Den 28 April hölls bolagsstämma för AstraZeneca i London.
Nej jag var inte närvarande även om shopping i London säkerligen är lockande med dagens starka kronkurs i relation till bl.a. det brittiska pundet. Jag minns knappt när pundet varit så här billig tidigare. För drygt 10 år sedan toppade pundet på ca 16 kr. Nu är den väl runt 10 kr och "harvar". Att åka till London nu mitt i den brittiska bröllopsyran var nog heller inte att tänka på egentligen.
Det AstraZeneca har och som jag tycker bör applåderas och uppmuntras är deras röstkort. Aktieägare får dylika hemskickade samt frågorna som kommer behandlas att ta ställning till. Detta förfarande skulle jag med fördel vilja se fler bolag ta efter. Jag misstänker att det finns en hel del aktieägare ute i stugor och torp som inte har lust eller möjlighet att åka till storsta´n mitt i veckan, men som ändå gärna vill vara delaktiga i beslutsförfarandet vid en bolagsstämma.
Så en uppmaning till alla andra bolag. Skicka hem röstkort till era aktieägare!
Nu tas ju i regel de beslut som styrelsen föreslår, men det är ändå intressant att se utfallet av röstningen efteråt.
Ta exemplet med att rösta in styrelsemedlemmar. Alla som styrelsen föreslog fick förnyat förtroende, men en ledamot fick märkbart fler nej-röster mot sig än de andra. Gissa vem?
Marcus Wallenberg. Marcus fick ca 19%! mot sig medan andra föreslagna ledamöter fick i storleksordningen 0,3 - 3%. En som sagt märkbar skillnad.
För övrigt tycker jag inte det var något annat som stack ut på röstningen. Föreslagna utdelningar och aktieåterköp klubbades igenom.
En bloggare som däremot brukar besöka en del bolagsstämmor, samt avlämna rapport därifrån är bloggaren Finanskvinnans Funderingar. Läs om:
H&M bolagsstämma
Ratos bolagsstämma
Axfoods bolagsstämma
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
fredag 29 april 2011
Friedrich von Hayek
Friedrich von Hayek (1899-1992) är en av de mer kända nationalekonomerna och förgrundsfigur till den s.k. österrikiska skolan inom nationalekonomi. Hans teorier ställs ofta i motsatsförhållande till John Manyard Keynes.
Hayek med sina teorier kring hur konjunkturcykler fungerar är bl.a. känd för att ha förutspått den stora depressionen 1929.
På 30-talet flyttade han till London för att där undervisa vid London School of Economics. Där gavs sedan hans böcker ut på engelska och hans teorier fick en bredare spridning.
Kortfattat så menar Hayek att det är staten och dess kontroll över bankväsendet som är orsaken till att ekonomin åker berg och dalbana. När en stat och dess centralbank uppmuntrar och främjar expansion av av bankernas kreditgivning så leder det inte bara till inflation utan också till felinvesteringar. Det finns helt enkelt för mycket pengar i omlopp. Detta leder till stigande och snedvridna priser, högre levnadskostnader och felprioriteringar vad det gäller produktion och investeringar. När detta börjar urarta står staten inför två handlingsvägar. Det ena är att upphöra med penningexpansion och bankkrediter och på så sätt hamna i en lågkonjunktur som återställer balansen, eller fortsätta vilket leder till en galopperande inflation som efter hand förstör valutan och leder till samhälleligt och ekonomiskt kaos.
Andra åsikter av Hayek är att låta valutor verka på en oreglerad, fri-marknad. Där de får fritt konkurrera med varandra baserat på tillgång och efterfrågan. Hayeks ideer har i sin tur lett till upphov till teorier om att banker gör bäst affärer om de får vara fria att själva bestämma finansieringsstrukturer, kapitaltäckning et.c.
M.a.o. Hayek och Keynes teorier och efterföljare står ofta i motsats till varandra.
Vad har Hayek med investeringar att göra? Ja, jag vet inget om hans personliga investeringar, strategi eller förmögenhet. Men däremot så kan man utläsa, om man finner Hayeks terorier för troliga, så står världen just nu inför ett REJÄLT bakslag.
I USA tillåts man ingen "baksmälla". Inom euro-zonen likaså samt så tillåts inga valutor verka fritt egentligen då euro-länder dels har "fast växelkurs" internt och andra länder också genom olika åtgärder försöker påverka sina valutor. Dessutom är världen beroende av tillväxten i ett land som är under hård statlig kontroll. Allt detta laddar för en rejäl kraschlandning enligt Hayeks-teorier.
Vad anser du om Hayeks teorier och utvecklingen framöver?
Hayek med sina teorier kring hur konjunkturcykler fungerar är bl.a. känd för att ha förutspått den stora depressionen 1929.
På 30-talet flyttade han till London för att där undervisa vid London School of Economics. Där gavs sedan hans böcker ut på engelska och hans teorier fick en bredare spridning.
Kortfattat så menar Hayek att det är staten och dess kontroll över bankväsendet som är orsaken till att ekonomin åker berg och dalbana. När en stat och dess centralbank uppmuntrar och främjar expansion av av bankernas kreditgivning så leder det inte bara till inflation utan också till felinvesteringar. Det finns helt enkelt för mycket pengar i omlopp. Detta leder till stigande och snedvridna priser, högre levnadskostnader och felprioriteringar vad det gäller produktion och investeringar. När detta börjar urarta står staten inför två handlingsvägar. Det ena är att upphöra med penningexpansion och bankkrediter och på så sätt hamna i en lågkonjunktur som återställer balansen, eller fortsätta vilket leder till en galopperande inflation som efter hand förstör valutan och leder till samhälleligt och ekonomiskt kaos.
Andra åsikter av Hayek är att låta valutor verka på en oreglerad, fri-marknad. Där de får fritt konkurrera med varandra baserat på tillgång och efterfrågan. Hayeks ideer har i sin tur lett till upphov till teorier om att banker gör bäst affärer om de får vara fria att själva bestämma finansieringsstrukturer, kapitaltäckning et.c.
M.a.o. Hayek och Keynes teorier och efterföljare står ofta i motsats till varandra.
Vad har Hayek med investeringar att göra? Ja, jag vet inget om hans personliga investeringar, strategi eller förmögenhet. Men däremot så kan man utläsa, om man finner Hayeks terorier för troliga, så står världen just nu inför ett REJÄLT bakslag.
I USA tillåts man ingen "baksmälla". Inom euro-zonen likaså samt så tillåts inga valutor verka fritt egentligen då euro-länder dels har "fast växelkurs" internt och andra länder också genom olika åtgärder försöker påverka sina valutor. Dessutom är världen beroende av tillväxten i ett land som är under hård statlig kontroll. Allt detta laddar för en rejäl kraschlandning enligt Hayeks-teorier.
Vad anser du om Hayeks teorier och utvecklingen framöver?
torsdag 28 april 2011
AstraZeneca Q1
AstraZeneca har idag lämnat Q1 rapport.
Enligt en analytiker på Swedbanks så "Vinsten per aktie överraskar".
Det är i och för sig sant, men man ska då också ha två saker klart för sig. Redovisad vinst är en bokföringssiffra och säger inte så mycket om själva verksamheten samt att per aktie ej heller säger mycket om verksamheten i sig. Speciellt inte i en verksamhet som "articifiellt" höjer vinsten per aktie genom återköp.
Så vad tittar jag själv på då om jag vill kika djupare?
Omsättningen: 8292 milj usd för Q1 2011 att jämföra med 8576 milj usd för Q1 2010. En 7%-ig minskning av försäljningen. Inte bra. Ligger variationen inom det "normala"? Hur mycket spelar valutaeffekter in? Det tåls att kika närmare på.
Marginaler: Minskad försäljning kan hjälpas upp av bättre marginaler men detta är inte fallet. Rörelseresultatet har sjunkit motsvarande siffra som omsättningen. Inte bra.
Balansrapporten: Har det skett något extra ordinärt där under kvartalet? Nej. Bra.
Kassaflödet: Är det något ovanligt med inkommande kassaflöde eller med investeringskostnaderna? Nej det hela ser helt ok ut.
Så vad går att utläsa. Jo att inget speciellt egentligen hänt annat än att man tappat i försäljning. Ändå redovisas en vinst som är 10% högre per aktie. Vilket iofs också är sant. Men betyder det att verksamheten gått och blivit 10% bättre? Nej det betyder det inte.
Vad är din syn på AstraZeneca?
Tillägg: Jag har kikat efter nu i tidigare kvartalsrapporter på omsättningen. Jag gick tillbaka och tittade på alla åren tom 1999. Aldrig förr har försäljningen minskat Q1 i jämförelse med motsvarande period året innan. Olycksvarslande trendbrott?
Enligt en analytiker på Swedbanks så "Vinsten per aktie överraskar".
Det är i och för sig sant, men man ska då också ha två saker klart för sig. Redovisad vinst är en bokföringssiffra och säger inte så mycket om själva verksamheten samt att per aktie ej heller säger mycket om verksamheten i sig. Speciellt inte i en verksamhet som "articifiellt" höjer vinsten per aktie genom återköp.
Så vad tittar jag själv på då om jag vill kika djupare?
Omsättningen: 8292 milj usd för Q1 2011 att jämföra med 8576 milj usd för Q1 2010. En 7%-ig minskning av försäljningen. Inte bra. Ligger variationen inom det "normala"? Hur mycket spelar valutaeffekter in? Det tåls att kika närmare på.
Marginaler: Minskad försäljning kan hjälpas upp av bättre marginaler men detta är inte fallet. Rörelseresultatet har sjunkit motsvarande siffra som omsättningen. Inte bra.
Balansrapporten: Har det skett något extra ordinärt där under kvartalet? Nej. Bra.
Kassaflödet: Är det något ovanligt med inkommande kassaflöde eller med investeringskostnaderna? Nej det hela ser helt ok ut.
Så vad går att utläsa. Jo att inget speciellt egentligen hänt annat än att man tappat i försäljning. Ändå redovisas en vinst som är 10% högre per aktie. Vilket iofs också är sant. Men betyder det att verksamheten gått och blivit 10% bättre? Nej det betyder det inte.
Vad är din syn på AstraZeneca?
Tillägg: Jag har kikat efter nu i tidigare kvartalsrapporter på omsättningen. Jag gick tillbaka och tittade på alla åren tom 1999. Aldrig förr har försäljningen minskat Q1 i jämförelse med motsvarande period året innan. Olycksvarslande trendbrott?
John Maynard Keynes
John Maynard Keynes (1883-1946) är troligen en av de mest kända nationalekonomerna. Han har haft ett mycket starkt inflytande på förd ekonomisk politik i västvärlden efter andra världskriget. Hans tankar och teorier har även fått en rennäsans efter finanskrisen.
Men Keynes ägnade sig inte bara åt nationalekonomi utan också åt investeringar och fondförvaltning. Han fick bl.a. förtroendet att förvalta Kings College i Cambridge portfölj. Den s.k. "The Chest". Han lyckades nå en avkastning (exklusive utdelningar) på 12% i genomsnitt. Detta låter inte mycket men detta var under en tid (1924-1946) med kriser och stagnation och där det brittiska index föll med i genomsnitt 1%/år. Utdelningar återinvesterades ej då det kapitalet användes av skolan till undervisningen.
Det intressanta med Keynes (förutom att han är en av de mest erkända nationalekonomerna) är hans "resa" som investerare och fondförvaltare.
Med sina omfattande kunskaper kring nationalekonomi i bagaget började han sin egen investerarbana genom att handla med valutor. Han satt minst sagt med en hel del kunskaper kring nationers belägenhet och följderna därav. Detta hjälpte dock inte. Han lyckades inte särskilt väl med sina valutaspekulationer, trots sina kunskaper. Valutor är i längden ett noll-summespel och även om man i teorin är duktig på nationalekonomi och valutaeffekter så visade det sig inte vara så lätt i praktiken. Världen, ekonomier och valutor verkade reagera på saker som ofta stod utom kontroll och svårt att förutspå när det handlar om att spekulera i valutor för den enskilde investeraren.
Nästa fas i Keynes "resa" var att utnyttja sina kunskaper i makroekonomi. Genom sina kunskaper i hur kriser kommer till och kan motverkas, kunskaper i olika länders ekonomier, förutsättningar et.c. skulle det kunna vara möjligt att utnyttja detta till att göra kloka investeringar. Trodde han. Även detta gav inget vidare resultat. Det visade sig att dessa förhållande ganska lite hängde ihop med hur bra investeringar olika bolag var eller rättare sagt blev.
Keynes kom fram till att kunskaper i nationalekonomi och hur makroekonomin fungerar, insikt i komplicerade ekonomiska frågor m.m. har väldigt lite med att göra hur man lyckas som investerare av egna eller någon annans medel.
De goda resultaten Keynes trots allt fick kommer från hans sista 10 år av sitt liv. I mitten av 30-talet började han nämligen lägga om sin investeringsstrategi och det var då han för Kings College´s räkning lyckades femdubbla värdet på "The Chest". Under samma period haltade det brittiska indexet och sjönk t.o.m. något.
Vad gjorde han för att nå sådana resultat? Keynes började titta på de enskilda bolagen.
Han investerade i bolag vars balansräkningar var sunda och imponerade på honom och vars verksamhet han bedömde ha goda förutsättningar att kunna fortsätta leverera vinster. När han hittade sådana bolag investerade han en ansenlig stor del av portföljen i dem. Därtill var han förtjust i bolag som var "impopulära" p.g.a. kortsiktiga problem. De har ju en benägenhet att vara "billigare" då vilket naturligtvis ger bra hävstångseffekt på sikt.
Svårare än så var det inte för snart 100 år sedan. Svårare än så ska man nog inte göra det nu heller.
Det tog Keynes nästan en livstid att komma fram till denna slutsats. Warren Buffett började enligt en liknande investeringsmodell tidigare i sitt liv (influerad av Graham, Keynes m.fl.). Hur gör du?
Men Keynes ägnade sig inte bara åt nationalekonomi utan också åt investeringar och fondförvaltning. Han fick bl.a. förtroendet att förvalta Kings College i Cambridge portfölj. Den s.k. "The Chest". Han lyckades nå en avkastning (exklusive utdelningar) på 12% i genomsnitt. Detta låter inte mycket men detta var under en tid (1924-1946) med kriser och stagnation och där det brittiska index föll med i genomsnitt 1%/år. Utdelningar återinvesterades ej då det kapitalet användes av skolan till undervisningen.
Det intressanta med Keynes (förutom att han är en av de mest erkända nationalekonomerna) är hans "resa" som investerare och fondförvaltare.
Med sina omfattande kunskaper kring nationalekonomi i bagaget började han sin egen investerarbana genom att handla med valutor. Han satt minst sagt med en hel del kunskaper kring nationers belägenhet och följderna därav. Detta hjälpte dock inte. Han lyckades inte särskilt väl med sina valutaspekulationer, trots sina kunskaper. Valutor är i längden ett noll-summespel och även om man i teorin är duktig på nationalekonomi och valutaeffekter så visade det sig inte vara så lätt i praktiken. Världen, ekonomier och valutor verkade reagera på saker som ofta stod utom kontroll och svårt att förutspå när det handlar om att spekulera i valutor för den enskilde investeraren.
Nästa fas i Keynes "resa" var att utnyttja sina kunskaper i makroekonomi. Genom sina kunskaper i hur kriser kommer till och kan motverkas, kunskaper i olika länders ekonomier, förutsättningar et.c. skulle det kunna vara möjligt att utnyttja detta till att göra kloka investeringar. Trodde han. Även detta gav inget vidare resultat. Det visade sig att dessa förhållande ganska lite hängde ihop med hur bra investeringar olika bolag var eller rättare sagt blev.
Keynes kom fram till att kunskaper i nationalekonomi och hur makroekonomin fungerar, insikt i komplicerade ekonomiska frågor m.m. har väldigt lite med att göra hur man lyckas som investerare av egna eller någon annans medel.
De goda resultaten Keynes trots allt fick kommer från hans sista 10 år av sitt liv. I mitten av 30-talet började han nämligen lägga om sin investeringsstrategi och det var då han för Kings College´s räkning lyckades femdubbla värdet på "The Chest". Under samma period haltade det brittiska indexet och sjönk t.o.m. något.
Vad gjorde han för att nå sådana resultat? Keynes började titta på de enskilda bolagen.
Han investerade i bolag vars balansräkningar var sunda och imponerade på honom och vars verksamhet han bedömde ha goda förutsättningar att kunna fortsätta leverera vinster. När han hittade sådana bolag investerade han en ansenlig stor del av portföljen i dem. Därtill var han förtjust i bolag som var "impopulära" p.g.a. kortsiktiga problem. De har ju en benägenhet att vara "billigare" då vilket naturligtvis ger bra hävstångseffekt på sikt.
Svårare än så var det inte för snart 100 år sedan. Svårare än så ska man nog inte göra det nu heller.
Det tog Keynes nästan en livstid att komma fram till denna slutsats. Warren Buffett började enligt en liknande investeringsmodell tidigare i sitt liv (influerad av Graham, Keynes m.fl.). Hur gör du?
tisdag 26 april 2011
Orc Software Q1
Orc Software har rapporterat Q1.
Neonet går med fortsatt förlust ca -4 milj kr för kvartalet.
Orc Financials, kärnverksamheten, redovisar en vinst på 43 milj kr. Vinst gör även CameronTec på ca 6 milj kr. Bolaget är på så sätt i stort sett i samma läge, efter skatt och andra poster, som för ett år sedan.
Även utdelningen blir i stort sett densamma i kronor totalt sett. Skillnaden från 10 kr till 7 för aktieägares del beror på utspädningen av aktier i och med samgåendet med Neonet. Efter utdelningen bör Orc Software ha kvar ca 40-50 milj kronor kvar i kassan. Än så länge har samgåendet inte gett aktieägarna något av värde. För att det ska ske behöver man vända Neonet till en vinstgivande verksamhet samt få de s.k. synergi-effekterna.
2006 förvärvade Orc CameronSystems. Även konkurrenter till Orc har gjort förvärv så det får nog sägas ligga lite i tiden för branchen att växa genom förvärv. Frågan är vem som kommer lyckas bäst.
Ett orosmoln är kassaflödet. Visserligen rapporteras vinst för kvartalet, men kassaflödet visar något helt annat. Man har fått in 8 miljoner kronor från den löpande verksamheten. Horribelt lite. Samtidigt har man bränt över 30 miljoner kronor i investeringsverksamheten. Förra årets Q1 fick man in 36 miljoner från den löpande verksamheten men behövde enbart lägga 7 miljoner på investeringar.
Nu har Orc Software även historiskt ett väldigt varierande kassaflöde. Vilket gör Orc softwares intjäningsförmåga mer svårbedömd än t.ex. Axfoods som har ett jämnt kassaflöde.
Orc Software äger egentligen inga tillgångar. Balansräkningen är full av goodwill. Det Orc Software har är s.k. "humankapital". Personalkostnaderna är den största utgiftsposten. Man har ej heller någon egentlig skuld och man behöver heller inte massa kapital till tunga investeringar. Vilket gör att det man tjänar delar man i regel ut till sina ägare.
Man kan också använda det man tjänat till förvärv. Vilket bl.a. skedde 2006. Affären då beräknades kosta 245 milj och tog sin tribut på kassan. Neonet löste man med utspädning. Neonet-affären beräknas kosta ca 1300 milj. Det är mycket pengar.
Ur ett kassaflödesperspektiv kommer även Q2 vara negativt för Orc Software då kassan "töms" för utdelningen. Frågan då är dock hur mycket man får in från den löpande verksamheten. Får man in de bokförda intäkterna då tro?
Har för mig också att insider ökade ganska nyligen. Kursen innan Påsk var ca 94 kr.
Tidigare i år trodde jag kursen kunde sjunka till ca 95 kr efter avskild utdelning och då förmodad fortsatt knackig utveckling redovisas. Därefter att, då nya pengar strömmar in, kursen börjar repa sig. Jag kan dock ha gjort en missbedömning. Fara värt om vi inte får se en kurs på under 80 kr till sommaren. Vad "marknaden" värderar Orc til beror antagligen på den redovisade vinsten Q2 och Q3, men hur jag kommer agera beror på kassaflödet från den löpande verksamheten. Jag vill inte se bokförda intäkter. Jag vill se pengarna. Show me the money!
Neonet går med fortsatt förlust ca -4 milj kr för kvartalet.
Orc Financials, kärnverksamheten, redovisar en vinst på 43 milj kr. Vinst gör även CameronTec på ca 6 milj kr. Bolaget är på så sätt i stort sett i samma läge, efter skatt och andra poster, som för ett år sedan.
Även utdelningen blir i stort sett densamma i kronor totalt sett. Skillnaden från 10 kr till 7 för aktieägares del beror på utspädningen av aktier i och med samgåendet med Neonet. Efter utdelningen bör Orc Software ha kvar ca 40-50 milj kronor kvar i kassan. Än så länge har samgåendet inte gett aktieägarna något av värde. För att det ska ske behöver man vända Neonet till en vinstgivande verksamhet samt få de s.k. synergi-effekterna.
2006 förvärvade Orc CameronSystems. Även konkurrenter till Orc har gjort förvärv så det får nog sägas ligga lite i tiden för branchen att växa genom förvärv. Frågan är vem som kommer lyckas bäst.
Ett orosmoln är kassaflödet. Visserligen rapporteras vinst för kvartalet, men kassaflödet visar något helt annat. Man har fått in 8 miljoner kronor från den löpande verksamheten. Horribelt lite. Samtidigt har man bränt över 30 miljoner kronor i investeringsverksamheten. Förra årets Q1 fick man in 36 miljoner från den löpande verksamheten men behövde enbart lägga 7 miljoner på investeringar.
Nu har Orc Software även historiskt ett väldigt varierande kassaflöde. Vilket gör Orc softwares intjäningsförmåga mer svårbedömd än t.ex. Axfoods som har ett jämnt kassaflöde.
Orc Software äger egentligen inga tillgångar. Balansräkningen är full av goodwill. Det Orc Software har är s.k. "humankapital". Personalkostnaderna är den största utgiftsposten. Man har ej heller någon egentlig skuld och man behöver heller inte massa kapital till tunga investeringar. Vilket gör att det man tjänar delar man i regel ut till sina ägare.
Man kan också använda det man tjänat till förvärv. Vilket bl.a. skedde 2006. Affären då beräknades kosta 245 milj och tog sin tribut på kassan. Neonet löste man med utspädning. Neonet-affären beräknas kosta ca 1300 milj. Det är mycket pengar.
Ur ett kassaflödesperspektiv kommer även Q2 vara negativt för Orc Software då kassan "töms" för utdelningen. Frågan då är dock hur mycket man får in från den löpande verksamheten. Får man in de bokförda intäkterna då tro?
Har för mig också att insider ökade ganska nyligen. Kursen innan Påsk var ca 94 kr.
Tidigare i år trodde jag kursen kunde sjunka till ca 95 kr efter avskild utdelning och då förmodad fortsatt knackig utveckling redovisas. Därefter att, då nya pengar strömmar in, kursen börjar repa sig. Jag kan dock ha gjort en missbedömning. Fara värt om vi inte får se en kurs på under 80 kr till sommaren. Vad "marknaden" värderar Orc til beror antagligen på den redovisade vinsten Q2 och Q3, men hur jag kommer agera beror på kassaflödet från den löpande verksamheten. Jag vill inte se bokförda intäkter. Jag vill se pengarna. Show me the money!
måndag 25 april 2011
Tele2 och utdelningen på 27 kr
Tele2 kommer göra en rekordutdelning på 27 kr/aktie. En bra bit över vad de tjänat in eller har i kassa. Liksom Telia tidigare gjort extra utdelningar så gör nu Tele2 detsamma. Bloggaren defensiven har också gått igenom telias ökade skuldsättning i inlägget:
Vad beror telias försvagade finanser på
Liksom Telia belånat sig så gör nu Tele2 detsamma för att kunna ge lånade pengar vidare till sina ägare.
En av Tele2s styrkor, enligt mig, var att de kraftigt har betalat av på sina skulder och därmed har en (fram till det kommande utdelningstillfället) stark balansräkning. Det som nu sker i och med utdelningen är att i stort sett samma summa som man amorterat duktigt under 2010 och 2009 måste lånas upp igen.
Varför belånar man sig för att ge pengarna till "någon annan"?
Det finns två anledningar till att göra på detta sätt så vitt jag kan se. Antingen BEHÖVER huvudägaren få in pengar p.g.a pengabekymmer eller så VILL huvudägaren få in pengar för att man tror sig kunna använda dem på bättre sätt än att återinvestera dem i den i belånade verksamheten. Dessutom är det, får man förmoda, mindre riskfyllt att be någon annan ta lån för att få loss pengar än att göra det själv...
Tittar vi på Telias huvudägare, svenska staten, så kan man förmoda att staten gärna använt Telia som "bankomat". Att låta Telia belåna sig istället för att själv ta upp mer statsskuld får väl anses sunt. I alla fall från statens sida. Som bloggaren Defensiven nämner så belånade sig Telia tungt 2007 och 2008 för att kunna pytsa ut detta till ägarna. Smart tänkt. Belåna, ta pengarna och sälj sedan... Nu fick staten visserligen inte sälja sin andel i Telia utan man fick ju komma upp med en annan konstruktion för att få loss en del pengar även nu.
Tittar vi på Tele2 så är Kinnevik storägaren där. Första frågan man då ställer sig är om Kinnevik är i någon finansiell knipa eftersom de väljer att belåna Tele2 för att få loss pengar?
Kassan är visserligen inte stor, men inte ovanligt liten heller. Kinneviks egen utdelning höjdes till 4,50 kr/aktie men genom att ta emot någorlunda "normala" utdelningarna från sina innehav så bör man ha klarat av även det åtagandet. Skuldsättningen för Kinnevik är heller inte anmärkningsvärd så jag ser inga behov av att snabbt få ned den. Dock skulle "normal" utdelning inte skapat mycket handlingsutrymme för Kinnevik. Det hade gått runt, men man hade inte haft mycket att "handla" för.
Jag förmodar därför att Kinnevik tänker sig belåna Tele2 i syfte att använda dem till investeringar som man tror kan förränta sig bättre än investeringar i Tele2 självt. Detta kan ju slå väl ut; det får tiden utvisa.
Effekten av detta för Tele2 blir dock, att givet att verksamheten kommer fortsätta som förut och ca 6 kr i årlig utdelning så kommer det ta över 3 år av ytterligare kraftiga amorteringar för att bli av med denna skuld. Är detta verkligen det bästa för Tele2s övriga aktieägare? Jag vet inte. Jag ställer mig dock tveksam till det.
Jag är öppen för att vissa bolag används för att ge "kassaflöden" dvs att man inte förväntar sig att att de själva ska investera och växa starkt. Istället tänker man sig att den genererande vinsten kan tas till utdelningar som då kan användas till andra investeringar som ägaren har i åtanke.
Jag är dock tveksam till om man ska belåna sig kraftigt för att göra extra utdelningar. Påminner lite om som om man skulle höja hus-lånet för att kunna åka på solsemester... men i ovanstående fallet så går ju pengarna inte ens till en själv utan till någon annan. Vore det inte långsiktigt bättre att fortsätta med verksamheten och istället för att belåna sig för en stor extra utdelning nu, successivt kunna höja den över tid då inte lika mycket behöver gå åt till räntor och amorteringar? Eller är det jag som är fast i fel tänk?
Vad beror telias försvagade finanser på
Liksom Telia belånat sig så gör nu Tele2 detsamma för att kunna ge lånade pengar vidare till sina ägare.
En av Tele2s styrkor, enligt mig, var att de kraftigt har betalat av på sina skulder och därmed har en (fram till det kommande utdelningstillfället) stark balansräkning. Det som nu sker i och med utdelningen är att i stort sett samma summa som man amorterat duktigt under 2010 och 2009 måste lånas upp igen.
Varför belånar man sig för att ge pengarna till "någon annan"?
Det finns två anledningar till att göra på detta sätt så vitt jag kan se. Antingen BEHÖVER huvudägaren få in pengar p.g.a pengabekymmer eller så VILL huvudägaren få in pengar för att man tror sig kunna använda dem på bättre sätt än att återinvestera dem i den i belånade verksamheten. Dessutom är det, får man förmoda, mindre riskfyllt att be någon annan ta lån för att få loss pengar än att göra det själv...
Tittar vi på Telias huvudägare, svenska staten, så kan man förmoda att staten gärna använt Telia som "bankomat". Att låta Telia belåna sig istället för att själv ta upp mer statsskuld får väl anses sunt. I alla fall från statens sida. Som bloggaren Defensiven nämner så belånade sig Telia tungt 2007 och 2008 för att kunna pytsa ut detta till ägarna. Smart tänkt. Belåna, ta pengarna och sälj sedan... Nu fick staten visserligen inte sälja sin andel i Telia utan man fick ju komma upp med en annan konstruktion för att få loss en del pengar även nu.
Tittar vi på Tele2 så är Kinnevik storägaren där. Första frågan man då ställer sig är om Kinnevik är i någon finansiell knipa eftersom de väljer att belåna Tele2 för att få loss pengar?
Kassan är visserligen inte stor, men inte ovanligt liten heller. Kinneviks egen utdelning höjdes till 4,50 kr/aktie men genom att ta emot någorlunda "normala" utdelningarna från sina innehav så bör man ha klarat av även det åtagandet. Skuldsättningen för Kinnevik är heller inte anmärkningsvärd så jag ser inga behov av att snabbt få ned den. Dock skulle "normal" utdelning inte skapat mycket handlingsutrymme för Kinnevik. Det hade gått runt, men man hade inte haft mycket att "handla" för.
Jag förmodar därför att Kinnevik tänker sig belåna Tele2 i syfte att använda dem till investeringar som man tror kan förränta sig bättre än investeringar i Tele2 självt. Detta kan ju slå väl ut; det får tiden utvisa.
Effekten av detta för Tele2 blir dock, att givet att verksamheten kommer fortsätta som förut och ca 6 kr i årlig utdelning så kommer det ta över 3 år av ytterligare kraftiga amorteringar för att bli av med denna skuld. Är detta verkligen det bästa för Tele2s övriga aktieägare? Jag vet inte. Jag ställer mig dock tveksam till det.
Jag är öppen för att vissa bolag används för att ge "kassaflöden" dvs att man inte förväntar sig att att de själva ska investera och växa starkt. Istället tänker man sig att den genererande vinsten kan tas till utdelningar som då kan användas till andra investeringar som ägaren har i åtanke.
Jag är dock tveksam till om man ska belåna sig kraftigt för att göra extra utdelningar. Påminner lite om som om man skulle höja hus-lånet för att kunna åka på solsemester... men i ovanstående fallet så går ju pengarna inte ens till en själv utan till någon annan. Vore det inte långsiktigt bättre att fortsätta med verksamheten och istället för att belåna sig för en stor extra utdelning nu, successivt kunna höja den över tid då inte lika mycket behöver gå åt till räntor och amorteringar? Eller är det jag som är fast i fel tänk?
lördag 23 april 2011
Kinnevik Q1
Här om dagen släppte Kinnevik sin Q1 rapport.
Substansvärdet ökade under första kvartalet till 57.746 Mkr (208 kr/aktie) från 57.513 Mkr vid utgången av 2010 d.v.s. en obetydlig skillnad. Under de senaste 12 månaderna har substansvärdet ökat med 11%. Kursen med ca 13%.
Jag gör dock min egen bedömning av substansvärdet i Kinneviks-portfölj (Vilket iofs inte skiljer sig mycket från ovanstående). Den kan läsas här.
Korsnäs rörelseresultat ökade med 33% till 264 (199) Mkr och
rörelsemarginalen var 12,4% (9,2%).
Koncernens totala intäkter uppgick till 2.282 (2.283) Mkr.
Kinnevik ser fortsatt stabilt ut. Kurs just nu är ca 153 kr. Samtidigt har köp-rekommendationer kommit från bl.a. Swedbank och Carnegie. Detta är dock, enligt mig, en varningsindikator. Antagligen riskerar man att betala lite för mycket då. Bättre köplägen brukar komma då det inte köp-rekas. Påfyllning av innehavet bör därför inte göras i nuläget utan innehavet i Kinnevik får fortsätta "tuffa på".
En av de viktigaste innehavet för Kinnevik är Tele2. Tele2, liksom konkurrenten Telia, uppvisar allt bättre marginaler, år efter år. 2010 var EBITDA marginalen 26%. Även kundbasen växer. Dock växer omsättningen inte i lika stor utsträckning. Tele2 starkaste sida är dock den minskande skuldsättning.
Substansvärdet ökade under första kvartalet till 57.746 Mkr (208 kr/aktie) från 57.513 Mkr vid utgången av 2010 d.v.s. en obetydlig skillnad. Under de senaste 12 månaderna har substansvärdet ökat med 11%. Kursen med ca 13%.
Jag gör dock min egen bedömning av substansvärdet i Kinneviks-portfölj (Vilket iofs inte skiljer sig mycket från ovanstående). Den kan läsas här.
Korsnäs rörelseresultat ökade med 33% till 264 (199) Mkr och
rörelsemarginalen var 12,4% (9,2%).
Koncernens totala intäkter uppgick till 2.282 (2.283) Mkr.
Kinnevik ser fortsatt stabilt ut. Kurs just nu är ca 153 kr. Samtidigt har köp-rekommendationer kommit från bl.a. Swedbank och Carnegie. Detta är dock, enligt mig, en varningsindikator. Antagligen riskerar man att betala lite för mycket då. Bättre köplägen brukar komma då det inte köp-rekas. Påfyllning av innehavet bör därför inte göras i nuläget utan innehavet i Kinnevik får fortsätta "tuffa på".
En av de viktigaste innehavet för Kinnevik är Tele2. Tele2, liksom konkurrenten Telia, uppvisar allt bättre marginaler, år efter år. 2010 var EBITDA marginalen 26%. Även kundbasen växer. Dock växer omsättningen inte i lika stor utsträckning. Tele2 starkaste sida är dock den minskande skuldsättning.
onsdag 20 april 2011
Bävern
Grannen sköt en bäver nere vid ån här om dagen. Imponerande djur. De är större än man kan luras tro när man ibland kan få se dem på avstånd.
Bävrar ses allmänt som flitiga djur, byggandes på sina växande dammar och hyddor. Jag vet dock inte om jag håller med om att flitig är det främsta karaktärsdraget för bävern. Nej jag vill nog påstå att det är något annat.
Ibland kan man finna halvt om halvt avgnagda trädstammar. Bävern är nämligen smart. Det gäller att inte förbruka en massa energi i onödan. Vill bävern få ner ett större träd får han i regel det, men med sin egen speciella metod. Han lägger inte tid och energi på att gnaga sig igenom helt och hållet utan bara så pass mycket så att trädet fälls av sig självt då nästa stormiga dag inträffar.
På så sätt kan han, genom att lägga lika mycket tid och energi som det skulle ta att få ned ett träd, få ned två träd. Det är bara det att han måste vänta lite längre tills de båda slutgiltligen faller.
Vips, så får han dubbelt så mycket "betalt" för samma arbetsinsats som han egentligen skulle ha fått. Jag vill därför påstå att bäverns främsta karaktärsdrag är att vara tålmodig.
Vad har nu detta med investeringar att göra? Ja säg det, finns det någon liknelse?
Bävrar ses allmänt som flitiga djur, byggandes på sina växande dammar och hyddor. Jag vet dock inte om jag håller med om att flitig är det främsta karaktärsdraget för bävern. Nej jag vill nog påstå att det är något annat.
Ibland kan man finna halvt om halvt avgnagda trädstammar. Bävern är nämligen smart. Det gäller att inte förbruka en massa energi i onödan. Vill bävern få ner ett större träd får han i regel det, men med sin egen speciella metod. Han lägger inte tid och energi på att gnaga sig igenom helt och hållet utan bara så pass mycket så att trädet fälls av sig självt då nästa stormiga dag inträffar.
På så sätt kan han, genom att lägga lika mycket tid och energi som det skulle ta att få ned ett träd, få ned två träd. Det är bara det att han måste vänta lite längre tills de båda slutgiltligen faller.
Vips, så får han dubbelt så mycket "betalt" för samma arbetsinsats som han egentligen skulle ha fått. Jag vill därför påstå att bäverns främsta karaktärsdrag är att vara tålmodig.
Vad har nu detta med investeringar att göra? Ja säg det, finns det någon liknelse?
Ökat i Axfood
Axfood släppte idag sin Q1 rapport vilket föranledde att "analytikerna" var besvikna.
Axfood redovisar ett resultat före skatt på 233 miljoner kronor (235) för det första kvartalet 2011. "Analytikerna" hade förväntat sig ett resultat på i genomsnitt 253 miljoner kronor. Resultatet blev därmed cirka 8 procent sämre än väntat vilket fick kursen att sjunka så här på morgonen.
När kursen, som redan låg på för mig ganska aptitliga nivåer, stack nedåt ett par procent som reaktion på rapporten lade jag in en köporder. Det blev därmed köp på kursen 215 kr. Kursen var ett tag nere på 213. Kanske får vi se den därnere igen, men att pricka bottnar är omöjligt.
Axfoods försäljning uppgick till 8.257 miljoner kronor under kvartalet (8.210).
Rörelseresultatet landade på 241 miljoner kronor i kvartalet (245). Här var 263 miljoner kronor väntat bland analytiker. Rörelsemarginalen uppgick till 2,9 procent (3,0). Förväntat var 3,1 procent.
Axfood redovisar ett resultat före skatt på 233 miljoner kronor (235) för det första kvartalet 2011. "Analytikerna" hade förväntat sig ett resultat på i genomsnitt 253 miljoner kronor. Resultatet blev därmed cirka 8 procent sämre än väntat vilket fick kursen att sjunka så här på morgonen.
När kursen, som redan låg på för mig ganska aptitliga nivåer, stack nedåt ett par procent som reaktion på rapporten lade jag in en köporder. Det blev därmed köp på kursen 215 kr. Kursen var ett tag nere på 213. Kanske får vi se den därnere igen, men att pricka bottnar är omöjligt.
Axfoods försäljning uppgick till 8.257 miljoner kronor under kvartalet (8.210).
Rörelseresultatet landade på 241 miljoner kronor i kvartalet (245). Här var 263 miljoner kronor väntat bland analytiker. Rörelsemarginalen uppgick till 2,9 procent (3,0). Förväntat var 3,1 procent.
måndag 18 april 2011
Northland Tapuli 14 April
Se inslag från PajalaTV på: Northland TV
Arbetet verkar fortskrida enligt plan.
Jag har inte ökat något mer än i Northland utan enbart suttit vid sidan och försökt bevaka utvecklingen samt läst på om andra järnmalms-juniorer.
Det finns en formidabel arme av dylika. De prospekterar, planerar och i en del fall har de också påbörjat byggandet. De finns från nordligaste Kanada, djupaste Kamerun till sydligaste Australien. De höga priserna på järn har drivit upp intresset för dem samt underlättat för dem att få finansiering till bl.a. prospektering.
Det stora flertalet av dem lämnar jag snabbt därhän. De prospekterar i svårtillgängliga områden alternativt har för många år kvar tills brytning kan börja och är därför allt för osäkra från finansieringssynvinkel (eventuellt sjunkande järnpris försvårar finansiering då det drastiskt ändrar kalkylerna för banker/aktiemarknaden).
En del är dock ganska intressanta. De är på gång att relativt snart påbörja brytning samt har en stark aktör i ryggen (inte sällan kinesisk). De återfinns mestadels i antingen Kanada eller Australien. I likhet med Northland så är de verksamma i områden som redan är kända för sin gruvbrytning, men nu i och med det högre järnpriset har det blivit lönsamt att bryta malm av lägre kvalitet (ca 30%). I likhet med Northland så ligger också kostnaden på ca 50 usd/ton.
Jag fortsätter min bevakning.
Arbetet verkar fortskrida enligt plan.
Jag har inte ökat något mer än i Northland utan enbart suttit vid sidan och försökt bevaka utvecklingen samt läst på om andra järnmalms-juniorer.
Det finns en formidabel arme av dylika. De prospekterar, planerar och i en del fall har de också påbörjat byggandet. De finns från nordligaste Kanada, djupaste Kamerun till sydligaste Australien. De höga priserna på järn har drivit upp intresset för dem samt underlättat för dem att få finansiering till bl.a. prospektering.
Det stora flertalet av dem lämnar jag snabbt därhän. De prospekterar i svårtillgängliga områden alternativt har för många år kvar tills brytning kan börja och är därför allt för osäkra från finansieringssynvinkel (eventuellt sjunkande järnpris försvårar finansiering då det drastiskt ändrar kalkylerna för banker/aktiemarknaden).
En del är dock ganska intressanta. De är på gång att relativt snart påbörja brytning samt har en stark aktör i ryggen (inte sällan kinesisk). De återfinns mestadels i antingen Kanada eller Australien. I likhet med Northland så är de verksamma i områden som redan är kända för sin gruvbrytning, men nu i och med det högre järnpriset har det blivit lönsamt att bryta malm av lägre kvalitet (ca 30%). I likhet med Northland så ligger också kostnaden på ca 50 usd/ton.
Jag fortsätter min bevakning.
Försvarsindustrin - en abnormitet
Jag har, om man är intresserad, skrivit lite kortfakta om de sex största försvarsindustri-bolagen i världen här:
Lookheed Martin
BAE Systems
Boeing
Northrop Grumman
General Dynamics
Raytheon
Jag har även tittat på fler, så som EADS, Finmeccanica, SAAB m.fl. för att få ett bredare utom-amerikanskt perspektiv.
Om man åsidosätter moraliska aspekter så kan man undra över andra aspekter så som att industrin verkar inom ett område som kräver konstant utveckling av spjutspetsteknik, politiska och konjunkturskänslighets-aspekter då det är stater som är de tilltänkta kunderna och det ska ofta betalas med skattemedel.
Logiskt sett så borde försvarsindustrin vara ganska osäker. Man är beroende av ett fåtal kunder. Dras med stora utvecklingskostnader och när som helst så kan spelreglerna ändras p.g.a. politiska beslut. Neddragningar i försvarsanslag, export-restriktioner m.m. Tänk om mobiltelefontillverkare skulle vara utsatta för samma risker. Skulle du våga investera?
Tittar man närmare på bolagen så uppenbarar sig dock en helt annan bild. En bild som gör att jag vågar påstå att försvarsindustrin är något av en abnormitet.
Trots all tilltänkt osäkerhet så gör bolagen återkommande och stadigt stora vinster, har en bra till mycket god direktavkastning samt har hög omsättnings- och utdelningstillväxt. År, efter år efter år. Hur är detta möjligt?
Låt oss titta på några faktorer.
Vi börjar med teknikutveckling. I normalfall så får en teknikintensiv industri satsa mycket på utveckling. Detsamma gäller försvarsindustrin, men här kommer en stor skillnad. Där t.ex. en mobiltelefontillverkare får lägga mycket pengar på produktutveckling för att sedan släppa och hoppas att marknaden köper produkten i så stor mängd så man får igen pengarna samt går med vinst, så utvecklar man kortfattat inom försvarsindustrin en prototyp. Därefter får man in beställningar, startar produktion och tar så pass mycket betalt som behövs. Detta sänker risken betydligt samt ser till att man kan behålla de marginaler som krävs.
En annan sida av det hela är att försvarsindustrin ej är så konkurrensutsatt som man kan lockas att tro. Flertalet "projekt" har flera inblandade aktörer i olika delar vilket gör att oavsett vad som väljs så finns det pengar att tjäna för flera inblandade.
Vad det gäller politiska beslut så verkar det i alla fall inte få verkan i lägre omsättning eller vinster för bolagen. Tvärtom. Bolagen redovisar allt större vinster och allt större omsättning och den trenden är stabil sedan så långt tillbaka som jag bemödat mig titta (90-talet). Här verkar det tvärtom som att man får draghjälp av politiker. Inte allt för sällan så pratar sig höga politiker sig varma för "produkter" från just sitt land. Eller skapar marknadsföringsmöjligheter (Irak, Libyen?).
Hur är det med känsligheten för skiftande konjunkturer då? Många av produkterna är ju förhållandevis dyra samt ska ju bekostas av skattemedel vilket kan tryta från tid till tid. Som ovan nämnts så verkar det i alla fall inte få genomslag i bolagens vinster och omsättning. Tydligen är vapen någonting som man köper i dåliga som bra tider.
Det här är en lukrativ branch. Du kan få en god och ökad direktavkastning samt dubbla värdet på investerat kapital vart femte år.
I mina ögon så är BAE Systems bland de mest köpvärda i nuläget (BAE systems är förresten största ägaren i SAAB Group). 5% direktavkastning samt med en uppvisad utdelningstillväxt på uppemot 10-20% årligen över en längre tid.
Men är det moraliskt försvarbart att äga aktier i försvarsindustribolag?
Lookheed Martin
BAE Systems
Boeing
Northrop Grumman
General Dynamics
Raytheon
Jag har även tittat på fler, så som EADS, Finmeccanica, SAAB m.fl. för att få ett bredare utom-amerikanskt perspektiv.
Om man åsidosätter moraliska aspekter så kan man undra över andra aspekter så som att industrin verkar inom ett område som kräver konstant utveckling av spjutspetsteknik, politiska och konjunkturskänslighets-aspekter då det är stater som är de tilltänkta kunderna och det ska ofta betalas med skattemedel.
Logiskt sett så borde försvarsindustrin vara ganska osäker. Man är beroende av ett fåtal kunder. Dras med stora utvecklingskostnader och när som helst så kan spelreglerna ändras p.g.a. politiska beslut. Neddragningar i försvarsanslag, export-restriktioner m.m. Tänk om mobiltelefontillverkare skulle vara utsatta för samma risker. Skulle du våga investera?
Tittar man närmare på bolagen så uppenbarar sig dock en helt annan bild. En bild som gör att jag vågar påstå att försvarsindustrin är något av en abnormitet.
Trots all tilltänkt osäkerhet så gör bolagen återkommande och stadigt stora vinster, har en bra till mycket god direktavkastning samt har hög omsättnings- och utdelningstillväxt. År, efter år efter år. Hur är detta möjligt?
Låt oss titta på några faktorer.
Vi börjar med teknikutveckling. I normalfall så får en teknikintensiv industri satsa mycket på utveckling. Detsamma gäller försvarsindustrin, men här kommer en stor skillnad. Där t.ex. en mobiltelefontillverkare får lägga mycket pengar på produktutveckling för att sedan släppa och hoppas att marknaden köper produkten i så stor mängd så man får igen pengarna samt går med vinst, så utvecklar man kortfattat inom försvarsindustrin en prototyp. Därefter får man in beställningar, startar produktion och tar så pass mycket betalt som behövs. Detta sänker risken betydligt samt ser till att man kan behålla de marginaler som krävs.
En annan sida av det hela är att försvarsindustrin ej är så konkurrensutsatt som man kan lockas att tro. Flertalet "projekt" har flera inblandade aktörer i olika delar vilket gör att oavsett vad som väljs så finns det pengar att tjäna för flera inblandade.
Vad det gäller politiska beslut så verkar det i alla fall inte få verkan i lägre omsättning eller vinster för bolagen. Tvärtom. Bolagen redovisar allt större vinster och allt större omsättning och den trenden är stabil sedan så långt tillbaka som jag bemödat mig titta (90-talet). Här verkar det tvärtom som att man får draghjälp av politiker. Inte allt för sällan så pratar sig höga politiker sig varma för "produkter" från just sitt land. Eller skapar marknadsföringsmöjligheter (Irak, Libyen?).
Hur är det med känsligheten för skiftande konjunkturer då? Många av produkterna är ju förhållandevis dyra samt ska ju bekostas av skattemedel vilket kan tryta från tid till tid. Som ovan nämnts så verkar det i alla fall inte få genomslag i bolagens vinster och omsättning. Tydligen är vapen någonting som man köper i dåliga som bra tider.
Det här är en lukrativ branch. Du kan få en god och ökad direktavkastning samt dubbla värdet på investerat kapital vart femte år.
I mina ögon så är BAE Systems bland de mest köpvärda i nuläget (BAE systems är förresten största ägaren i SAAB Group). 5% direktavkastning samt med en uppvisad utdelningstillväxt på uppemot 10-20% årligen över en längre tid.
Men är det moraliskt försvarbart att äga aktier i försvarsindustribolag?
lördag 16 april 2011
Analys av Skanska
En analys utifrån mina ratingkriterier på Skanska.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja.
Tydlig ägare >20%: Industrivärden kontrollerar 28% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteläget och börssvängningar? Nej. Byggverksamhet och fastigheter är relativt beroende av bl.a. ränteläget.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja. Här pratar vi om att t.ex. ligga bra till i anbudsförfaranden istället.
Konjunktur-okänslig: Skanska har gått med varierande vinst under de senaste 10 åren. Därtill har de haft ett förlustår. (12 kr i vinst/aktie till 2 kr i förlust/aktie). Dock har Skanska hela tiden klarat av att ge utdelningar och enligt kriterierna kan något enstaka förlustår vara ok om utdelningarna ändå är säkra. Skanskas verksamhet som sådan är ändå beroende av konjunkturer och relaterade faktorer så min samlade bedömning är att bolaget direkt eller indirekt riskerar att påverkas av konjunktursvängningar. Tittar man på kassaflöden över tid så syns stora skillnader från år till år vad det gäller s.k. investeringskostnader/intäkter. Ibland står de för en stor del av inkommande kassaflöde (netto) andra år går det åt en stor del (netto).
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, Skanska har 5 miljarder kr i räntebärande skulder att jämföra med 21 miljarder i eget kapital.
Bättre än index? Skanska levererar i regel en direktavkastning på ca 4% via ordinarie utdelningar samt har haft för vana att utöver det ge extra utdelningar till sina aktieägare när det finns förutsättningar för det. Kursutvecklingen har de senaste 10 åren korrelerat med OMXS 30 ganska exakt. Med utdelningar över medel för index så klarar Skanska därmed kravet.
Förtroende för ledningen: Ja. Har inget att anmärka.
Skanska får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så platsar Skanska i en långsiktig portfölj, men man bör vara medveten om dess svagheter.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja.
Tydlig ägare >20%: Industrivärden kontrollerar 28% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser, ränteläget och börssvängningar? Nej. Byggverksamhet och fastigheter är relativt beroende av bl.a. ränteläget.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja. Här pratar vi om att t.ex. ligga bra till i anbudsförfaranden istället.
Konjunktur-okänslig: Skanska har gått med varierande vinst under de senaste 10 åren. Därtill har de haft ett förlustår. (12 kr i vinst/aktie till 2 kr i förlust/aktie). Dock har Skanska hela tiden klarat av att ge utdelningar och enligt kriterierna kan något enstaka förlustår vara ok om utdelningarna ändå är säkra. Skanskas verksamhet som sådan är ändå beroende av konjunkturer och relaterade faktorer så min samlade bedömning är att bolaget direkt eller indirekt riskerar att påverkas av konjunktursvängningar. Tittar man på kassaflöden över tid så syns stora skillnader från år till år vad det gäller s.k. investeringskostnader/intäkter. Ibland står de för en stor del av inkommande kassaflöde (netto) andra år går det åt en stor del (netto).
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, Skanska har 5 miljarder kr i räntebärande skulder att jämföra med 21 miljarder i eget kapital.
Bättre än index? Skanska levererar i regel en direktavkastning på ca 4% via ordinarie utdelningar samt har haft för vana att utöver det ge extra utdelningar till sina aktieägare när det finns förutsättningar för det. Kursutvecklingen har de senaste 10 åren korrelerat med OMXS 30 ganska exakt. Med utdelningar över medel för index så klarar Skanska därmed kravet.
Förtroende för ledningen: Ja. Har inget att anmärka.
Skanska får godkänt på 7 kriterier av 9. Detta leder då till rating: A.
Slutsats
Med ratingen A så platsar Skanska i en långsiktig portfölj, men man bör vara medveten om dess svagheter.
måndag 11 april 2011
Ibland ska man ha tur
Som ett av mina spekulationsmässiga tilltag köpte jag för drygt ett år sedan en post i BioPhausia. Bolaget hade inga sunda finanser eller lockande framtidsprospekt direkt men var väldigt impopulärt. Ett s.k. turn-around case. VD byte var på gång (runt Augusti om jag minns rätt).
I bolaget har man sedan VD bytet gjort en del strukturella förändringar bl.a. med stora nedskrivningar som följd. Kursen har dock sakta makat sig uppåt för att inte allt för länge sedan passera kronan.
Idag kom dock en än positivare överraskning. Medivir lägger bud på bolaget motsvarande 1,65 kr aktien. Vilket resulterade i att kursen sköt upp ca 36% idag.
Jag är inte den som är den utan jag tackade och tog emot och sålde (inte riktigt på dagshögsta, men man kan inte få allt).
Anledningen till min snabba försäljning är dels att jag har ett långsiktigt mål att minska min exponering mot "spekulation" samt att jag egentligen inte har tid och intresse just nu att sätta mig in i Medivir och dess verksamhet, så en snabb exit verkar det bästa.
Som sagt, ibland ska man ha tur.
I bolaget har man sedan VD bytet gjort en del strukturella förändringar bl.a. med stora nedskrivningar som följd. Kursen har dock sakta makat sig uppåt för att inte allt för länge sedan passera kronan.
Idag kom dock en än positivare överraskning. Medivir lägger bud på bolaget motsvarande 1,65 kr aktien. Vilket resulterade i att kursen sköt upp ca 36% idag.
Jag är inte den som är den utan jag tackade och tog emot och sålde (inte riktigt på dagshögsta, men man kan inte få allt).
Anledningen till min snabba försäljning är dels att jag har ett långsiktigt mål att minska min exponering mot "spekulation" samt att jag egentligen inte har tid och intresse just nu att sätta mig in i Medivir och dess verksamhet, så en snabb exit verkar det bästa.
Som sagt, ibland ska man ha tur.
lördag 9 april 2011
Lönar det sig att avkasta 20% mer än marknaden?
Man hör ofta att det är viktigt vad man betalar för en aktie. Om man betalar 200 kr eller 220 kr för H&M gör naturligtvis skillnad på avkastningen på sikt. Det första motsvarar en direktavkastning på 4,75% och det andra 4,3%. Med återinvesterande framtida utdelningar så blir skillnaden allt större vad åren lider. Har man stora summor att handla för så blir det en hel del extra klirr i kassan. Detta är logiskt och matematiskt korrekt, men gör det verkligen så stor skillnad för den genomsnittlige småspararen som över tid försöker bygga upp en portfölj?
Om man ska välja på att försöka köpa aktier så att man istället för en förväntad totalavkastningen på 10% får 12% (dvs 20% mer i avkastning) per år eller lägga undan 20% mer i månaden för aktieköp. Vilket ger mest i slutändan? Vad händer om man kan lägger undan 60.000 kr per år och får hela 12% årlig avkastning, att jämföra med att lägga 72.000 kr per år och acceptera 10%?
Svaret är naturligtvis att den procentuella avkastningen inte kan bli lika stor i det senare fallet som i det första, men är det avkastningen man är intresserad av som småsparare? Är det inte att bygga upp en så stor förmögenhet/portfölj som möjligt?
Lönar det sig att försöka få 20% högre avkastning än marknaden eller är det mer lönt att försöka spara 20% mer? Vad är lättast? Vad tar mest tid?
Svaret är att dina kompisar antagligen blir imponerande av att du lyckats avkasta 20% mer än marknaden 7 år i rad, men du och din familj är mer betjänta av att ha en portfölj värd 751.000 kr än 678.000 kr efter 7 års sparande och investerande.
Vad måste du göra för att få 751.000 kr? Du måste spara 6.000 kr i månaden istället för 5.000 kr d.v.s kanske tänka om vilken bilförsäkring du har samt dra ned på några restaurangbesök och istället ta en gemytlig och uppfriskande skogspromenad med din fru. Tiden du lägger ned för att nå detta resultat är försumbar.
Vad måste du göra för att få 678.000 kr? Det räcker om du sparar 5.000 kr i månaden, men du måste avkasta 20% mer än marknaden i övrigt 7 år i rad! Det finns några kända profiler som arbetar med investeringar på heltid som visat sig lyckas med detta. Tidsåtgången för att lyckas är antagligen; en hel del.
Summa summarum, du märker antagligen inte av stor skillnad i livskvalitet genom att spara de 20% extra. Tvärtom får du antagligen mer tid över till att spendera med familjen.
Ska du däremot försöka överavkasta så är detta ett riskfyllt vågspel som antagligen kommer kräva en hel del tid av dig som investerare. Du får kanske andras respekt om du lyckas, men pengasumman i slutänden samt den tid då har haft till förfogande till och med din familj är ändock större om du valt det andra alternativet med lägre avkastningskrav.
Så vad vill jag säga med det här inlägget? Att jag är en snål sate som firar bröllopsdagen under en tall istället för på stadens fina restaurang? Nej vi unnade oss faktiskt ganska nyligen en mycket trevlig weekend på Hotell Gyllene Uttern så här på vårkanten, så visst ska man unna sig lite vardagslyx. Men det kan vara bra att sätta saker i perspektiv ibland. Lägg gärna ned tid på att finna de bästa aktierna, invänta gärna de bästa tillfällena men överarbeta och komplicera inte det hela allt för mycket. Det är nämligen inte alltid att få den procentuellt bästa avkastningen är det som betyder mest i slutändan i alla fall.
Om man ska välja på att försöka köpa aktier så att man istället för en förväntad totalavkastningen på 10% får 12% (dvs 20% mer i avkastning) per år eller lägga undan 20% mer i månaden för aktieköp. Vilket ger mest i slutändan? Vad händer om man kan lägger undan 60.000 kr per år och får hela 12% årlig avkastning, att jämföra med att lägga 72.000 kr per år och acceptera 10%?
Svaret är naturligtvis att den procentuella avkastningen inte kan bli lika stor i det senare fallet som i det första, men är det avkastningen man är intresserad av som småsparare? Är det inte att bygga upp en så stor förmögenhet/portfölj som möjligt?
Lönar det sig att försöka få 20% högre avkastning än marknaden eller är det mer lönt att försöka spara 20% mer? Vad är lättast? Vad tar mest tid?
Svaret är att dina kompisar antagligen blir imponerande av att du lyckats avkasta 20% mer än marknaden 7 år i rad, men du och din familj är mer betjänta av att ha en portfölj värd 751.000 kr än 678.000 kr efter 7 års sparande och investerande.
Vad måste du göra för att få 751.000 kr? Du måste spara 6.000 kr i månaden istället för 5.000 kr d.v.s kanske tänka om vilken bilförsäkring du har samt dra ned på några restaurangbesök och istället ta en gemytlig och uppfriskande skogspromenad med din fru. Tiden du lägger ned för att nå detta resultat är försumbar.
Vad måste du göra för att få 678.000 kr? Det räcker om du sparar 5.000 kr i månaden, men du måste avkasta 20% mer än marknaden i övrigt 7 år i rad! Det finns några kända profiler som arbetar med investeringar på heltid som visat sig lyckas med detta. Tidsåtgången för att lyckas är antagligen; en hel del.
Summa summarum, du märker antagligen inte av stor skillnad i livskvalitet genom att spara de 20% extra. Tvärtom får du antagligen mer tid över till att spendera med familjen.
Ska du däremot försöka överavkasta så är detta ett riskfyllt vågspel som antagligen kommer kräva en hel del tid av dig som investerare. Du får kanske andras respekt om du lyckas, men pengasumman i slutänden samt den tid då har haft till förfogande till och med din familj är ändock större om du valt det andra alternativet med lägre avkastningskrav.
Så vad vill jag säga med det här inlägget? Att jag är en snål sate som firar bröllopsdagen under en tall istället för på stadens fina restaurang? Nej vi unnade oss faktiskt ganska nyligen en mycket trevlig weekend på Hotell Gyllene Uttern så här på vårkanten, så visst ska man unna sig lite vardagslyx. Men det kan vara bra att sätta saker i perspektiv ibland. Lägg gärna ned tid på att finna de bästa aktierna, invänta gärna de bästa tillfällena men överarbeta och komplicera inte det hela allt för mycket. Det är nämligen inte alltid att få den procentuellt bästa avkastningen är det som betyder mest i slutändan i alla fall.
fredag 8 april 2011
Analys av SCA
En analys utifrån mina investeringskriterier på SCA.
Large eller midcap eller motsvarande: Ja.
Tydlig ägare >20%: Industrivärden kontrollerar 29% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. SCA påverkas visserligen till viss del av råvarupriser så som trä, elpriser etc, men ej till så hög grad att det märkbart påverkat resultatet. De får hälften av sina trä-råvaror från egen skog samt har börjat delta i vindkraftsproduktions-projekt.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja. En viss produktutveckling finns naturligtvis, men ökad försäljning är inte främst beroende av att man gör det bästa toalettpappret. Ökad försäljning är mer beroende på en ökad konsument-köpkraft så att även befolkning i tillväxtregioner så som Latinamerika och Kina får råd att börja använda sig utav toalettpapper, bindor och andra hygienartiklar av engångskaraktär.
Konjunktur-okänslig: Ja SCA har gått med vinst och levererat utdelningar år efter år.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, 37 miljarder kr i räntebärande skulder att jämföra med 68 miljarder i eget kapital.
Bättre än index? Nej. totalavkastningen är ej imponerande. Vinsten är förhållandevis stabil på ca 8 kr/aktie. Utdelningen ligger normalt på ca hälften av resultatet d.v.s. ca 4 kr, men tillväxten sker det inte mycket med. Med en direktavkastning på vanligtvis ca 4% hade en högre tillväxt varit önskvärd. Alternativt att direktavkastningen hade varit högre som kompensation för den lägre tillväxten.
Förtroende för ledningen: Ja.
SCA får godkänt på 8 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så har SCA en plats i en långsiktig portfölj. Kanske främst som komplement till tillväxtsbolag. SCA kan sägas stå för stabilitet. Inga enastående tillväxts-skutt förväntas vare sig med vinst eller omsättningstillväxt utan SCA står, och har genom åren stått, stabilt på sin "rot".
Large eller midcap eller motsvarande: Ja.
Tydlig ägare >20%: Industrivärden kontrollerar 29% av rösterna.
Ger bolaget och förväntas det ge utdelningar? Ja.
Klarar sig verksamheten undan från påverkan av makro-faktorer så som råvarupriser och börssvängningar? Ja. SCA påverkas visserligen till viss del av råvarupriser så som trä, elpriser etc, men ej till så hög grad att det märkbart påverkat resultatet. De får hälften av sina trä-råvaror från egen skog samt har börjat delta i vindkraftsproduktions-projekt.
Klarar sig verksamheten utan att vara beroende av innovativ produktutveckling? Ja. En viss produktutveckling finns naturligtvis, men ökad försäljning är inte främst beroende av att man gör det bästa toalettpappret. Ökad försäljning är mer beroende på en ökad konsument-köpkraft så att även befolkning i tillväxtregioner så som Latinamerika och Kina får råd att börja använda sig utav toalettpapper, bindor och andra hygienartiklar av engångskaraktär.
Konjunktur-okänslig: Ja SCA har gått med vinst och levererat utdelningar år efter år.
Är räntebärande skulder lägre än eget kapital? Ja, 37 miljarder kr i räntebärande skulder att jämföra med 68 miljarder i eget kapital.
Bättre än index? Nej. totalavkastningen är ej imponerande. Vinsten är förhållandevis stabil på ca 8 kr/aktie. Utdelningen ligger normalt på ca hälften av resultatet d.v.s. ca 4 kr, men tillväxten sker det inte mycket med. Med en direktavkastning på vanligtvis ca 4% hade en högre tillväxt varit önskvärd. Alternativt att direktavkastningen hade varit högre som kompensation för den lägre tillväxten.
Förtroende för ledningen: Ja.
SCA får godkänt på 8 kriterier av 9. Detta leder då till rating: AA.
Slutsats
Med ratingen AA så har SCA en plats i en långsiktig portfölj. Kanske främst som komplement till tillväxtsbolag. SCA kan sägas stå för stabilitet. Inga enastående tillväxts-skutt förväntas vare sig med vinst eller omsättningstillväxt utan SCA står, och har genom åren stått, stabilt på sin "rot".