Utdelningsinvestering är väl inte den vanligaste formen av investeringsstrategi när det kommer till svensk fondförvaltning. Det finns dock flertalet utländska fonder som har detta som huvudinriktning.
Det kan ofta vara intressant läsning att läsa om och kring hur de resonerar med sina investeringar, vilka innehav de har o.s.v. om man själv är intresserad av utdelningsinvestering.
Nedan följer några exempel på sådana fonder.
Nicholas Equity Income
Gabelli Equity Income
Columbia Dividend Income
Parnassus Equity Income
Royce Dividend Income
Vanguard Dividend Growth
BL-Equities Dividend
Wasatch Large Cap Value Fund
Har du några fler tips på fonder som har utdelningsinvestering som strategi?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
fredag 30 september 2011
onsdag 28 september 2011
Analys av Svolder
En analys utifrån mina ratingkriterier av Svolder. Ratingkriterierna går ut på att se hur pass väl ett bolag kan passa in i en långsiktig, relativt defensiv, portfölj.
Svolder är ett investmentbolag som placerar i noterade aktier i svenska små och medelstora företag. Man är främst en passiv ägare och tjänar pengar genom att investera i "undervärderade" bolag för att sedan sälja. Man investerar också gärna i small- och midcapbolag som genererar utdelningar.
Large eller midcap eller motsvarande: Nej. Svolder är ett small-cap bolag.
Tydlig ägare >20%: Lundström innehar 27,3% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, bolaget ger utdelningar och relativt goda sådana också. Ungefär 5% av substansvärdet i portföljen ges i utdelningar varje år. Utdelningstillväxten har den senaste sjuårsperioden varit ca 8% årligen (ej medräknat styrelsens förslag för innevarande år). Styrelsens senaste förslaget vid bokslutet är att sänka utdelningen från 4 till 3,30 kr
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Nej, Svolder är i högsta grad beroende av börsens svängningar.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.
Konjunktur-okänslig: Svolder placerar mestadels i industriföretag. Dessa är konjunkturkänsliga. Sålunda är mycket av Svolders resultat avhängt konjunkturen. Man kan också argumentera för att under lågkonjunkturer så har Svolder chansen till bra köp, men man sitter dock sällan på någon större kassa och väntar in dessa tillfällen.
Absolut största innehavet just nu är Beijer Alma (22%). Ett i mitt tycke mycket välskött företag som b.l.a. tillverkar fjädringar och är bland de ledande i Europa inom detta. Beijer Alma har en mycket stark finansiell situation samt har gett stabila och stigande utdelningar år efter år. Jag hoppas kunna titta närmare på just Beijer Alma senare. Näst största posten i nuläget är Beijer Electronic (15%)med en stark ställning inom operatörspaneler och datakommunikationslösningar. Följt av HiQ (10%)som är ett IT och managementbolag med inriktning mot teknikbranchen, Nolato (9%)med plastteknik och B&B Tools (8%) leverantör till industrisektorn av diverse komponenter.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Skulderna är få. Svolder använder sig ibland av en mindre hävstång, men den är ej stor. I princip är man ständigt fullinvesterad. Genom utdelningar från de underliggande innehav samt vinster från lyckade försäljningar genererar man sitt kassaflöde som i sin tur används till dels utdelningarna och dels nya investeringar.
Bättre än index? Ja. Svolder har lyckats prestera bättre än index historiskt sett.
Förtroende för ledningen: Ja. Jag har inget att anmärka.
Svolder får godkänt på 6 kriterier av 9. Detta leder då till rating: B.
Slutsats
Svolder får i och med B-ratingen en neutral rekommendation. Substansvärdet kan variera starkt, samtidigt kan utdelningarna utgöra en bra "krockkudde". Svolder fungerar lämpligen bra som ett alternativ till en småbolagsfond. Som vanligt när det gäller börs- och konjunkturberoende bolag så kan man få en ordentlig "hävstång" om man lyckas tima sitt köp rätt.
Vad är din syn på Svolder?
Forum Svolder
Svolder är ett investmentbolag som placerar i noterade aktier i svenska små och medelstora företag. Man är främst en passiv ägare och tjänar pengar genom att investera i "undervärderade" bolag för att sedan sälja. Man investerar också gärna i small- och midcapbolag som genererar utdelningar.
Large eller midcap eller motsvarande: Nej. Svolder är ett small-cap bolag.
Tydlig ägare >20%: Lundström innehar 27,3% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja, bolaget ger utdelningar och relativt goda sådana också. Ungefär 5% av substansvärdet i portföljen ges i utdelningar varje år. Utdelningstillväxten har den senaste sjuårsperioden varit ca 8% årligen (ej medräknat styrelsens förslag för innevarande år). Styrelsens senaste förslaget vid bokslutet är att sänka utdelningen från 4 till 3,30 kr
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Nej, Svolder är i högsta grad beroende av börsens svängningar.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja.
Konjunktur-okänslig: Svolder placerar mestadels i industriföretag. Dessa är konjunkturkänsliga. Sålunda är mycket av Svolders resultat avhängt konjunkturen. Man kan också argumentera för att under lågkonjunkturer så har Svolder chansen till bra köp, men man sitter dock sällan på någon större kassa och väntar in dessa tillfällen.
Absolut största innehavet just nu är Beijer Alma (22%). Ett i mitt tycke mycket välskött företag som b.l.a. tillverkar fjädringar och är bland de ledande i Europa inom detta. Beijer Alma har en mycket stark finansiell situation samt har gett stabila och stigande utdelningar år efter år. Jag hoppas kunna titta närmare på just Beijer Alma senare. Näst största posten i nuläget är Beijer Electronic (15%)med en stark ställning inom operatörspaneler och datakommunikationslösningar. Följt av HiQ (10%)som är ett IT och managementbolag med inriktning mot teknikbranchen, Nolato (9%)med plastteknik och B&B Tools (8%) leverantör till industrisektorn av diverse komponenter.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. Skulderna är få. Svolder använder sig ibland av en mindre hävstång, men den är ej stor. I princip är man ständigt fullinvesterad. Genom utdelningar från de underliggande innehav samt vinster från lyckade försäljningar genererar man sitt kassaflöde som i sin tur används till dels utdelningarna och dels nya investeringar.
Bättre än index? Ja. Svolder har lyckats prestera bättre än index historiskt sett.
Förtroende för ledningen: Ja. Jag har inget att anmärka.
Svolder får godkänt på 6 kriterier av 9. Detta leder då till rating: B.
Slutsats
Svolder får i och med B-ratingen en neutral rekommendation. Substansvärdet kan variera starkt, samtidigt kan utdelningarna utgöra en bra "krockkudde". Svolder fungerar lämpligen bra som ett alternativ till en småbolagsfond. Som vanligt när det gäller börs- och konjunkturberoende bolag så kan man få en ordentlig "hävstång" om man lyckas tima sitt köp rätt.
Vad är din syn på Svolder?
Forum Svolder
söndag 25 september 2011
Spartacus Invest Videos
Det är alltid roligt att utforska nya möjligheter och lära sig mer. Relaterat till just bloggen så har jag tidigare provat att registrera ett enklare forum; Spartacus Invest Forum.
Välkommen att titta in, läsa och/eller bidra med något eget.
I fortsatt experimentlusta har jag nu också provat att sätta upp en Youtube-kanal; Spartacus Invest Videos
Där har jag i all enkelhet lagt in några favoritklipp samt kommer prova på att ladda upp några hemmagjorda videoalster eller vad man nu ska kalla dem. Du är varmt välkommen att ta en titt även där! Kanske du finner något av intresse bland favoritklippen (Klicka på Favoriter).
Där har du, som exemplet nedan visar, bl.a. Charlie Munger som berättar om vilka saker han och Warren Buffett tittar på när de ska göra en investering på Berkshire Hathaway.
Välkommen att titta in, läsa och/eller bidra med något eget.
I fortsatt experimentlusta har jag nu också provat att sätta upp en Youtube-kanal; Spartacus Invest Videos
Där har jag i all enkelhet lagt in några favoritklipp samt kommer prova på att ladda upp några hemmagjorda videoalster eller vad man nu ska kalla dem. Du är varmt välkommen att ta en titt även där! Kanske du finner något av intresse bland favoritklippen (Klicka på Favoriter).
Där har du, som exemplet nedan visar, bl.a. Charlie Munger som berättar om vilka saker han och Warren Buffett tittar på när de ska göra en investering på Berkshire Hathaway.
fredag 23 september 2011
Piotroski´s 9 F
Piotriski´s 9 F, eller F-poäng, är nio ganska enkla kriterier man kan kolla ett bolag med. Klarar bolaget ett kriterium så blir det ett poäng. Piotriski´s F-poäng är som synes inte en heltäckande analys, men en inledande som med fördel kan användas innan man gör en mer ingående fundamental analys och värdering.
Kriterierna är:
1) Går bolaget med vinst (netto)?
2) Är kassaflödet från den löpande verksamheten positiv?
3) Är förhållandet nettovinsten/totala tillgångar dividerat med samma siffra föregående år positivt?
4) Är kassaflödet från den löpande verksamheten större än den redovisade vinsten?
5) Har förhållandet långsiktiga skulder dividerat med genomsnittliga tillgångar varit stabilt eller minskat?
6) Har förhållandet omsättningstillgångar dividerat med kortsiktiga skulder ökat?
7) Har man undvikit att öka det egna kapitalet via nyemission.
8) Har bruttomarginalen ökat?
9) Har förhållandet försäljning dividerat med tillgångar ökat från föregående år?
Läs mer ingående om Joseph Piotroski´s analysmetod här: Value Investing: The use of historical financial statement information to seperate winners from losers
Fördelen med Piotroski´s 9 F är att det är att man använder sig av "hårda" faktorer, siffror. Det är inga "mjuka" bedömningsfaktorer som spelar in utan grunden är historiska siffror som man kan hitta i årsredovisningarna. Bolag som får många poäng anses vara av bra kvalitet. Bolag med få poäng bör man undvika.
Kriterierna är:
1) Går bolaget med vinst (netto)?
2) Är kassaflödet från den löpande verksamheten positiv?
3) Är förhållandet nettovinsten/totala tillgångar dividerat med samma siffra föregående år positivt?
4) Är kassaflödet från den löpande verksamheten större än den redovisade vinsten?
5) Har förhållandet långsiktiga skulder dividerat med genomsnittliga tillgångar varit stabilt eller minskat?
6) Har förhållandet omsättningstillgångar dividerat med kortsiktiga skulder ökat?
7) Har man undvikit att öka det egna kapitalet via nyemission.
8) Har bruttomarginalen ökat?
9) Har förhållandet försäljning dividerat med tillgångar ökat från föregående år?
Läs mer ingående om Joseph Piotroski´s analysmetod här: Value Investing: The use of historical financial statement information to seperate winners from losers
Fördelen med Piotroski´s 9 F är att det är att man använder sig av "hårda" faktorer, siffror. Det är inga "mjuka" bedömningsfaktorer som spelar in utan grunden är historiska siffror som man kan hitta i årsredovisningarna. Bolag som får många poäng anses vara av bra kvalitet. Bolag med få poäng bör man undvika.
onsdag 21 september 2011
Contrarian Investment Strategies
Passar på att skriva och tipsa om ännu en bok. Contrarian Investment Strategies som är skriven av David Dreman.
En av de intressantare sakerna i boken är att Dreman menar på att det är ganska vanskligt att försöka utläsa framtiden både utifrån FA (Fundamental Analys) som TA (Teknisk Analys), oavsett hur mycket information man har.
"Respect the difficulty of working with a mass of information. Few of us can use it successfully. In depth information does not translate into in depth profits."
Däremot menar Dreman att mänskligt beteende är extremt förutsägbart. Mänskligt beteende i form av att människor återkommande över-reagerar. Dreman menar därför på att marknaden hela tiden över-reagerar på nyheter och att detta kan användas för att få bättre avkastning till mindre risk. Framförallt lyfts det fram hur icke populära aktier ofta presterar bättre än de som är populära.
I boken kan man dels ta del av en mängd statistik, dels för Dreman olika resonemang som mynnar ut i 41 olika "regler".
"Rule 13 - Favored stocks underperform the market, while out of favor companies outperform the market, but the reappraisal often happens slowly, even glacially"
"Rule 15 - Dont speculate on highly priced concept stocks to make above average returns. The blue-chip stocks that widows and orphans traditionally choose are equally valuable for the more aggressive businessman or -woman."
"Rule 29 - Political and financial crises lead investors to sell stocks. This is precisely the wrong reaction. Buy during a panic, dont sell."
Dreman behandlar också ämnet avkastning, risk och volatilitet; "In the first place it has been known for decades that there is no correlation between risk, as academics define it, and return. Higher volatility does not give better results, nor lower volatility worse."
Det finns en hel del om psykologin bakom det hela;
"The greater the anxiety and the more indeterminate the situation, the more readily we rely on others treating the information we recieve as no less real than if we had directly observed it from physical reality. We forget its personal and tentative nature."
"When the dependence upon physical reality is low, the dependence on social reality is correspondingly high. An opinion, attitude or belief is correct, valid and proper to the extent that it is anchored in the group pf people with similar beliefs, opinions and attitudes."
Liksom ett helt kapitel om small-cap investering. Vad mer kan tilläggas? Jo, Dreman är anhängare av att ha ett diversifierat innehav.
Har du läst boken och vad tycker du i så fall om den?
En av de intressantare sakerna i boken är att Dreman menar på att det är ganska vanskligt att försöka utläsa framtiden både utifrån FA (Fundamental Analys) som TA (Teknisk Analys), oavsett hur mycket information man har.
"Respect the difficulty of working with a mass of information. Few of us can use it successfully. In depth information does not translate into in depth profits."
Däremot menar Dreman att mänskligt beteende är extremt förutsägbart. Mänskligt beteende i form av att människor återkommande över-reagerar. Dreman menar därför på att marknaden hela tiden över-reagerar på nyheter och att detta kan användas för att få bättre avkastning till mindre risk. Framförallt lyfts det fram hur icke populära aktier ofta presterar bättre än de som är populära.
I boken kan man dels ta del av en mängd statistik, dels för Dreman olika resonemang som mynnar ut i 41 olika "regler".
"Rule 13 - Favored stocks underperform the market, while out of favor companies outperform the market, but the reappraisal often happens slowly, even glacially"
"Rule 15 - Dont speculate on highly priced concept stocks to make above average returns. The blue-chip stocks that widows and orphans traditionally choose are equally valuable for the more aggressive businessman or -woman."
"Rule 29 - Political and financial crises lead investors to sell stocks. This is precisely the wrong reaction. Buy during a panic, dont sell."
Dreman behandlar också ämnet avkastning, risk och volatilitet; "In the first place it has been known for decades that there is no correlation between risk, as academics define it, and return. Higher volatility does not give better results, nor lower volatility worse."
Det finns en hel del om psykologin bakom det hela;
"The greater the anxiety and the more indeterminate the situation, the more readily we rely on others treating the information we recieve as no less real than if we had directly observed it from physical reality. We forget its personal and tentative nature."
"When the dependence upon physical reality is low, the dependence on social reality is correspondingly high. An opinion, attitude or belief is correct, valid and proper to the extent that it is anchored in the group pf people with similar beliefs, opinions and attitudes."
Liksom ett helt kapitel om small-cap investering. Vad mer kan tilläggas? Jo, Dreman är anhängare av att ha ett diversifierat innehav.
Har du läst boken och vad tycker du i så fall om den?
söndag 18 september 2011
Föreläsningar av Warren Buffett
Warren Buffett föreläser ibland, och svarar på frågor från, studenter på olika läroanstalter runt omkring i USA.
Nedan har jag samlat några transkript/noteringar från några av hans framträdanden. De är helt klart läsvärda. Även om många av dem har några år på nacken så är Buffetts investeringsstrategi densamma.
Notre Dame, 1991
University of Nebraska, 1994
University of Florida, 1998
Columbia Business School, 2002
Wharton, 2003
Wharton, 2004
Vanderbilt, 2005
Nedan har jag samlat några transkript/noteringar från några av hans framträdanden. De är helt klart läsvärda. Även om många av dem har några år på nacken så är Buffetts investeringsstrategi densamma.
Notre Dame, 1991
University of Nebraska, 1994
University of Florida, 1998
Columbia Business School, 2002
Wharton, 2003
Wharton, 2004
Vanderbilt, 2005
lördag 17 september 2011
Mina kriterier för nyinvesteringar
Nyinvesteringar kallar jag köp av aktier i bolag som ej syftar till att få regelbundna utdelningar ifrån i närtid utan där innehavet köpts för att ta del av en förväntad kraftig tillväxt (vinsttillväxt). Det är inga stora bolag med andra ord, ej heller "turn around case" som avses att hittas med kriterierna. Kriterierna avser vaska fram lämpliga kandidater bland de ofta små, okända på gränsen till förhoppningsbolag. Spekulation under lite mer ordnade former.
Dessa kriterier liknar mina andra ratingkriterier, men är enbart sju till antalet. Högsta betyg här är A. Om ett bolag klarar alla kriterier så får det ratingen A och bedöms som en ok investering. Om den missar på ett kriterium så får den ratingen B och jag förhåller mig relativ neutral. Jag både kan och kan inte tänka mig en investering. Om bolaget missar på två eller fler får den ratingen C och anses som underkänd.
Till skillnad från de andra kriterierna som används för större mognare bolag så kan dessa inte få de högre betygen AA eller AAA. Anledningen är för att jag också använder ratingkriterierna som en indikator på hur stor position i portföljen bolag kan tillåtas få. Ett AAA bolag kan jag tänka mig ha ett mycket större innehav i av än ett A-ratat bolag. S.k. nyinvesteringar är spekulativa till sin natur och därför kan jag ej tänka mig ha huvuddelen av portföljen i något sådant bolag.
Nu till kriterierna.
Tillväxtspotential - Verksamheten ska stå inför en relativ kraftig tillväxt/uppvärdering. Detta ska inte enbart handla om att kursen i sig har potential att stiga. Affärsverksamheten ska ha fundamenta att kunna växa starkt också. Avkastningspotentialen ska vara ca 25-30% på årsbasis. Det innebär ungefär en fördubbling på tre år. Varför så höga mål? Jo, då Kinnevik och Ratos har som mål, samt bevisligen klarar av att leverera en IRR på 15-20% är det ingen ide att satsa på investeringar som inte förväntas ge mer. Bättre i så fall att öka i Kinnevik/Ratos vid lämpligt tillfälle i så fall.
Förtroende för ledningen - En kompetent ledning är jätteviktig för att ett bolag ska lyckas. Tillika är en titt bland ägarna av vikt. Stå utanför om ledning eller ägarförhållande ger negativa vibbar.
Ok pris - Bolag som växer, eller förväntas växa betalar man oftast dyrt för. För att det dels ska vara värt risken så ska det vara "billigt" och dels så är en bra investering inte en bra investering om man betalar för dyrt för den. Prognostiserad P/E talet är användbar som indikator.
Håll priset under:
P/E 10 på prognostiserad vinst i närtid
P/E 7 på prognostiserad vinst något år in i framtiden
P/E 5 på prognostiserad vinst 2-3 år i framtiden.
Undvik att köpa på ATH. Oavsett hur starkt "caset" är ha i alla fall en marginal på 10% till ATH på ingångskursen. Tillfällen brukar alltid komma i sinom tid.
Ok balansräkning - Bolaget ska ha en relativ stark balansräkning. Detta beror ju på bransch, situation m.m.
Bedömd av tredje part - Prognoser et.c. ska inte enbart komma från bolaget själv. Det ska t.ex. finnas en extern gjord bedömning enligt erkända internationella mått alternativ kan bolags historiken i sig vara "tredje part". Exempel är gruvbolag där en NI-43 studie eller liknande ska finnas för de redovisade mineralresurserna eller att bolagshistoriken i sig visar att man faktiskt kan tjäna pengar, eller att ledningen håller uppsatta mål m.m. Av bolaget inköpta bolagsanalyser över sina kommande framgångar räknas inte.
Saker på plats - Affärsverksamheten ska ej vara avhängt väntan på ett politiskt beslut, provsvar eller inväntandet av svar om finansiering. Detta ska till de huvudsakliga delarna redan vara på plats så att osäkerhet kring detta till största delen är eliminerad.
Information tillgängligt - Det ska gå att kunna få tag på relevant information om bolaget i form av t.ex. finansiella rapporter regelbundet. Det ska också vara möjligt att kunna få en personlig upplevelse av bolagets produkter, besöka verksamheten eller dylikt. M.a.o. undvik bolag som säljer saker du inte kan köpa alternativt som verkar på ställen du inte har någon egentlig möjlighet att själv besöka.
Dessa kriterier liknar mina andra ratingkriterier, men är enbart sju till antalet. Högsta betyg här är A. Om ett bolag klarar alla kriterier så får det ratingen A och bedöms som en ok investering. Om den missar på ett kriterium så får den ratingen B och jag förhåller mig relativ neutral. Jag både kan och kan inte tänka mig en investering. Om bolaget missar på två eller fler får den ratingen C och anses som underkänd.
Till skillnad från de andra kriterierna som används för större mognare bolag så kan dessa inte få de högre betygen AA eller AAA. Anledningen är för att jag också använder ratingkriterierna som en indikator på hur stor position i portföljen bolag kan tillåtas få. Ett AAA bolag kan jag tänka mig ha ett mycket större innehav i av än ett A-ratat bolag. S.k. nyinvesteringar är spekulativa till sin natur och därför kan jag ej tänka mig ha huvuddelen av portföljen i något sådant bolag.
Nu till kriterierna.
Tillväxtspotential - Verksamheten ska stå inför en relativ kraftig tillväxt/uppvärdering. Detta ska inte enbart handla om att kursen i sig har potential att stiga. Affärsverksamheten ska ha fundamenta att kunna växa starkt också. Avkastningspotentialen ska vara ca 25-30% på årsbasis. Det innebär ungefär en fördubbling på tre år. Varför så höga mål? Jo, då Kinnevik och Ratos har som mål, samt bevisligen klarar av att leverera en IRR på 15-20% är det ingen ide att satsa på investeringar som inte förväntas ge mer. Bättre i så fall att öka i Kinnevik/Ratos vid lämpligt tillfälle i så fall.
Förtroende för ledningen - En kompetent ledning är jätteviktig för att ett bolag ska lyckas. Tillika är en titt bland ägarna av vikt. Stå utanför om ledning eller ägarförhållande ger negativa vibbar.
Ok pris - Bolag som växer, eller förväntas växa betalar man oftast dyrt för. För att det dels ska vara värt risken så ska det vara "billigt" och dels så är en bra investering inte en bra investering om man betalar för dyrt för den. Prognostiserad P/E talet är användbar som indikator.
Håll priset under:
P/E 10 på prognostiserad vinst i närtid
P/E 7 på prognostiserad vinst något år in i framtiden
P/E 5 på prognostiserad vinst 2-3 år i framtiden.
Undvik att köpa på ATH. Oavsett hur starkt "caset" är ha i alla fall en marginal på 10% till ATH på ingångskursen. Tillfällen brukar alltid komma i sinom tid.
Ok balansräkning - Bolaget ska ha en relativ stark balansräkning. Detta beror ju på bransch, situation m.m.
Bedömd av tredje part - Prognoser et.c. ska inte enbart komma från bolaget själv. Det ska t.ex. finnas en extern gjord bedömning enligt erkända internationella mått alternativ kan bolags historiken i sig vara "tredje part". Exempel är gruvbolag där en NI-43 studie eller liknande ska finnas för de redovisade mineralresurserna eller att bolagshistoriken i sig visar att man faktiskt kan tjäna pengar, eller att ledningen håller uppsatta mål m.m. Av bolaget inköpta bolagsanalyser över sina kommande framgångar räknas inte.
Saker på plats - Affärsverksamheten ska ej vara avhängt väntan på ett politiskt beslut, provsvar eller inväntandet av svar om finansiering. Detta ska till de huvudsakliga delarna redan vara på plats så att osäkerhet kring detta till största delen är eliminerad.
Information tillgängligt - Det ska gå att kunna få tag på relevant information om bolaget i form av t.ex. finansiella rapporter regelbundet. Det ska också vara möjligt att kunna få en personlig upplevelse av bolagets produkter, besöka verksamheten eller dylikt. M.a.o. undvik bolag som säljer saker du inte kan köpa alternativt som verkar på ställen du inte har någon egentlig möjlighet att själv besöka.
torsdag 15 september 2011
NGS Group
Jag har inte skrivit om något spekulativt på ett tag (förutom mina gamla innehav i NAUR och G5). Det betyder inte att jag inte kikat runt. Även om huvudfokus ligger på utdelningsaktier, så har jag ju som sagt en spekulativ ådra i mig.
Jag har ett innehav i ett mindre bolag som jag inte berört tidigare. Problemet med dylika små bolag är att de ofta har fruktansvärd låg likviditet. Även om man enbart är ute efter en blygsam position så kan det vara lurigt att köpa för mycket på en gång då omsättningen är så låg.
Bolaget i fråga är NGM noterade NGS Group.
NGS Group är förenklat sagt ett holdingbolag för nischade bemanningsföretag. Tidigare i år sålde man av Call X Marketing och Unicare Med. Båda bestod av en ganska liten del av NGS totala omsättning samt hade inte lyckats generera några egentliga vinster i sin verksamhet. Försäljningen av de verksamheterna redovisades i Q1 2011 vilket medförde en redovisad engångsvinst för NGS Group.
Verksamheterna nu är:
Vikariepoolen - Vikariepoolen tillhandahåller vikarier främst till förskolor och skolor i Storstockholms regionen. Vikariepoolen är den delen i NGS Group som redovisar bäst marginaler samt näst största omsättningen. Vikariepoolen förvärvades 2007 av NGS Group och har i alla fall sedan de åren tillbaka jag kollat lyckats gå med vinst samt sakta men säkert ökat omsättningen. Rörelsemarginalerna ligger i mellan åt upp i mot 10% vilket är ganska högt för en bemanningstjänst. Nu är Vikariepoolen tämligen ensam än så länge inom sin nisch. Än så länge, mig veterligen, finns inga andra större aktörer inom bemanningstjänster som inriktar sig mot förskola och skola.
Psykiatrika - Psykiatrika utgör den största delen sett till omsättning (ca hälften). Man hyr ut läkare inom psykiatrin. Nyligen har man skrivit avtal med Gävleborgs län. Psykiatriska har lyckats växa bra. Vinstmarginalerna ligger på de för branschen mer normala 3-7%. Psykiatriska förvärvades 2008.
First Med - First Med erbjuder bemanning till hälso- och sjukvårdssektorn. First Med utgör den minsta delen och har ännu ej riktigt lyckats "lyfta". Även här har man nu skrivit avtal med landstinget i Gävleborg så vi får se vad som kan redovisas i framtiden. First Med förvärvades av NSG Group 2008. Denna del är också den del som utsätts för störst konkurrens. Bemanningstjänster inom vård och omsorg finns både här och där. Det är därför en viktig signal att man lyckats "vinna" ett avtal med ett landsting.
Hemmafronten - Hemmafronten är en ny satsning som planeras starta nu i höst. Fokus ligger på läxhjälp och barnpassning (StorStockholms regionen) och tjänsterna ska då vara föremål för RUT-avdrag.
Vad är det som gör att jag tycker detta är ett intressant "case" nu då?
Bolaget har en helt ok balansräkning (eget kapital = 23,23 kr/aktie, låg andel skulder m.m.) samt en faktiskt uppvisad historik av verksamheterna att kunna gå med vinst (det gäller alltså inte bara nu). Ser vi till nuläget så, justerat för engångsvinsterna som jag lämnar därhän, prognostiserar jag vinsten för 2011 till ca 4 kr/aktie. Rörelseresultatet för jan-jun 2011 var 2,74 kr/aktie.
NGS Group handlas för ca 20 kr m.a.o. en P/E på ca 5.
NGS Group är också lite av en "doldis". Syns egentligen inte mycket och inget skrivs egentligen om bolaget. Det NGS Group släpper ifrån sig i informationsväg är i stort sett de finansiella rapporter man ska släppa, inte mycket annan info.
Man har heller ingen egentlig tradition av att släppa PM då och då för att "heja på" kursen.
Man delar ej heller upp aktierna i röststarka A aktier som hålls och har tecknats för en billig penning av ledningen och B aktier som fått tecknats dyrt av "aktiekonsumenterna". Det man som majoritetsägare och ledningsperson betalat skiljer sig i dagsläget inte långt i från nuvarande kurs.
Fallgropar då? Det finns det naturligtvis. Detta är trots allt ett spekulativt innehav, men summa summarum är "caset" så pass intressant så det har fått mig intresserad samt att bli ägare av en mindre portion aktier i bolaget.
Vill du se/höra VD:s syn på saken så finns en video på länken: NGS Group VD intervju
Jag har ett innehav i ett mindre bolag som jag inte berört tidigare. Problemet med dylika små bolag är att de ofta har fruktansvärd låg likviditet. Även om man enbart är ute efter en blygsam position så kan det vara lurigt att köpa för mycket på en gång då omsättningen är så låg.
Bolaget i fråga är NGM noterade NGS Group.
NGS Group är förenklat sagt ett holdingbolag för nischade bemanningsföretag. Tidigare i år sålde man av Call X Marketing och Unicare Med. Båda bestod av en ganska liten del av NGS totala omsättning samt hade inte lyckats generera några egentliga vinster i sin verksamhet. Försäljningen av de verksamheterna redovisades i Q1 2011 vilket medförde en redovisad engångsvinst för NGS Group.
Verksamheterna nu är:
Vikariepoolen - Vikariepoolen tillhandahåller vikarier främst till förskolor och skolor i Storstockholms regionen. Vikariepoolen är den delen i NGS Group som redovisar bäst marginaler samt näst största omsättningen. Vikariepoolen förvärvades 2007 av NGS Group och har i alla fall sedan de åren tillbaka jag kollat lyckats gå med vinst samt sakta men säkert ökat omsättningen. Rörelsemarginalerna ligger i mellan åt upp i mot 10% vilket är ganska högt för en bemanningstjänst. Nu är Vikariepoolen tämligen ensam än så länge inom sin nisch. Än så länge, mig veterligen, finns inga andra större aktörer inom bemanningstjänster som inriktar sig mot förskola och skola.
Psykiatrika - Psykiatrika utgör den största delen sett till omsättning (ca hälften). Man hyr ut läkare inom psykiatrin. Nyligen har man skrivit avtal med Gävleborgs län. Psykiatriska har lyckats växa bra. Vinstmarginalerna ligger på de för branschen mer normala 3-7%. Psykiatriska förvärvades 2008.
First Med - First Med erbjuder bemanning till hälso- och sjukvårdssektorn. First Med utgör den minsta delen och har ännu ej riktigt lyckats "lyfta". Även här har man nu skrivit avtal med landstinget i Gävleborg så vi får se vad som kan redovisas i framtiden. First Med förvärvades av NSG Group 2008. Denna del är också den del som utsätts för störst konkurrens. Bemanningstjänster inom vård och omsorg finns både här och där. Det är därför en viktig signal att man lyckats "vinna" ett avtal med ett landsting.
Hemmafronten - Hemmafronten är en ny satsning som planeras starta nu i höst. Fokus ligger på läxhjälp och barnpassning (StorStockholms regionen) och tjänsterna ska då vara föremål för RUT-avdrag.
Vad är det som gör att jag tycker detta är ett intressant "case" nu då?
Bolaget har en helt ok balansräkning (eget kapital = 23,23 kr/aktie, låg andel skulder m.m.) samt en faktiskt uppvisad historik av verksamheterna att kunna gå med vinst (det gäller alltså inte bara nu). Ser vi till nuläget så, justerat för engångsvinsterna som jag lämnar därhän, prognostiserar jag vinsten för 2011 till ca 4 kr/aktie. Rörelseresultatet för jan-jun 2011 var 2,74 kr/aktie.
NGS Group handlas för ca 20 kr m.a.o. en P/E på ca 5.
NGS Group är också lite av en "doldis". Syns egentligen inte mycket och inget skrivs egentligen om bolaget. Det NGS Group släpper ifrån sig i informationsväg är i stort sett de finansiella rapporter man ska släppa, inte mycket annan info.
Man har heller ingen egentlig tradition av att släppa PM då och då för att "heja på" kursen.
Man delar ej heller upp aktierna i röststarka A aktier som hålls och har tecknats för en billig penning av ledningen och B aktier som fått tecknats dyrt av "aktiekonsumenterna". Det man som majoritetsägare och ledningsperson betalat skiljer sig i dagsläget inte långt i från nuvarande kurs.
Fallgropar då? Det finns det naturligtvis. Detta är trots allt ett spekulativt innehav, men summa summarum är "caset" så pass intressant så det har fått mig intresserad samt att bli ägare av en mindre portion aktier i bolaget.
Vill du se/höra VD:s syn på saken så finns en video på länken: NGS Group VD intervju
onsdag 14 september 2011
Återköp av aktier
Ett återköp av egna aktier är i princip ett sätt att dela upp tårtan på ett färre antal. Man ska m.a.o. som aktieägare få mer av framtida vinster utan att behöva köpa fler andelar.
Tittar vi på det grundläggande förhållandet så när ett bolag gör vinst kan bolaget i princip välja på tre saker:
1) Investera pengarna.
2) Dela ut pengar till sina ägare.
3) Återköp av egna aktier.
Investera pengar ska ett bolaget i princip göra med så stor del som det är rimligt att man kan få god avkastning ifrån. T.ex. H&M hinner med att analysera, utvärdera, bedöma nya marknader och bygga upp logistikkedjor, butiker et.c. i en takt som tillåter återinvestering av ca 10-20% av vinsten årligen. För att växa med lönsamhet så är det ungefär den nivån man klarar av. De pengar av vinsten som man därför inte "kan" förvalta bra på detta sätt delar man istället ut till sina ägare. Så långt allt väl.
Tittar vi på återköp så är de också logiska. Man använder en del av vinsten för att öka framtida vinster per aktie et.c. för att gynna sina ägare och låta sina ägare få ut mer av "kakan" utan att själva behöva köpa mer.
Problemet med återköp är dock flera.
För det första kan man som investerare förledas att tro att det går allt bättre och bättre för bolaget i fråga eftersom vinst och utdelning per aktie ökar. Ett exempel är AstraZeneca. Det går inte alls bättre och bättre för AstraZeneca. Tvärtom kämpar man för att behålla det man har, men i och med att man använder det man har till återköp så "dopas" resultaten och vinst och utdelning per aktie ökar. Detta högre resultat per aktie betyder dock inte att affärsverksamheten i sig går bättre och bättre. Något man bör vara medveten om.
För det andra så visar tydligen de flesta historiska exempel att bolag är ganska kassa på att göra återköp. Ofta gör man det när kurserna är höga, men håller igen när kursen är låg (då det egentligen vore mest rationellt att göra återköp). Anledningen kan vara att i olika konjunkturtrender så är det lättare/svårare att göra dem beroende på psykologi samt egen finansiell styrka.
För det tredje så utgör återköp sällan bolagens kärnverksamhet och man kan ifrågasätta om det verkligen är det man ska lägga ned energi på. Som investerare kanske man investerat i en klädbutik för att de tillverkar och säljer kläder som få andra, inte för att de ska bestämma över när man ska köpa mer av den egna aktien. Det vill man kanske helst avgöra själv.
Summa summarum så är jag personligen inte en stor beundrare av återköp, även om jag förstår hur det både i teorin och praktiken kan vara värdeskapande. Jag tar heller inte kategoriskt avstånd från bolag som gör återköp, men jag tycker att det ibland är ett tveksamt sätt att använda sina pengar på och när det sker så kan det vara bra att titta närmare på vilka motiv bolaget må hända ha. Det är ju ingen ovanlighet att återköp är mest frekventa i bolag där ledningspersoner fått många optioner.
I mina funderingar är jag naturligtvis inte ensam. Jag är ju påverkad av sådant jag bl.a. läst. Andra investerare som också har en del tveksamma tankar kring just återköp är kända värdeinvesterare så som Warren Buffett och Benjamin Graham.
Hur tänker du kring återköp av aktier?
Tittar vi på det grundläggande förhållandet så när ett bolag gör vinst kan bolaget i princip välja på tre saker:
1) Investera pengarna.
2) Dela ut pengar till sina ägare.
3) Återköp av egna aktier.
Investera pengar ska ett bolaget i princip göra med så stor del som det är rimligt att man kan få god avkastning ifrån. T.ex. H&M hinner med att analysera, utvärdera, bedöma nya marknader och bygga upp logistikkedjor, butiker et.c. i en takt som tillåter återinvestering av ca 10-20% av vinsten årligen. För att växa med lönsamhet så är det ungefär den nivån man klarar av. De pengar av vinsten som man därför inte "kan" förvalta bra på detta sätt delar man istället ut till sina ägare. Så långt allt väl.
Tittar vi på återköp så är de också logiska. Man använder en del av vinsten för att öka framtida vinster per aktie et.c. för att gynna sina ägare och låta sina ägare få ut mer av "kakan" utan att själva behöva köpa mer.
Problemet med återköp är dock flera.
För det första kan man som investerare förledas att tro att det går allt bättre och bättre för bolaget i fråga eftersom vinst och utdelning per aktie ökar. Ett exempel är AstraZeneca. Det går inte alls bättre och bättre för AstraZeneca. Tvärtom kämpar man för att behålla det man har, men i och med att man använder det man har till återköp så "dopas" resultaten och vinst och utdelning per aktie ökar. Detta högre resultat per aktie betyder dock inte att affärsverksamheten i sig går bättre och bättre. Något man bör vara medveten om.
För det andra så visar tydligen de flesta historiska exempel att bolag är ganska kassa på att göra återköp. Ofta gör man det när kurserna är höga, men håller igen när kursen är låg (då det egentligen vore mest rationellt att göra återköp). Anledningen kan vara att i olika konjunkturtrender så är det lättare/svårare att göra dem beroende på psykologi samt egen finansiell styrka.
För det tredje så utgör återköp sällan bolagens kärnverksamhet och man kan ifrågasätta om det verkligen är det man ska lägga ned energi på. Som investerare kanske man investerat i en klädbutik för att de tillverkar och säljer kläder som få andra, inte för att de ska bestämma över när man ska köpa mer av den egna aktien. Det vill man kanske helst avgöra själv.
Summa summarum så är jag personligen inte en stor beundrare av återköp, även om jag förstår hur det både i teorin och praktiken kan vara värdeskapande. Jag tar heller inte kategoriskt avstånd från bolag som gör återköp, men jag tycker att det ibland är ett tveksamt sätt att använda sina pengar på och när det sker så kan det vara bra att titta närmare på vilka motiv bolaget må hända ha. Det är ju ingen ovanlighet att återköp är mest frekventa i bolag där ledningspersoner fått många optioner.
I mina funderingar är jag naturligtvis inte ensam. Jag är ju påverkad av sådant jag bl.a. läst. Andra investerare som också har en del tveksamma tankar kring just återköp är kända värdeinvesterare så som Warren Buffett och Benjamin Graham.
Hur tänker du kring återköp av aktier?
söndag 11 september 2011
Analys av BAE Systems
Enligt förslag. En analys av en av försvarsindustrins aktörer utifrån mina ratingkriterier. Valet föll på BAE Systems.
BAE systems är ett brittiskt bolag noterat på London Stock Exchange, men det går också att köpa ADR´s i New York Där 1 ADR = 4 aktier. BAE systems är den största försvarskoncernen i Europa med över 100.000 anställda. Projekten rör sig från stridsflyg, atomubåtar till hangarfartyg och mycket mycket mer. BAE systems har dotterbolag i Sverige; Bofors, Hägglunds och C-ITS. Dessutom är BAE Systems näst största ägaren i Saab Group, efter Investor.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja storlekskriteriet uppnås.
Tydlig ägare >20%: Nej. BAE Systems ägs av institutionella instanser. Största ägaren är franska AXA med ca 9%. Näst största ägaren Barclay som äger 4%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Utdelningstillväxten har varit 11% årligen i genomsnitt under den senaste 5-års perioden. Ungefär 50-70% av vinsten delas i regel ut. Just nu ligger direktavkastningen på 6,4%. Vanligare är dock runt 5%.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja. Detta verkar i sak inte påverka bolaget.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej. Man måste satsa mycket på utveckling. Det positiva dock för bolag inom försvarsindustrin är dock att man opererar inte på en vanlig marknad där man lägger ned massor av resurser för att sedan få en produkt som kanske "floppar" när den släpps på marknaden. Man gör upp kontrakt i förväg och man kan och får betalt för sin kostsamma och tidsödande produktutveckling så länge man har politiskt stöd för detta.
Konjunktur-okänslig: Sett till kassaflödet så är BAE Systems konjunkturokänsligt.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Jag tog en titt på debt/equity ration och den låg på 3,4. Med en ROE på ca 21% så ligger den i nivå med många andra i tillverkningsbrancher men andelen långfristiga skulder och till största del räntebärande är trots allt ganska stor. De uppgår till ca 7 miljarder GBP och eget kapital till 5,4 miljarder GBP. Man kan också se det som att verksamheten är förhållandevis så pass stabil så man har råd med "hävstång", men kriteriet uppnås trots allt inte.
Bättre än index? Redovisade vinster varierar men sett till kassaflöde och EBITA så har t.ex. EBITA-resultatet växt med 17% årligen under de senaste 5-åren. Stora avskrivningar 2009 ledde till en redovisad förlust, men ingenting som påverkade utdelningarna. Relativt god direktavkastning i kombination med 11% i genomsnittlig utdelningstillväxt den senaste 5 års perioden visar på en helt ok avkastning.
Förtroende för ledningen: Ja. Har jag ingenting specifikt så brukar det vara ok här.
BAE Systems får godkänt på 6 kriterier av 9. Detta leder då till rating: B.
Slutsats
Med ratingen B så får BAE Systems enligt mitt sätt att se på det en neutral rek. Läsvärt kan också vara någonting som jag har varit inne på det tidigare, att försvarsindustrin inte följer "normala" affärsmässiga parametrar: Försvarsindustrin - en abnormitet Dock går det inte att säga annat än att BAE Systems uppvisar god direktavkastning samt god utdelningstillväxt. Uppbackat av att affärerna faktiskt gått och går bra. Den senaste 10-års perioden har ju också varit goda för försvarsindustrin som helhet. Sedan 11 september 2001 så har ju bl.a. USAs försvarsbudget fördubblats. Samma tendens har vi sett hos andra länder. Oavsett konjunkturläge så är krigsmateriell någonting man ständigt verkar prioritera. Kommer det fortsätta så?
Vad är din syn på BAE Systems?
Forum BAE Systems
BAE systems är ett brittiskt bolag noterat på London Stock Exchange, men det går också att köpa ADR´s i New York Där 1 ADR = 4 aktier. BAE systems är den största försvarskoncernen i Europa med över 100.000 anställda. Projekten rör sig från stridsflyg, atomubåtar till hangarfartyg och mycket mycket mer. BAE systems har dotterbolag i Sverige; Bofors, Hägglunds och C-ITS. Dessutom är BAE Systems näst största ägaren i Saab Group, efter Investor.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja storlekskriteriet uppnås.
Tydlig ägare >20%: Nej. BAE Systems ägs av institutionella instanser. Största ägaren är franska AXA med ca 9%. Näst största ägaren Barclay som äger 4%.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Utdelningstillväxten har varit 11% årligen i genomsnitt under den senaste 5-års perioden. Ungefär 50-70% av vinsten delas i regel ut. Just nu ligger direktavkastningen på 6,4%. Vanligare är dock runt 5%.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja. Detta verkar i sak inte påverka bolaget.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Nej. Man måste satsa mycket på utveckling. Det positiva dock för bolag inom försvarsindustrin är dock att man opererar inte på en vanlig marknad där man lägger ned massor av resurser för att sedan få en produkt som kanske "floppar" när den släpps på marknaden. Man gör upp kontrakt i förväg och man kan och får betalt för sin kostsamma och tidsödande produktutveckling så länge man har politiskt stöd för detta.
Konjunktur-okänslig: Sett till kassaflödet så är BAE Systems konjunkturokänsligt.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Jag tog en titt på debt/equity ration och den låg på 3,4. Med en ROE på ca 21% så ligger den i nivå med många andra i tillverkningsbrancher men andelen långfristiga skulder och till största del räntebärande är trots allt ganska stor. De uppgår till ca 7 miljarder GBP och eget kapital till 5,4 miljarder GBP. Man kan också se det som att verksamheten är förhållandevis så pass stabil så man har råd med "hävstång", men kriteriet uppnås trots allt inte.
Bättre än index? Redovisade vinster varierar men sett till kassaflöde och EBITA så har t.ex. EBITA-resultatet växt med 17% årligen under de senaste 5-åren. Stora avskrivningar 2009 ledde till en redovisad förlust, men ingenting som påverkade utdelningarna. Relativt god direktavkastning i kombination med 11% i genomsnittlig utdelningstillväxt den senaste 5 års perioden visar på en helt ok avkastning.
Förtroende för ledningen: Ja. Har jag ingenting specifikt så brukar det vara ok här.
BAE Systems får godkänt på 6 kriterier av 9. Detta leder då till rating: B.
Slutsats
Med ratingen B så får BAE Systems enligt mitt sätt att se på det en neutral rek. Läsvärt kan också vara någonting som jag har varit inne på det tidigare, att försvarsindustrin inte följer "normala" affärsmässiga parametrar: Försvarsindustrin - en abnormitet Dock går det inte att säga annat än att BAE Systems uppvisar god direktavkastning samt god utdelningstillväxt. Uppbackat av att affärerna faktiskt gått och går bra. Den senaste 10-års perioden har ju också varit goda för försvarsindustrin som helhet. Sedan 11 september 2001 så har ju bl.a. USAs försvarsbudget fördubblats. Samma tendens har vi sett hos andra länder. Oavsett konjunkturläge så är krigsmateriell någonting man ständigt verkar prioritera. Kommer det fortsätta så?
Vad är din syn på BAE Systems?
Forum BAE Systems
fredag 9 september 2011
Att värdera ett bolag
Det finns två grundläggande problem när man försöker värdera ett bolag. De handlar båda om att det finns många sätt att komma fram till ett värde.
Det första problemet handlar om att vid en inledande titt så ter sig egentligen alla sätt rimliga. Det är troligen så att om man känner till och använder sig av en metod så kommer man acceptera det som ett rimligt sätt att värdera alla bolag. Problemet är att beroende på metod så kan man få väldigt olika utfall.
Det andra problemet beror på förutsägelser och antagna förutsättningar. Beroende på vad dessa är kan man få väldigt olika utfall, fast man använder sig av samma värderingsmetod.
Poängen är lite det som Charlie Munger en gång sägs ha sagt "To a person with a hammer everything looks like a nail."
För att göra det ännu värre så har människan också en benägenhet att förlita sig på att det svar är rätt som kommer sig ur en matematisk formel. Sunt förnuft sätts inte allt för sällan ur funktion så länge det finns en matematisk formel som visar på och presenterar ett svar. Det som på något sätt kan mätas och kvantifieras i en formel upphöjs ofta till viktigast och ju mer komlex formel ju mer riktigt anses svaret vara. Men är det så?
Warren Buffetts liknelse är "Dont do equations with greek letters in them."
Så varför envisas man då med att försöka sätta ett pris eller värde på ett bolag? Oavsett metod, oavsett antagna förutsättningar och oavsett komplexiteten på formeln så förutspås ju inte framtiden bättre för det eller?
Nej, troligen inte. Men fördelen är att när man för egen del gör en värdering, oavsett hur, så har man någonting att relatera till i en ständigt föränderlig värld. Jag tror att det hjälper en att agera mer rationellt utifrån ens egna förutsättningar.
Devisen köp inte det som du inte kan värdera är också rimlig. Om du inte ens för egen del kan uppskatta värdet eller nyttan med en tillgång varför ska du då köpa den?
Själv försöker jag, även om det ibland syns vara en ständigt misströstande uppgift, att specifiera ett värde. Jag har inga riktkurser som bankernas aktieanalytiker har som bygger på vad kursen förväntas vara inom 6-12 månader. Däremot försöker jag räkna ut ett värde; vad jag anser aktien är köpvärd vid för mig.
Hur gör du och om du försöker värdera, vilken metod anser du vara bäst?
Det första problemet handlar om att vid en inledande titt så ter sig egentligen alla sätt rimliga. Det är troligen så att om man känner till och använder sig av en metod så kommer man acceptera det som ett rimligt sätt att värdera alla bolag. Problemet är att beroende på metod så kan man få väldigt olika utfall.
Det andra problemet beror på förutsägelser och antagna förutsättningar. Beroende på vad dessa är kan man få väldigt olika utfall, fast man använder sig av samma värderingsmetod.
Poängen är lite det som Charlie Munger en gång sägs ha sagt "To a person with a hammer everything looks like a nail."
För att göra det ännu värre så har människan också en benägenhet att förlita sig på att det svar är rätt som kommer sig ur en matematisk formel. Sunt förnuft sätts inte allt för sällan ur funktion så länge det finns en matematisk formel som visar på och presenterar ett svar. Det som på något sätt kan mätas och kvantifieras i en formel upphöjs ofta till viktigast och ju mer komlex formel ju mer riktigt anses svaret vara. Men är det så?
Warren Buffetts liknelse är "Dont do equations with greek letters in them."
Så varför envisas man då med att försöka sätta ett pris eller värde på ett bolag? Oavsett metod, oavsett antagna förutsättningar och oavsett komplexiteten på formeln så förutspås ju inte framtiden bättre för det eller?
Nej, troligen inte. Men fördelen är att när man för egen del gör en värdering, oavsett hur, så har man någonting att relatera till i en ständigt föränderlig värld. Jag tror att det hjälper en att agera mer rationellt utifrån ens egna förutsättningar.
Devisen köp inte det som du inte kan värdera är också rimlig. Om du inte ens för egen del kan uppskatta värdet eller nyttan med en tillgång varför ska du då köpa den?
Själv försöker jag, även om det ibland syns vara en ständigt misströstande uppgift, att specifiera ett värde. Jag har inga riktkurser som bankernas aktieanalytiker har som bygger på vad kursen förväntas vara inom 6-12 månader. Däremot försöker jag räkna ut ett värde; vad jag anser aktien är köpvärd vid för mig.
Hur gör du och om du försöker värdera, vilken metod anser du vara bäst?
onsdag 7 september 2011
Analys av Atlas Copco
Analys av Atlas Copco utifrån mina ratingkriterier.
Atlas Copco är en leverantör av utrustning till kunder inom industri och gruvdrift. Merparten av försäljningen sker till Europa. Verksamheten är indelad i tre affärsområden. Kompressorteknik; Kompressorer, generatorer, luftbehandlingsutrustning, styrsystem för tryckluft et.c. Gruv- och bergbrytningsteknik:; Borrverktyg, borriggar, lastutrustning et.c. Bygg- och anläggningsteknik; Entreprenadverktyg, asfalteringsutrustning et.c. Industriteknik; Industriverktyg, monteringssystem samt produkter och tjänster för servicemarknaden.
Large eller midcap eller motsvarande: Atlas Copco är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: 22,3% av rösterna och 16,7% av kapitalet kontrolleras av Investor så kriteriet får sägas vara uppnått.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Atlas Copco har gett utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta. Utdelning gavs även under förluståret 2002 och hela tiden varit i stigande trend. Utdelningstillväxten har varit över 15% årligen sett till senaste 10-års perioden. Utdelningstillväxten ligger i närtid närmare 10%, mycket beroende på att den stod still på 3 kr tre år i rad. Ser man på 5 års tid har utdelningstillväxten varit 13,5%. Enligt policyn ska halva vinsten gå till utdelningar.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja, även om Atlas Copco är exponerad via sina kundkontakter inom t.ex. råvaruindustrin så är de inte direkt påverkade.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Gruvmaskiner, kompressor m.m. Atlas Copco behöver utveckla nya och förbättrade produkter för att vara med i "gamet".
Konjunktur-okänslig: Atlas Copco är konjunkturkänsligt.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. 29,3 miljarder kr eget kapital att jämföra med ca 20 miljarder kr i räntebärande skulder.
Bättre än index? Direktavkastningen ligger brukligt runt 3%. Vinsttillväxten har varit ca 9% årligen sett till de senaste 5 åren vilket därmed är lägre än utdelningstillväxten. Totalavkastningen de senaste 5 åren hamnar på ca 10%/år. Det får anses som ok.
Förtroende för ledningen: Ja.
Atlas Copco får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så kan Atlas Copco ses som, i lagom dos, helt ok. Atlas Copco är till synes en stabil utdelare, men framtida höjningar kan bli tunnsått. Som med andra konjunkturberoende bolag görs ett köp i Atlas Copco bäst om man kan "tima" köpet.
Vad är din syn på Atlas Copco?
Forum Atlas Copco
Atlas Copco är en leverantör av utrustning till kunder inom industri och gruvdrift. Merparten av försäljningen sker till Europa. Verksamheten är indelad i tre affärsområden. Kompressorteknik; Kompressorer, generatorer, luftbehandlingsutrustning, styrsystem för tryckluft et.c. Gruv- och bergbrytningsteknik:; Borrverktyg, borriggar, lastutrustning et.c. Bygg- och anläggningsteknik; Entreprenadverktyg, asfalteringsutrustning et.c. Industriteknik; Industriverktyg, monteringssystem samt produkter och tjänster för servicemarknaden.
Large eller midcap eller motsvarande: Atlas Copco är noterat på largecap.
Tydlig ägare >20%: 22,3% av rösterna och 16,7% av kapitalet kontrolleras av Investor så kriteriet får sägas vara uppnått.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja. Atlas Copco har gett utdelningar i över 10 år och förväntas fortsätta. Utdelning gavs även under förluståret 2002 och hela tiden varit i stigande trend. Utdelningstillväxten har varit över 15% årligen sett till senaste 10-års perioden. Utdelningstillväxten ligger i närtid närmare 10%, mycket beroende på att den stod still på 3 kr tre år i rad. Ser man på 5 års tid har utdelningstillväxten varit 13,5%. Enligt policyn ska halva vinsten gå till utdelningar.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteändringar och börssvängningar? Ja, även om Atlas Copco är exponerad via sina kundkontakter inom t.ex. råvaruindustrin så är de inte direkt påverkade.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Gruvmaskiner, kompressor m.m. Atlas Copco behöver utveckla nya och förbättrade produkter för att vara med i "gamet".
Konjunktur-okänslig: Atlas Copco är konjunkturkänsligt.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja. 29,3 miljarder kr eget kapital att jämföra med ca 20 miljarder kr i räntebärande skulder.
Bättre än index? Direktavkastningen ligger brukligt runt 3%. Vinsttillväxten har varit ca 9% årligen sett till de senaste 5 åren vilket därmed är lägre än utdelningstillväxten. Totalavkastningen de senaste 5 åren hamnar på ca 10%/år. Det får anses som ok.
Förtroende för ledningen: Ja.
Atlas Copco får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så kan Atlas Copco ses som, i lagom dos, helt ok. Atlas Copco är till synes en stabil utdelare, men framtida höjningar kan bli tunnsått. Som med andra konjunkturberoende bolag görs ett köp i Atlas Copco bäst om man kan "tima" köpet.
Vad är din syn på Atlas Copco?
Forum Atlas Copco
söndag 4 september 2011
How to think like Benjamin Graham and invest like Warren Buffett
How to think like Benjamin Graham and invest like Warren Buffett är skriven av Lawrence Cunningham.
Boken är uppdelad i tre delar. Den första delen, "A tale of two markets", behandlar om marknaden prissätter kurser effektivt eller ej. Svaret blir nej och allt pekar på att utvecklingen fortsätter så i framtiden, d.v.s. att börsens svängningar får allt mindre och mindre att göra med värdet på bolagen i sig.
Den andra delen, "Show me the money" handlar om hur man slår marknaden. Fokus ligger här på det man kan lära sig från just Graham och Buffett.
Den tredje delen, "In managers we trust", handlar om ledningen i bolag. Riktigt intressant. För att summera den delen så ska man investera i bolag vars ledning man gillar, har förtroende för och beundrar. Det talas om; att gå igenom bokföring och göra en värdering av bolaget i relation till priset kan enbart säga en del. Det tredje "benet" man ska titta på då det gäller investeringar är just ledningen.
Flertalet tips ges också så som:
Tålamod över tid är inte lika värdefullt som nogrannt undersökande innan köp.
Över en viss tid kan man få diversifikation i sin portfölj, men det är ej ett självändamål.
Sannolikheten att det går bra ökar genom att medvetet välja några än att chansa på några.
En av bokens roligaste delar är en satirisk beskrivning hur en ledning i ett påhittat bolag, E -America Dot.Com, kan använda kreativ bokföring för att med vad som egentligen inte är någonting bygga en chimär av ett väldigt välmående bolag.
Boken är uppdelad i tre delar. Den första delen, "A tale of two markets", behandlar om marknaden prissätter kurser effektivt eller ej. Svaret blir nej och allt pekar på att utvecklingen fortsätter så i framtiden, d.v.s. att börsens svängningar får allt mindre och mindre att göra med värdet på bolagen i sig.
Den andra delen, "Show me the money" handlar om hur man slår marknaden. Fokus ligger här på det man kan lära sig från just Graham och Buffett.
Den tredje delen, "In managers we trust", handlar om ledningen i bolag. Riktigt intressant. För att summera den delen så ska man investera i bolag vars ledning man gillar, har förtroende för och beundrar. Det talas om; att gå igenom bokföring och göra en värdering av bolaget i relation till priset kan enbart säga en del. Det tredje "benet" man ska titta på då det gäller investeringar är just ledningen.
Flertalet tips ges också så som:
Tålamod över tid är inte lika värdefullt som nogrannt undersökande innan köp.
Över en viss tid kan man få diversifikation i sin portfölj, men det är ej ett självändamål.
Sannolikheten att det går bra ökar genom att medvetet välja några än att chansa på några.
En av bokens roligaste delar är en satirisk beskrivning hur en ledning i ett påhittat bolag, E -America Dot.Com, kan använda kreativ bokföring för att med vad som egentligen inte är någonting bygga en chimär av ett väldigt välmående bolag.
fredag 2 september 2011
Antonia Ax:son Johnson
Antonia Ax:son Johnson har tidigare av Forbes korats som en av världens 100 mest mäktigaste kvinnor. Enda svensk kvinna kan tilläggas. Därutöver är hon också blivit utsedd till Sveriges 4:e rikaste person. Hur har Antonia lyckats så bra?
För att vara en så pass inflytelserik person har det varit svårt att hitta mycket information och intervjuer kring och med henne men jag har gjort ett försök.
Låt oss börja från början.
Det var Antonias farfarsfar Axel Johnson som år 1873 startade A. Johnson & Co. Johnson-gruppen har i stort sett lika gamla anor som Wallenbergs-gruppen. Antonia är således fjärde generationens företagare.
När Antonia, tog över gruppen var det redan då en av Sveriges största företagsgrupper. Det var då ganska ovanligt med kvinnor i så pass ledande positioner i näringslivet. Att Antonia känt sig som en "out-sider" och fått kämpa för att få erkännande är något som lyser igenom i de intervjuer med henne som jag lyckats hitta och läst.
"Jag var omgiven av väldigt många äldre män och det fanns en inbyggd skepsis mot mig. Det väckte min revanschlystnad och jag ville visa dem."
För att förklara exakt hur dagens företagsimperium är uppbyggd idag, med alla hel- och delägda bolag, så krävs ganska många spaltmetrar men kortfattat så består gruppen av de tre fristående koncernerna Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc och Axfast.
Axel Johnson AB äger företag inom handel och handelsrelaterade tjänster i Europa, främst i Norden. Exempel på helägda dotterbolag är Servera, Svensk Bevakningstjänst, Åhlens och riskkapitalistbolaget Novax.Exempel på delägda börsnoterade bolag är Axfood och Mekonomen
Axel Johnson Inc är moderbolag för de amerikanska bolagen. Som ett exempel kan nämnas Kinetico.
Axfast är fastighetskoncernen som i huvudsak handhar hyresgäster med anknytning till gruppen.
Därutöver finns ägarintressen, direkt eller indirekt, i bolag så som RNB, NCC, Ramirent m.fl.
Antonia själv föddes 1943 i USA. Svenska började hon lära sig då familjen flyttade till Sverige 1953 eftersom hennes far Axel Johnson skulle ta över familjeföretaget. Till företagsgruppen har hon själv varit knuten sedan 1971.
Antonia har ett stort hästintresse, framförallt dressyr, samt är även politisk aktiv inom Folkpartiet.
Antonia sägs också utstråla en stor dos auktoritet, närmast drottninglik samt ha ett stort kontrollbehov. Likaså sägs hon ha ett hett temperament och har även liknats vid en tigrinna. Speciellt vid tillfällen då familjen eller hennes bolag varit satta under någon form av press eller hot. Det var tydligen en del skriverier om Antonia i tidningen Hänt I Veckan då Antonia genomgick sin skilsmässa från sin f.d. man, men det satte hon tydligen effektivt stopp för.
"Då röt jag till. Mina barn skulle inte behöva läsa om sina föräldrars skilsmässa på löpsedlarna på väg till skolan. Jag ringde Hänt i Veckans chefredaktör som bodde i samma kvarter och frågade om han förstod vad han höll på med. Då blev det slut på skriverierna."
Även om Antonia ärvt företagsimperiet och jag inte lyckats få någon klar bild över om totalavkastningen varit något utöver det normala så är det i alla fall klart att hon satt sin egen prägel på företagsgruppen.
"Jag har alltid drivits av en lust att skapa och förändra. Även om det är familjeföretag sätter varje generation sin egen prägel på det."
Tidigare var gruppen mer inriktad på industri, men under Antonias ledning har fokus ändrats mot handel. Krisåren i början av 90-talet då hela företagsgruppen var nära att gå under fungerade som en slags katalysator för omstruktureringen. Även om den nya riktningen redan var utstakad 1988 då Sabaguppen köptes.
"I samma veva förstod jag att vi inte längre skulle hålla på med något så kapitalintensivt som industriverksamhet, utan det som jag var bekväm med, handel. Att helt enkelt hitta en ny profil, mot konsumentvaror, och bli den nya generationen Axel Johnson AB."
"När man ärver ett företag arbetar man ett antal år med arvet och dess inneboende förväntningar. Vid någon tidpunkt blir det ens egen skapelse och man får en frihetskänsla. Det blir en serie möjligheter. Vi har ingen verksamhet inom Axel Johnson-gruppen som vi hade för femton år sedan, allt är nytt. Det är klart att den ena kompetensen och tillgången har lett till den andra, det finns en affärslogik, men det är en kreativ process som man som företagare får kontroll över."
Det som gör gruppen som helhet så svåröverskådlig är det faktum att det är mer uppbyggt som ett nätverk utan egentligt centrum. Det finns inget enskilt stort investmentbolag som står som ägare till gruppens alla förgreningar.
"Vi tror inte stora huvudkontor. Vi tror i stället på starka dotterbolag."
"Vi har väldigt korta beslutsvägar. Vi kan fatta beslut oerhört snabbt. Vi har en stor kropp och ett litet huvud men vi hoppas att huvudet är smart. Man behöver både analys och strategi. Det är därför jag inte bara sitter i styrelsen i moderbolaget utan även i dotterbolag."
Att leva i förändring är ingenting Antonia skyr. Tvärtom något hon omhuldar.
"Om ett företag, eller en organisation, inte utvecklas och förändras så tappar du hela tiden dina bästa människor. De vill inte arbeta där längre. Och allt går i stå helt enkelt. Det krävs därför en ständig förnyelse. Om vi ska locka till oss de bästa medarbetarna så måste vi hela tiden förändras och förändras och förändras."
Hon är också tämligen aktiv i vad det gäller göra affärer. Det kan handla om allt ifrån att medverka i lanseringen av ett nytt vodkamärke i USA till att köpa in sig i e-handelsföretag eller en lyxrestaurang.
Gruppen är som sagt ett familjeföretag och Antonias man som också är involverad i företagsgruppen och redan var det på Antonias fars tid, Göran Ennerfelt, utrycker sig bl.a. så här: "I familjen skojar vi om att jag är optimisten och Antonia pessimisten. Hon ser alltid mer på faror och risker i nya affärer och jag ser mer på möjligheterna. När vi har olika uppfattning slutar det ofta med att vi inte gör någon affär."
Antonia själv uttrycker bl.a.: "Jag har varit gift med Göran i snart 30 år. Vi är ett oslagbart team. Vi ger våra chefer stor frihet och självständighet. Vi ser till att de inte känner att besluten har fattats vid köksbordet. Vi har varit oense på styrelsemöten där vi har haft helt motsatt uppfattning. Vi försöker vara noga med att vara professionella i styrelsen och med de ledande befattningshavarna."
Antonia poängterar också ofta att gruppen just är ett familjeföretag och fäster vikt vid just den benämningen.
"För ett familjeföretag är det så mycket som står på spel. Det är ansvaret mot tidigare generationer, mot traditionen, mot familjen, mot varumärket som man byggt upp under lång tid."
Kännetecknande för Antonias investeringsfilosofi får nog sägas vara det långa perspektivet. Det är inte vinsten på kort sikt som räknas, utan att bygga upp verksamheter. Under Antonias ledning har familjen omvandlats till köpmän, från att ha varit industrialister. Det finns en stabil bas som genererar kassaflöde som återinvesteras i en mängd olika nya projekt. Det är tydligt att Antonia inte räds att anta nya utmaningar. Samtidigt är det svårt att säga hur pass framgångsrik strategin överlag är då affärsverksamheterna är så pass diversifierade och omfattande, stora som små. Det märks också att Antonia gillar att vara med och påverka. Företagandet ska inte enbart vara en källa till inkomst utan också en möjlighet till att skapa förändring.
"Vi har en miljon kunder i våra verksamheter varje dag, de handlar hos oss och går hem med sina kassar, vi påverkar deras vardag. Företagen är en förändringskraft långt större än politiken, universiteten, kyrkan."
"Det är inte fult att vara företagare längre. När jag växte upp var det skarpa gränser mellan fack, politiker, företagare. Man kände bara sin egen lilla sfär. I dag finns en samsyn om att vi behöver företag för vårt välstånd. Företag är förändringsagenter och till och med hjältar. Det känns inte längre pinsamt att säga att man är företagare."
Antonia imponerar. Dock har jag svårt att dra några enkla slutsatser kring själva investeringsfilosofin förutom det ovan nämnda, det långa perspektivet, som ofta lyfts fram. Antonia ser sig själv antagligen mindre som en investerare och mer som en entreprenör.
För att vara en så pass inflytelserik person har det varit svårt att hitta mycket information och intervjuer kring och med henne men jag har gjort ett försök.
Låt oss börja från början.
Det var Antonias farfarsfar Axel Johnson som år 1873 startade A. Johnson & Co. Johnson-gruppen har i stort sett lika gamla anor som Wallenbergs-gruppen. Antonia är således fjärde generationens företagare.
När Antonia, tog över gruppen var det redan då en av Sveriges största företagsgrupper. Det var då ganska ovanligt med kvinnor i så pass ledande positioner i näringslivet. Att Antonia känt sig som en "out-sider" och fått kämpa för att få erkännande är något som lyser igenom i de intervjuer med henne som jag lyckats hitta och läst.
"Jag var omgiven av väldigt många äldre män och det fanns en inbyggd skepsis mot mig. Det väckte min revanschlystnad och jag ville visa dem."
För att förklara exakt hur dagens företagsimperium är uppbyggd idag, med alla hel- och delägda bolag, så krävs ganska många spaltmetrar men kortfattat så består gruppen av de tre fristående koncernerna Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc och Axfast.
Axel Johnson AB äger företag inom handel och handelsrelaterade tjänster i Europa, främst i Norden. Exempel på helägda dotterbolag är Servera, Svensk Bevakningstjänst, Åhlens och riskkapitalistbolaget Novax.Exempel på delägda börsnoterade bolag är Axfood och Mekonomen
Axel Johnson Inc är moderbolag för de amerikanska bolagen. Som ett exempel kan nämnas Kinetico.
Axfast är fastighetskoncernen som i huvudsak handhar hyresgäster med anknytning till gruppen.
Därutöver finns ägarintressen, direkt eller indirekt, i bolag så som RNB, NCC, Ramirent m.fl.
Antonia själv föddes 1943 i USA. Svenska började hon lära sig då familjen flyttade till Sverige 1953 eftersom hennes far Axel Johnson skulle ta över familjeföretaget. Till företagsgruppen har hon själv varit knuten sedan 1971.
Antonia har ett stort hästintresse, framförallt dressyr, samt är även politisk aktiv inom Folkpartiet.
Antonia sägs också utstråla en stor dos auktoritet, närmast drottninglik samt ha ett stort kontrollbehov. Likaså sägs hon ha ett hett temperament och har även liknats vid en tigrinna. Speciellt vid tillfällen då familjen eller hennes bolag varit satta under någon form av press eller hot. Det var tydligen en del skriverier om Antonia i tidningen Hänt I Veckan då Antonia genomgick sin skilsmässa från sin f.d. man, men det satte hon tydligen effektivt stopp för.
"Då röt jag till. Mina barn skulle inte behöva läsa om sina föräldrars skilsmässa på löpsedlarna på väg till skolan. Jag ringde Hänt i Veckans chefredaktör som bodde i samma kvarter och frågade om han förstod vad han höll på med. Då blev det slut på skriverierna."
Även om Antonia ärvt företagsimperiet och jag inte lyckats få någon klar bild över om totalavkastningen varit något utöver det normala så är det i alla fall klart att hon satt sin egen prägel på företagsgruppen.
"Jag har alltid drivits av en lust att skapa och förändra. Även om det är familjeföretag sätter varje generation sin egen prägel på det."
Tidigare var gruppen mer inriktad på industri, men under Antonias ledning har fokus ändrats mot handel. Krisåren i början av 90-talet då hela företagsgruppen var nära att gå under fungerade som en slags katalysator för omstruktureringen. Även om den nya riktningen redan var utstakad 1988 då Sabaguppen köptes.
"I samma veva förstod jag att vi inte längre skulle hålla på med något så kapitalintensivt som industriverksamhet, utan det som jag var bekväm med, handel. Att helt enkelt hitta en ny profil, mot konsumentvaror, och bli den nya generationen Axel Johnson AB."
"När man ärver ett företag arbetar man ett antal år med arvet och dess inneboende förväntningar. Vid någon tidpunkt blir det ens egen skapelse och man får en frihetskänsla. Det blir en serie möjligheter. Vi har ingen verksamhet inom Axel Johnson-gruppen som vi hade för femton år sedan, allt är nytt. Det är klart att den ena kompetensen och tillgången har lett till den andra, det finns en affärslogik, men det är en kreativ process som man som företagare får kontroll över."
Det som gör gruppen som helhet så svåröverskådlig är det faktum att det är mer uppbyggt som ett nätverk utan egentligt centrum. Det finns inget enskilt stort investmentbolag som står som ägare till gruppens alla förgreningar.
"Vi tror inte stora huvudkontor. Vi tror i stället på starka dotterbolag."
"Vi har väldigt korta beslutsvägar. Vi kan fatta beslut oerhört snabbt. Vi har en stor kropp och ett litet huvud men vi hoppas att huvudet är smart. Man behöver både analys och strategi. Det är därför jag inte bara sitter i styrelsen i moderbolaget utan även i dotterbolag."
Att leva i förändring är ingenting Antonia skyr. Tvärtom något hon omhuldar.
"Om ett företag, eller en organisation, inte utvecklas och förändras så tappar du hela tiden dina bästa människor. De vill inte arbeta där längre. Och allt går i stå helt enkelt. Det krävs därför en ständig förnyelse. Om vi ska locka till oss de bästa medarbetarna så måste vi hela tiden förändras och förändras och förändras."
Hon är också tämligen aktiv i vad det gäller göra affärer. Det kan handla om allt ifrån att medverka i lanseringen av ett nytt vodkamärke i USA till att köpa in sig i e-handelsföretag eller en lyxrestaurang.
Gruppen är som sagt ett familjeföretag och Antonias man som också är involverad i företagsgruppen och redan var det på Antonias fars tid, Göran Ennerfelt, utrycker sig bl.a. så här: "I familjen skojar vi om att jag är optimisten och Antonia pessimisten. Hon ser alltid mer på faror och risker i nya affärer och jag ser mer på möjligheterna. När vi har olika uppfattning slutar det ofta med att vi inte gör någon affär."
Antonia själv uttrycker bl.a.: "Jag har varit gift med Göran i snart 30 år. Vi är ett oslagbart team. Vi ger våra chefer stor frihet och självständighet. Vi ser till att de inte känner att besluten har fattats vid köksbordet. Vi har varit oense på styrelsemöten där vi har haft helt motsatt uppfattning. Vi försöker vara noga med att vara professionella i styrelsen och med de ledande befattningshavarna."
Antonia poängterar också ofta att gruppen just är ett familjeföretag och fäster vikt vid just den benämningen.
"För ett familjeföretag är det så mycket som står på spel. Det är ansvaret mot tidigare generationer, mot traditionen, mot familjen, mot varumärket som man byggt upp under lång tid."
Kännetecknande för Antonias investeringsfilosofi får nog sägas vara det långa perspektivet. Det är inte vinsten på kort sikt som räknas, utan att bygga upp verksamheter. Under Antonias ledning har familjen omvandlats till köpmän, från att ha varit industrialister. Det finns en stabil bas som genererar kassaflöde som återinvesteras i en mängd olika nya projekt. Det är tydligt att Antonia inte räds att anta nya utmaningar. Samtidigt är det svårt att säga hur pass framgångsrik strategin överlag är då affärsverksamheterna är så pass diversifierade och omfattande, stora som små. Det märks också att Antonia gillar att vara med och påverka. Företagandet ska inte enbart vara en källa till inkomst utan också en möjlighet till att skapa förändring.
"Vi har en miljon kunder i våra verksamheter varje dag, de handlar hos oss och går hem med sina kassar, vi påverkar deras vardag. Företagen är en förändringskraft långt större än politiken, universiteten, kyrkan."
"Det är inte fult att vara företagare längre. När jag växte upp var det skarpa gränser mellan fack, politiker, företagare. Man kände bara sin egen lilla sfär. I dag finns en samsyn om att vi behöver företag för vårt välstånd. Företag är förändringsagenter och till och med hjältar. Det känns inte längre pinsamt att säga att man är företagare."
Antonia imponerar. Dock har jag svårt att dra några enkla slutsatser kring själva investeringsfilosofin förutom det ovan nämnda, det långa perspektivet, som ofta lyfts fram. Antonia ser sig själv antagligen mindre som en investerare och mer som en entreprenör.