Först vill jag bara flika in att jag tycker det är kul att det är full fart i kommentarsfältet. Jag läser naturligtvis allt, men känner inte behovet att flika in med en åsikt/kommentar i allt. Det tycker jag att många av er läsare gör så bra ändå. Jag har ingenting emot att det blir off-topic ibland eller att andra saker stöts och blöts än vad som relaterar till själva inlägget.
Nu till mitt inlägg - Vad ska man köpa i en allmän nedgång?
Ingenting alls - ligg bara lågt kanske en del tycker. Kapa förlusterna och rädda det som räddas kan kanske andra tycker.
Min infallsvinkel är att allmänna nedgångar ofta lämpar sig för köp, därav rubriken. Det som eventuellt avyttras är andelar i räntefonder.
Eftersom varje aktiesparare med intresse för värdeinvesteringar (dvs tron på att det går köpa saker för mindre än vad de egentligen är värda) har en lista på bolag som vore intressanta att äga samt en ungefärlig uppfattning om vad "värdet" är på dem, så är den listan en naturlig utgångspunkt. Allmänna kursfall kan ju de facto få vissa av namnen på listan inom köpvärt spann.
Allmänna kursfall kan göra så väldigt många namn på listan börjar blinka. Så vad ska man köpa då? Vad ska man prioritera?
Själv prioriterar jag i dessa fall kvalitet. Mest pengar går till köp i bolag som jag bedömer vara av bäst kvalitet och på rimlig köpnivå. Jag köper alltså inte mest i det som ter sig "billigast" för att jag tänker att där finns det störst chans till kraftig upprekyl. Jag köper mest i de bolag som ter sig minst riskabelt - bolag med hög kvalitet.
Bolag med hög kvalitet får man sällan chansen att köpa. Bolag av medioker kvalitet kan bli billiga då och då av en mängd anledningar.
Visst blir frestelsen ibland för stor och även jag anser att priset motiverar att köpa något av lägre kvalitet. Det jag gör då är att jag köper för mindre belopp i de bolagen av lägre kvalitet.
Sammanställer jag mina köp de senaste dagarna så visar det att 8 av 10 kr gått till köp i vad jag anser vara högkvalitativa bolag. 2 av 10 sipprade in i bolag som är lite mer mediokra men frestelsen att öka blev ändock för stor.
Så tänker jag. Hur tänker du?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
onsdag 26 augusti 2015
fredag 21 augusti 2015
Rapsen skördas
Ja se där, då vankades det skördetid i år också.
De gyllengula fälten har nu mörknat och rapsen är just nu i full gång att skördas.
Av en händelse har det även mörknat på börsfronten. Vilket betyder att det kan vara dags att börja sätta pengar i arbete också. Det betyder också att rapsodling är minst lika bra på att förutsäga börsen som alla andra former av trendanalyser och vad det nu mer heter. Där ser man...
Värderingar på diverse bolag börjar äntligen bli lite mer attraktiva. Det är nu man har nytta av en bevakningslista samt en förutbestämd strategi kring vad och hur man ska prioritera samt agera.
Hinner inte skriva så mycket mer nu, men ha det gott i sensommarvärmen och passa på och njut!
Förresten. Vilka bolag ligger på din bevakningslista?
De gyllengula fälten har nu mörknat och rapsen är just nu i full gång att skördas.
Av en händelse har det även mörknat på börsfronten. Vilket betyder att det kan vara dags att börja sätta pengar i arbete också. Det betyder också att rapsodling är minst lika bra på att förutsäga börsen som alla andra former av trendanalyser och vad det nu mer heter. Där ser man...
Värderingar på diverse bolag börjar äntligen bli lite mer attraktiva. Det är nu man har nytta av en bevakningslista samt en förutbestämd strategi kring vad och hur man ska prioritera samt agera.
Hinner inte skriva så mycket mer nu, men ha det gott i sensommarvärmen och passa på och njut!
Förresten. Vilka bolag ligger på din bevakningslista?
söndag 9 augusti 2015
Berkshire Hathaway Q2 2015
Berkshire avgav nyligen sin Q2 rapport.
Berkshire är säkerligen det bolag som har den tråkigaste IR-sidan, alla kategorier. Skulle det delas ut priser för flashigaste IR-sida skulle Berkshire få jumbopriset, år efter år. Det finns inga bilder på vackra, lyckliga människor eller stiliga styrelseledamöter. Inga fina diagram och grafer som visar hur bolaget har gått från år till år. Inga realtidskurser.
Sidan ser ut att ha kodats av en praktikant någon gång under internets barndom. Det finns enbart några få länkar som i huvudsak går till de få pdf-dokument som då och då läggs upp, t.ex. kvartalsrapporter.
På sidan finns också en mailadress om man vill kontakta bolaget med frågor kring t.ex. webbsidan. Det står dock också att i och med de är så få som jobbar på kontoret så kommer man inte få något direkt svar...
Man får ju betänka att Berkshire till sin storlek (värderingsmässigt) BARA motsvarar ca 40 st Industrivärden och därför måste tänka på att hålla nere sina overheadkostnader.
Lika spartanskt som webbsidan är sägs det vara i hjärtat av Berkshires kontor, Buffetts kontor.
Ingen vägg av dataskärmar som visar realtidskurser.Inte ens en dator. Papper, pennor och en telefon samt en samling böcker vid skrivbordet.
Man kan ju undra hur bolaget överlevt alla dessa decennium. Ledningen verkar inte vara up-to-date alls och huvudkontoret kraftigt underbemannat.
Inte undra på att kvartalsrapporterna saknar cirkeldiagram och att de ur ett stilistiskt perspektiv är fullständigt urtråkiga.
Faktum är att det är en så dålig IR-sida och så urtråkig rapport så därför kommer jag inte ens bemöda mig kommentera någonting ur rapporten.
Däremot så noterade jag ett rykte och rykten är ju alltid kul. Det att Berkshire eventuellt köper upp Precision Castpart. Det som gör ryktet kul är att det är ett bolag jag köpte aktier i för inte alls så länge sedan. Ett välskött bolag men som betalar minimalt med utdelningar och därför inte dyker upp på högutdelningsjägares wanted-listor antar jag. Det är naturligtvis det mentala bekräftelsespöket som spökar över att ha identifierat ett bolag som även de på Berkshire (eventuellt) finner intressant. Nu är ju rykten dock rykten så vi får se framöver.
Om Berkshires webbsida och dess rapporter är tråkiga så är ju deras förehavanden och förmåga att skapa långsiktig avkastning destå roligare. Helt enkelt ett tråkigt, men fantastiskt bolag!
Berkshire är säkerligen det bolag som har den tråkigaste IR-sidan, alla kategorier. Skulle det delas ut priser för flashigaste IR-sida skulle Berkshire få jumbopriset, år efter år. Det finns inga bilder på vackra, lyckliga människor eller stiliga styrelseledamöter. Inga fina diagram och grafer som visar hur bolaget har gått från år till år. Inga realtidskurser.
Sidan ser ut att ha kodats av en praktikant någon gång under internets barndom. Det finns enbart några få länkar som i huvudsak går till de få pdf-dokument som då och då läggs upp, t.ex. kvartalsrapporter.
På sidan finns också en mailadress om man vill kontakta bolaget med frågor kring t.ex. webbsidan. Det står dock också att i och med de är så få som jobbar på kontoret så kommer man inte få något direkt svar...
Man får ju betänka att Berkshire till sin storlek (värderingsmässigt) BARA motsvarar ca 40 st Industrivärden och därför måste tänka på att hålla nere sina overheadkostnader.
Lika spartanskt som webbsidan är sägs det vara i hjärtat av Berkshires kontor, Buffetts kontor.
Ingen vägg av dataskärmar som visar realtidskurser.Inte ens en dator. Papper, pennor och en telefon samt en samling böcker vid skrivbordet.
Man kan ju undra hur bolaget överlevt alla dessa decennium. Ledningen verkar inte vara up-to-date alls och huvudkontoret kraftigt underbemannat.
Inte undra på att kvartalsrapporterna saknar cirkeldiagram och att de ur ett stilistiskt perspektiv är fullständigt urtråkiga.
Faktum är att det är en så dålig IR-sida och så urtråkig rapport så därför kommer jag inte ens bemöda mig kommentera någonting ur rapporten.
Däremot så noterade jag ett rykte och rykten är ju alltid kul. Det att Berkshire eventuellt köper upp Precision Castpart. Det som gör ryktet kul är att det är ett bolag jag köpte aktier i för inte alls så länge sedan. Ett välskött bolag men som betalar minimalt med utdelningar och därför inte dyker upp på högutdelningsjägares wanted-listor antar jag. Det är naturligtvis det mentala bekräftelsespöket som spökar över att ha identifierat ett bolag som även de på Berkshire (eventuellt) finner intressant. Nu är ju rykten dock rykten så vi får se framöver.
Om Berkshires webbsida och dess rapporter är tråkiga så är ju deras förehavanden och förmåga att skapa långsiktig avkastning destå roligare. Helt enkelt ett tråkigt, men fantastiskt bolag!
torsdag 6 augusti 2015
If you cant beat the market, be the market - Portföljallokering
Fortsätter här med ett inlägg i serien "If you cant beat the market, be the market".
Ur perspektivet att det för gemena man är jättesvårt att nå någon överavkastning genom "smarta" aktieaffärer så är hur man allokerar sitt kapital (fördelningen mellan olika tillgångsklasser) den faktor som (ihop med kringkostnader som transaktionskostnader och förvaltningsavgifter) är helt avgörande för vilken avkastning man får.
Kombinerat med synsättet att en högre allokering mot aktier ger högre risk, en allokering mot ränteplaceringar ger lägre, så kan man genom olika allokeringsalternativ då dels styra den förväntade avkasnting, dels den "risk" man tar på sig.
Vad som är den optimala allokeringsmodellen kan diskuteras. Det beror troligen helt och hållet på placeraren individuella behov och förutsättningar. Jag har inga egna modeller men kan visa upp några andra "klassiska".
Huvudtanken för s.k. bogleheads är ofta att det ska vara få placeringsalternativ. Man ska inte krångla till det. Ofta brukar 2-6 vara rimligt. 3 är lite av ett huvudspår.
Börjar vi med portfölj exempel 1 så innehar den två tillgångsklasser aktier och räntor.
Oftast en väldigt bred globalfond i kombination med räntespar. Thats it. Andelen räntor beror på livssituation men en av många tumregler är att den kan vara lika stor procentuellt sett som din ålder. Det finns också de som förespråkar en modell där man tar 100, 110 eller t.o.m. 120 minus din ålder för att få fram hur hög aktieexponering man bör ha. Då får man en högre andel räntor först då man närmar sig pensionen.
Portfölj exempel 2 innehåller de klassiska tre innehaven.
Det brukar vara en globalfond, en landsfond (det land du bor och verkar i) samt räntor. Följer man någon form av tumregel för allokering av aktier - räntor som beskrivs ovan brukar aktiedelen vara splittad 50-50 mellan global och landsfonden.
En annan väldigt vanlig variant är att fördela 1/3 på vardera för att sedan vikta om vid behov.
Portfölj exempel 3 innehåller fyra alternativ.
De tre ovanstående alternativen ingår men sedan "kryddar" man en 5-15%-ig andel med något nischat alternativ. Det kan vara en REIT ETF eller något annat som man av någon anledning anser sig tro vara "smart" att välja.
Sedan går det utveckla i all oändlighet med fler och fler alternativ, men grundtanken är att mer komplexa portföljer i sig inte ger mer vad det gäller i bättre riskhantering eller högre avkastning (Det kan t.o.m. ofta bli tvärtom). De ger bara placeraren lite mer att plocka med. Det avgörande på lång sikt är fördelningen aktier - räntor*.
Det som framförallt utmärker allokeringen av kapital när man inte försöker vara "smartare än Mr Market" är att man inte försöker ändra sin allokering baserat på vad som händer i omvärlden. Vad det skrivs för rubriker om Grekland eller om Borneo ger ingen reaktion.
Det enda som ger en reaktion, omallokering, är att utföra det man i förväg planerat t.ex. ändra ränteandelen vid stigande ålder. Eller omfördela inom portföljen om någon del vuxit sig för stor.
Thats it.
*'Med räntor menas naturligtvis säkra räntor, inte s.k. skräpobligationer.
Exempel på billiga aktiefonder
Exempel på billiga räntefonder
Ur perspektivet att det för gemena man är jättesvårt att nå någon överavkastning genom "smarta" aktieaffärer så är hur man allokerar sitt kapital (fördelningen mellan olika tillgångsklasser) den faktor som (ihop med kringkostnader som transaktionskostnader och förvaltningsavgifter) är helt avgörande för vilken avkastning man får.
Kombinerat med synsättet att en högre allokering mot aktier ger högre risk, en allokering mot ränteplaceringar ger lägre, så kan man genom olika allokeringsalternativ då dels styra den förväntade avkasnting, dels den "risk" man tar på sig.
Vad som är den optimala allokeringsmodellen kan diskuteras. Det beror troligen helt och hållet på placeraren individuella behov och förutsättningar. Jag har inga egna modeller men kan visa upp några andra "klassiska".
Huvudtanken för s.k. bogleheads är ofta att det ska vara få placeringsalternativ. Man ska inte krångla till det. Ofta brukar 2-6 vara rimligt. 3 är lite av ett huvudspår.
Börjar vi med portfölj exempel 1 så innehar den två tillgångsklasser aktier och räntor.
Oftast en väldigt bred globalfond i kombination med räntespar. Thats it. Andelen räntor beror på livssituation men en av många tumregler är att den kan vara lika stor procentuellt sett som din ålder. Det finns också de som förespråkar en modell där man tar 100, 110 eller t.o.m. 120 minus din ålder för att få fram hur hög aktieexponering man bör ha. Då får man en högre andel räntor först då man närmar sig pensionen.
Portfölj exempel 2 innehåller de klassiska tre innehaven.
Det brukar vara en globalfond, en landsfond (det land du bor och verkar i) samt räntor. Följer man någon form av tumregel för allokering av aktier - räntor som beskrivs ovan brukar aktiedelen vara splittad 50-50 mellan global och landsfonden.
En annan väldigt vanlig variant är att fördela 1/3 på vardera för att sedan vikta om vid behov.
Portfölj exempel 3 innehåller fyra alternativ.
De tre ovanstående alternativen ingår men sedan "kryddar" man en 5-15%-ig andel med något nischat alternativ. Det kan vara en REIT ETF eller något annat som man av någon anledning anser sig tro vara "smart" att välja.
Sedan går det utveckla i all oändlighet med fler och fler alternativ, men grundtanken är att mer komplexa portföljer i sig inte ger mer vad det gäller i bättre riskhantering eller högre avkastning (Det kan t.o.m. ofta bli tvärtom). De ger bara placeraren lite mer att plocka med. Det avgörande på lång sikt är fördelningen aktier - räntor*.
Det som framförallt utmärker allokeringen av kapital när man inte försöker vara "smartare än Mr Market" är att man inte försöker ändra sin allokering baserat på vad som händer i omvärlden. Vad det skrivs för rubriker om Grekland eller om Borneo ger ingen reaktion.
Det enda som ger en reaktion, omallokering, är att utföra det man i förväg planerat t.ex. ändra ränteandelen vid stigande ålder. Eller omfördela inom portföljen om någon del vuxit sig för stor.
Thats it.
*'Med räntor menas naturligtvis säkra räntor, inte s.k. skräpobligationer.
Exempel på billiga aktiefonder
Exempel på billiga räntefonder
måndag 3 augusti 2015
Microsoft Q4
Microsoft har delat räkenskapsår och avlämnade därför för ett tag sedan sin Q4-rapport.
Omsättningen minskade med 5%. Det mesta av det var p.g.a. valutaeffekter. Bortser man från det så sjunker dock försäljningen ändå inom segmentet Device & Consumers bl.a. p.g.a. sjunkande PC försäljning vilket slår mot Windows-försäljningen. Försäljningen ökar dock inom Commercial där bl.a. serversidan finns.
Tittar vi närmre på D&C så syns det att konsumenter överger PC och Windows samt att Windows-telefoner är en flopp. Det enda som verkar gå hyfsat är X-box.
På Commercial-sidan är det server och molntjänster som växer. Mellan tummen och pekfingret står nu försäljning av molntjänster till företag för ca 1/10 av Microsofts totala försäljning.
Andra noteringar som bör göras är att Microsofts köp av Nokia skrivs ned. Förre vd:n Ballmer får skulden för köpet och huvuddelen av de personalnedskärningar som annonserats gäller just den här telefon-delen. Där ser man hur över 7 miljarder usd kan förbrukas snabbt. Nedskrivningen blir för övrigt några hundra miljoner mer än man köpte för. Ja vad ska man säga...
Frasen "This charge has no impact on cash flow from operations" betyder för övrigt att det drabbar inte nuvarande kassaflöde för man har redan bränt pengarna! Röken är sedan länge sedan bortblåst och eldstaden är uraskad. Gudrun Schyman som brände 100.000 i kontanter under 2010 års Almedals-vecka ligger m.a.o. rejält i lä i jämförelse med Microsoft.
Istället för telefoner har man nu fått snilleblixten att investera 100 miljoner usd i taxi-tjänsten Uber vilket ger tjänsten en värdering på 51 miljarder usd. En tjänst som anklagats för att gynna s.k. svart-taxi.
Microsoft har också lanserat Windows 10. En version där alla som har Windows 7 och 8 ska få uppdatera till gratis (om man vill). Vet inte så mycket om detta "nya" Windows. Kanske någon annan som vill ge sin syn? Microsofts intjäningsförmåga hänger ju dock inte på mina personliga preferenser utan på hur det går på server-sidan och molntjänsterna.
Kortfattat så är min syn att Microsoft tjänar (överlag) bra med pengar, men de bränner också bevisligen en hel del också (lätt kommet, lätt förgånget). Microsofts framtid ligger troligen inte på hardware-sidan, eller på att försöka attrahera privatkonsumenter med prylar och tjänster, utan på företagssidan och få företag att abonnera på t.ex. deras molntjänster. Redan idag står Commercial-segmentet för 2/3 av Microsofts vinst. Det är också här man fortsätter växa medan man får mindre roliga nyhetsrubriker när det gäller konsumentsatsningarna.
Kurs just nu ca 47 usd.
Omsättningen minskade med 5%. Det mesta av det var p.g.a. valutaeffekter. Bortser man från det så sjunker dock försäljningen ändå inom segmentet Device & Consumers bl.a. p.g.a. sjunkande PC försäljning vilket slår mot Windows-försäljningen. Försäljningen ökar dock inom Commercial där bl.a. serversidan finns.
Tittar vi närmre på D&C så syns det att konsumenter överger PC och Windows samt att Windows-telefoner är en flopp. Det enda som verkar gå hyfsat är X-box.
På Commercial-sidan är det server och molntjänster som växer. Mellan tummen och pekfingret står nu försäljning av molntjänster till företag för ca 1/10 av Microsofts totala försäljning.
Andra noteringar som bör göras är att Microsofts köp av Nokia skrivs ned. Förre vd:n Ballmer får skulden för köpet och huvuddelen av de personalnedskärningar som annonserats gäller just den här telefon-delen. Där ser man hur över 7 miljarder usd kan förbrukas snabbt. Nedskrivningen blir för övrigt några hundra miljoner mer än man köpte för. Ja vad ska man säga...
Frasen "This charge has no impact on cash flow from operations" betyder för övrigt att det drabbar inte nuvarande kassaflöde för man har redan bränt pengarna! Röken är sedan länge sedan bortblåst och eldstaden är uraskad. Gudrun Schyman som brände 100.000 i kontanter under 2010 års Almedals-vecka ligger m.a.o. rejält i lä i jämförelse med Microsoft.
Istället för telefoner har man nu fått snilleblixten att investera 100 miljoner usd i taxi-tjänsten Uber vilket ger tjänsten en värdering på 51 miljarder usd. En tjänst som anklagats för att gynna s.k. svart-taxi.
Microsoft har också lanserat Windows 10. En version där alla som har Windows 7 och 8 ska få uppdatera till gratis (om man vill). Vet inte så mycket om detta "nya" Windows. Kanske någon annan som vill ge sin syn? Microsofts intjäningsförmåga hänger ju dock inte på mina personliga preferenser utan på hur det går på server-sidan och molntjänsterna.
Kortfattat så är min syn att Microsoft tjänar (överlag) bra med pengar, men de bränner också bevisligen en hel del också (lätt kommet, lätt förgånget). Microsofts framtid ligger troligen inte på hardware-sidan, eller på att försöka attrahera privatkonsumenter med prylar och tjänster, utan på företagssidan och få företag att abonnera på t.ex. deras molntjänster. Redan idag står Commercial-segmentet för 2/3 av Microsofts vinst. Det är också här man fortsätter växa medan man får mindre roliga nyhetsrubriker när det gäller konsumentsatsningarna.
Kurs just nu ca 47 usd.