Rapport från Yara

Yara, Yara Q3 2014, gjorde en vinst för Q3 på 6,18 nok/aktie (5,66). För Jan-Sep landade vinsten på 20,84 nok/aktie (20,40). 12 månaders rullande är ca 21 nok/aktie.

Försäljningen har ökat, men goda skördar har pressat ned priset på diverse grödor. Samtidigt har en billigare gas gjort tillverkningen billigare. Summa summarum så verkar 2014 inte skilja sig nämnvärt från 2013 när det kommer till resultat på sista raden, men än kan det ju hända saker.

Angående Yara så kan man diskutera pratet om ett eventuellt samgående mellan Yara och amerikanska CF eller införsel av skatt på handelsgödsel från svenskt håll.

Skatten på handelsgödsel avskaffades ju 2010 då Sverige var det enda EU-land som hade något sådant och för att då även kompensera för den höjda dieselskatten (som så vitt jag vet också ligger högre än många andra EU-länder). Det går diskutera hur ensidiga skattehöjningar slår mot verksamheters (inte minst jordbrukssektorn) konkurrenskraft. Verksamheter som ska konkurrera på en fri marknad med s.k. lika villkor, men än en gång så närmar vi oss då en gråzon och främjar oss från bloggens egentliga kärnämne. Jag ger mig dock frikort för denna gången och skriver av mig en del tankar.

Även om Yara har en väldigt dominerande ställning på den svenska marknaden nöjer jag mig att konstatera att för Yaras del utgör den bara en liten del. Yara kan ju alltid producera i och sälja till länder som Sverige kan importera livsmedel från då vår egen produktion blir för dyr.

Men visst påverkar handelsgödsel. Sverige står för ca 19% av kvävetillförseln till Östersjön. Vilket kan låta mycket då det finns nio länder runt Östersjön, men tittar man på hur stor del kust och avrinning vi har gentemot Östersjön kontra andra länder, t.ex. Polen som står för 24% av kväveutsläppen i Östersjön så kan jag tycka att sådan här beslut bör tas tillsammans med andra, inte ensidigt. Det blir ju inte bättre om vi istället ska börja importera polsk-producerade livsmedel (det blir bara mer transporter inblandat).

Det finns ju även andra saker att fundera över. Det faktum att kretsloppet i vårt moderna samhälle egentligen är brutet. Idag odlas mat på landet och transporteras sedan gärna långt, in till städerna. Det blir inget kretslopp bara enkelriktat. Därav behövs en hel del handelsgödsel för att få näring för att odla de grödor som ska transporteras till slutdestinationen. I ett kretslopp ska ju avloppsslammet från "konsumenterna" - i detta fallet städerna - egentligen återföras för att på så sätt bidra till näring för en ny omgång grödor. Det mycket enkla men helt riktiga kretsloppet- Kossan äter gräs och får näring - kossan bajsar - gräset får näring från bajset och växer - kossan äter gräset igen - fungerar sällan i moderna samhällen.

En naturlig urlakning förekommer ju också och det finns många åtgärder man kan göra som t.ex. skyddszoner och grönträda. Nog om detta.

Värderingen på Yara med nuvarande kurs på 302 nok är PE TTM 14,4 och en direktavkastning på 3,3%.