Majsen har skördats i USA, det kinesiska överskottslagret av urea förväntas ha"dumpats" färdigt på världsmarknaden och aktörer tittar nu framåt mot nästa säsong.
Brasilien förväntas ta över som världens "kornbod" framöver. Inte bara för de enorma landarealer som finns och ännu inte nyttjats utan framförallt för de stora vattenresurser som finns där. Vatten är som bekant en akilleshäl i många regioner. I Brasilien nyttjas nu ca 50 miljoner hektar. 400 miljoner hektar bedöms kunna användas framöver. Inte så konstigt att Brasilien är ett av de länder som Yara valt att göra förvärv (Bunges produktionsfaciliteter) i.
Redan nu står Brasilien och USA för nästan 2/3 av världens produktion av sojabönor (gröda med hög proteinhalt). Brasiliens betydelse förväntas öka.
Nyligen annonserade Yara även förvärv som sträckte sig till andra Latinamerikanska länder. OFD Holding, med produktionsfaciliteter i Colombia och nationella distributionsbolag i ett flertal andra latinamerikanska länder.
Större fokus verkar nu läggas på Latinamerika m.a.o.
Tittar vi på andra sidan jordklotet så har vi en annan viktig aktör. Indien. Ett av världens folkrikaste länder. Indien är ju på sätt och vis både en modern industrination och ett fattigt utvecklingsland. Huvudnäringen är fortfarande jordbruk och sysselsätter nästan 2/3 av befolkningen. Den s.k. "gröna revolutionen" på 70- och 80-talet har dock kommit landet tillgodo (främst i nordväst). Landområden och vattenresurser finns ju och i kombination med bättre grödor och konstgödsel så har det gjort att landet i stort kan försörja sig självt. Man är dock världens största importör av urea då landets egna produktion ej alls hängt med i efterfrågan. Nedan ljusgrön stapel = inhemsk produktion, mörkgrön = inhemsk konsumtion.
Nu ligger Indien lägligt mellan Kina (billigt kol som råvara) och Mellersta östern (billig gas som råvara). Båda storproducenter som finner avsättning på den indiska marknaden. Därav kan utvecklingen på den indiska marknaden påverka världsmarknadspriset en hel del.
Tittar vi på den framtida produktionskapaciteten så (exklusive Kina då det är svårt att veta) är en hel del på gång. Dock inte riktigt i nivå med vad som förväntas krävas.
Konsumtionen beräknas öka med 2,1% årligen och produktionen med (netto) 1,8%. Nu är detta bara siffror och prognoser, men det som framgår är att mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016. Antagligen planerade och påbörjade under 2011-2012. År då framförallt Yaras amerikanska motsvarigheter täljt guld med täljkniv. Hur kommer detta påverka Yara?
Det är svårt att sia om. Därtill är det omöjligt att sia om hur framtida skördar kommer bli och dess genomslag på priset för jordbruksprodukterna och i förlängningen konstgödsel.
Det man kan se och eventuellt sia om är ett bolags finansiella ställning, hur de använder sitt kapital och huruvida det förväntas snabba omsvängningar i affärerna eller ej.
I Yaras fall ser jag ett finansiellt starkt bolag, som använder sitt intjänade kapital på en blandad mix av utdelningar, aktieåterköp och förvärv och där inga genomgripande förändringar lär ske vad det gäller affärsmodellen. Behovet av konstgödsel lär bestå länge än för att mätta en växande befolkning.
Hur tänker du kring Yara, konstgödsel och framtida matproduktion?
Jag tänker fortsätta öka mitt innehav, är väldigt imponerad över hur välskött Yara verkar vara. Jag gillar också att de använder sina väldigt starka finanser till en kombination av förvärv, återköp och utdelning. De är också tydliga med att de vill ha starka finanser för att kunna göra förvärv under "cyclical lows". Detta brukar vara vad som skiljer ett "bra" bolag från ett "dåligt". I tuffa tider måste ett dåligt bolag "dra sig tillbaka" och övervintra. Ett bra bolag utnyttjar situationen till att gå på offensiven när konkurrenterna är som svagast och priserna för förvärv som lägst.
SvaraRaderaPå "Capital Markets Day" ( som du uppenbarligen snott en del bilder från ;-) ), nyligen gav de också teoretiska beräkningar (obs, inte prognoser alltså) på hur olika faktorer kan påverka intjäningen. Intjäningen skulle i de olika scenariona variera mellan 19 NOK/aktie som lägst och 54(!) som högst. Just detta med beroendet av externa faktorer är väl egentligen det enda dåliga jag hittat med Yara. Men investerar man på lång sikt så är jag övertygad om att år då yttre faktorer går emot respektive jobbar för Yara jämnar ut sig så att man egentligen inte behöver bry sig så mycket om det.
/Danne
Ja helt ok om intjäningen varierar mellan ca 20-50 nok/aktie så länge man inte behöver betala för mer än att förväntningarna ligger på 20-25. :)
RaderaJag uppskattar samma saker i bolaget som du nämner. Jag gillar även att marknaden (kväve) är så pass fragmenterad. Det skapar utrymme för ett finansiellt starkt bolag att via förvärv få till tillväxt även om den vanliga tillväxten eventuellt stannar av. Det tror jag hade varit svårare i en oligopol-situation där några fåtal stora giganter står emot varandra.
http://www.liu.se/forskning/reportage/fosforbrist?l=sv
SvaraRaderaFosforbrist kan bli ett stort problem – i en nära framtid – för framställning av konstgödsel.
Ja det förs ju diskussioner om peak-fosfor och när den kan komma. Liksom med olja och andra ändliga resurser. Jag har ingen bra gissning själv där. Yara fokuserar dock främst på kväve.
RaderaUppfyller Yaras konstgödsel kraven för ekologisk produktion?
SvaraRaderaJag har inte superkoll på alla produkter. En av de största tillverkarna av kravmärkt gödsel i Sverige är väl annars Gyllebo Gödning så rent spontant är min känsla att nej, det är inte en nisch man är stor på. Inte här i alla fall.
RaderaOkej!
RaderaJag tänker att i Sverige så blir många allt mer medvetna om vilka matvaror de väljer, fler handlar ekologiskt av olika anledningar. Jag vet dock inte hur det ser ut i övriga världen, eller om man ska tro att det är en långsiktigt stigande trend.
Men det kan ju vara värt att beakta om Yara inte satsar på det i dagsläget.
Annars gillar jag affärsidén, och det känns som vi kommer fortsätta odla mat ett bra tag till i alla fall : )
Jag har kollat på Lundaluppens två blogginlägg om Yara, och inlägg av Spartacus Invest samt defensiven.
SvaraRaderablogginlägget finns här: http://hankman-pme.blogspot.se/2014/01/lite-genomgang-av-yara-som-tas-in-pa.html
slutsatsen är att det är lite knepigt att avgöra om Yara mest är "impopulär" eller om det finns "goda skäl" att värdera Yara lågt. Yaras vinst verkar kunna pendla kraftigt vilket skapar en osäkerhet, och att bolaget har dåligt kontroll över marknadspriserna samt riskerna med att staterna griper in och reglerar på marknaderna om det uppstår "stor efterfrågan" gör att det kanske är motiverat att aktien handlas relativt lågt.
Jag ska fortsätta att följa Yara och fundera vidare kring vad bolaget egentligen borde värderas till och vad dess rimliga potentiella vinsttillväxter kan vara. Det är åtminstone ett intressant case, Yara.
förresten Spartacus, om du ville göra ett bloggbyte med mig så skulle jag uppskatta det.
Jag bloggar på http://hankman-pme.blogspot.se/
Jag har nu infört 2 åtgärder för att förbättra kvaliteten på bloggen inför 2014.
Det första är att jag infört en bevakningslista som kommer att uppdateras löpande i samband med att bolag läggs till eller tas bort och där jag kort motiverar varför jag lägger till bolagen eller tar bort dem från bevakningslistan.
Det andra är att jag i slutet av december satte upp mig som prenumerant på Stockpicker Newsletter, så jag har då tänkt återge analyserna av bolag som stockpicker gör (onsdagar och söndagar) och sen lägga ut detta på bloggen.
Med vänlig hälsning
/hankman84
Lägger till din blogg!
RaderaTack Sparctacus invest för en bra blogg!
SvaraRaderaMvh