Börshandlade fonder

Börshandlade fonder (eng. Exchange Traded Funds eller ETF) är fonder som handlas som aktier över en börs.

Det finns många olika varianter. De som fungerar som vanliga indexfonder till de som fungerar som hävstångsprodukter. Det finns börshandlade fonder som följer något världsindex, en bransch, eller ett land eller region.

Börshandlade fonder kan handlas på dagen, d.v.s. när börsen är öppen till det pris som säljare och köpare kommer överens. På samma sätt som med en aktie.

Kostnader förknippade med börshandlade fonder är dels courtage-avgiften för köp och sälj (på samma sätt som en aktie), dels spreaden. Spreaden är skillnaden mellan köp och sälj kurs (på samma sätt som en aktie). Samt förvaltningsavgiften (börshandlade fonder har utgifter för förvaltning på samma sätt som en fond). Dock brukar förvaltningskostnaderna vara lägre för de börshandlade indexfonderna än för storbankernas fonder.

Summerar man fördelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala att en börshandlad fond är mer likvid. Den kan köpas och avyttras på dagen. Det går också komma ner i förvaltningsavgift samt få indexliknande exponering (relativt billigt) mot flertalet sektorer och regioner vilket ger en mycket stor valmöjlighet. För den som eftersöker större riskspridning kan börshandlade indexfonder vara ett alternativ till vanliga indexfonder.

Summerar man nackdelarna, kontra vanliga fonder, så kan man påtala courtage. Med vanliga fonder slipper man courtage-avgifterna (I gengäld går kanske mer av vanliga fonders medel till förvaltningsutgifter). I många fall så är inte heller månadssparande möjligt (undantag finns).I de fall man handlar börshandlade fonder utomlands (t.ex. via NYSE) så tillkommer valutaväxling och dess spread.

För den aktiefrälste så kan man också lyfta fram skillnader, kontra aktier. De är i princip detsamma som relationen mellan vanliga fonder och aktier. Man har mindre kontroll på innehaven, det är svårare att sätta sig in i fonders alla innehav (speciellt om det är i mer udda papper/tillgångar/regioner) än några börsnoterade bolag. Man styr inte ut- och inflödet av kapital. När en fond t.ex. får mer kapital behöver de ju köpa för dem även om värderingarna är höga. När folk vill ta ut pengar så måste de sälja även om värderingarna är låga. Förvaltningsavgifter tär på den långsiktiga avkastningen. Å andra sidan kan man också avsvära sig mycket arbete genom att använda sig av olika börshandlade indexfonder/indexfonder. Enligt många undersökningar ska detta över tid ge bättre avkastning än den genomsnittlige aktiespararen får ändå. Det går relativt billigt sätta ihop en "korg" mot sektorer eller tillgångar man är intresserad av. Vill du ha exponering mot rederisektorn men vet inte vilket rederi du vill ha? Köp "alla" i en ETF, o.s.v.

Den ETF frälste vänder sig kanske främst mot New York börsen för att handla, men utbudet har växt även i Sverige på sista tiden. Den största svenska leverantören är i nuläget Handelsbanken (XACT), men flertalet mäklare har börshandlade fonder från många utställare  hos sig.

Exempel på en börshandlad indexfond är DB X DAX ETF. DB X betyder att Deutsche Bank är leverantör, DAX att den följer DAX-index (30 största tyska bolagen), ETF att det är en börshandlad fond. DB X DAX har en förvaltningsavgift på 0,15% att jämföra med många Europafonder som har ca 1,5%. Just DB X DAX kan man månadsspara i (courtagefritt) hos Nordnet men man står då inför dilemmat att köpen/månadsparandet alltid sker samma datum varje månad vilket kan leda till oönskade spread-effekter. Den 5:e om jag uppfattat det rätt. Hos andra aktörer kan courtaget variera.

Vad är din syn på börshandlade fonder?