Sandviks, Sandvik Q3 2014, försäljning för perioden Jan-Sep skiljer sig inte nämnvärt från föregående år. Rörelseresultatet liksom vinsten har sjunkit något. Vinsten som 12-månaders rullande ligger nu på 3,62 kr/aktie (2013 var vinsten 4 kr/aktie).
Sandvik håller ju på och stänger nio produktionsenheter men än så länge verkar det inte riktigt gett någon genomslagskraft. Q3s rörelsemarginal angavs till 10,9% vilket inte ligger långt ifrån 10-års medel på 11,8%.
Sandvik Mining såg en jämn efterfrågan men minskad orderingång under kvartalet. Nuvarande makroklimat gör att många gruvaktörer skjuter upp investeringar. Gruvindustrin med sina relativt långa ledtider kan ju få sina både ketchup- som krascheffekter. När priserna är höga så ska alla investera i nya gruvor, ny teknik m.m., vilket leder till ett överutbud när all ny produktion når marknaden samtidigt vilket kan leda till krasch. Efter det kommer år där "the survival of the fittest" gäller då det gäller att skära ned kostnader och därefter nya guldår. Det går upp och det går ner.
Under större delen av 2000-talet drev den växande efterfrågan i Kina mycket. Det gällde råvaror, det gällde frakttonnage och mycket annat. Nu har vi ett litet annat läge. Det lär säkerligen komma en vändning, men när går inte att förutsäga. Det kan också bli värre innan det blir bättre.
Sandvik Machining Solutions har fått se en fortsatt växande efterfrågan. Sandvik Machining Solutions håller mycket högre rörelsemarginaler och enligt Sandvik så är det flygindustrin som går mot lättare och mer avancera flygmaskiner som hjälper till att driva tillväxt här.
För Sandviks Material Technology så har förutsättningarna inte ändrats nämnbart.
För Sandvik Constructions såg det olika ut på olika marknader.
För Sandvik Venture, som står för en mindre del av Sandviks försäljning och vinst var det också lite ljusare tongångar.
Värderingsmässigt ligger Sandvik-aktien nu med en kurs på 79 kr på PE TTM 21,8 och en direktavkastning 4,4% och omsättningen per aktie bör landa på ca 70 kr/aktie.
SSAB har också avlämnat rapport. Den första efter samgåendet med Rautaruukki.
Försäljningen har till synes ökat något. I det "nya" SSAB står f.d. Rautaruukki för ca 1/4 av försäljningen. Man presenterar ett positivt rörelseresultat men ej vinst för Q3.
Marknaden bedöms som bättre i Nordamerika än Europa och svårast i Asien. Samgåendet med Rautarukki ska, enligt bolaget, göra så man kan fortsätta vara ledande inom höghållfast-stål.
Stålmarknaden har ej varit lätt (och är fortfarande ansträngd). Jag noterar att SSAB de senaste fem åren har man gjort två förlustår, två år med vinst och ett då det gick i princip plus minus noll. Jag lutar åt att förlust redovisas för 2014, men vi får se.
Kurs just nu ca 47 kr.
SCAs omsättningen för Jan-Sep ökade med 10%. Rörelseresultatet med 19%. Starkt.
Vinsten för Jan-Sep blev 7,35 kr/aktie (5,28). Vilket ger en rullande 12 månaders vinst på 9,97 kr/aktie. Det går nu säga att bolaget börjar visa de vinster som Mr Market redan började prisa in för drygt två år sedan.
Rörelsemarginalen låg på 11,2% och runt 11% verkar vara det nya "normala" från de 7-8% som gällde förut då SCA var mindre utav ett konsumentbolag och mer klassat som skogsbolag. VD:n säger dock att även skogsindustriprodukter uppvisat resultatökning inom SCA.
Kurs just nu 165 kr vilket ger en värdering om PE TTM 16,6 och direktavkastning på 2,9%.
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
onsdag 29 oktober 2014
tisdag 28 oktober 2014
Blandade rapporter - Beijer Alma, Kinnevik, Fortum
Först är det väl värt att notera att Riksbanken sänkt repo-räntat till 0%. Tydligen förväntas ingen höjning förrän under 2016.
Därefter kan vi vända blickarna till någon av de alla rapporter som kommit i dagarna.
Beijer Alma, Beijer Alma Q3 2014, sett till hela bolaget verkar få ett minst lika bra år som förra. Mellan de olika affärsenheterna skiljer det sig dock. Lesjöfors har sett lägre efterfrågan p.g.a. lägre efterfrågan på chassifjädrar. Habia Cables försäljning ökade p.g.a. ökad efterfrågan från telekom-kunder.
Vinsten för Jan-Sep landade på 8,12 kr/aktie (7,32) vilket ger ett 12-månaders rullande på 10,39 kr/aktie. Värderingen landar således då kursen är på 170 kr på PE TTM 16,4 och direktavkastningen på 4,7%.
När det gäller Kinnevik så är bland det mest noterbara att Zalando och Rocket Internet nu noterats. I skrivande stund så ligger väl marknadsvärdet på 4,7 miljarder euro respektive 5,8 miljarder euro.
Kinnevik redovisade ett substansvärde på 276 kr/aktie för Q3 2014. Då stod online-segmentet( inkl. innehaven i Zalando och Rocket Internet) för 129 kr av det. Millicom för 79 kr/aktie, Tele2 för 43 kr/aktie och MTG för 11 kr/aktie.
Angående MTG så rör ju Ryssland runt igen. Tydligen så gillar man inte utländskt ägande då. En lagändring gör att utländska ägare (eller troligare så gillar man inte regim-oberoende medier sedan tidigare har man ju förbjudit och blockerar sajter som publicerar uppmaningar till protester som inte "sanktionerats") får max äga 20% i mediabolag i Ryssland. Detta drabbar MTGs verksamhet.
Ockupationen av Krim-halvön och Donetsk och Luhanks områdena i östra Ukraina tror jag inte har gynnat rysk ekonomi. Rubeln har tappat en hel del i värde och sanktioner har införts härs och tvärs. Dessutom slår ju nu oljeprisets fall direkt mot Rysslands ekonomi och statskassa då hälften av inkomsterna till statskassan kommer från oljeindustrin. Rysslands export domineras också av olja och gas då det inte verkar vara mycket annat från Ryssland som efterfrågas av andra (möjligtvis vapen då av vissa regimer). Dyrare rubel leder till dyrare import. Därtill så bidrar politiskt godtyckliga beslut till mycket osäkerhet (påpassning av McDonalds-restauranger lär ju t.ex. inte ha något annat än politiska förtecken). Nej om förtroendet för Ryssland från investeringshåll var grumligt redan innan så har det väl nästan totalhavererat nu för de som vill investera långsiktigt (de spekulativt lagda lockas dock säkert). Den politiska risken har kraftigt ökat och billigare priser kompenserar inte riktigt. Alla tal som multipliceras med 0 blir ju i slutändan 0.
Via Ryssland kommer vi då in på Finland. Det EU-land som har längst gemensamma gräns med grannen i öster. Ryssland och Finland har också ett relativt stort handelsutbyte. Försämrad rysk ekonomi drabbar därmed även Finland.
Vi kommer då osökt in på finska Fortum. Om något skulle kunna få mig till att sälja Fortum så vore det just den politiska risken i och med exponeringen mot Ryssland.
Noterbart kring Fortum och Jan-Sep är försäljningen av el-distributionsdelen i Finland och Norge. Redan under förra rapporten angav man att man räknade med att nå målen i den ryska delen 2015 när det gäller i rubel räknat men inte då det gäller i euro räknat p.g.a. valutakursrörelser.
Vinsten för Jan-Sep är 2,91 euro/aktie (0,84), men då är ju större delen p.g.a. försäljningarna. Tittar man på försäljningen så har den sjunkit drygt 10%. Försäljningen av distributionsdelen och satsningen på elproduktion i Ryssland gör ju att bolaget genomgår en förändringsprocess. Näst på tur till försäljning står troligen den svenska distributionsdelen. Det hela gör ju att Fortum blir mer beroende av just elproduktion och Ryssland. Tidigare har distributionsdelen i Norden stått för ca 1/5 av vinsterna.Visserligen en stark reglerad bransch, men ändå väldigt, väldigt stabil.
Samtidigt som Fortum strömlinjeformar sin verksamhet och blir mer beroende av elproduktion så har den nya svenska regeringen flaggat för ökad beskattning på kärnkraftproduktion. 2013 så kom 23,7 Twh från kärnkraft i Fortums produktion, drygt en tredjedel av Fortums totala produktion. Fortum äger kärnkraftverk i Finland och Sverige.
Det är inte helt fritt från gråa moln på Fortums himmel. Kurs just nu 17,90 euro/aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,1%.
Därefter kan vi vända blickarna till någon av de alla rapporter som kommit i dagarna.
Beijer Alma, Beijer Alma Q3 2014, sett till hela bolaget verkar få ett minst lika bra år som förra. Mellan de olika affärsenheterna skiljer det sig dock. Lesjöfors har sett lägre efterfrågan p.g.a. lägre efterfrågan på chassifjädrar. Habia Cables försäljning ökade p.g.a. ökad efterfrågan från telekom-kunder.
Vinsten för Jan-Sep landade på 8,12 kr/aktie (7,32) vilket ger ett 12-månaders rullande på 10,39 kr/aktie. Värderingen landar således då kursen är på 170 kr på PE TTM 16,4 och direktavkastningen på 4,7%.
När det gäller Kinnevik så är bland det mest noterbara att Zalando och Rocket Internet nu noterats. I skrivande stund så ligger väl marknadsvärdet på 4,7 miljarder euro respektive 5,8 miljarder euro.
Kinnevik redovisade ett substansvärde på 276 kr/aktie för Q3 2014. Då stod online-segmentet( inkl. innehaven i Zalando och Rocket Internet) för 129 kr av det. Millicom för 79 kr/aktie, Tele2 för 43 kr/aktie och MTG för 11 kr/aktie.
Angående MTG så rör ju Ryssland runt igen. Tydligen så gillar man inte utländskt ägande då. En lagändring gör att utländska ägare (eller troligare så gillar man inte regim-oberoende medier sedan tidigare har man ju förbjudit och blockerar sajter som publicerar uppmaningar till protester som inte "sanktionerats") får max äga 20% i mediabolag i Ryssland. Detta drabbar MTGs verksamhet.
Ockupationen av Krim-halvön och Donetsk och Luhanks områdena i östra Ukraina tror jag inte har gynnat rysk ekonomi. Rubeln har tappat en hel del i värde och sanktioner har införts härs och tvärs. Dessutom slår ju nu oljeprisets fall direkt mot Rysslands ekonomi och statskassa då hälften av inkomsterna till statskassan kommer från oljeindustrin. Rysslands export domineras också av olja och gas då det inte verkar vara mycket annat från Ryssland som efterfrågas av andra (möjligtvis vapen då av vissa regimer). Dyrare rubel leder till dyrare import. Därtill så bidrar politiskt godtyckliga beslut till mycket osäkerhet (påpassning av McDonalds-restauranger lär ju t.ex. inte ha något annat än politiska förtecken). Nej om förtroendet för Ryssland från investeringshåll var grumligt redan innan så har det väl nästan totalhavererat nu för de som vill investera långsiktigt (de spekulativt lagda lockas dock säkert). Den politiska risken har kraftigt ökat och billigare priser kompenserar inte riktigt. Alla tal som multipliceras med 0 blir ju i slutändan 0.
Via Ryssland kommer vi då in på Finland. Det EU-land som har längst gemensamma gräns med grannen i öster. Ryssland och Finland har också ett relativt stort handelsutbyte. Försämrad rysk ekonomi drabbar därmed även Finland.
Vi kommer då osökt in på finska Fortum. Om något skulle kunna få mig till att sälja Fortum så vore det just den politiska risken i och med exponeringen mot Ryssland.
Noterbart kring Fortum och Jan-Sep är försäljningen av el-distributionsdelen i Finland och Norge. Redan under förra rapporten angav man att man räknade med att nå målen i den ryska delen 2015 när det gäller i rubel räknat men inte då det gäller i euro räknat p.g.a. valutakursrörelser.
Vinsten för Jan-Sep är 2,91 euro/aktie (0,84), men då är ju större delen p.g.a. försäljningarna. Tittar man på försäljningen så har den sjunkit drygt 10%. Försäljningen av distributionsdelen och satsningen på elproduktion i Ryssland gör ju att bolaget genomgår en förändringsprocess. Näst på tur till försäljning står troligen den svenska distributionsdelen. Det hela gör ju att Fortum blir mer beroende av just elproduktion och Ryssland. Tidigare har distributionsdelen i Norden stått för ca 1/5 av vinsterna.Visserligen en stark reglerad bransch, men ändå väldigt, väldigt stabil.
Samtidigt som Fortum strömlinjeformar sin verksamhet och blir mer beroende av elproduktion så har den nya svenska regeringen flaggat för ökad beskattning på kärnkraftproduktion. 2013 så kom 23,7 Twh från kärnkraft i Fortums produktion, drygt en tredjedel av Fortums totala produktion. Fortum äger kärnkraftverk i Finland och Sverige.
Det är inte helt fritt från gråa moln på Fortums himmel. Kurs just nu 17,90 euro/aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,1%.
måndag 27 oktober 2014
Rapport från Yara
Yara, Yara Q3 2014, gjorde en vinst för Q3 på 6,18 nok/aktie (5,66). För Jan-Sep landade vinsten på 20,84 nok/aktie (20,40). 12 månaders rullande är ca 21 nok/aktie.
Försäljningen har ökat, men goda skördar har pressat ned priset på diverse grödor. Samtidigt har en billigare gas gjort tillverkningen billigare. Summa summarum så verkar 2014 inte skilja sig nämnvärt från 2013 när det kommer till resultat på sista raden, men än kan det ju hända saker.
Angående Yara så kan man diskutera pratet om ett eventuellt samgående mellan Yara och amerikanska CF eller införsel av skatt på handelsgödsel från svenskt håll.
Skatten på handelsgödsel avskaffades ju 2010 då Sverige var det enda EU-land som hade något sådant och för att då även kompensera för den höjda dieselskatten (som så vitt jag vet också ligger högre än många andra EU-länder). Det går diskutera hur ensidiga skattehöjningar slår mot verksamheters (inte minst jordbrukssektorn) konkurrenskraft. Verksamheter som ska konkurrera på en fri marknad med s.k. lika villkor, men än en gång så närmar vi oss då en gråzon och främjar oss från bloggens egentliga kärnämne. Jag ger mig dock frikort för denna gången och skriver av mig en del tankar.
Även om Yara har en väldigt dominerande ställning på den svenska marknaden nöjer jag mig att konstatera att för Yaras del utgör den bara en liten del. Yara kan ju alltid producera i och sälja till länder som Sverige kan importera livsmedel från då vår egen produktion blir för dyr.
Men visst påverkar handelsgödsel. Sverige står för ca 19% av kvävetillförseln till Östersjön. Vilket kan låta mycket då det finns nio länder runt Östersjön, men tittar man på hur stor del kust och avrinning vi har gentemot Östersjön kontra andra länder, t.ex. Polen som står för 24% av kväveutsläppen i Östersjön så kan jag tycka att sådan här beslut bör tas tillsammans med andra, inte ensidigt. Det blir ju inte bättre om vi istället ska börja importera polsk-producerade livsmedel (det blir bara mer transporter inblandat).
Det finns ju även andra saker att fundera över. Det faktum att kretsloppet i vårt moderna samhälle egentligen är brutet. Idag odlas mat på landet och transporteras sedan gärna långt, in till städerna. Det blir inget kretslopp bara enkelriktat. Därav behövs en hel del handelsgödsel för att få näring för att odla de grödor som ska transporteras till slutdestinationen. I ett kretslopp ska ju avloppsslammet från "konsumenterna" - i detta fallet städerna - egentligen återföras för att på så sätt bidra till näring för en ny omgång grödor. Det mycket enkla men helt riktiga kretsloppet- Kossan äter gräs och får näring - kossan bajsar - gräset får näring från bajset och växer - kossan äter gräset igen - fungerar sällan i moderna samhällen.
En naturlig urlakning förekommer ju också och det finns många åtgärder man kan göra som t.ex. skyddszoner och grönträda. Nog om detta.
Värderingen på Yara med nuvarande kurs på 302 nok är PE TTM 14,4 och en direktavkastning på 3,3%.
söndag 26 oktober 2014
Fler rapporter - Handelsbanken, Volvo, Ericsson
Efter att ha ögnat igenom några fler rapporter så kommer här några minnesnotiser.
Handelsbanken, liksom andra banker, har avgett en stark rapport. Handelsbankens kärnprimärkapitalrelation redovisas till 20,7% (18,8). De nuvarande reglerna återfinns bl.a. här: CRD IV och Basel III. Vinsten för Jan-Sep till 18,63 kr/aktie (16,97) vilket på 12-månaders rullande ger 24,18 kr/aktie. Det verkar bli bland de bättre åren i år då 5-års ( 2009-2013) vinst som medel ligger på 19,92 kr/aktie. Kan det bara gå uppåt härifrån?
Med en kurs på ca 330 kr ligger värderingen således på PE TTM 13,6 och en direktavkastning på 5% (Om man inkluderar bonusutdelningen på 5 kr). På ordinarie 11,50 kr/aktie blir direktavkastningen 3,5%.
Volvo fick se en rörelsemarginal under Q3 på 4,3% (3,2). OM man inte räknar med kostnader för pågående omstrukturering. Med de medräknade hamnade rörelsemarginalen annars på 3,3%.Q3 brukar inte vara de starkaste kvartalen.
Efterfrågan har tagit lite fart i Nordamerika och Japan, medan den är svagare i Sydamerika och resten av Asien (inkl Kina med en 20% sjunkande orderingång). Man gör en blänkare om att 2015 förväntas vara på samma efterfrågan-nivå som 2014.
Volvo har ju lanserat ett program för 2013-2015 som ska förbättra lönsamheten. Där ingår främst besparingar och omorganisering. Tanken är att man ska spara 10 miljarder kr 2016 jämfört med 2012. Kan man öka vinsten med 10 miljarder 2016 så är det i princip en fördubbling av vinsten och marginalerna hamnar i Scania-klass. Det är det ju ingen som tackar nej till och blir så fall nytt för Volvo. Annars är det ju just Scania och även Paccar som lyckats bäst med det historiskt med att hålla högre marginaler än branschpraxis.
När jag tittar lite snabbt på resultaträkningen så är det posterna "övriga finansiella intäkter" och "övriga rörelsekostnader" som ser ut att ha förbättrats. En försäljning av ett återförsäljarnätverk och lite annat verkar ingå här och bidragit.
Vinsten för Jan-Sep ligger på 2,49 kr/aktie (1,53). Omsättningen på 205 miljarder kr (196) vilket blir ca 96 kr/aktie. Vinsten som 12-månaders rullande hamnar på 2,73 kr/aktie. Försäljningen hamnar möjligtvis i området runt förra årets försäljning (ca 135 kr/aktie).
Värderingen med en kurs om 84 kr på PE TTM 30,8 (Enskilda PE-tal är dock föga användbart i starkt cykliska bolag). Direktavkastningen 3,6% och förmodat P/S på 0,6. (P/S kan vara mer användbart än t.ex. PE i starkt cykliska bolag där resultat svänger kraftigt beroende på hur marginalerna rör sig). 10-år medelvinst ligger en bit över 4 kr/aktie (ca 4,40?). 10-års medel rörelsemarginal ligger på 5,1%. Om man undantar förluståret 2009 och ser det som en anomali så hamnar marginalerna på 6,6%.
Nedan hur rörelsemarginalen rört sig de senaste 11 kvartalen om man inte justerar för s.k. engångskostnader/omstruktureringskostnader samt 5,1 och 6,6% utmärkt som grön respektive röd linje.
Kan Volvo visa att man kan ställa om och få långsiktigt hållbara marginaler i Scania-klass (10 års medel = 11,2% i rörelsemarginal) så visst kan bolaget få en ordentlig uppvärdering.
Den spekulativa kanske också räknar med att Volvo under några kvartal ska påvisa högre marginaler vilket bör ge en uppvärderingseffekt hos Mr Market. Under en tillfällig eller längre period under vilket man då kan avyttra aktien. Den långsiktiga ägaren hoppas naturligtvis på ett nytt sådant "normalläge" för Volvo. Jag tror Christer Gardells Cevian tänker sig det första scenariot. Industrivärden det sista och Simon Blecher något där i mellan (t.ex. trimmar ned innehavet något längre fram när han bedömer det som "fullvärderat"). Själv sitter jag främst i knät på Industrivärden. Jag har ingenting emot om Volvo får 10+% i rörelsemarginal härifrån till evigheten. Jag förstår bara inte hur man ska göra det då Volvos affärsmodell inte är som Scanias och bygger på volym inte nischning, men det är å andra sidan inte jag som behöver klura ut det. Det är jätteintressant att följa hur som helst.
Ericsson har också avlämnat rapport. Ericsson är ett bolag med ganska gamla anor och har transformerats en del under årens lopp. Idag är man bland de ledande inom nätverk för mobilutrustning.
Jag noterar att omsättningen i stort sett är oförändrad för perioden Jan-Sep i jämförelse med föregående år, men något förbättrade marginaler ger ett något bättre resultat, Vinsten som 12-månaders rullande ligger på 4,25 kr/aktie vilket ger en nuvarande värdering då kursen är 83 kr PE TTM 19,5 och en direktavkastning på 3,6%.
Jag har inte så mycket att säga om Ericsson. Även Ericsson är ett bolag där resultatet kan svänga en del och jag tycker det är svårt att förutspå den framtida teknikutvecklingen och hur olika branschaktörer står sig i den konkurrensen. Ericsson är inget bolag där jag har någon önskan om att direktäga aktier. Jag känner att bolaget faller lite utanför vad jag kan känna mig bekväm med.
Handelsbanken, liksom andra banker, har avgett en stark rapport. Handelsbankens kärnprimärkapitalrelation redovisas till 20,7% (18,8). De nuvarande reglerna återfinns bl.a. här: CRD IV och Basel III. Vinsten för Jan-Sep till 18,63 kr/aktie (16,97) vilket på 12-månaders rullande ger 24,18 kr/aktie. Det verkar bli bland de bättre åren i år då 5-års ( 2009-2013) vinst som medel ligger på 19,92 kr/aktie. Kan det bara gå uppåt härifrån?
Med en kurs på ca 330 kr ligger värderingen således på PE TTM 13,6 och en direktavkastning på 5% (Om man inkluderar bonusutdelningen på 5 kr). På ordinarie 11,50 kr/aktie blir direktavkastningen 3,5%.
Volvo fick se en rörelsemarginal under Q3 på 4,3% (3,2). OM man inte räknar med kostnader för pågående omstrukturering. Med de medräknade hamnade rörelsemarginalen annars på 3,3%.Q3 brukar inte vara de starkaste kvartalen.
Efterfrågan har tagit lite fart i Nordamerika och Japan, medan den är svagare i Sydamerika och resten av Asien (inkl Kina med en 20% sjunkande orderingång). Man gör en blänkare om att 2015 förväntas vara på samma efterfrågan-nivå som 2014.
Volvo har ju lanserat ett program för 2013-2015 som ska förbättra lönsamheten. Där ingår främst besparingar och omorganisering. Tanken är att man ska spara 10 miljarder kr 2016 jämfört med 2012. Kan man öka vinsten med 10 miljarder 2016 så är det i princip en fördubbling av vinsten och marginalerna hamnar i Scania-klass. Det är det ju ingen som tackar nej till och blir så fall nytt för Volvo. Annars är det ju just Scania och även Paccar som lyckats bäst med det historiskt med att hålla högre marginaler än branschpraxis.
När jag tittar lite snabbt på resultaträkningen så är det posterna "övriga finansiella intäkter" och "övriga rörelsekostnader" som ser ut att ha förbättrats. En försäljning av ett återförsäljarnätverk och lite annat verkar ingå här och bidragit.
Vinsten för Jan-Sep ligger på 2,49 kr/aktie (1,53). Omsättningen på 205 miljarder kr (196) vilket blir ca 96 kr/aktie. Vinsten som 12-månaders rullande hamnar på 2,73 kr/aktie. Försäljningen hamnar möjligtvis i området runt förra årets försäljning (ca 135 kr/aktie).
Värderingen med en kurs om 84 kr på PE TTM 30,8 (Enskilda PE-tal är dock föga användbart i starkt cykliska bolag). Direktavkastningen 3,6% och förmodat P/S på 0,6. (P/S kan vara mer användbart än t.ex. PE i starkt cykliska bolag där resultat svänger kraftigt beroende på hur marginalerna rör sig). 10-år medelvinst ligger en bit över 4 kr/aktie (ca 4,40?). 10-års medel rörelsemarginal ligger på 5,1%. Om man undantar förluståret 2009 och ser det som en anomali så hamnar marginalerna på 6,6%.
Nedan hur rörelsemarginalen rört sig de senaste 11 kvartalen om man inte justerar för s.k. engångskostnader/omstruktureringskostnader samt 5,1 och 6,6% utmärkt som grön respektive röd linje.
Kan Volvo visa att man kan ställa om och få långsiktigt hållbara marginaler i Scania-klass (10 års medel = 11,2% i rörelsemarginal) så visst kan bolaget få en ordentlig uppvärdering.
Den spekulativa kanske också räknar med att Volvo under några kvartal ska påvisa högre marginaler vilket bör ge en uppvärderingseffekt hos Mr Market. Under en tillfällig eller längre period under vilket man då kan avyttra aktien. Den långsiktiga ägaren hoppas naturligtvis på ett nytt sådant "normalläge" för Volvo. Jag tror Christer Gardells Cevian tänker sig det första scenariot. Industrivärden det sista och Simon Blecher något där i mellan (t.ex. trimmar ned innehavet något längre fram när han bedömer det som "fullvärderat"). Själv sitter jag främst i knät på Industrivärden. Jag har ingenting emot om Volvo får 10+% i rörelsemarginal härifrån till evigheten. Jag förstår bara inte hur man ska göra det då Volvos affärsmodell inte är som Scanias och bygger på volym inte nischning, men det är å andra sidan inte jag som behöver klura ut det. Det är jätteintressant att följa hur som helst.
Ericsson har också avlämnat rapport. Ericsson är ett bolag med ganska gamla anor och har transformerats en del under årens lopp. Idag är man bland de ledande inom nätverk för mobilutrustning.
Jag noterar att omsättningen i stort sett är oförändrad för perioden Jan-Sep i jämförelse med föregående år, men något förbättrade marginaler ger ett något bättre resultat, Vinsten som 12-månaders rullande ligger på 4,25 kr/aktie vilket ger en nuvarande värdering då kursen är 83 kr PE TTM 19,5 och en direktavkastning på 3,6%.
Jag har inte så mycket att säga om Ericsson. Även Ericsson är ett bolag där resultatet kan svänga en del och jag tycker det är svårt att förutspå den framtida teknikutvecklingen och hur olika branschaktörer står sig i den konkurrensen. Ericsson är inget bolag där jag har någon önskan om att direktäga aktier. Jag känner att bolaget faller lite utanför vad jag kan känna mig bekväm med.
lördag 25 oktober 2014
Hälsovådliga produkter
Jag fick en intressant kommentar i ett tidigare inlägg kring hälsotrender och Coca Colas framtid. Eftersom jag bara kortfattat konstaterade att jag inte är så orolig tänkte jag det kunde vara bra att utveckla det lite i ett inlägg.
Coca Cola säljer ju drygt 500 olika varumärken varav många innehåller socker. Vi pratar varumärken inom dryckeskategorier så som kolsyrade, juicer, vatten, kaffe, energi-drycker m..m.
Kolsyrade drycker står för drygt 3/4 av försäljningen. Coca Cola drycker (Coca Cola, Life, Zero, Light) för nästan halva. Så visst kan en ändring av konsumentbeteende ändra förutsättningarna för Coca Cola som bolag. Det märks ju också på Coca Cola att det är andra nischer man satsar på för framtiden.
När det gäller hälsotrender så är jag överlag skeptisk. Min upplevelse är att hälsotrender kommer och går. På samma sätt som det finns en hel del ekonomiska incitament bakom bolag att driva försäljning av sina produkter upplever jag det finns en hel del ekonomiska incitament att driva olika "hälsotrender". Om man ska undvika socker, fett, tillagad mat eller köttprodukter mest vet jag ej. Jag tänker mig att det mesta bör göras lagom. Socker kan vara gott men överkonsumera inte. Arbete med kroppen gör gott men till en gräns annars får man förslitningsskador. Sitta stilla och kika in i en skärm hela dagarna kan vara intressant men gör det för länge så ger det nackspärr och huvudvärk.
Jag har också märkt en trend av att nya sportbutiker öppnar (vem tjänar pengarna där?) att nya gym öppnar (vem tjänar pengar där?). Nya diet-preparat säljs (vem tjänar pengar där?). Allt påhejat av stark marknadsföring. Det har varit ett decennium eller två (om inte ännu längre) av väldigt stort fokus på det fysiska välbefinnandet (inkl. utseendet). Samtidigt, så tycker jag mig se att det psykiska välbefinnandet försämras. Piller erbjuds dock som hjälp (vem tjänar pengar på det?). De som inte får det ordinerat självmedicinerar med t.ex. alkohol.
Jag kanske är cynisk, eller lever i min egen bubbla, men i proportion till vad man kan oroa sig över när det gäller bolags olika affärsmöjligheter så är jag inte särskilt orolig över att Coca Cola inte ska kunna anpassa sig i en föränderlig värld. Jag säger inte att de är bra att dricka överdrivet med sockervatten, men jag tror det även i framtiden kommer finnas efterfrågan av olika former av läskedrycker. Jag tror att Coca Cola med sitt distributionsnätverk och marknadsföringsmuskler kommer vara en av de dominerande aktörerna inom denna bransch även i framtiden.
Jag drar dock en gräns. Tobak. I min "lilla bubbla" så riktas marknadsföring av tobak främst till unga med dåligt/svagt omdöme, kort livserfarenhet och i behov av att skaffa sig någon form av identitet (vem passar inte in på detta som ung?) Jag har inte gjort erfarenheten att någon vuxen människa en kväll kommer på "Idag vore det intressant att prova på tobak". Det är starkt beroendeframkallande och svårt att bryta sig ur ett beroende även om man bara vänjer sig vid ett litet intag. Jag har personliga erfarenheter i hur tobaksbruk har en direkt koppling till förtida död. Jag har själv kämpat för att komma ur det. Jag har egna erfarenheter kring hur livskvaliten förbättrades när ingen mer tobak behövde användas. Därav mitt starka ställningstagande mot tobak.
Pratar vi etik så brukar jag dra gränsen kring vad jag skulle kunna tänka mig mina egna barn göra/ arbeta med. Det finns en mängd saker som jag skulle tycka är acceptabelt för dem att syssla med som vuxna, men jag skulle starkt ogilla om de fastnade i t.ex. ett tobaksmissbruk. Jag oroar mig inte nämnvärt om de tar en Coca Cola då och då.
När det gäller livsmedelskvalite och dess påverkan så hyser jag större oro över de långsiktiga konsekvenser av t.ex. antibiotikaanvändning i en del utländsk grisuppfödning, än konsumtion av drycker med mer eller mindre socker i sig. Här närmar vi oss dock en annan diskussion som står lite utanför bloggens egentliga intressesfär.
Coca Cola säljer ju drygt 500 olika varumärken varav många innehåller socker. Vi pratar varumärken inom dryckeskategorier så som kolsyrade, juicer, vatten, kaffe, energi-drycker m..m.
Kolsyrade drycker står för drygt 3/4 av försäljningen. Coca Cola drycker (Coca Cola, Life, Zero, Light) för nästan halva. Så visst kan en ändring av konsumentbeteende ändra förutsättningarna för Coca Cola som bolag. Det märks ju också på Coca Cola att det är andra nischer man satsar på för framtiden.
När det gäller hälsotrender så är jag överlag skeptisk. Min upplevelse är att hälsotrender kommer och går. På samma sätt som det finns en hel del ekonomiska incitament bakom bolag att driva försäljning av sina produkter upplever jag det finns en hel del ekonomiska incitament att driva olika "hälsotrender". Om man ska undvika socker, fett, tillagad mat eller köttprodukter mest vet jag ej. Jag tänker mig att det mesta bör göras lagom. Socker kan vara gott men överkonsumera inte. Arbete med kroppen gör gott men till en gräns annars får man förslitningsskador. Sitta stilla och kika in i en skärm hela dagarna kan vara intressant men gör det för länge så ger det nackspärr och huvudvärk.
Jag har också märkt en trend av att nya sportbutiker öppnar (vem tjänar pengarna där?) att nya gym öppnar (vem tjänar pengar där?). Nya diet-preparat säljs (vem tjänar pengar där?). Allt påhejat av stark marknadsföring. Det har varit ett decennium eller två (om inte ännu längre) av väldigt stort fokus på det fysiska välbefinnandet (inkl. utseendet). Samtidigt, så tycker jag mig se att det psykiska välbefinnandet försämras. Piller erbjuds dock som hjälp (vem tjänar pengar på det?). De som inte får det ordinerat självmedicinerar med t.ex. alkohol.
Jag kanske är cynisk, eller lever i min egen bubbla, men i proportion till vad man kan oroa sig över när det gäller bolags olika affärsmöjligheter så är jag inte särskilt orolig över att Coca Cola inte ska kunna anpassa sig i en föränderlig värld. Jag säger inte att de är bra att dricka överdrivet med sockervatten, men jag tror det även i framtiden kommer finnas efterfrågan av olika former av läskedrycker. Jag tror att Coca Cola med sitt distributionsnätverk och marknadsföringsmuskler kommer vara en av de dominerande aktörerna inom denna bransch även i framtiden.
Jag drar dock en gräns. Tobak. I min "lilla bubbla" så riktas marknadsföring av tobak främst till unga med dåligt/svagt omdöme, kort livserfarenhet och i behov av att skaffa sig någon form av identitet (vem passar inte in på detta som ung?) Jag har inte gjort erfarenheten att någon vuxen människa en kväll kommer på "Idag vore det intressant att prova på tobak". Det är starkt beroendeframkallande och svårt att bryta sig ur ett beroende även om man bara vänjer sig vid ett litet intag. Jag har personliga erfarenheter i hur tobaksbruk har en direkt koppling till förtida död. Jag har själv kämpat för att komma ur det. Jag har egna erfarenheter kring hur livskvaliten förbättrades när ingen mer tobak behövde användas. Därav mitt starka ställningstagande mot tobak.
Pratar vi etik så brukar jag dra gränsen kring vad jag skulle kunna tänka mig mina egna barn göra/ arbeta med. Det finns en mängd saker som jag skulle tycka är acceptabelt för dem att syssla med som vuxna, men jag skulle starkt ogilla om de fastnade i t.ex. ett tobaksmissbruk. Jag oroar mig inte nämnvärt om de tar en Coca Cola då och då.
När det gäller livsmedelskvalite och dess påverkan så hyser jag större oro över de långsiktiga konsekvenser av t.ex. antibiotikaanvändning i en del utländsk grisuppfödning, än konsumtion av drycker med mer eller mindre socker i sig. Här närmar vi oss dock en annan diskussion som står lite utanför bloggens egentliga intressesfär.
torsdag 23 oktober 2014
Coca Cola Q3
Läskeblask tillverkaren Coca Cola har rapporterat. Coca Cola Q3 2014 Ett av världens mest kända varumärken. Säljer i praktiken mest koncentrat, som utblandat med vatten når konsumenter världen över.
Det udda i sammanhanget är att det säljer faktiskt ganska bra fast likvärdiga och billigare produkter brukar stå i hyllorna bredvid i butikerna. Ja, så fungerar basen i marknadsekonomi. Konsumenterna får köpa, och betala för, det de vill ha. Många vill ha Coca Cola
Den senaste rapporten var ingenting som gladde aktiemarknadens aktörer då kursen sjönk något. Omsättningen har sjunkit något. Vinsten för Q3 landade på 0,48 usd/aktie. 2013 var vinsten 1,90 usd/aktie och visst ser det ut som om den kommer landa runt där även i år.
Ingen tillväxtsmaskin m.a.o. och optionsprogram och diverse andra överdrivande ersättningar till ledningen kan ju diskuteras. Det går dock inte komma undan att Coca Cola får anses som väldigt stabilt.
Årlig framtida vinst- och utdelningstillväxt (per aktie) anser många analytiker kommer ligga på ca 7%.Just nu ger Coca Cola 1,22 usd/aktie i utdelning vilket till nuvarande pris om 41 usd ger en direktavkastning på 3%
Räknar vi samman förväntad värdetillväxt med utdelningar kan man troligen se fram emot en förräntning om nästan 10%/år. Inget exceptionellt. Definitivt inte om man jämför med alla tillväxtsraketer som varit i ropet det senaste, eller turn around case som kan tredubbla värdet OM de vänder. Dock fullt tillräcklig om man är villig att låta tidens vagnshjul snurra på i maklig takt. Dessutom får nog Coca Cola anses som väldigt defensivt. Kriser må rasa världen över, men likt förbaskat kommer väldigt, väldigt mycket folk välja Coca Cola framför en billigare dito i hyllan bredvid.
Det udda i sammanhanget är att det säljer faktiskt ganska bra fast likvärdiga och billigare produkter brukar stå i hyllorna bredvid i butikerna. Ja, så fungerar basen i marknadsekonomi. Konsumenterna får köpa, och betala för, det de vill ha. Många vill ha Coca Cola
Den senaste rapporten var ingenting som gladde aktiemarknadens aktörer då kursen sjönk något. Omsättningen har sjunkit något. Vinsten för Q3 landade på 0,48 usd/aktie. 2013 var vinsten 1,90 usd/aktie och visst ser det ut som om den kommer landa runt där även i år.
Ingen tillväxtsmaskin m.a.o. och optionsprogram och diverse andra överdrivande ersättningar till ledningen kan ju diskuteras. Det går dock inte komma undan att Coca Cola får anses som väldigt stabilt.
Årlig framtida vinst- och utdelningstillväxt (per aktie) anser många analytiker kommer ligga på ca 7%.Just nu ger Coca Cola 1,22 usd/aktie i utdelning vilket till nuvarande pris om 41 usd ger en direktavkastning på 3%
Räknar vi samman förväntad värdetillväxt med utdelningar kan man troligen se fram emot en förräntning om nästan 10%/år. Inget exceptionellt. Definitivt inte om man jämför med alla tillväxtsraketer som varit i ropet det senaste, eller turn around case som kan tredubbla värdet OM de vänder. Dock fullt tillräcklig om man är villig att låta tidens vagnshjul snurra på i maklig takt. Dessutom får nog Coca Cola anses som väldigt defensivt. Kriser må rasa världen över, men likt förbaskat kommer väldigt, väldigt mycket folk välja Coca Cola framför en billigare dito i hyllan bredvid.
Höstrapporter
Mitt inne i en rapportperiod kan det vara svårt att hänga med i alla rapporter. Här kommer i alla fall lite korta notiser om några.
Telias Q3 rapport finns här: Telia Q3 2014
Sjunkande rörelse- och nettoresultat för tredje kvartalet.
Man fortsätter rusta för ökat dataanvändande. Investeringar i detta proklameras för 2014-15 samtidigt som verksamhetsförändringar under 2015-16 ska ge kostnadsbesparingar. Man räknar med att dela ut minst 3 kr i utdelning för 2014 och 2015, men den som är luttrad vet att VD ord väger lätt om det sker saker i verksamheten som omöjliggör detta. Jag misstänker dock att många kommer tänka på Telia som ett alternativ till en högränteplacering efter de orden.
Vinsten som 12 månaders rullande ligger på 3,18 kr/aktie. Det motsvarar med dagens kurs på 48 kr PE TTM 15 och en direktavkastning på 6,25%.
Jag läser inget som får mig att ändra hållning kring Telia "TeliaSonera är hyfsad stabil men utan egentlig tillväxt. Då är det extra viktigt att få ett bra pris."
Axfood lämnade en kanonrapport: Axfood Q3 2014 bl.a. på grund av rekordrörelsemarginaler (4,5%).
Rullande 12-månadersvinst ligger nu på 19,85 kr. Det bör inte bli något problem att dela ut 15 kr till våren. Det här har också satt sitt pris i aktiekursen. Värderingen ligger nu när kursen är 415 kr på PE TTM 21 och direktavkastningen 3,6%. Som så ofta så har dyr blivit dyrare.
Tele2´s rapport finns här: Tele2 Q3 2014
Tele2´s planhalva är ju främst mobiltjänster. Vilket bl.a. syns på omsättnings "tårtan" nedan.
Man är också inblandad i en del strukturaffärer så som försäljning av sin norska verksamhet till Telia Framtida tillväxt har man tidigare sagt kommer främst komma i Nederländerna och Kazakstan. Detta verkar också stämma. I alla fall enligt Q3-rapporten Tillväxt kommer dock inte av sig själv i telefonbranschen utan det kräver ju både investeringar i teknik som marknadsföring.
Hittills i år (Jan-Sep) har man tjänat 4,76 kr/aktie. Runt 7,50 kr/aktie för helåret kanske inte är helt omöjligt att uppnå vilket gör att 2013 års utdelning på 4,40 kr kan anses rimlig att upprepas. Huruvida det blir så står dock i stjärnorna. Huvudägarna Kinnevik brukar i alla fall vara måna om att få ut så mycket pengar som möjligt. Kurs just nu är 91 kr.
Telias Q3 rapport finns här: Telia Q3 2014
Sjunkande rörelse- och nettoresultat för tredje kvartalet.
Man fortsätter rusta för ökat dataanvändande. Investeringar i detta proklameras för 2014-15 samtidigt som verksamhetsförändringar under 2015-16 ska ge kostnadsbesparingar. Man räknar med att dela ut minst 3 kr i utdelning för 2014 och 2015, men den som är luttrad vet att VD ord väger lätt om det sker saker i verksamheten som omöjliggör detta. Jag misstänker dock att många kommer tänka på Telia som ett alternativ till en högränteplacering efter de orden.
Vinsten som 12 månaders rullande ligger på 3,18 kr/aktie. Det motsvarar med dagens kurs på 48 kr PE TTM 15 och en direktavkastning på 6,25%.
Jag läser inget som får mig att ändra hållning kring Telia "TeliaSonera är hyfsad stabil men utan egentlig tillväxt. Då är det extra viktigt att få ett bra pris."
Axfood lämnade en kanonrapport: Axfood Q3 2014 bl.a. på grund av rekordrörelsemarginaler (4,5%).
Rullande 12-månadersvinst ligger nu på 19,85 kr. Det bör inte bli något problem att dela ut 15 kr till våren. Det här har också satt sitt pris i aktiekursen. Värderingen ligger nu när kursen är 415 kr på PE TTM 21 och direktavkastningen 3,6%. Som så ofta så har dyr blivit dyrare.
Tele2´s rapport finns här: Tele2 Q3 2014
Tele2´s planhalva är ju främst mobiltjänster. Vilket bl.a. syns på omsättnings "tårtan" nedan.
Man är också inblandad i en del strukturaffärer så som försäljning av sin norska verksamhet till Telia Framtida tillväxt har man tidigare sagt kommer främst komma i Nederländerna och Kazakstan. Detta verkar också stämma. I alla fall enligt Q3-rapporten Tillväxt kommer dock inte av sig själv i telefonbranschen utan det kräver ju både investeringar i teknik som marknadsföring.
Hittills i år (Jan-Sep) har man tjänat 4,76 kr/aktie. Runt 7,50 kr/aktie för helåret kanske inte är helt omöjligt att uppnå vilket gör att 2013 års utdelning på 4,40 kr kan anses rimlig att upprepas. Huruvida det blir så står dock i stjärnorna. Huvudägarna Kinnevik brukar i alla fall vara måna om att få ut så mycket pengar som möjligt. Kurs just nu är 91 kr.
måndag 20 oktober 2014
Intervju med Tim du Toit
Eftersom jag använder mig en del av Quant Investing Screener så passade jag även på att intervjua Tim du Toit som utvecklat screenern.
Didner & Gerge är ju ett fondbolag som pratar en del om hur de använder någon form av screening för att få ned antalet potentiella kandidater att undersöka närmre. Jag tror de flesta gör så. Världen är så otroligt fylld av olika bolag så man måste på något sätt hantera det. Många kanske i första hand fokuserar på bolag noterade i sitt hemland. Andra att specialisera sig på en viss bransch, kanske en kombination ibland.
Även om man inte har syftet att de facto investera i ett utländskt bolag kan det ändå vara intressant att läsa på om dem. I många fall så får man då en bredare syn på bolag här hemma. Man får även en bättre insyn i branschen i sig. Ta Volvo till exempel. Hur ska man kunna göra en bedömning över branschen om man inte också ser närmre på Volvos konkurrenter? Gör man inte det så är man ju enbart hänvisad till Volvos egen omvärldsbeskrivning. Det kan ju bli lite snävt och enkelspårigt.
En screener kan m.a.o. vara lämplig för att vaska fram intressanta bolag även om man inte avser investera i dem. Detaljkunskap kring en balansräkning kan vara bra, men en utvidgad syn på de stora sammanhangen kan vara minst lika viktig.
Nog babblat. Här kommer intervjun. Håll till godo.
Didner & Gerge är ju ett fondbolag som pratar en del om hur de använder någon form av screening för att få ned antalet potentiella kandidater att undersöka närmre. Jag tror de flesta gör så. Världen är så otroligt fylld av olika bolag så man måste på något sätt hantera det. Många kanske i första hand fokuserar på bolag noterade i sitt hemland. Andra att specialisera sig på en viss bransch, kanske en kombination ibland.
Även om man inte har syftet att de facto investera i ett utländskt bolag kan det ändå vara intressant att läsa på om dem. I många fall så får man då en bredare syn på bolag här hemma. Man får även en bättre insyn i branschen i sig. Ta Volvo till exempel. Hur ska man kunna göra en bedömning över branschen om man inte också ser närmre på Volvos konkurrenter? Gör man inte det så är man ju enbart hänvisad till Volvos egen omvärldsbeskrivning. Det kan ju bli lite snävt och enkelspårigt.
En screener kan m.a.o. vara lämplig för att vaska fram intressanta bolag även om man inte avser investera i dem. Detaljkunskap kring en balansräkning kan vara bra, men en utvidgad syn på de stora sammanhangen kan vara minst lika viktig.
Nog babblat. Här kommer intervjun. Håll till godo.
------------------------------------------------------------------
How did you get started in investing?
In 1986,
shortly after finishing school, I enrolled in a stock market correspondence
course. That really first got me interested in investing.
A year or
so later I pooled my limited funds with an investment from my father and
started to invest in the real world.
I then went
on to make nearly every investment mistake you can think of (technical
analysis, broker recommendations etc.) until I read a unknown 84 page book
called “Winning on the JSE” by Karl Posel an engineer and former professor of
applied mathematics.
This book
was my introduction to value investing. It broke investing down into a logical
process.
The book also
made me realised that investing was not a recent human activity and that there
must be some good research and books about what has worked, not in the short
term but over long periods of time in up and down markets.
So from
about 1998 this is what I have done, read and tried everything I could find
that can help me improve my investment returns.
You can
read more about my investment journey here: meet Tim du Toit
What is your main investment strategy?
I used to
be a classic value investor investing in low price to earnings, price to book
and high dividend yield companies.
This
however changed when I read the outstanding book by Joel Greenblatt called The Little book that beats the market,
where he introduced me to the Magic Formula
After
finishing the book I started doing a lot more reading and research into
quantitative investing and how it can be combined with value investing.
As part of
my research a friend and I in 2012 set out to find the investment strategy that
would have given you the best returns in the European markets over the 12 year
period from June 1999 to June 2011.
As you know
1999 to 2011 was a horrible time to be an investor (not just in Europe) as this
period included both the bursting of the Internet bubble (2000) the financial
crisis (2007 and 2008) as well as the European sovereign debt crisis (2010 to
2013).
We called
the study Quantitative Value Investing
in Europe: What Works for Achieving Alpha
What we
found astounded me, with the best performing strategy returning 1157% over the
12 year period.
In fact the
top 10 strategies we found generated an average return of 881%, a return I’m
sure you will also be proud of.
The thing
about the study that will surprise you (it surprised me) is that valuation was
not the most important factor in any the best performing strategies. Valuation
was important but is not the first thing you should look at.
What was
more important was to first look for companies with strong share price momentum
and select the most undervalued companies from this list.
You may be
asking if the research study changed me from classical value investor to a
completely quantitative value investor.
The answer
is I became a bit of both.
I still
enjoy analysing companies and have of course remained a value investor but I
make sure all of the ideas I analyse come from one of the best investment
strategies in the research study as well as from continued research.
But I’ve
also become a quantitative value investor investing part of my portfolio in
ideas that are quantitatively generated.
How do you mainly find investment ideas?
I only use
the Quant Investing Screener to generate ideas.
All the
best ideas from the research paper are saved as templates that all subscribers can
use. We add to these templates as we find additional research we have
independently tested and have found of value.
Some of the
best strategies we have found are summarised here: Quant Investing Strategies
You can read
about all the new ideas and insight we have found on the Quant Investing Blog
Can you mention any investment mistakes you
have made and lessons learned from it?
This is an
easy question to answer.
Isn’t it
funny how you remember losers but quickly forget winners? For the life of me I
cannot say what my best investment was, I can however easily say what my
biggest mistakes were.
The largest
one was a company called Lambert Howarth and the huge loss I suffered in 2007
when the company went into administration.
You can
read the whole story in the article Worst investment ever - My story and how you can acoid it
Here is the
summarised version.
In July
2006 I identified Lambert Howarth on
one of my screens. It was trading at book value with a price to earnings ratio
of 6.5, had no debt and cash equal 8% of market value.
Its market
value was £34 million and the previous year had bought back shares with a value
of £10.2 million. And it was trading on a historical 14.7% dividend yield.
You must
admit the company was cheap.
I invested
in August 2006 and after I invested the share price kept on going down. I
re-did my analysis and bought more. The share price declined further and I kept
on buying until the company made up 12% of my portfolio.
Shortly
after I bought the last time the company announced that it had lost the Marks
& Spencer shoe account, this was 50% of their business.
Not much
later the company announced it was going into administration as it lost the
remainder of Marks & Spencer’s business.
Looking
back at my notes and analysis my decision to invest was correct. What was wrong
was that I continuing to buy as the share price went down, allowing the
position to make up such a large part of my portfolio.
Since then
I am a lot more conservative with investments in small companies. I am also a
lot more careful of buying more as a company’s share price falls. This also
fits with the research I mentioned above concerning positive momentum or
relative strength
My other
large mistake was the sofa retailer SCS
Upholstery that also went into administration after credit insurers
cancelled its cover.
You can
read more about my experience with SCS in a comprehensive post mortem: Its never to late to sell
What I
learned from that experience was that, irrespective of how large the loss on an
investment is, it is never too late to sell. The money you have invested (even
if there is not much left) is still real money.
Why did you develop the Quant Investing
Screener?
I am always
on the look for ideas and insights that can increase my investment returns. But
in order to make sure that these can really increase my investment returns I
needed a database to test the ideas.
As I did
not find anything that fit my needs (and budget) I decided to build it myself.
This allows me maximum flexibility and the ability to try out all ideas.
As I had to
get a good data source, which as you know is expensive; I also make the
screener available to other like-minded investors.
This does
not mean it only has tools I use, I am always glad to incorporate the ideas of
subscribers to make the use of the screener as wide as possible.
Because I
use the screener to invest my own money is the reason why subscribers can be
sure the data quality as well as the performance of the investment strategies
are good.
I eat my
own cooking.
What makes this screener stand out from other
screeners?
The first
thing you will notice when you use the screener are the four filters (or
funnels) that allow you to select up to four ratios and then use the range
slider (for each ratio separately) to choose the range of companies you want to
include.
The image
below gives you an example of how easy it is to screen using four filters (or
funnels):
The four
ratios mentioned above are just examples. The screener has more than 79 ratios
and indicators you can use to search for companies that exactly meet your
investment strategy.
You can
find a list of all ratios and indicators here: Glossary
Do you have tips to users as how to use the
Quant Investing Screener best?
To get the
most out of the screener the first thing would be to take a quick look at the
two quick start guides we have put together.
This gives
you a quick idea of how the screener works allowing you to quickly find a list
of companies that exactly fit your investment strategy.
We tried to
make it as intuitive to use as possible but some functions, that can make your
life a lot easier, take a bit of getting used to.
You also
don’t have to be a subscriber to take a look at the quick start documents; you
can find them on the bottom of this page Quant Investing Screener This will
also give you a good idea of how the screener works.
Next we
have set up more than 10 pre-defined screens for you, covering everything from
a Quality Dividend Screen to a US Short screen.
Please
don’t worry if the terms are unknown to you, the glossary explains everything in easy to understand English.
And should
anything is unclear just send us a quick email and we will answer as soon as
possible.
Anything else you want to add?
Each person
has his own unique approach to investing and that is a good thing else we will
all be buying the exact same companies.
This is
also the reason why we programmed the screener with over 79 ratios and
indicators to ensure you find something that fits your investment strategy.
And if you
find that something is missing let us know and we will add it.
The idea
with the screener is to allow you to, as easily as possible, find investment ideas
that fit your investment style.
We test strategies all the time to give you an idea of
what works and what not but this is not meant to change your investment style
just to help you with ideas to improve your returns.
And who
does not want that, I included.
Let me end on a more philosophical note.
Investing
is not a difficult skill to master but it is more difficult than it looks.
If you are
interested in investing your own money my best advice is to ignore the popular
media completely. Read books and research studies by other investors that have
been successful over long periods of time in up and down markets. Learn from
each of them but build your own investment strategy by taking the best from
what you've learned that makes sense to you.
Each person
has got a different temperament and invests in a different way. However if you
follow time-tested investment strategies and build your investment strategy on
what has worked you cannot do anything else but have outstanding returns over
long periods of time.
------------------------------------------------------------------
Med det tackar jag Tim du Toit så mycket för hans tid. Jag har läst en del innan kring och av Tim innan jag började använda screenern. Jag tycker många av Tims tankar, baserade på hans egna erfarenheter är värda att begrunda.
Jag är själv ingen hårdkokt kvant-investerare, men visst har jag smygfuskat lite i gebitet. Magic Sixes är ju ett exempel på det. En del andra bloggare i bloggosfären är också mer kvant-investerare än vad jag är. Intresse för net-nets är ju till exempel på det. Utifrån det perspektivet är det naturligtvis svårt för mig att säga att screenern passar alla, men jag kan tycka att det antagligen är värt att ta en närmre titt på den för de flesta: Quant Investing
lördag 18 oktober 2014
Värdering av Industrivärden
Jag tänkte i detta inlägget göra om samma process med Industrivärden som jag gjorde för Lundbergs för ett tag sedan. Nämligen att värdera Industrivärden. Vad kan ett rimligt pris vara?
Jag tar helt sonika vad jag anser vara ett rättvist värde på innehaven, multiplicerar det med antalet aktier Industrivärden äger enligt senaste rapporten och dividerar med antalet Industrivärden aktier. Därtill drar jag av lämplig "rabatt".
Kanske inte en helt rättvis bedömning och det finns risk för fel både här och där, men summan av delarna samt ett mått av försiktighet bör ge ett resultat som i alla fall inte är för orimligt.
Hur ser då denna sammanställning ut?
Handelsbanken 257 kr x 64,7 milj/432,3 milj = 41 kr
Volvo 80 kr x 148,2 milj/432,3 milj = 27 kr
Sandvik 70 kr x 151,2 milj/432,3 milj = 24 kr
SCA 120 kr x 70,8 milj/432,3 milj = 19 kr
Ericsson 75 kr x 86,1 milj/432,3 milj = 15 kr
ICA 175 kr x 21,2 milj/432,3 milj = 9 kr
Skanska 110 kr x 32 milj/ 432,3 milj = 8 kr
SSAB 50 kr x 58,9 milj/432,3 milj = 7 kr
Kone 25 euro x 3,4 milj/432,3 milj = 2 kr
Totalsumman blir 152 kr
En korg av bolag köpes ogärna till fullpris. Många investmentbolag dras med en historisk genomsnittlig rabatt på substansvärdet om ca 20%. Jag tycker också att en 1/5-dels rabatt är rimlig att kräva.
152 x 0,8 = 122 kr.
En annan väg att gå när man vill ha "rabatt" är att bara betala för innehav man gillar och kräva resten "gratis". Som ett exempel kan man ju ponera att en person inte gillar Ericsson men allt annat. Då kan man vilja betala 152-15= 137 kr (under förutsättning att jag och personen delar syn på värderingarna)
Sedan finns det ju aldrig absoluta nivåer därav brukar jag alltid i praktiken lägga till spannet +/- 5%. Mitt köpbeteende är sedan att eventuellt köpa för en mindre summa när priset t.ex. är 122-128. När kursen når 122 och strax under så köper jag för en lite större summa. Hamnar man under 116 (122 x 0,95) så blir det en än större summa o.s.v.
Mitt köpbeteende leder m.a.o. till diverse "småköp" när jag bedömer det rimligt att vara aktiv. Den som kan det här med aktier ordentligt köper naturligtvis för hela summan när botten är nådd. Detta har jag dock inte lyckats med än.
För att förekomma kommentatorsfältet, så ja. Det kan synas vara lite väl konservativa värderingar för en del innehav, men jag lider inga förluster av att försöka vara konservativ.
Ja, jag tycker att Icas nuvarande värdering på ca 260 kr är orimligt hög i dagsläget. Vi har under en tid sett en väldig kursstegring i innehav som anses som stabila Ica, Axfood mfl. Detta har pressat upp värderingar då investerare tydligen söker till synes säker direktavkastning till för mig orimliga nivåer. Det här är ju trots allt bolag som inte kan förväntas växa i någon exceptionell takt.
Ja jag tycker att Volvos nuvarande värdering är hyfsat rimlig. Volvo är inget Scania (Därför är Scania bättre än Volvo) . Jag håller också tummarna för långsiktigt hållbara marginalförbättringar men sanningen att säga så tycker inte jag man ska räkna med det. Ursäkta Blecher m.fl. men det är i så fall i högsta grad spekulativt.
Edit: Tack för alla bra kommentarer. Jag tror dock jag måste klargöra hur jag ser på en del saker av mer allmän karaktär lite bättre.
Industrivärden lånar pengar. Räntan är ca 3% och de pengarna sätter de i arbete med en förväntad avkastning på , låt oss säga, ca 6-7% över tid Hur värderar man den "tillgången"?
Lånade pengar gör, enligt en bedömning jag gjort i ett tidigare inlägg, att Industrivärden tjänar i medel ca 1,50 kr/aktie mer än vad de skulle ha gjort om de inte hade använt sig av en "hävstång".
Alla bolag har kostnader för dess centrala skötsel. Så även Industrivärden. I Industrivärdens fall kan det ofta täckas av kort handel.
Industrivärden är som en indexfond med en hävstång (historiskt ca 1% överavkastning årligen).
Om en rättvis bedömningen är att Industrivärdens portfölj är värd 152 kr. Då kan man få fram ett "nettovärde" genom att, låt oss säga dra av nettoskulden på 34 kr/aktie = 118 kr. Är det ett mer korrekt värde än det schablonmässigt beräknade 122 kr? Kanske. Använd det sätt du känner dig mest bekväm med. Oavsett beräkningsmetod har det en hel del felmarginal. Medvetenhet om det är viktig därav föredrar jag själv att hålla beräkningar så enkelt som möjligt och allra helst försöka göra dem på lite olika sätt (förra värderingsförsöket gjordes ju främst via intjäningsförmågan istället).
Mitt agerande är också väldigt försiktigt. Därav går jag inte all-in i ett bolag som jag via Excel beräknat att värdet är mångdubbelt högre. Jag förutsätter att jag kan ha fel på många sätt både i bedömning av bolaget kvalite som i bedömning av bolagets värde.
Mellan tummen och pekfingret är min bedömning är således att Industrivärden är intressant mellan 116-128 kr (122 kr +/- 5%). Lite intressant i det övre spektrumet, mer intressant i det undre och jätteintressant under 116. Framförallt ger denna "ankring" ett psykologiskt verktyg för att undvika köpa Industrivärden när den står över 128 kr och eventuell börshysteri råder. Börsen är inget nollsummespel. Det brukar gå med plus över tid, under förutsättning att man undviker att köpa dåliga bolag och undviker att köpa för dyrt.
Lån är risk. Allt annat lika föredrar jag verksamheter som inte är beroende av andras pengar. Risk hanterar jag främst genom att ha en lägre grad av exponering. Ett högbelånat bolag blir inte mer attraktivt för mig för att priset är lägre. Högt belånade bolag blir bara mer riskfyllda oavsett pris.
Jag tar helt sonika vad jag anser vara ett rättvist värde på innehaven, multiplicerar det med antalet aktier Industrivärden äger enligt senaste rapporten och dividerar med antalet Industrivärden aktier. Därtill drar jag av lämplig "rabatt".
Kanske inte en helt rättvis bedömning och det finns risk för fel både här och där, men summan av delarna samt ett mått av försiktighet bör ge ett resultat som i alla fall inte är för orimligt.
Hur ser då denna sammanställning ut?
Handelsbanken 257 kr x 64,7 milj/432,3 milj = 41 kr
Volvo 80 kr x 148,2 milj/432,3 milj = 27 kr
Sandvik 70 kr x 151,2 milj/432,3 milj = 24 kr
SCA 120 kr x 70,8 milj/432,3 milj = 19 kr
Ericsson 75 kr x 86,1 milj/432,3 milj = 15 kr
ICA 175 kr x 21,2 milj/432,3 milj = 9 kr
Skanska 110 kr x 32 milj/ 432,3 milj = 8 kr
SSAB 50 kr x 58,9 milj/432,3 milj = 7 kr
Kone 25 euro x 3,4 milj/432,3 milj = 2 kr
Totalsumman blir 152 kr
En korg av bolag köpes ogärna till fullpris. Många investmentbolag dras med en historisk genomsnittlig rabatt på substansvärdet om ca 20%. Jag tycker också att en 1/5-dels rabatt är rimlig att kräva.
152 x 0,8 = 122 kr.
En annan väg att gå när man vill ha "rabatt" är att bara betala för innehav man gillar och kräva resten "gratis". Som ett exempel kan man ju ponera att en person inte gillar Ericsson men allt annat. Då kan man vilja betala 152-15= 137 kr (under förutsättning att jag och personen delar syn på värderingarna)
Sedan finns det ju aldrig absoluta nivåer därav brukar jag alltid i praktiken lägga till spannet +/- 5%. Mitt köpbeteende är sedan att eventuellt köpa för en mindre summa när priset t.ex. är 122-128. När kursen når 122 och strax under så köper jag för en lite större summa. Hamnar man under 116 (122 x 0,95) så blir det en än större summa o.s.v.
Mitt köpbeteende leder m.a.o. till diverse "småköp" när jag bedömer det rimligt att vara aktiv. Den som kan det här med aktier ordentligt köper naturligtvis för hela summan när botten är nådd. Detta har jag dock inte lyckats med än.
För att förekomma kommentatorsfältet, så ja. Det kan synas vara lite väl konservativa värderingar för en del innehav, men jag lider inga förluster av att försöka vara konservativ.
Ja, jag tycker att Icas nuvarande värdering på ca 260 kr är orimligt hög i dagsläget. Vi har under en tid sett en väldig kursstegring i innehav som anses som stabila Ica, Axfood mfl. Detta har pressat upp värderingar då investerare tydligen söker till synes säker direktavkastning till för mig orimliga nivåer. Det här är ju trots allt bolag som inte kan förväntas växa i någon exceptionell takt.
Ja jag tycker att Volvos nuvarande värdering är hyfsat rimlig. Volvo är inget Scania (Därför är Scania bättre än Volvo) . Jag håller också tummarna för långsiktigt hållbara marginalförbättringar men sanningen att säga så tycker inte jag man ska räkna med det. Ursäkta Blecher m.fl. men det är i så fall i högsta grad spekulativt.
Edit: Tack för alla bra kommentarer. Jag tror dock jag måste klargöra hur jag ser på en del saker av mer allmän karaktär lite bättre.
Industrivärden lånar pengar. Räntan är ca 3% och de pengarna sätter de i arbete med en förväntad avkastning på , låt oss säga, ca 6-7% över tid Hur värderar man den "tillgången"?
Lånade pengar gör, enligt en bedömning jag gjort i ett tidigare inlägg, att Industrivärden tjänar i medel ca 1,50 kr/aktie mer än vad de skulle ha gjort om de inte hade använt sig av en "hävstång".
Alla bolag har kostnader för dess centrala skötsel. Så även Industrivärden. I Industrivärdens fall kan det ofta täckas av kort handel.
Industrivärden är som en indexfond med en hävstång (historiskt ca 1% överavkastning årligen).
Om en rättvis bedömningen är att Industrivärdens portfölj är värd 152 kr. Då kan man få fram ett "nettovärde" genom att, låt oss säga dra av nettoskulden på 34 kr/aktie = 118 kr. Är det ett mer korrekt värde än det schablonmässigt beräknade 122 kr? Kanske. Använd det sätt du känner dig mest bekväm med. Oavsett beräkningsmetod har det en hel del felmarginal. Medvetenhet om det är viktig därav föredrar jag själv att hålla beräkningar så enkelt som möjligt och allra helst försöka göra dem på lite olika sätt (förra värderingsförsöket gjordes ju främst via intjäningsförmågan istället).
Mitt agerande är också väldigt försiktigt. Därav går jag inte all-in i ett bolag som jag via Excel beräknat att värdet är mångdubbelt högre. Jag förutsätter att jag kan ha fel på många sätt både i bedömning av bolaget kvalite som i bedömning av bolagets värde.
Mellan tummen och pekfingret är min bedömning är således att Industrivärden är intressant mellan 116-128 kr (122 kr +/- 5%). Lite intressant i det övre spektrumet, mer intressant i det undre och jätteintressant under 116. Framförallt ger denna "ankring" ett psykologiskt verktyg för att undvika köpa Industrivärden när den står över 128 kr och eventuell börshysteri råder. Börsen är inget nollsummespel. Det brukar gå med plus över tid, under förutsättning att man undviker att köpa dåliga bolag och undviker att köpa för dyrt.
Lån är risk. Allt annat lika föredrar jag verksamheter som inte är beroende av andras pengar. Risk hanterar jag främst genom att ha en lägre grad av exponering. Ett högbelånat bolag blir inte mer attraktivt för mig för att priset är lägre. Högt belånade bolag blir bara mer riskfyllda oavsett pris.
fredag 17 oktober 2014
Quant Investing Screening
Jag passade på att köra screenern som finns på Quant Investing här om dagen.
Ställde in på att få fram bolag med lägst PE i kombination med bäst utdelningar. Därtill att aktuellt F-score skulle visas.
Fick då fram följande bolag: Doro, MQ, Byggmax, Nolato, Bilia, NCC, Duni, MTG, Mr Green, Securitas, Peab.
Vill man plocka russinen (F-Score 7<, Dir.avk. 5%<) så torde det i så fall vara Byggmax, Nolato och NCC. Nolato känner jag sedan tidigare, men kanske de andra två vore något att titta närmre på. Någon som har åsikter om dem?
När jag letade efter "russin" i Danmark så fanns inga enligt ovanstående parametrar. I Finland blev resultatet följande:
Fortum och UPM-Kymmene sticker ut med F-Score 7< och en direktavkastning över 5%. Åsikter om dem?
Norge då? Jo då blev listan så här:
Konstigt nog har jag en direkt eller indirekt exponering till alla utom ett av bolagen ovan. SalMar och Akastor sticker ut extra mycket i screenern.
Ställde in på att få fram bolag med lägst PE i kombination med bäst utdelningar. Därtill att aktuellt F-score skulle visas.
Fick då fram följande bolag: Doro, MQ, Byggmax, Nolato, Bilia, NCC, Duni, MTG, Mr Green, Securitas, Peab.
Vill man plocka russinen (F-Score 7<, Dir.avk. 5%<) så torde det i så fall vara Byggmax, Nolato och NCC. Nolato känner jag sedan tidigare, men kanske de andra två vore något att titta närmre på. Någon som har åsikter om dem?
När jag letade efter "russin" i Danmark så fanns inga enligt ovanstående parametrar. I Finland blev resultatet följande:
Fortum och UPM-Kymmene sticker ut med F-Score 7< och en direktavkastning över 5%. Åsikter om dem?
Norge då? Jo då blev listan så här:
Konstigt nog har jag en direkt eller indirekt exponering till alla utom ett av bolagen ovan. SalMar och Akastor sticker ut extra mycket i screenern.