söndag 24 mars 2013

Förändring av hushållens utgifter under 40 år


Vet inte om ni läst eller sett "Pojken med guldbyxorna". Boken skrevs 1967 av Max Lundgren.men filmatiserades på 70-talet. Lundgren är även författare till Åshöjdens BK som kanske också är bekant för många.


Ibland kommer jag att tänka på den berättelsen. Den handlade om en pojke som hade ett par magiska byxor. Varje gång han stoppade ner handen i fickan fann han en sedel där. Snacka om att man kan spendera med sådana byxorna...

Hur såg "spenderarbyxorna" ut i början av 70-talet när du eller kanske dina föräldrar var unga? Hur har hushållens konsumtion förändrats sedan dess? En del av detta kan man få svar på i Swedbanks rapport: Hushållens ekonomi under 40 år

Den visar på att våra konsumtionsvanor har förändrats. Idag lägger vi en större andel på boende, telekommunikation och fritid., men mindre på mat, kläder, möbler, husgeråd och tobak.

Spontant kan jag känna att, ja det stämmer ju faktiskt. Då fanns det en fast telefon i hushållet. Idag har ju nästan varje familjemedlem var sin... Själv är jag uppfostrad med att aldrig slänga mat. Det skulle inte förslösas. Idag kan man sluta äta när man tycker det känns bra. Kläder, ja inte känns det som det generellt är dyrt i dagens läge (såvida man inte går in för att köpa dyrt och moderiktigt). Ett par jeans kostar väl knappt mer nu än då och det utan att justera för inflationen.

Tittar vi specifikt på livsmedel så har den utgiftsposten gått från att utgöra 26% av hushållens utgifter till 18%. Bilen tar dock ungefär lika mycket utrymme, ungefär 10%.

Generellt har priserna i nominella termer ökat 6 gånger men det skiljer sig mycket åt mellan olika saker. Justerar man för inflation så visar det sig extra tydligt. Ett frisörbesök t.ex. är nästan 3 gånger dyrare nu än då. Priset på kyckling har mer än halverats. Det är lite intressant att beakta. Speciellt som en "modern sanning" är att man kommer tjäna mycket pengar om man investerar i jordbruk och livsmedels-sektorn eftersom "alla vet" att dess produkter kommer stiga i pris framöver. Ja hittills har det ju inte stämt i alla fall...

Bensinpriset är en annan intressant sak. Innan Oljekrisen kostade en liter bensin ungefär 1 kr. Nu får man i alla fall räkna med 14 kr.


Det låter som en ganska stor ökning, men beakta inflationen och i reala termer är det bara drygt en fördubbling. Man kan sedan också beakta att moms införts på bensin och punktskatter har förändrats, men i jämförelse med t.ex. prisutvecklingen för att klippa håret så är inte bensinprisets utveckling särdeles uppseendeväckande kan jag tycka. Som sagt, bilen och dess driftkostnader utgör fortfarande ca 10% av hushållens utgifter.

Några prisexempel.


Har du några minnen från 70-talet? Hur tror du prisutvecklingen kommer se ut framöver? Varför har en livsviktig produkt som mat bara blivit billigare och billigare medan en tämligen vardagslyx inriktad tjänst så som frisörbesök bara blivit dyrare och dyrare? Borde det inte vara tvärtom, eller?

10 kommentarer:

  1. Minns att lax var lyxmat förr...dvs innan norrmännen började odla i stor skala

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olja OCH lax... de har det allt bra där... :)

      Radera
  2. Jag tycker siffrorna verkar rimliga. Tjänster har blivit dyrare i takt med stigande välstånd medan varor billigare i takt med ökad grad av automatisering. Tittar man på mindre utvecklade länder är ofta tjänster väldigt billigt medan varor relativt dyrt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan ju vara en rimlig förklaring.

      Radera
  3. Ett par sådana byxor minns jag man önskade sig på den tiden.

    Att ha bil kostar nog något mer än 10% för flertalet men många använder gärna blinda vinkeln när de beräknar kostnaderna för bilen.
    Försäkring+service+däck+soppa osv skriv gärna upp löpande om ni verkligen vill veta vad det kostar över tiden.

    Hyrorna tar större portion av lönerna vilket är konstigtdå husen bara står där eller hur?
    Bostadspriser brukar cirkulera runt sitt medelvärde av x normala årsinkomster.

    Resor har blivit superbilliga(kom vi in på bröd och skådespel nu?)

    Jordbruksstöd och massproduktion håller nere pris. Rätt intressant läsa om hur amerikanska spekulanter och jordbrukar försöker höja spotprisorna på gröder samtidigt som sydamerika haft rekordskörd och ukraina mfl klokt nog sålde när priset stod som högst. Nu sitter de där med ladorna fulla av nogot som sjunker i pris samtidigt som det närmar sig deras egen skördetid.

    Bensin följde förr mjölkpriset.


    Rent generellt tycker jag stora skillnaden är att vi överkonsumerar och slösar pengar på mest onödigt skräp men det är ju vad våra gudar lärt oss göra.

    Om det var bättre förr hmm svårt att säga man kan inte både ha kakan och äta den.

    Personligen är jag mest negativ till utvecklingen inom allmänvården och då menar jag inte på något vis personalen som verkar inom sjukvård utan hur pengar avsätts till den. Jag betalar faktiskt lika hög skatt som alltid(avgift=skatt) så vart går mina pengar nu då de inte går till vad jag tycker är viktigt t ex skola,vård,infrastruktr mm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressanta tankar. Jag gör då följande reflektion.

      Kanske kan en förklaring vara att i sektorer som vård och skola så utgör lönekostnaderna en stor komponent. Om nu tjänster blivit dyrare (som undervisning eller vård de facto är) så kanske det är en förklaring till varför lika mycket i skatt räcker till mindre "tjänster". Det går kanske från ett kostnadsmässigt perspektiv att köpa mer/bättre varor för samma summa pengar men då jag gissar på att skola/vård bedöms utifrån hur mycket tid man får med lärare/läkare så hjälper inte det. Tiden blir relativt dyrare och när tiden som varje elev/patient får minskar uppfattar man "tjänsten" som sämre. Lägg därtill en annan komponent som jag tycker mig se, att fler och fler administrativa sysslor verkar ha lagts på yrkesgrupper så som poliser, lärare, läkare m.fl. så borde det ju göra att tiden blir ännu "knappare" på kärnverksamheten.

      Radera
    2. Jag blev nyfiken och kikade på hur utvecklingen antal läkare/1000 invånare utvecklat sig i Sverige, men det visade sig att den siffran varit relativt konstant de senaste 10 åren. 2,7 2002 och 2,8 under 2011.

      Radera
    3. Om nu antalet läkare är konstant kan det kanske vara så att vårdbehovet istället ökat i befolkningen. Samma resurser, men ökade behov...

      Radera
    4. Nu blir detta en monolog... men sjukvårdens kostnader verkar i alla fall sakta ökat sett i relation till BNP. 7,1% 1972 medan den 2010 utgjorde 9,6%. Antalet sjukhussängar per 1000 invånare har dock sjunkit kraftigt (från ca 15 till under 3 nu). Kanske har vi en effektivare vård numera så vi långt ifrån behöver ligga inne lika länge, eller? En annan rolig statistik är konsultationer per läkare. På 70-talet hanterade en läkare i genomsnitt 1500 konsultationer per år. Idag är vi nere på 750 konsultationer per år. Vad hände med de andra 750? Undersöker man patienten dubbelt så länge nu för tiden? Eller är det det administrativa som spökar...

      Radera
  4. Lägg gärna upp under analyser. Fler som vill hitta till din blogg.

    SvaraRadera