torsdag 29 augusti 2013

Hävstång i Industrivärden

I förra inlägget fick jag frågan om hur jag såg på Industrivärdens belåning av bloggaren Lundaluppen. Lundaluppen har följt Industrivärden bra mycket längre än jag så jag tror inte jag kan bidra med mycket egentligen. Men tack för frågan. Felaktigheter och svagheter i mitt resonemang mottages tacksamt.

Mitt korta svar var att jag ser på Industrivärden som en fond med en mindre hävstång. Hur menade jag då?

Jo, låt oss börja med de underliggande innehaven. De är av lite olika karaktär. Många av dem ganska cykliska men en gemensam nämnare är att de ser till att använda sig av finansiell hävstång. Även om man kanske inte kan anklaga dem för att vara för aggressivt belånade så är ingen av dem i alla fall konservativt finansierade. Om man tar Debt/Equity som ett allmänt mått på storleken av den finansiella hävstången (för att både täcka in räntebärande skulder och utnyttjandet av t.ex. leverantörskrediter) så hamnar bolagen ofta över vad man kan tycka är ett branschmedel. Som bolag ofta har så finns det också en hel del goodwill och immateriella tillgångar p.g.a. förvarv et.c. Justerar man för dessa blir den finansiella hävstången än större. En titt på 2012 års årsredovisningar ger följande bild (Jag exkluderar Handelsbanken eftersom det är en bank):

Sandvik D/E 1,87 och D/E (justerat för goodwill m.m.) 2,73
Volvo D/E 2,90 respektive 5,45
SCA D/E 1,19 respektive 1,68
Ericsson D/E 1 respektive 1,58
Skanska D/E 3,55 respektive 4,82
SSAB D/E 1,04 respektive 3,64
Indutrade D/E 1,85 respektive xx. (goodwill och immateriella överstiger det egna kapitalet)


Tar vi en titt på de två viktigaste innehaven (Sandvik och Volvo) så är t.ex. en av Sandvikens närmsta branschkollegor Atlas Copco hävstång (justerat för goodwill m.m.) på 2,40.
För Volvos närmsta branschkollega Scania gäller 2,46.

Man ser med andra ord till att maximalt med kapital är i arbete. Detta behöver inte vara negativt, tvärtom, men om man ser finansiella hävstänger som en riskfaktor så föredrar man ju t.ex. Atlas Copco och Scania framför Sandvik och Volvo.

Nu är belåning av innehav inte något unikt för Industrivärden. Tvärtom. Det är väldigt vanligt. Ratos t.ex. ser också till att hålla sina respektive innehav belånade. Det Industrivärden dock också har är en ansenlig belåning ovanpå allt. Ca 18 miljarder i nettobelåning. Motsvarande ca 25% av portföljen är alltså belånad. Dock så har man tydligen goda bankkontakter då kreditvillkoren är mycket goda. Ca 3-3,5% är den genomsnittliga räntan så vitt jag förstått. Hade jag fått låna 18 miljarder till en ränta om ca 3% så hade jag också haft en och annan tanke på vad jag kunde placerat dem i...

Nu blir det en lek med siffror och gissningar men min uppskattning är att man tack vare denna belåning kan addera, netto (efter avdrag för t.ex. räntekostnader) ca 1,50 kr i intjäningförmåga sett till per Industrivärden-aktie. D.v.s. ca 15% mer i vinst i genomsnitt än vad man skulle kunna prestera med en obelånad portfölj.

Det är detta jag menar med att det finns en hävstång i Industrivärden. Delvis eftersom innehaven själva tenderar att sätta en hel del lånade pengar i arbete, delvis eftersom Industrivärden själva belånar sig för att kunna köpa mer aktier/andelar i bolag.

En förutsättning för att det ska fungera bra är att kreditmöjligheterna fortsätter finnas (ju billigare destå bättre) och man har god kontakt med sin bank (något man per definition har då man lever i symbios med Handelsbanken).

Jag vågar inte uttala mig om hur framtiden kring kreditlinor ska bli eller Industrivärdens husbank specifikt. Handelsbanken är tydligen en av världens bästa banker just nu av värderingen att döma. Handelsbanken värderas till P/B 1,8. Det historiska genomsnittet (10-års period) för de fyra svenska storbankerna är 1,33. Warren Buffetts favoritbank WFC värderas till P/B 1,5. Samma prislapp som egentligen är Handelsbankens historiska genomsnitt. Det är förmodligen klart fördelaktigt att, som Industrivärden, vara "preferred customer" hos "världens bästa bank"...

4 kommentarer:

  1. Är inte en stor del av nettoskulden de två konvertibla skuldebrevsprogrammen (drygt 8 MDSEK) som de betalar kring 2% i ränta på? Nu har tom en del av konvertiblerna redan börjats konverterats trots att det är en tid kvar till förfallodagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar som om skuldsättninggraden hamnar på 14% efter full konvertering. Osäker på om "efter" gäller 2015 eller 2017.

      Radera
  2. Läste att Nyrén sa i en intervju att skuldsättningsgraden skulle hamna på 10% efter full konvertering. Tror att det var i aktiespararna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kan det mycket väl vara så att 14% gällde 2015 och 10% 2017.

      Radera