onsdag 25 september 2013

Yara just nu?

Fick frågan i en kommentar: "Har du någon kommentar/fundering till den låga värderingen av Yara just nu?"

Tänkte därför passa på att skriva ett längre, mer allmänt, svar.



Yara är väldigt beroende av priset på andra varor. Som jag skrev då jag ställde bolaget mot mina ratingkriterier i början av förra året "Yara påverkas, både i produktionsledet. Råvaru- och energikostnader samt frakter är den absolut största kostnadsbiten för Yara (90% av rörelsens kostnader kan hänvisas till detta), men också då konstgödselpriser är kopplade till matprisernas utveckling. Majs och vete är bland de grödor som kräver mest kvävebaserad gödsel. Yaras vinstutveckling följer priset på .t.ex. majs ganska väl. Höjda priser har lett till ökade vinster och tvärtom."

M.a.o. vad Yara förväntas tjäna beror på faktorer de inte egentligen har full kontroll över. Detta inte bara ökar risken, men innebär också att man måste ta hänsyn till det när man försöker uppskatta vad som är "normalt" för Yara.

För att dra ETT exempel. Gaspriser i Europa. För varje dollar gaspriset stiger (allt annat lika) förväntas Yara tjäna 2,4 nok/aktie mindre. Om gaspriserna i Europa når de hittills sedda högsta nivåerna, som rådde precis innan Finanskrisen, så innebär det (allt annat lika) ökade kostnader som SÄNKER vinsten med ca 12 nok/aktie för Yara. Vänder vi på resonemanget. Om vi får lika låga gaspriser i Europa som de nu har i USA p.g.a. shale gasen så ÖKAR vinsten med ca 12 nok/aktie (allt annat lika).

För att blanda in lite storpolitik. Gas är dyrt att frakta med båt. Pipelines är det absolut billigaste sättet och gör mycket för slutpriset. Kan du få stora mängder gas via pipelines till Europa från de gasrika områdena vid Persiska viken ( Syrien och den dödliga gasen ) så gör det stor skillnad. Men det är ringa ide med en sådan rutt om även den rutten ska kontrolleras av ryssarna som redan kontrollerar majoriteten av gasleveranserna till Europa.

Tillbaka till Yara. 2011 och 2012 gjorde man vinster om ca 10 kr i KVARTALET/aktie. 2009 låg vinsten för HELÅRET närmare 10 kr/aktie. Det kan med andra ord svänga rejält för ett bolag som Yara.

Det finns ett liknande situation för t.ex. oljeraffinaderier. De täljer just nu guld. Crack spreaden är rekordhög. Vinsterna har skjutit i höjden och PE-talen hamnar på efterkälke. Vilka marginaler kommer raffinaderierna ha nästa år? Vet ej. Inte heller Mr Market vet det men av värderingen att döma så anses inte nuvarande vinstnivåer vara långsiktigt hållbara. Samtidigt så strömmar ju pengarna in i raffinaderierna och om vinsterna fortsätter tillräckligt länge kommer kistorna fyllas och balansräkningarna bli väldigt starka.

Det sistnämnda är ju vad som hänt Yara. Yara har ju inte alltid haft så stark balansräkning som nu, men över tid har man tjänat så pass mycket pengar att man i princip inte har någon nettoskuld.

Jag tycker om starka balansräkningar. Jag kan leva med att bolag tjänar varierande mycket pengar under olika år. Alla år behöver inte vara lika bra. Jag FÖRUTSÄTTER att alla år inte kommer bli lika bra. Men jag vill ha en balansräkning som är ok. Utan för mycket finansiell hävstång för jag har svårt för det. Är jag helt emot lån? Nej, men om man ska använda belåning (vilket man måste ibland) så vill jag ha full kontroll. Belåning behövs i t.ex. fastighetsaffärer, markköp o.s.v. men då är man ju direkt involverad. Man inte bara äger den belånade tillgången utan bestämmer också över dess skötsel.. Att köpa en belånad tillgång som någon annan sköter utan att jag själv har möjlighet till reell påverkan är för mig lite väl riskfyllt.

Men tillbaka till ämnet. Varför Yara har en "låg" värdering just nu. Det korta svaret är att Mr Market tittar framåt. När Yara rapporterade allt starkare och starkare siffror och prisestimaten för gas, urea, majs m.m. låg i favör för Yara klättrade värderingen och nådde nivåer om 350 nok/aktie. När nu Yara rapporterar svagare siffror och prisestmaten för urea, majs m.m. ser ut att gå i motsatt riktning sjunker värderingen. PE talet kan mycket väl börja klättra men då kanske p.g.a. sjunkande vinster. Q3 förväntas inte bli någon bra rapport för Yara. Skördarna verkar bli tämligen goda i år, Kina exporterar urea. Oro råder över var gaspriset ska ta vägen.

I allt det här krävs det då att man själv satt sig in i bolaget och gjort en egen estimat över vad som anses som "normalt" över tid. Samtidigt är det bra att ha en plan för sitt agerande. Hur mycket är man villig att exponera sig mot ett dylikt bolag. Hur ofta ska man egentligen köpa? Vad är syftet med innehavet? Ser man det som en utdelningsaktie eller som en turn-around? Vilken tidshorisont har man? Det som är rätt köp för någon behöver inte vara det för någon annan. Vi arbetar alla med olika paletter.

9 kommentarer:

  1. En bra genomgång av Yara. Kan inget om bolaget då jag inte direktinvesterar i aktier utanför Sverige då jag tycker informationsunderläget är för stort. Hur många av de blivande aktieägarna som läser en och annan blogg vet vad finansministern i Norge heter?
    Med vänlig hälsning
    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad skulle du säga om jag berättade att svenska bolag tjänar sina pengar och har den överväldigande majoriteten av sina anställda i utlandet?

      Med din logik kan man bara investera i företag som Axfood och kanske Handelsbanken.

      Nordeas, Assa-Abloys och Sandviks framgång avgörs av utländska finansministrar oändligt mycket mer än av vad Borg säger i veckan.

      Radera
  2. Precis som Lars har jag ingen koll på Yara och kan därför inte bidraga med några mer värdefulla insikter i det ämnet. Jag tycker dock att du (Lars) berör en punkt som det sällan pratas om (i allmänhet och hos hemsidor/bloggar med fokus på värde- och långsiktiga investeringar) men som är mycket intressant.
    Just Norge (+ de övriga nordiska länderna) och frågan om namnet på Norges finansminister är kanske att dra de till en gräns (men jag förstår din tankegång om informationsunderläge). För investeringar i tex amerikanska bolag kan det däremot vara högst relevant att ifrågasätta om där finns ett informationsunderläge för oss som bor i Sverige.

    I motsats till dig Lars så tror jag inte lösningen är att strikt hålla sig till svenska bolag i avseende att minimera informationsunderläget. Varför? Visserligen är årsredovisningarna på svenska och informationen gällande dessa bolag ofta mer lättillgänglig. Samtidigt som om du väljer investera på Large Cap så kommer 9 av 10 bolag (grov gissning*) ha någon eller till och med merparten av sin försäljning/tillverkning i länder allt annat än Sverige. Vilket för mig med hyfsade engelskakunskaper gör mig ganska indifferent mellan att läsa H&M's eller McDonald's årsredovisning.

    Informationsunderläget är i min mening ett oundvikligt faktum för bolag noterade både utanför och innanför Sveriges gränser och att då välja bort intressanta bolag och marknader (tex USA) är för mig motsägelsefullt.
    Lösningen tror jag istället ligger i att man inte glömmer bort att löpande läsa på om företag och deras verksamhet (i.e buy and hold betyder inte buy-hold and forget). På så sätt minimerar man informationsunderläget bäst möjligt och betydelsen av om bolaget är svenskt, norskt eller amerikansk noterat spelar mindre roll för om du gör en bra investering eller ej.

    / Analysakademin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lars,
      Snabb koll på Google ger vid handen att ministern heter Inge-Koll Kronhög, enkelt!
      Lika svårt är det att hitta information om bolag noterade utanför Stockholm, så jag håller med Analysakademins inlägg.
      Gillar förutom Yara även CF Industries som är noterat i New York.

      Mvh,
      Tror-Inge Pånettet , informatör vid Norges regering

      Radera
  3. Tack för ännu ett bra inlägg om Yara och för svarskommentarerna hos Lundaluppen.

    Jag har också förstått att vinsterna svänger en del och att man inte alltid kan tjäna 42 nok/aktie som under 2011. Marknaden räknar såklart med lägre vinster de närmsta åren, men hur mycket lägre? De senaste veckorna har man kunnat köpa Yara för omkring 245 nok och prognoserna är ca 28 nok/aktie i vinst vilket ger ett P/E på 8,75. Vad säger en sådan multipel? Att vinsterna kommer att fortsätta sjunka och sedan aldrig vända upp igen? Är det troligt för ett så välskött, världsledande, finasiellt starkt företag? Det är därför jag tycker det är viktigt att tänka på tidsperspektiv när man investerar. Marknaden kanske har rätt i att de närmsta åren blir magrare men hur långt sjunker vinsten och hur länge går alla yttre faktorer emot Yara? Skulle vinsten halveras från toppåret så ger det 21 nok/aktie. Om vinsten sedan "stannar" där och vi sätter en multipel 12 på det, dvs en multipel som i princip inte kräver någon tillväxt, så ger det ett pris på 252. Är det detta scenario marknaden har räknat in? Är det så misstänker jag att marknaden som vanligt överreagerar genom att ta de senaste månadernas trend och extrapolerar ut i evigheten...

    Jag antar att du tänker ungefär som jag eftersom du köper?

    /Danne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi verkar tänka lika kring Yara. :)

      Radera
  4. Information kan vara ett dilemma. Jag har därför med den punkten i mina kriterier så jag i alla fall får en tankeställare kring det när jag kikar på ett bolag. Det gäller ju att inte vara i läge där information är en bristvara och enda chansen till info kommer från bolagets egna IR-kanaler (Guldgruva i mittersta Afrika?). Samtidigt är det heller inte bra om man överlastas av "media rubriker" och får s.k. information overload (Coola high tech prylar?). Avgörande är dock inte mängden av information utan förmågan att sålla fram vad som är viktigt och oviktigt. HM och stigande bomullspriser är ett sådant exempel. Minns när media förfasades över stigande bomullspriser och hur det kunde påverka HMs framtida vinster. Råvarukostnaden för bomull är ju näst intill försumbar i HMs affärsmodell...

    SvaraRadera
  5. Sitter Yara på några egna källor eller förädlar man endast andras råvaror sas och säljer vidare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yara har produktionsanläggningar sedan säljer man till återförsäljare. För att göra kvävebaserat konstgödsel behövs luft och någon form av energikälla. I regel används gas eftersom det är mest kostnadseffektivt. I Kina används främst kol. Dyrare, men de har tydligen relativt gott om det.

      Man förädlar mao råvaror och säljer vidare.

      Radera