heller.
Slutsatsen kan bli att om det uppstår ett tillfälle då Lundbergs handlas till tillräcklig rabatt så kan det vara intressant med ett köp. Beroende på vad som mer finns att tillgå. Lundbergs lär inte ha en jättestor uppsida, men nedsidan lär också vara tämligen begränsad.
Vad är din syn på Lundbergs?
Hur ser du på Lundbergs innehav?
Det var ett tag sedan jag skrev om Lundberg, men ett inlägg har det i alla fall blivit om Fredrik Lundberg.
Lundbergföretagen är antagligen ej okända för läsare av denna bloggen. Lundbergföretagens innehav fördelar sig som följande bild visar.
Värderingen av Lundbergföretagen har gått till som så att jag först försökt uppskatta ett rimligt värde för var och ett av innehaven. Den uppmärksamme bloggläsaren kan se att det "värdet" skiljer något för en del som jag har i min bevakningslista. Anledningen är att bevakningslistan inte baseras på "värdet" alena utan också har en "margin of safety". Jag vill ju inte köpa aktier för vad de enligt mig anses vara värda utan billigare...
Rimligt värde är enligt mig/per aktie
Holmen 220 kr/aktie
Husqvarna 40 kr/aktie
Hufvudstaden 80 kr/aktie
Skanska 110 kr/aktie
Indutrade 220 kr/aktie
Sandvik 70 kr/aktie
Handelsbanken 230 kr/aktie
Industrivärden 130 kr/aktie se Värderingsförsök av Industrivärden
För Fastighets AB Lundberg görs ingen enskild värdering utan Lundbergs egen godtas. Övriga innehav noteras också ned som redovisat.
Multiplicerar man sedan rimligt "värde" med antalet aktier dividerat på antalet Lundbergsaktier så får man fram följande "värde" per Lundberg-aktie
Fastighets AB Lundberg 71 kr
Hufvudstaden 60 kr
Industrivärden 52 kr
Holmen 49 kr
Handelsbanken 28 kr
Sandviken 17 kr
Indutrade 17 kr
Skanska 14 kr
Husqvarna 13 kr
Övriga 2 kr
Totalt 323 kr
Nu har Lundbergs haft en substansrabatt om 20% över tid i genomsnitt. Lägger man till denna "historiska rabatt" i ekvationen så får man resultatet 323 x 0,8 = 258 kr
Ett dilemma med investment- och förvaltningsbolag och deras substansrabatter är att rabatt gentemot något som eventuellt är dyrt är inte så intressant. Det kan ju då ändå vara dyrt, men jag kan tycka att många av Lundbergs innehav är rimligt värderade i dagens läge.
Tittar man i senaste kvartalsrapporten så uppges substansvärdet efter uppskjuten skatt till 326 kr/aktie. Detta verkar då ligga i linje med att mycket i nuvarande marknadsklimat varken verkar vara för dyrt eller billigt. Några fynd är svårt att finna på svenska börsen samtidigt så är det inte jättemånga som får ses som orimligt högt värderade heller.
Slutsatsen kan bli att om det uppstår ett tillfälle då Lundbergs handlas till tillräcklig rabatt så kan det vara intressant med ett köp. Beroende på vad som mer finns att tillgå. Lundbergs lär inte ha en jättestor uppsida, men nedsidan lär också vara tämligen begränsad.
Vad är din syn på Lundbergs?
Hur ser du på Lundbergs innehav?
torsdag 28 november 2013
Distanskurser som rekommenderas
Om man händelsevis vill förkovra sig, samt få några akademiska (högskole) poäng på köpet, vilka kurser rekommenderas?
Inom ämnena som kan vara relaterat till aktier och investeringar så som ekonomi, bokföring, juridik, företagande m.m.
Utgångspunkten är att man inte ska behöva leva på campus utan kan läsa på distans och kombinera dessa studier med annat familje- och arbetsliv.
Vilka ämnen rekommenderar du?
Vilka kurser rekommenderar du?
Vilka lärosäten rekommenderar du?
Några erfarenheter från distansstudier?
Inom ämnena som kan vara relaterat till aktier och investeringar så som ekonomi, bokföring, juridik, företagande m.m.
Utgångspunkten är att man inte ska behöva leva på campus utan kan läsa på distans och kombinera dessa studier med annat familje- och arbetsliv.
Vilka ämnen rekommenderar du?
Vilka kurser rekommenderar du?
Vilka lärosäten rekommenderar du?
Några erfarenheter från distansstudier?
söndag 24 november 2013
November - 3 år senare
För tre år sedan startade jag på papperet ett tankeexperiment, tre fiktiva portföljer. Fem bolag i varje.
Valda utifrån hur jag trodde kunde vara bra investeringar då. De tre olika portföljerna hade olika inriktning. Jag kallade dem "novemberfonder" eftersom jag startade dem i november 2010.
Inriktningarna var investmentbolag, utdelningsbolag och småbolag. Portföljsammansättningen var som följer:
Investmentbolag: Investor, Lundbergs, Kinnevik, Ratos och Vostok Nafta.
Utdelningsbolag: AstraZeneca, HM, Kungsleden, Orc Software och SCA
Småbolag: Avega, Diös, Havsfrun, Nordic Mines och Shelton Petroleum
Jag har inte nogranna anteckningar från tidpunkten då de valdes men jag vill minnas det var inte helt slumpmässigt valda. Någonting gjorde att jag valde just dem. Vi kan kalla det "stock picking" för sakens skull även om jag kanske inte gjorde jättenogranna studier av dem då det begav sig.
Som jämförelseindex använder jag fonden Avanza Zero. Under samma tidsperiod så har den gett 31% i positiv avkastning. Så nu vet vi vad vi har att mäta oss med.
Hur har min "stock picking" från november 2010 gått nu då (utdelningar är medräknade och skattade för i räkneexemplen)?
Investmentbolagsportföljen +51%
Tre bolag har slagit "index" Vostok Nafta (+117%), Kinnevik (+91%) och Investor (+62%) . Lundberg ligger nära index (+29%) medan Ratos har gett negativ totalavkastning (-45%)
Utdelningsbolagsportföljen +25%
SCA har slagit "index" med råge (+95%) därefter har vi två hyffsat ok i egenskap av HM (+30%) och AstraZeneca (+17%). Kungsleden har givit negativ totalavkastning (-7%) och Orc Software blev uppköpta 2012 (-12%).
Småbolagsportföljen -1%
Var länge ett sorgebarn och stundtals funderade jag på att helt enkelt tänka att småbolag inte var min "edge" direkt. Avega har utvecklat sig bättre än "index" (+51%). Sedan följer Havsfrun (+20%) och Diös (+19%). Shelton Petroleum (+5%) har gjort omvänd split. Nordic Mines är en värdeförstörare av stora mått (-99%)
Sammantaget, en portfölj bestående av ALLA dessa 15 innehav hade presterat +25% i avkastning d.v.s. sämre än indexfonden.
Enbart investmentbolagsportföljen avkastade mer än Avanza Zero. Hade jag fått välja en portfölj så hade jag alltså 1/3 chans att "pricka rätt" portfölj som skulle slå "index"
Tittar man på alla de enskilda innehaven så ger det en liknande bild. 5 av 15 innehav har presterat bättre än "index". Även här, på bolagsnivå, är det alltså 1/3 chans att "pricka rätt".
Vad är det som ger så dåliga resultat då? Låt oss ta en titt på värsta portföljen, småbolagsportföljen (tydligen har jag själv ingen "edge" vad det gäller småbolag). Ett innehav fullkomligt eroderar avkastningen, Nordic Mines. Utan den felsatsningen hade de resterande avkastat +24%. M.a.o. en felsatsning kan göra oerhört stor skada för totalen.
Denna slutsats kan man även komma till om man kikar på den bästa portföljen, investmentbolagsportföljen. Hade inte Ratos underpresterat så hade de resterande gett +75%. M.a.o. fokuserar man och det blir rätt kan det ge otroligt bra resultat. Märk väl, på en höft, så verkar man (=jag?) enbart klara av att välja "rätt" (utan en närmare granskning av bolagen 2010) en gång av tre...
Andra tankar är, om man exkluderar den störste förloraren, Nordic Mines, så hade den totala avkastningen för de resterande 14 innehaven bli +34% dvs ungefär i linje med index. Den stora förloraren gör att man underpresterar. M.a.o. undvik "förlorare".
En annan notering är att utdelningarna på 3 års sikt har betydelse (och de blir större ju längre tiden går), men i utdelningsportföljens fall så har att jaga höga utdelningar slagit fel. Högutdelare 2009 så som Kungsleden och Orc Software har inte alls gett någon bra avkastning, tvärtom. Det som räddar portföljen är SCA, men i just det fallet så beror det positiva utecklingen INTE på utdelningarna utan på att kursen stuckit iväg uppåt ordentligt. Var försiktig med bolag som ger höga utdelningar. Det kan vara på väg att ändras abrupt. Ratos är ytterligare ett sådant exempel.
Hade det varit möjligt att ge några generella råd till en bekant för tre år sedan med lite lagom intresse för sparande och aktier så skulle de då vara att spara i en indexfond och "krydda" med ett halvt dussin investmentbolag.
Tre år är en lagom period att hålla koll på en fiktiv portfölj kan jag tycka. Några lärdomar bör man kunna dra av det. Framöver kommer jag som jag skrev i inlägget senast prova två andra portföljer, Crassus och Cicero. Vinklingen blir lite annorlunda, men jag vill i alla fall gärna få förslag på bolag som passar in där. De startar från årsskiftet och anledningen är att det blir enklare för mig att jämföra med min egen riktiga portfölj då.
Har jag dragit "rätt" slutsatser av att följa upp de fiktiva portföljerna? Har jag missat något adekvat?
Valda utifrån hur jag trodde kunde vara bra investeringar då. De tre olika portföljerna hade olika inriktning. Jag kallade dem "novemberfonder" eftersom jag startade dem i november 2010.
Inriktningarna var investmentbolag, utdelningsbolag och småbolag. Portföljsammansättningen var som följer:
Investmentbolag: Investor, Lundbergs, Kinnevik, Ratos och Vostok Nafta.
Utdelningsbolag: AstraZeneca, HM, Kungsleden, Orc Software och SCA
Småbolag: Avega, Diös, Havsfrun, Nordic Mines och Shelton Petroleum
Jag har inte nogranna anteckningar från tidpunkten då de valdes men jag vill minnas det var inte helt slumpmässigt valda. Någonting gjorde att jag valde just dem. Vi kan kalla det "stock picking" för sakens skull även om jag kanske inte gjorde jättenogranna studier av dem då det begav sig.
Som jämförelseindex använder jag fonden Avanza Zero. Under samma tidsperiod så har den gett 31% i positiv avkastning. Så nu vet vi vad vi har att mäta oss med.
Hur har min "stock picking" från november 2010 gått nu då (utdelningar är medräknade och skattade för i räkneexemplen)?
Investmentbolagsportföljen +51%
Tre bolag har slagit "index" Vostok Nafta (+117%), Kinnevik (+91%) och Investor (+62%) . Lundberg ligger nära index (+29%) medan Ratos har gett negativ totalavkastning (-45%)
Utdelningsbolagsportföljen +25%
SCA har slagit "index" med råge (+95%) därefter har vi två hyffsat ok i egenskap av HM (+30%) och AstraZeneca (+17%). Kungsleden har givit negativ totalavkastning (-7%) och Orc Software blev uppköpta 2012 (-12%).
Småbolagsportföljen -1%
Var länge ett sorgebarn och stundtals funderade jag på att helt enkelt tänka att småbolag inte var min "edge" direkt. Avega har utvecklat sig bättre än "index" (+51%). Sedan följer Havsfrun (+20%) och Diös (+19%). Shelton Petroleum (+5%) har gjort omvänd split. Nordic Mines är en värdeförstörare av stora mått (-99%)
Sammantaget, en portfölj bestående av ALLA dessa 15 innehav hade presterat +25% i avkastning d.v.s. sämre än indexfonden.
Enbart investmentbolagsportföljen avkastade mer än Avanza Zero. Hade jag fått välja en portfölj så hade jag alltså 1/3 chans att "pricka rätt" portfölj som skulle slå "index"
Tittar man på alla de enskilda innehaven så ger det en liknande bild. 5 av 15 innehav har presterat bättre än "index". Även här, på bolagsnivå, är det alltså 1/3 chans att "pricka rätt".
Vad är det som ger så dåliga resultat då? Låt oss ta en titt på värsta portföljen, småbolagsportföljen (tydligen har jag själv ingen "edge" vad det gäller småbolag). Ett innehav fullkomligt eroderar avkastningen, Nordic Mines. Utan den felsatsningen hade de resterande avkastat +24%. M.a.o. en felsatsning kan göra oerhört stor skada för totalen.
Denna slutsats kan man även komma till om man kikar på den bästa portföljen, investmentbolagsportföljen. Hade inte Ratos underpresterat så hade de resterande gett +75%. M.a.o. fokuserar man och det blir rätt kan det ge otroligt bra resultat. Märk väl, på en höft, så verkar man (=jag?) enbart klara av att välja "rätt" (utan en närmare granskning av bolagen 2010) en gång av tre...
Andra tankar är, om man exkluderar den störste förloraren, Nordic Mines, så hade den totala avkastningen för de resterande 14 innehaven bli +34% dvs ungefär i linje med index. Den stora förloraren gör att man underpresterar. M.a.o. undvik "förlorare".
En annan notering är att utdelningarna på 3 års sikt har betydelse (och de blir större ju längre tiden går), men i utdelningsportföljens fall så har att jaga höga utdelningar slagit fel. Högutdelare 2009 så som Kungsleden och Orc Software har inte alls gett någon bra avkastning, tvärtom. Det som räddar portföljen är SCA, men i just det fallet så beror det positiva utecklingen INTE på utdelningarna utan på att kursen stuckit iväg uppåt ordentligt. Var försiktig med bolag som ger höga utdelningar. Det kan vara på väg att ändras abrupt. Ratos är ytterligare ett sådant exempel.
Hade det varit möjligt att ge några generella råd till en bekant för tre år sedan med lite lagom intresse för sparande och aktier så skulle de då vara att spara i en indexfond och "krydda" med ett halvt dussin investmentbolag.
Tre år är en lagom period att hålla koll på en fiktiv portfölj kan jag tycka. Några lärdomar bör man kunna dra av det. Framöver kommer jag som jag skrev i inlägget senast prova två andra portföljer, Crassus och Cicero. Vinklingen blir lite annorlunda, men jag vill i alla fall gärna få förslag på bolag som passar in där. De startar från årsskiftet och anledningen är att det blir enklare för mig att jämföra med min egen riktiga portfölj då.
Har jag dragit "rätt" slutsatser av att följa upp de fiktiva portföljerna? Har jag missat något adekvat?
lördag 23 november 2013
Crassus och Cicero
Själv så är jag lite skeptiskt till vissa branscher. Branscher som har OPiuM, OPM = Other Peoples Money. Hårt belånade branscher eller branscher som tjänar pengar på att hantera andras pengar.
Det är inte allt för sällan branscher där man med ett pennstreck kan ändra i balansräkningen. Branscher där vad marknaden väljer att värdera en tillgång till kan få avgörande betydelse för balansräkningen. Branscher så som fastigheter, banker, försäkringsbranschen m.fl.
Så som ett litet tankeövningsprojekt framöver så vill jag dock se om det gör så stor skillnad i att investera i bolag man känner sig mer bekväm med än i bolag som gör en obekväm.
Jag tänker mig därför prova på med några fiktiva portföljer under nästkommande år. Se hur de avkastar vid en jämförelse. Jag benämner dem, för att bibehålla bloggens tema; Crassus och Cicero.
Båda är samtida med Spartacus (109-71? f.kr), gladiatorn som gjorde uppror mot romarnas ok och tillika inspirationskälla till bloggens namn.
Crassus (115-53 f.kr) statsmannen, konsuln, var den rikaste under sin samtid och tillika den som besegrade Spartacus och hans slavarme 71 f.kr. Han hade en enorm förmögenhet. En del av den förmögenheten härstammade från att han brukade köpa upp nedbrunna fastigheter i Rom billigt, bygga upp dem på nytt till hyreshus och hyra ut dem.
Cicero (106-43 f.kr) var den aristokratiske retorikern, en talare av stora mått. Mannen med sin tids största munläder kan man säga. Han har myntat ett flertal klassiska begrepp. Allt ifrån "Så man sår får man skörda" till "Ingen dansar nykter, såvida han inte är vansinnig".
Låt oss nu ponera två stycken aktiesparklubbar benämnda Crassus och Cicero. Var och ett med åtta stycken innehav. Alla inköpta vid kommande årsskifte.
Crassus- portföljen ska innehålla åtta innehav ifrån bygg- och fastighetsbranschen. Vi kan även inkludera REITs. Som den byggare Crassus var så passar denna sektor in här.
Cicero får ta hand om branschen där välsmort munläder gör sig bäst bank, finans, försäkring och money management. Åtta innehav behövs här med.
Vilka innehav föreslår du käre bloggläsare bör ingå i respektive fiktiva portfölj?
För att förtydliga anledningarna till Crassus och Cicero portföljerna. Fördelen med fiktiva portföljer är att man inte påverkas psykologiskt. Man känner sig inte nöd och tvungen att t.ex. sälja av när man börjar känna osäkerhet p.g.a. makroekonomiska händelser. Helt enkelt lättare att "hålla" oavsett marknadsklimat.
Den andra anledningen är att jag misstänker att mina egentliga innehav i sig inte ger någon "överavkastning" när man jämför från ett förutbestämt datum. Eventuell "överavkastning" (i det något kortare perspektivet på ett fåtal år) beror helt enkelt troligen på att man lyckas köpa till rimligt pris, inte att jag prickat de "bästa". utifrån mitt perspektiv. Vi får se.
Det är inte allt för sällan branscher där man med ett pennstreck kan ändra i balansräkningen. Branscher där vad marknaden väljer att värdera en tillgång till kan få avgörande betydelse för balansräkningen. Branscher så som fastigheter, banker, försäkringsbranschen m.fl.
Så som ett litet tankeövningsprojekt framöver så vill jag dock se om det gör så stor skillnad i att investera i bolag man känner sig mer bekväm med än i bolag som gör en obekväm.
Jag tänker mig därför prova på med några fiktiva portföljer under nästkommande år. Se hur de avkastar vid en jämförelse. Jag benämner dem, för att bibehålla bloggens tema; Crassus och Cicero.
Båda är samtida med Spartacus (109-71? f.kr), gladiatorn som gjorde uppror mot romarnas ok och tillika inspirationskälla till bloggens namn.
Crassus (115-53 f.kr) statsmannen, konsuln, var den rikaste under sin samtid och tillika den som besegrade Spartacus och hans slavarme 71 f.kr. Han hade en enorm förmögenhet. En del av den förmögenheten härstammade från att han brukade köpa upp nedbrunna fastigheter i Rom billigt, bygga upp dem på nytt till hyreshus och hyra ut dem.
Cicero (106-43 f.kr) var den aristokratiske retorikern, en talare av stora mått. Mannen med sin tids största munläder kan man säga. Han har myntat ett flertal klassiska begrepp. Allt ifrån "Så man sår får man skörda" till "Ingen dansar nykter, såvida han inte är vansinnig".
Låt oss nu ponera två stycken aktiesparklubbar benämnda Crassus och Cicero. Var och ett med åtta stycken innehav. Alla inköpta vid kommande årsskifte.
Crassus- portföljen ska innehålla åtta innehav ifrån bygg- och fastighetsbranschen. Vi kan även inkludera REITs. Som den byggare Crassus var så passar denna sektor in här.
Cicero får ta hand om branschen där välsmort munläder gör sig bäst bank, finans, försäkring och money management. Åtta innehav behövs här med.
Vilka innehav föreslår du käre bloggläsare bör ingå i respektive fiktiva portfölj?
För att förtydliga anledningarna till Crassus och Cicero portföljerna. Fördelen med fiktiva portföljer är att man inte påverkas psykologiskt. Man känner sig inte nöd och tvungen att t.ex. sälja av när man börjar känna osäkerhet p.g.a. makroekonomiska händelser. Helt enkelt lättare att "hålla" oavsett marknadsklimat.
Den andra anledningen är att jag misstänker att mina egentliga innehav i sig inte ger någon "överavkastning" när man jämför från ett förutbestämt datum. Eventuell "överavkastning" (i det något kortare perspektivet på ett fåtal år) beror helt enkelt troligen på att man lyckas köpa till rimligt pris, inte att jag prickat de "bästa". utifrån mitt perspektiv. Vi får se.
tisdag 19 november 2013
Ekornes Q3 2013
Ekornes kämpar på i motvind skulle man kunna sammanfatta den senaste rapporten med.
Försäljningen har fortsatt sjunka. Tillverkningen går på halvfart, marginalerna pressas och rörelseresultatet har således sjunkit som en sten för det tredje kvartalet.
Vinsten ligger som 12 månaders rullande nu på 6,20 nok/aktie. Vid analystillfället för snart två år sedan låg 5-års medel närmare 9 nok/aktie. Bolaget har m.a.o. ännu inte vänt utvecklingen.
Ekornes har dock fortfarande en hög soliditet. Det var ju bolagets starka finansiella ställning i kombination med hög direktavkastning och möjlig konjunkturvändning som lockade vid investeringstillfället från första början. Utdelningarna har varit helt ok, den finansiella ställningen är fortsatt intakt men än har dock inte konjunkturvändningen kommit för möbelindustrin.
Kassan är halvfull. Motsvarande 3,65 nok/aktie. Min bedömning över 2013 är att utdelningen (än en gång) kommer att sänkas något. Runt 4,50 nok/aktie räknar jag med. Ljuspunkterna är att trots ett väldigt hårt marknadsklimat klarar man trots allt av att gå med vinst. Därför tror jag inte utdelningarna i sig är hotade.
Efter Q3 rapporten fick sig kursen en törn. Kanske fanns det förhoppningarna på att en vändning skulle ha synts i siffrorna. Icke sa Nicke. Min bedömning av "värdet" för Ekornes ligger fast dock har jag omvärderat min syn på bolagets marknadsmakt och marknadssituation. Slutklämmen på just den rubriken i analysen för två år sedan var "Summasummarum så underkänns inte Ekornes på kriteriet, men man ska ta i beaktande att Ekornes ej heller har någon direkt "edge" heller även om man verkar stabilare än många andra som verkar i branschen."
Man kan kalla det en slags hellre fria än fälla slutkläm. I nuläget är jag mer inne på att hellre fälla än fria och därför får en uppdaterade bedömning från min sida vara att man INTE klarar kriteriet. Möbeltillverkning är en tuff bransch och någon egentlig marknadsmakt har man som aktör inte, inte så pass i alla fall som skulle behövas för att klara kriteriet.
Denna förändring i bedömningen gör egentligen ingen skillnad för portföljen i sig. Som helhet så är Ekornes en godkänd investering (i måttlig mängd). Jag uppmärksammar helt enkelt att det finns en högre risknivå i bolaget och dess affärsverksamhet än vad jag tidigare antagit.
Kursen i skrivande stund är 86 nok det motsvarar en PE TTM om 13,9.
Direktavkastningen baserat på vad som gavs i år (5,50 nok) är 6,4%. Faller mitt antagande om 4,50 nok/aktie in motsvarar det 5,2%.
Slår du dig ned i fåtöljen eller rusar du hellre fort vidare?
Försäljningen har fortsatt sjunka. Tillverkningen går på halvfart, marginalerna pressas och rörelseresultatet har således sjunkit som en sten för det tredje kvartalet.
Vinsten ligger som 12 månaders rullande nu på 6,20 nok/aktie. Vid analystillfället för snart två år sedan låg 5-års medel närmare 9 nok/aktie. Bolaget har m.a.o. ännu inte vänt utvecklingen.
Ekornes har dock fortfarande en hög soliditet. Det var ju bolagets starka finansiella ställning i kombination med hög direktavkastning och möjlig konjunkturvändning som lockade vid investeringstillfället från första början. Utdelningarna har varit helt ok, den finansiella ställningen är fortsatt intakt men än har dock inte konjunkturvändningen kommit för möbelindustrin.
Kassan är halvfull. Motsvarande 3,65 nok/aktie. Min bedömning över 2013 är att utdelningen (än en gång) kommer att sänkas något. Runt 4,50 nok/aktie räknar jag med. Ljuspunkterna är att trots ett väldigt hårt marknadsklimat klarar man trots allt av att gå med vinst. Därför tror jag inte utdelningarna i sig är hotade.
Efter Q3 rapporten fick sig kursen en törn. Kanske fanns det förhoppningarna på att en vändning skulle ha synts i siffrorna. Icke sa Nicke. Min bedömning av "värdet" för Ekornes ligger fast dock har jag omvärderat min syn på bolagets marknadsmakt och marknadssituation. Slutklämmen på just den rubriken i analysen för två år sedan var "Summasummarum så underkänns inte Ekornes på kriteriet, men man ska ta i beaktande att Ekornes ej heller har någon direkt "edge" heller även om man verkar stabilare än många andra som verkar i branschen."
Man kan kalla det en slags hellre fria än fälla slutkläm. I nuläget är jag mer inne på att hellre fälla än fria och därför får en uppdaterade bedömning från min sida vara att man INTE klarar kriteriet. Möbeltillverkning är en tuff bransch och någon egentlig marknadsmakt har man som aktör inte, inte så pass i alla fall som skulle behövas för att klara kriteriet.
Denna förändring i bedömningen gör egentligen ingen skillnad för portföljen i sig. Som helhet så är Ekornes en godkänd investering (i måttlig mängd). Jag uppmärksammar helt enkelt att det finns en högre risknivå i bolaget och dess affärsverksamhet än vad jag tidigare antagit.
Kursen i skrivande stund är 86 nok det motsvarar en PE TTM om 13,9.
Direktavkastningen baserat på vad som gavs i år (5,50 nok) är 6,4%. Faller mitt antagande om 4,50 nok/aktie in motsvarar det 5,2%.
Slår du dig ned i fåtöljen eller rusar du hellre fort vidare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)