"If you cant beat the market, be the market" bygger på investeringsstrategin att en bred och billig exponering mot marknaden i stort är det säkraste sättet att på lång sikt få goda avkastning på sitt ihopsparade kapital.
Förra inlägget behandlade exponering mot aktier. Då specifikt aktier i Norden, Europa, globalt och USA.
Detta inlägget kommer handla om ränteplaceringar. Aktier har en väldigt viktig roll, men en minst lika viktig roll enligt s.k. bogleheads (följare av John "Jack" Bogles investeringsråd) är att alltid ha en andel ränteplaceringar.
Hur mycket varierar beroende på ålder, tidshorisont på sparandet, livssituation och riskvilja men tumregeln är att ju närmre man kommer till att man ska börja spendera sitt kapital ju högre andel räntor.
Bland bogleheads i USA är ETF:erna BND och AGG två populära ränte ETF:er. Båda är breda, lågkostnads ETF:er med 0,07% förvaltningsavgift. Innehaven har en ungefärlig genomsnittlig löptid på ca 5-6 år.
Går vi till våra inhemska räntefonder med exponering mot främst SEK så brukar man främst prata om tre sorter, korta, långa och företagsobligations-fonder.
Korta är de som placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år. Korta räntefonder kan nästan jämställas med att ha pengar på ett sparkonto avkastningsmässigt och riskmässigt.
Långa placerar i räntebärande värdepapper med längre löptid än ett år och påverkas därför mer märkbart av hur marknadsräntorna går upp och ned men deras längre löptider ger också chans till lite högre avkastning.
Företagsobligationer placerar i obligationer utgivna av företag. Dessa påverkas också av det allmänna ränteläget men också i vilken typ av företag som utgett obligationerna. Företag med sämre finanser får t.ex. betala högre räntor = högre avkastning och risk för investeraren.
Exempel på korta räntefonder är:
Spiltan Räntefond Sverige, med 0,10% förvaltningsavgift.
AMF Räntefond Kort, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Folksam Penningmarknadsfond, med 0,10% förvaltningsavgift.
Exempel på långa räntefonder är:
AMF Räntefond Lång, med 0,10% förvaltningsavgift.
Öhman Obligationsfond, med 0,12% förvaltningsavgift
Nordnet Räntefond Sverige, med 0,15% förvaltningsavgift.
SPP Obligationsfond, med 0,20% förvaltningsavgift.
Exempel på företagsobligationsfonder är:
SPP Företagsobligationsfond, med 0,40% förvaltningsavgift.
Spiltan Högräntefond, med 0,75% förvaltningsavgift.
Simplicity Företagsobligationer, med 0,80% förvaltningsavgift
Lannebo Corporate Bond, med 0,90% förvaltningsavgift.
Som synes hamnar företagsobligationsfonder i en helt annan "klass". Inte minst avgiftsmässigt. Då är dessa ändå bland de billigare.
Har du fler tips på billiga räntefonder?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
tisdag 30 juni 2015
måndag 29 juni 2015
Några minnesnoteringar
Börjar med att flika in en kort minnesnotis kring Yaras Q1-rapport.
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
Yara uppvisar starkare försäljning och högre marginaler. Lägre gaspriser bidrar positivt. Yara är ett av de bolag som tjänar på just lägre energipriser. eftersom det är den stora "insatsvaran" som behövs för produktion av kvävebaserad konstgödsel.
Omsättningen på 12 månaders rullande är 101,4 milj nok vilket omräknat blir ca 368 nok/aktie. Rörelsemarginalen ligger på 11,8% vilket är snäppet högre än vad jag anser är den över cykler långsiktigt gångbara.
Nedskrivning av libyska joint-venture bolaget Lifco gjordes med nästan motsvarande 3 nok/aktie. Det var väntat allt sedan kaoset i Libyen började att det skulle påverka resultatet. Libyen idag verkar vara ett land i totalt sönderfall.
Hur som helst. Vinsten är 23,64 nok/aktie som 12-månaders rullande. Debt/Equity 0,61. Kursen är ca 410 nok vilket ger en PE TTM på 17,3. Den redovisade vinsten i sig är ok även om gynnsamma förutsättningar vad det gäller t.ex. energipriser gör den lite "dopad". Yara köps dock helst då makro går emot dem och värderingen pressats. Såvida man inte har en trendföljande strategi, då agerar man ju annorlunda, men det har inte jag.
En annan minnesnotis kan få bli Fred Olsen Renewables försäljning av 49% av sin brittiska verksamhet till en infrastruktur-fond. Såg några andras tankar om det på andra ställen samt i tidigare kommentarsfält. Jag tänker så här:
En viss typ av investerare (pensionsfonder m.m.) letar efter stabila, förutsägbara, intäktsgenererande investeringar. Inflödet av kapital till diverse infrastrukturfonder har varit stort då folk letar med ljus och lykta efter ställen som känns "säkra" att placera pengar i. Det har gjort att t.ex. Fortum kunnat sälja sin nätdel dyrt. I likhet med dem så gör även Fred Olsen Renewables en bra affär och säljer relativt "dyrt". Mellan tummen och pekfingret så är min amatörämässiga syn att man säljer 1 kr för 1,33 kr d.v.s. drygt 33% dyrare än vad som är "rimligt". Jag utgår då från omsättningssiffror inte Mwh. Mhw är olika värda beroende på hur mycket man får betalt för dem.
Pengarna tror jag helt enkelt kommer återinvesteras i vindkraftsparker Som min tidigare genomgång visade, så ett bolag som Ganger Rolf tjänar ju pengar på uppförandet av vindkraftsparker, på produktion av el från dem samt nu även bevisligen på försäljning av (an)delar av det. Kan man både sälja och behålla kakan så är väl det bra.
Sist, och även minst, har vi lite s.k. "newstainment" om Grekland och deras skuldsituation. Huruvida Grekland är med i EMU, betalar av sina skulder eller ej, har föga påverkan på intjäningsförmågan på de bolag jag följer. Möjligtvis påverkar nyhetsflödet kurserna, men som alla vet, kurser går upp och ned under årets alla börsdagar. Grexit or no grexit.
Jag såg en rubrik - "Börsen rasar!" - tittade på börsindexet och såg att "raset" var 2%. Ja det är på den nivån journalistiken är i dags läget - ren och skär newstainment...
torsdag 25 juni 2015
If you can't beat the market, be the market - Norden, Europa, Global, USA
Halva rubriken är ett citat . Om jag minns rätt, sagt av John "Jack" Bogle.
Han är en stark förespråkare av indexinvestering samt grundare av Vanguard Group och den första större indexfonden tillgänglig för den större massan, Vanguard 500.
Bogle är en stark förespråkare av att investera i billiga, breda fonder. Då enligt honom enbart 5% av förvaltarna klarar av att slå index över sin investeringskarriär så är att hålla nere sina förvaltnings- och transaktionskostnader det säkraste sättet att öka sin avkastning på.
"In the long run it's really quite certain, because the data show us that only about 5 percent of the managers will outperform the market over an investment lifetime."
Det går skriva mycket mer om dels Bogle, dels strategin och de underliggande tankarna men detta inlägget ska istället ge exempel på vad för fonder/ETF:er som kan passa in i tänket med exponering mot Norden, Europa, globalt och USA.
ETF:er är ju börshandlade fonder som kommit mer och mer i ropet. Bogle är inte jätteförtjust i dem eftersom man måste betala courtage för att handla dem samt de enligt honom ökar transaktionsbenägenheten. De fungerar dock om inget bättre alternativ står till buds.
Om vi börjar med fonder så finns t.ex. Avanza Zero. En indexfond med 0% i förvaltningsavgift som ger exponering mot Stockholm-börsens 30 mest omsatta bolag.
Nordnet har i sin tur t.ex. Nordnet Superfonden Sverige. De 70 mest omsatta bolagen på Stockholmbörsen och med 0% förvaltningsavgift.
Fler fonder från Nordnet med 0% förvaltningsavgift är:
Nordnet Superfonden Norge, med de 25 mest omsatta aktierna på Oslo-börsen.
Nordnet Superfonden Danmark, med de 20 mest omsatta aktierna på Köpenhamn-börsen.
Nordnet Superfonden Finland, med de 25 mest omsatta aktierna på Helsingfors-börsen.
För den som vill ha en ETF med mer heltäckande nordisk (Sverige, Norge, Danmark, Finland) exponering så finns GXF med 0,50% förvaltningsavgift men också XACT Norden 30 för 0,15% med de 30 mest likvida aktierna på de nordiska börserna.
Höjer vi nu blicken till Europa så har SEB en gratis indexfond, SEB Euroland Gratis som omfattar de 50 största bolagen i Euro-länderna.
Länsförsäkringar har Länsförsäkringar Europa Index där inte bara Euroländer finns med, med 0,20% förvaltningsavgift
SPP har en liknande, SPP Aktiefond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank har Swedbank Robur Indexfond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
AMF har AMF Aktiefond Europa, med 0,40% förvaltningsavgift.
På globalnivå har t.ex. Länsförsäkringar en fond Länsförsäkringar Global Index med 0,20% i förvaltningsavgift.
SPP har SPP Aktiefond Global med 0,30% förvaltningsavgift
AMF har AMF Aktiefond Global med 0,40% förvaltningsavgift.
Skandia har Skandia Global Exponering med 0,40% förvaltningsavgift.
Danske har Danske Invest Global Index med 0,44% förvaltningsavgift.
På ETF-sidan finns VT med 0,17% förvaltningsavgift. Den följer ca 7500 aktier i 47 olika länder och brukar ses som en favorit bland s.k. "bogleheads" (följare av Bogles råd).
I globalfonder står ofta USA för hälften. För den som vill diversifiera sig bort från den exponeringen finns t.ex. VXUS en ETF med globalexponering men exklusive USA-bolag med 0,14% förvaltningsavgift. Den innehåller ca 5500 aktier i 46 länder.
En liknande ETF med exponering mot large och midcap bolag i utvecklade ekonomier, exklusive USA, är SCHF med 0,09% förvaltningsavgift.
För full exponering mot USA finns ETF:n VTI som innefattar large, mid, small och microcap i USA, med 0,05% förvaltningsavgift.
Sedan finns naturligtvis även USA-fonder. Exempelvis:
Länsförsäkringar USA Index, med 0,20% förvaltningsavgift.
SPP Aktiefond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank Robur Indexfond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Handelsbanken MSCI USA Index, med 0,40% förvaltningsavgift.
Har du fler tips på billiga indexfonder/ETF:er med exponering mot Norden, Europa, globalt eller USA?
Han är en stark förespråkare av indexinvestering samt grundare av Vanguard Group och den första större indexfonden tillgänglig för den större massan, Vanguard 500.
Bogle är en stark förespråkare av att investera i billiga, breda fonder. Då enligt honom enbart 5% av förvaltarna klarar av att slå index över sin investeringskarriär så är att hålla nere sina förvaltnings- och transaktionskostnader det säkraste sättet att öka sin avkastning på.
"In the long run it's really quite certain, because the data show us that only about 5 percent of the managers will outperform the market over an investment lifetime."
Det går skriva mycket mer om dels Bogle, dels strategin och de underliggande tankarna men detta inlägget ska istället ge exempel på vad för fonder/ETF:er som kan passa in i tänket med exponering mot Norden, Europa, globalt och USA.
ETF:er är ju börshandlade fonder som kommit mer och mer i ropet. Bogle är inte jätteförtjust i dem eftersom man måste betala courtage för att handla dem samt de enligt honom ökar transaktionsbenägenheten. De fungerar dock om inget bättre alternativ står till buds.
Om vi börjar med fonder så finns t.ex. Avanza Zero. En indexfond med 0% i förvaltningsavgift som ger exponering mot Stockholm-börsens 30 mest omsatta bolag.
Nordnet har i sin tur t.ex. Nordnet Superfonden Sverige. De 70 mest omsatta bolagen på Stockholmbörsen och med 0% förvaltningsavgift.
Fler fonder från Nordnet med 0% förvaltningsavgift är:
Nordnet Superfonden Norge, med de 25 mest omsatta aktierna på Oslo-börsen.
Nordnet Superfonden Danmark, med de 20 mest omsatta aktierna på Köpenhamn-börsen.
Nordnet Superfonden Finland, med de 25 mest omsatta aktierna på Helsingfors-börsen.
För den som vill ha en ETF med mer heltäckande nordisk (Sverige, Norge, Danmark, Finland) exponering så finns GXF med 0,50% förvaltningsavgift men också XACT Norden 30 för 0,15% med de 30 mest likvida aktierna på de nordiska börserna.
Höjer vi nu blicken till Europa så har SEB en gratis indexfond, SEB Euroland Gratis som omfattar de 50 största bolagen i Euro-länderna.
Länsförsäkringar har Länsförsäkringar Europa Index där inte bara Euroländer finns med, med 0,20% förvaltningsavgift
SPP har en liknande, SPP Aktiefond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank har Swedbank Robur Indexfond Europa, med 0,20% förvaltningsavgift.
AMF har AMF Aktiefond Europa, med 0,40% förvaltningsavgift.
På globalnivå har t.ex. Länsförsäkringar en fond Länsförsäkringar Global Index med 0,20% i förvaltningsavgift.
SPP har SPP Aktiefond Global med 0,30% förvaltningsavgift
AMF har AMF Aktiefond Global med 0,40% förvaltningsavgift.
Skandia har Skandia Global Exponering med 0,40% förvaltningsavgift.
Danske har Danske Invest Global Index med 0,44% förvaltningsavgift.
På ETF-sidan finns VT med 0,17% förvaltningsavgift. Den följer ca 7500 aktier i 47 olika länder och brukar ses som en favorit bland s.k. "bogleheads" (följare av Bogles råd).
I globalfonder står ofta USA för hälften. För den som vill diversifiera sig bort från den exponeringen finns t.ex. VXUS en ETF med globalexponering men exklusive USA-bolag med 0,14% förvaltningsavgift. Den innehåller ca 5500 aktier i 46 länder.
En liknande ETF med exponering mot large och midcap bolag i utvecklade ekonomier, exklusive USA, är SCHF med 0,09% förvaltningsavgift.
För full exponering mot USA finns ETF:n VTI som innefattar large, mid, small och microcap i USA, med 0,05% förvaltningsavgift.
Sedan finns naturligtvis även USA-fonder. Exempelvis:
Länsförsäkringar USA Index, med 0,20% förvaltningsavgift.
SPP Aktiefond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Swedbank Robur Indexfond USA, med 0,20% förvaltningsavgift.
Handelsbanken MSCI USA Index, med 0,40% förvaltningsavgift.
Har du fler tips på billiga indexfonder/ETF:er med exponering mot Norden, Europa, globalt eller USA?
tisdag 23 juni 2015
Addtechs bokslut 2014/2015
Addtech har ett brutet räkenskapsår vilket gör att deras räkenskapsår tar slut i mars. Addtech är en förvärvsdriven industrigrossist i likhet med t.ex. Indutrade.
För räkenskapsåret 2014/2015 redovisade man en försäljningsökning på 11% till 6,8 miljarder (6,1). Rörelsemarginalen landade på 7,9% (8,1) och vinsten landade på 5,90 kr/aktie (5,50).
Under verksamhetsåret gjorde man 9 förvärv. På helårsbasis hade de tillsammans ca 500 milj kr i omsättning. Nu görs ju inte alla förvärven i början av året varav de får fullt genomslag först nästkommande verksamhetsår.
Addtech delar upp sin affärsverksamhet i fyra segment; Components, Energy, Industrial Solutions och Life Science.
12 månaders omsättning och rörelsemarginal är som följer:
Components 1,9 miljarder - 7% r.m.
Energy 2,1 miljarder - 10% r.m.
Industrial Solutions 1,2 miljarder - 8% r.m.
Life Science 1,5 miljarder - 8% r.m.
I juni köpte Addtech Mediplast för 480 milj kr. Mediplast har en omsättning på 465 milj kr. Deras EBITA-marginal låg på 10% men då är som sagt inte avskrivningar med. Lönsamheten kan därför antas ligga i nivå med Addtechs Life Science-segment.
Köpet är ett relativt stort köp för Addtech. Hälften av köpeskillingen kommer erläggas kontant och andra hälften via en apportemission. Segmentet Life Science kommer knoppas av och sättas på börsen och en del av det bolaget kommer tillfalla Mediplasts f.d. ägare som delbetalning. Totalt 15% om jag har förstått rätt. Noteringen planeras ske under 2016.
Addtech är ett lönsamt bolag som vuxit rejält de senaste åren. Från 3,7 miljarder i omsättning och en rörelsemarginal på ca 6% 2009/2010 till dagens 6,8 miljarder och rörelsemarginal på 8%. Det har gått utan att försvaga balansräkningen alltför mycket tack vare mycket fina kassaflöden. (Debt/Equity har under samma period gått från 1,3 till 1,6). Eftersom de har en förvärvsdriven tillväxtsstrategi byggs en hel del goodwill och immateriella tillgångar upp.
Addtechs kurs just nu är ca 125 kr vilket betyder att man betalar PE TTM 21,2 för bolaget i skrivande stund. Eller P/S 1,23.
Jämför det med att Addtech själva betalar ca P/S 1,03 för sitt senaste storförvärv. Över aktiemarknaden betalar du alltså här ca 20% mer för något än vad "företagare" gör på den "riktiga" marknaden. Anledningen till att jag nämner det är för att jag tycker det ger en ganska bra och tydligen bild över hur mycket jag tycker många (inte alla men många) bolag är "övervärderade" just nu. Det ska för övrigt bli intressant och se vad prislappen blir på Life Science när det sätts på börsen. Fortsättning följer.
För räkenskapsåret 2014/2015 redovisade man en försäljningsökning på 11% till 6,8 miljarder (6,1). Rörelsemarginalen landade på 7,9% (8,1) och vinsten landade på 5,90 kr/aktie (5,50).
Under verksamhetsåret gjorde man 9 förvärv. På helårsbasis hade de tillsammans ca 500 milj kr i omsättning. Nu görs ju inte alla förvärven i början av året varav de får fullt genomslag först nästkommande verksamhetsår.
Addtech delar upp sin affärsverksamhet i fyra segment; Components, Energy, Industrial Solutions och Life Science.
12 månaders omsättning och rörelsemarginal är som följer:
Components 1,9 miljarder - 7% r.m.
Energy 2,1 miljarder - 10% r.m.
Industrial Solutions 1,2 miljarder - 8% r.m.
Life Science 1,5 miljarder - 8% r.m.
I juni köpte Addtech Mediplast för 480 milj kr. Mediplast har en omsättning på 465 milj kr. Deras EBITA-marginal låg på 10% men då är som sagt inte avskrivningar med. Lönsamheten kan därför antas ligga i nivå med Addtechs Life Science-segment.
Köpet är ett relativt stort köp för Addtech. Hälften av köpeskillingen kommer erläggas kontant och andra hälften via en apportemission. Segmentet Life Science kommer knoppas av och sättas på börsen och en del av det bolaget kommer tillfalla Mediplasts f.d. ägare som delbetalning. Totalt 15% om jag har förstått rätt. Noteringen planeras ske under 2016.
Addtech är ett lönsamt bolag som vuxit rejält de senaste åren. Från 3,7 miljarder i omsättning och en rörelsemarginal på ca 6% 2009/2010 till dagens 6,8 miljarder och rörelsemarginal på 8%. Det har gått utan att försvaga balansräkningen alltför mycket tack vare mycket fina kassaflöden. (Debt/Equity har under samma period gått från 1,3 till 1,6). Eftersom de har en förvärvsdriven tillväxtsstrategi byggs en hel del goodwill och immateriella tillgångar upp.
Addtechs kurs just nu är ca 125 kr vilket betyder att man betalar PE TTM 21,2 för bolaget i skrivande stund. Eller P/S 1,23.
Jämför det med att Addtech själva betalar ca P/S 1,03 för sitt senaste storförvärv. Över aktiemarknaden betalar du alltså här ca 20% mer för något än vad "företagare" gör på den "riktiga" marknaden. Anledningen till att jag nämner det är för att jag tycker det ger en ganska bra och tydligen bild över hur mycket jag tycker många (inte alla men många) bolag är "övervärderade" just nu. Det ska för övrigt bli intressant och se vad prislappen blir på Life Science när det sätts på börsen. Fortsättning följer.
måndag 22 juni 2015
Blandade betraktelser
Hoppas ni alla har haft ett trevligt midsommarfirande. Jag hade det.
Tillbaka till vardagen några dagar och jag kan glädjas över att spin-off caset Alliant Techsystems föll väl ut. Alliant Techssystem knoppade av sin ammunitionsdelen samt gick samman med Orbital. 1 delat på 2 plus 1 blev drygt +50% på ett halvår vilket gjorde att de synergier de bolagen kan komma se framöver tack vare renodlingen redan inprisades. Jag gillar egentligen inte korta affärer, men jag har mina svaga stunder jag också.
Jag noterar också att allt som är kopplat till gas- och oljesektorn (samt underleverantörer till branschen) går nedåt. Så är det ofta. Det ena upp, det andra ned. Jag attraheras gärna till bolag som av en eller annan anledning är på väg ned i sin konjunkturcykel. Då marginalerna pressas p.g.a. av vikande eller stagnerande försäljning. Det kan vara bygg, gödsel eller något annat men cyklerna brukar komma och gå.
Det jag dock försöker undvika är bolagsspecifika turn arounds samt branscher som är "heta". De första är svåra. De andra ännu svårare.
Hett just nu anser jag jakten på direktavkastning är. Därav letar jag inte i de vattnen utan hellre bland bolag som erbjuder aktieägarvärde på annat sätt. Hög direktavkastning i dagens läge kommer ofta antingen till ett väldigt högt pris eller med hög risk. Det är i alla fall min uppfattning.
Appropå spin-off så kommer konglomeratet United Technologies eventuellt knoppa av, eller sälja, sin helikoptertillverkning - Sikorsky. Nu äger jag inte UTX p.g.a. det, men blir det en försäljning av denna affärsverksamhet med lägre marginaler än UTXs övriga så blir det ett kul tillskott till kassan.
United Technologies handlas just nu till ca 116 usd/aktie.
Helikoptertillverkare har fått lida lite på senare tid då gas- och oljeindustrin efterfrågar mycket färre helikoprar nu då nyinvesteringarna stannat upp. Alfa Laval är ett annat av bolagen som fått lida lite av att gas- och oljebranschen har det tufft just nu. På andra sidan Atlanten så har samma "sjuka" drabbat t.ex. Precision Castparts som tillverkar gjutna delar till bl.a. flyg och energisektorn. På detta sätt kan en nedgång i en bransch fortplanta sig till underleverantörerna. Dåliga nyheter på ett ställe frambringar mörka rubriker på andra ställen. Det jag dock tycker mig se är att det ofta överdrivs. Många underleverantörer är själva globala jättar med en väldigt diversifierad affärsverksamhet.
Alfa Laval handlas just nu till ca 148 kr/aktie och Precision Castparts till 211 usd/aktie.
När vi ändå är inne på att fokus ofta hamnar på vad en hand gör medan den andra ignoreras så kommer jag osökt in på Microsoft. En pengamaskin av rang, men de flesta fokuserar på vilka konsumentprodukter som lanseras medan det är på den kommersiella sidan bolaget tjänar sina pengar.
Microsoft handlas just nu på 47 usd/aktie.
Vad mer kan avhandlas? Tja varför inte notera att Villaägarnas Riksförbund protesterar mot de två höjningar som skett de senaste fyra månaderna av Ellevio (fd Fortum distribution) av elnätsavgifterna. Tja eftersom Fortum fick extremt bra betalt för sitt nät så förstår jag att elnätsavgifterna höjs om det ska bli någon avkastning på det köpet. Största nya ägarna av det nätet är ju kanadensiska pensionärer och de ska ju också leva...
Fortum har för övrigt en del tillgångar i Ryssland. Eftersom Rysslands dömts att betala skadestånd p.g.a. olaga konfiskering av internationella skiljedomstolen i Haag så kontrar Putin med att fler konfiskeringar kanske är på gång. Detta är ju en riskfaktor som bl.a. Fortum och andra västerländska bolag står inför.
Fortum handlas just nu för ca 17,20 euro/aktie.
Ett bolag jag inte nämnt på ett tag är byggbolaget Skanska. De släppte ju för ett tag sedan sin Q1 2015 rapport.
Kortfattat så såg det mesta allt bättre och bättre ut. Vinsten ligger på 12 månaders rullande nu på 9,50 kr/aktie. Intäkterna har ökat och ligger på motsvarande 362 kr/aktie. Allt väl så långt om det inte vore för att också kursen drog iväg rejält uppåt. Den toppade nu i februari och har som väl är börjat sakta dala igen. Förhoppningsvis fortsätter det så så att bolaget än en gång kommer handlas till hyfsat pris.
Skanska har för övrigt också varit verksamma i Ryssland, men man lämnade landet helt 2007. Presschefen Peter Gimbe lät på den tiden meddela att det var allt för mycket korruption och mutor i landet för att det skulle gå bedriva någon vettig affärsverksamhet där. Jag tror inte man ångrat sig en sekund.
Skanska handlas just nu på ca 173 kr/aktie.
Ett bolag med en del försäljning i Ryssland är annars PepsiCo. Ca 7% av försäljningen härstammar därifrån. PepsiCo är mycket mer än drycken Pepsi. Inte minst snacks. PepsiCo omsätter mer än sin dryckeskonkurrent Coca Cola men börsvärdet är mindre. Vilket är naturligt då PepsiCo har lägre marginaler på sin försäljning.
PepsiCos vinst är på 12 månaders rullande 4,30 usd/aktie. Kursen ca 96 usd/aktie.
Tillbaka till vardagen några dagar och jag kan glädjas över att spin-off caset Alliant Techsystems föll väl ut. Alliant Techssystem knoppade av sin ammunitionsdelen samt gick samman med Orbital. 1 delat på 2 plus 1 blev drygt +50% på ett halvår vilket gjorde att de synergier de bolagen kan komma se framöver tack vare renodlingen redan inprisades. Jag gillar egentligen inte korta affärer, men jag har mina svaga stunder jag också.
Jag noterar också att allt som är kopplat till gas- och oljesektorn (samt underleverantörer till branschen) går nedåt. Så är det ofta. Det ena upp, det andra ned. Jag attraheras gärna till bolag som av en eller annan anledning är på väg ned i sin konjunkturcykel. Då marginalerna pressas p.g.a. av vikande eller stagnerande försäljning. Det kan vara bygg, gödsel eller något annat men cyklerna brukar komma och gå.
Det jag dock försöker undvika är bolagsspecifika turn arounds samt branscher som är "heta". De första är svåra. De andra ännu svårare.
Hett just nu anser jag jakten på direktavkastning är. Därav letar jag inte i de vattnen utan hellre bland bolag som erbjuder aktieägarvärde på annat sätt. Hög direktavkastning i dagens läge kommer ofta antingen till ett väldigt högt pris eller med hög risk. Det är i alla fall min uppfattning.
Appropå spin-off så kommer konglomeratet United Technologies eventuellt knoppa av, eller sälja, sin helikoptertillverkning - Sikorsky. Nu äger jag inte UTX p.g.a. det, men blir det en försäljning av denna affärsverksamhet med lägre marginaler än UTXs övriga så blir det ett kul tillskott till kassan.
United Technologies handlas just nu till ca 116 usd/aktie.
Helikoptertillverkare har fått lida lite på senare tid då gas- och oljeindustrin efterfrågar mycket färre helikoprar nu då nyinvesteringarna stannat upp. Alfa Laval är ett annat av bolagen som fått lida lite av att gas- och oljebranschen har det tufft just nu. På andra sidan Atlanten så har samma "sjuka" drabbat t.ex. Precision Castparts som tillverkar gjutna delar till bl.a. flyg och energisektorn. På detta sätt kan en nedgång i en bransch fortplanta sig till underleverantörerna. Dåliga nyheter på ett ställe frambringar mörka rubriker på andra ställen. Det jag dock tycker mig se är att det ofta överdrivs. Många underleverantörer är själva globala jättar med en väldigt diversifierad affärsverksamhet.
Alfa Laval handlas just nu till ca 148 kr/aktie och Precision Castparts till 211 usd/aktie.
När vi ändå är inne på att fokus ofta hamnar på vad en hand gör medan den andra ignoreras så kommer jag osökt in på Microsoft. En pengamaskin av rang, men de flesta fokuserar på vilka konsumentprodukter som lanseras medan det är på den kommersiella sidan bolaget tjänar sina pengar.
Microsoft handlas just nu på 47 usd/aktie.
Vad mer kan avhandlas? Tja varför inte notera att Villaägarnas Riksförbund protesterar mot de två höjningar som skett de senaste fyra månaderna av Ellevio (fd Fortum distribution) av elnätsavgifterna. Tja eftersom Fortum fick extremt bra betalt för sitt nät så förstår jag att elnätsavgifterna höjs om det ska bli någon avkastning på det köpet. Största nya ägarna av det nätet är ju kanadensiska pensionärer och de ska ju också leva...
Fortum har för övrigt en del tillgångar i Ryssland. Eftersom Rysslands dömts att betala skadestånd p.g.a. olaga konfiskering av internationella skiljedomstolen i Haag så kontrar Putin med att fler konfiskeringar kanske är på gång. Detta är ju en riskfaktor som bl.a. Fortum och andra västerländska bolag står inför.
Fortum handlas just nu för ca 17,20 euro/aktie.
Ett bolag jag inte nämnt på ett tag är byggbolaget Skanska. De släppte ju för ett tag sedan sin Q1 2015 rapport.
Kortfattat så såg det mesta allt bättre och bättre ut. Vinsten ligger på 12 månaders rullande nu på 9,50 kr/aktie. Intäkterna har ökat och ligger på motsvarande 362 kr/aktie. Allt väl så långt om det inte vore för att också kursen drog iväg rejält uppåt. Den toppade nu i februari och har som väl är börjat sakta dala igen. Förhoppningsvis fortsätter det så så att bolaget än en gång kommer handlas till hyfsat pris.
Skanska har för övrigt också varit verksamma i Ryssland, men man lämnade landet helt 2007. Presschefen Peter Gimbe lät på den tiden meddela att det var allt för mycket korruption och mutor i landet för att det skulle gå bedriva någon vettig affärsverksamhet där. Jag tror inte man ångrat sig en sekund.
Skanska handlas just nu på ca 173 kr/aktie.
Ett bolag med en del försäljning i Ryssland är annars PepsiCo. Ca 7% av försäljningen härstammar därifrån. PepsiCo är mycket mer än drycken Pepsi. Inte minst snacks. PepsiCo omsätter mer än sin dryckeskonkurrent Coca Cola men börsvärdet är mindre. Vilket är naturligt då PepsiCo har lägre marginaler på sin försäljning.
PepsiCos vinst är på 12 månaders rullande 4,30 usd/aktie. Kursen ca 96 usd/aktie.
onsdag 17 juni 2015
Alfa Laval Q1 2015
Alfa Laval är bolaget som aldrig är "billigt". Tillverkaren av pumpar, ventiler, värmeväxlare och separatorer grundades redan 1883 och är en av svensk industris pärlor. Alfa Laval har varit noterat förut, avnoterats och noterats igen (2002).
Tittar vi i senaste kvartalrapporten så har orderingången ökat med 32%, omsättningen 38% och rörelseresultatet med 48% i jämförelse med Q1 2014. Nu är de siffrorna inte riktigt representativa för den underliggande affärsutvecklingen då Alfa Laval använde sin starka balansräkningen till ett stort förvärv, Frank Mohn, förra året. Balansräkningen är nu svagare men å andra sidan har bolaget köpt sig en större kostym.
Alfa Laval har också gynnats av en starkare dollar. Den starkare dollarn har hissat upp värdet, omräknat till kronor, på orderstock, försäljning och vinster. Detta har gynnat alla större verkstadsbolag i Sverige. Något att komma ihåg så man inte drar för stora växlar på den utvecklingen för förr eller senare slår valutarörelser åt andra hållet.
På 12-månaders rullande ligger Alfa Lavals försäljning nu på 37,5 miljarder kr. Rörelseresultatet på 5,1 miljarder kr. Vinsten på 3,2 miljarder kr. Omräknat på per aktie blir det ca 90 kr i omsättning, ca 12 kr i r rörelseresultat och 7,73 kr i vinst/aktie.
Jämför det med helåret 2014 då motsvarande siffror var 35,1 miljarder (försäljning), 4,7 miljarder (rörelseresultat) och 2,6 miljarder (vinst).
Kurs just nu är 148 kr vilket ger en PE TTM om 19,1.
Utdelningen om 4 kr har avskiljts. Det motsvarar en direktavkastning på 2,7%. Direktavkastningen lockar inte de som vill ha hög utdelning, men i dagens utdelningskåta läge så kan man få betala PE 23 för ett inhemskt bolag som Axfood som knappt har någon tillväxt. Samtidigt som detta globala och diversifierade storföretag med en uppvisad tillväxt på 7-10% årligen går för PE 19. Säg mig. Har inte gemena man då blivit lite väl utdelningskåta?
Alfa Laval är inte "billigt", men det är heller inte dyrare än det bör vara.
Tittar vi i senaste kvartalrapporten så har orderingången ökat med 32%, omsättningen 38% och rörelseresultatet med 48% i jämförelse med Q1 2014. Nu är de siffrorna inte riktigt representativa för den underliggande affärsutvecklingen då Alfa Laval använde sin starka balansräkningen till ett stort förvärv, Frank Mohn, förra året. Balansräkningen är nu svagare men å andra sidan har bolaget köpt sig en större kostym.
Alfa Laval har också gynnats av en starkare dollar. Den starkare dollarn har hissat upp värdet, omräknat till kronor, på orderstock, försäljning och vinster. Detta har gynnat alla större verkstadsbolag i Sverige. Något att komma ihåg så man inte drar för stora växlar på den utvecklingen för förr eller senare slår valutarörelser åt andra hållet.
På 12-månaders rullande ligger Alfa Lavals försäljning nu på 37,5 miljarder kr. Rörelseresultatet på 5,1 miljarder kr. Vinsten på 3,2 miljarder kr. Omräknat på per aktie blir det ca 90 kr i omsättning, ca 12 kr i r rörelseresultat och 7,73 kr i vinst/aktie.
Jämför det med helåret 2014 då motsvarande siffror var 35,1 miljarder (försäljning), 4,7 miljarder (rörelseresultat) och 2,6 miljarder (vinst).
Kurs just nu är 148 kr vilket ger en PE TTM om 19,1.
Utdelningen om 4 kr har avskiljts. Det motsvarar en direktavkastning på 2,7%. Direktavkastningen lockar inte de som vill ha hög utdelning, men i dagens utdelningskåta läge så kan man få betala PE 23 för ett inhemskt bolag som Axfood som knappt har någon tillväxt. Samtidigt som detta globala och diversifierade storföretag med en uppvisad tillväxt på 7-10% årligen går för PE 19. Säg mig. Har inte gemena man då blivit lite väl utdelningskåta?
Alfa Laval är inte "billigt", men det är heller inte dyrare än det bör vara.
Bra Nordnet, bra Avanza, men...
Jag applåderar initiativen med sänka courtage från Nordnets och Avanzas sida. Det är nu billigare och enklare än någonsin att köpa/sälja aktier i Sverige. Sverige är fantastiskt! Våra svenska nätmäklare är fantastiska!
Man själv blir naturligtvis nyfiken, och det går följa diskussioner om vad för intressanta aktier det måhända finnas nu i USA, Kanada, Tyskland m.m.
Men...
En påminnelse till potentiella köpare av utländska aktier.
Ett bolag blir inte bättre bara för att det möjligtvis blir en femtiolapp billigare att köpa en andel i det än tidigare.
Kom ihåg att titta på bolaget i första hand, inte courtaget.
Man själv blir naturligtvis nyfiken, och det går följa diskussioner om vad för intressanta aktier det måhända finnas nu i USA, Kanada, Tyskland m.m.
Men...
En påminnelse till potentiella köpare av utländska aktier.
Ett bolag blir inte bättre bara för att det möjligtvis blir en femtiolapp billigare att köpa en andel i det än tidigare.
Kom ihåg att titta på bolaget i första hand, inte courtaget.
tisdag 16 juni 2015
Spotify, Telia och framtiden
Spotify är en musikstreaming-tjänst som antagligen de flesta svenskar är bekanta med. Än så länge har man inte lyckats gå med vinst även om omsättningen vuxit med stormsteg. Spotify ska ha ca 40 miljoner användare varav ca 1/4 är betalande användare. Spotify tjänar även pengar via reklamintäkter.
Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.
Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.
952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...
Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.
Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.
Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.
Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.
Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.
Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.
Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.
Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.
952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...
Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.
Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.
Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.
Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.
Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.
Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.
söndag 14 juni 2015
Ganger Rolf
Jag tänkte här gå igenom GROs segment.
NHST Media Group och Koksa Eiendom är relativt insignifikanta så de lämnas därhän. Låt oss börja med Cruise-segmentet.
Fred Olsen Cruise äger och hanterar fyra stycken kryssningsfartyg. De är i sammanhanget ganska små. Total passagerarkapacitet är 3700. Att jämföra med t.ex. Disney Cruise som också har fyra stycken kryssningsfartyg som totalt "sväljer" 13.000 passagerare.
'Fred Olsen Cruise är för Ganger Rolfs del ingen solskenshistoria. Man kämpar fortfarande för, och går nu nästan, break-even. Detta är i och för sig en klar förbättring från de tidigare förlustbringande åren. Jämför man dock med andra, större, branschkollegor så har man inte lyckats vända skutan så som de har efter finanskrisen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tre största aktörerna är just nu 11%. Detta att jämföra med Fred Olsen Cruise som i sitt senaste (och på länge bästa) kvartal redovisade -1% i rörelsemarginal.
Tittar vi omsättningsmässigt så är Carnival den största aktören. Ca 16 miljarder usd i omsättning. Följt av Royal Caribbean Cruise 8 miljarder usd, Norweigan Cruise 2,5 miljarder usd, MSC Cruise 1,7 miljarder usd och Disney Cruise 1 miljard usd. Fred Olsen Cruise ca 0,2 miljarder usd i omsättning är därför ganska blygsamt.
Min stilla reflektion över Fred Olsen Cruise är att värdet av det är ringa eller t.o.m.. lika med noll. Fred Olsen är en liten aktör i sin bransch som kämpar för att nå break-even. Detta i en tid då andra aktörer faktiskt gör hyggligt med pengar.
Sälj skutorna och lägg pengar på något som ger avkastning är min uppmaning.
Nästa segment, Shipping/Offshore Wind transporterar, installerar och underhåller vindkraftverk till sjöss. Detta är en mer intressant nisch inte minst med tanke på att många av världens största offshore vindkraftsparker ligger i eller nära Nordsjön.
Fler är även på gång. Den som åkt på Nordsjön med båt kanske förstår varför. Själv var det många år sedan (tror till och med de lagt ner just den färje-linjen) men jag minns fortfarande att det blåste så att jag svor att aldrig mer åka den turen igen. Landkrabba som jag är.
Shipping/Offshore Wind segmentet är också ett segment som fått se något ökade marginaler. I nuläget omsätter man på 12-månaders basis 1193 milj nok (1195) och med en rörelsemarginal på 14% (9). Shipping/Offshore Wind ser ut som ett helt ok bolag. Måhända är marginalerna lite väl bra just nu eftersom man verkar ha en del medvind.
Ganger Rolf äger halva delen och jag bedömer det rimligt att ca 10% rörelsemarginal är ett långsiktigt hållbart "normalläge" för detta segment. "Värdet" på detta skulle därför kunna hamna på 17,50 nok/GRO-aktie om man är redo att betala P/S 1.
Vidare till Renewables som är segmentet som äger och driver vindkraftsparker till sjöss. Det är här den stora tillväxten finns/funnits. Ca +50% på 4 år men låt oss avrunda och säga att tillväxten ter sig vara ca 10%/år.
Omsättning liksom genererad Gwh kan svänga en hel del från kvartal från kvartal beroende på väder och vind men den övergripande trenden är vart fall att det här segmentet växer. Rörelsemarginalerna är riktigt fina för den här kraftproducerande delen. Ca 35% i genomsnitt då jag kollat de senaste 16 kvartalen. Jämför med t.ex. Fortums dryga 30%.
Det är Fred Olsen Renewables jag tycker verkar mest intressant. Har man motvind i Cruise-segmentet så verkar man ha mer utav medvind i Renewables. Fortum prissätts lite över P/S 3. Jag kan tycka att P/S 3 är ett ok pris för en verksamhet som uppvisar Fred Olsen Renewables nyckeltal. EBIT ligger på motsvarande ca 4 nok/GRO-aktie. Ett rimligt värde på Fred Olsen Renewables kan för Ganger Rolfs del vara 35 nok/GRO-aktie.
Låt oss summera:
0 (Cruise) + 17,50 (Shipping/Offshore) + 35 (Renewables) = 52,50 nok/GRO aktie
Nu återstår då det historiskt största segmentet. Riggoperatören Fred Olsen Energy där man äger 26%. Fred Olsen Energy är ju noterat och för enkelhetens skull låt oss anta att Mr Market har rätt i sin värdering. Fred Olsen Energy motsvarar med ett börsvärde på 3,9 miljarder nok i så fall ett värde motsvarande 30 nok/GRO-aktie d.v.s. nu lägre än mitt uppskattade värde på Renewables.
Fred Olsen Energys kurs har gått från nästan 300 nok för två år sedan till nu ca 60 nok. Man betalar nu ett P/B 0,36 och P/S 0,4. Bolaget har ett hårt pressat marknadsläge Riggoperatörer har haft ett gyllene decennium. Vankas det nu ett decennium av utslagning? Är allt hemskt som kan hända redan diskonterat eller väntar mer runt hörnet? Ska oljan upp eller ned? Vem vet.
En jämförelse med andra riggoperatörer ger i alla fall följande siffror:
FOE P/B 0,36 P/S 0,4
Transocean P/B 0,5 P/S 0,76
Ensco P/B 0,66 P/S 1,2
Diamond P/B 0,95 P/S 1,5
Noble P/B 0,61 P/S 1,27
Seadrill P/B 0,53 P/S 1,18
Vilket visar på att ingen vill betala det egna kapitalet för riggoperatörerna (medel ca P/B 0,6) och marginalerna förväntas inte vara höga (medel ca P/S 1). Loews ser dyrast ut, men troligen med rätta då det till största delen ägs av erkänt duktiga Loews och därtill med starkast balansräkning. FOE ser billigast ut, men även det med rätta då det är det bolag med i särklass äldst riggar.
Hur som helst. Adderas 30 nok till 52,50 får vi 82,50 nok. Det tillkommer ju alltid lite centrala kostnader och så ska det vara lite konglomerat-rabatt så låt oss avrunda nedåt till ca 75 nok.
75 nok, där det största värdet numera verkar ugöras av Renewables och dess framtid (med förhoppningsvis 10-15% årliga tillväxt i medel) samt en joker i form av den 26%-iga andelen i riggoperatören Fred Olsen Energy. En joker vars framtid beror på oljeprisets nyckfullhet.
Det som gör att jag ser Ganger Rolf som intressant är just exponeringen mot mer än just riggoperatörs-branschen. Jag har det inte i mig att köpa riggoperatörer direkt. Det ligger utanför min riskvillighet, men ledningen verkar göra bra ifrån sig när det gäller Renewables. Gillar man kraftproducenter men är osäker på Fortums ryska satsningar kanske satsningarna på vindkraftsparker i Nordsjön känns intressantare? Enligt min bedömning så är dryga 50-lappen av Ganger Rolf relaterat till detta, direkt eller indirekt.
NHST Media Group och Koksa Eiendom är relativt insignifikanta så de lämnas därhän. Låt oss börja med Cruise-segmentet.
Fred Olsen Cruise äger och hanterar fyra stycken kryssningsfartyg. De är i sammanhanget ganska små. Total passagerarkapacitet är 3700. Att jämföra med t.ex. Disney Cruise som också har fyra stycken kryssningsfartyg som totalt "sväljer" 13.000 passagerare.
'Fred Olsen Cruise är för Ganger Rolfs del ingen solskenshistoria. Man kämpar fortfarande för, och går nu nästan, break-even. Detta är i och för sig en klar förbättring från de tidigare förlustbringande åren. Jämför man dock med andra, större, branschkollegor så har man inte lyckats vända skutan så som de har efter finanskrisen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tre största aktörerna är just nu 11%. Detta att jämföra med Fred Olsen Cruise som i sitt senaste (och på länge bästa) kvartal redovisade -1% i rörelsemarginal.
Tittar vi omsättningsmässigt så är Carnival den största aktören. Ca 16 miljarder usd i omsättning. Följt av Royal Caribbean Cruise 8 miljarder usd, Norweigan Cruise 2,5 miljarder usd, MSC Cruise 1,7 miljarder usd och Disney Cruise 1 miljard usd. Fred Olsen Cruise ca 0,2 miljarder usd i omsättning är därför ganska blygsamt.
Min stilla reflektion över Fred Olsen Cruise är att värdet av det är ringa eller t.o.m.. lika med noll. Fred Olsen är en liten aktör i sin bransch som kämpar för att nå break-even. Detta i en tid då andra aktörer faktiskt gör hyggligt med pengar.
Sälj skutorna och lägg pengar på något som ger avkastning är min uppmaning.
Nästa segment, Shipping/Offshore Wind transporterar, installerar och underhåller vindkraftverk till sjöss. Detta är en mer intressant nisch inte minst med tanke på att många av världens största offshore vindkraftsparker ligger i eller nära Nordsjön.
Fler är även på gång. Den som åkt på Nordsjön med båt kanske förstår varför. Själv var det många år sedan (tror till och med de lagt ner just den färje-linjen) men jag minns fortfarande att det blåste så att jag svor att aldrig mer åka den turen igen. Landkrabba som jag är.
Shipping/Offshore Wind segmentet är också ett segment som fått se något ökade marginaler. I nuläget omsätter man på 12-månaders basis 1193 milj nok (1195) och med en rörelsemarginal på 14% (9). Shipping/Offshore Wind ser ut som ett helt ok bolag. Måhända är marginalerna lite väl bra just nu eftersom man verkar ha en del medvind.
Ganger Rolf äger halva delen och jag bedömer det rimligt att ca 10% rörelsemarginal är ett långsiktigt hållbart "normalläge" för detta segment. "Värdet" på detta skulle därför kunna hamna på 17,50 nok/GRO-aktie om man är redo att betala P/S 1.
Vidare till Renewables som är segmentet som äger och driver vindkraftsparker till sjöss. Det är här den stora tillväxten finns/funnits. Ca +50% på 4 år men låt oss avrunda och säga att tillväxten ter sig vara ca 10%/år.
Omsättning liksom genererad Gwh kan svänga en hel del från kvartal från kvartal beroende på väder och vind men den övergripande trenden är vart fall att det här segmentet växer. Rörelsemarginalerna är riktigt fina för den här kraftproducerande delen. Ca 35% i genomsnitt då jag kollat de senaste 16 kvartalen. Jämför med t.ex. Fortums dryga 30%.
Det är Fred Olsen Renewables jag tycker verkar mest intressant. Har man motvind i Cruise-segmentet så verkar man ha mer utav medvind i Renewables. Fortum prissätts lite över P/S 3. Jag kan tycka att P/S 3 är ett ok pris för en verksamhet som uppvisar Fred Olsen Renewables nyckeltal. EBIT ligger på motsvarande ca 4 nok/GRO-aktie. Ett rimligt värde på Fred Olsen Renewables kan för Ganger Rolfs del vara 35 nok/GRO-aktie.
Låt oss summera:
0 (Cruise) + 17,50 (Shipping/Offshore) + 35 (Renewables) = 52,50 nok/GRO aktie
Nu återstår då det historiskt största segmentet. Riggoperatören Fred Olsen Energy där man äger 26%. Fred Olsen Energy är ju noterat och för enkelhetens skull låt oss anta att Mr Market har rätt i sin värdering. Fred Olsen Energy motsvarar med ett börsvärde på 3,9 miljarder nok i så fall ett värde motsvarande 30 nok/GRO-aktie d.v.s. nu lägre än mitt uppskattade värde på Renewables.
Fred Olsen Energys kurs har gått från nästan 300 nok för två år sedan till nu ca 60 nok. Man betalar nu ett P/B 0,36 och P/S 0,4. Bolaget har ett hårt pressat marknadsläge Riggoperatörer har haft ett gyllene decennium. Vankas det nu ett decennium av utslagning? Är allt hemskt som kan hända redan diskonterat eller väntar mer runt hörnet? Ska oljan upp eller ned? Vem vet.
En jämförelse med andra riggoperatörer ger i alla fall följande siffror:
FOE P/B 0,36 P/S 0,4
Transocean P/B 0,5 P/S 0,76
Ensco P/B 0,66 P/S 1,2
Diamond P/B 0,95 P/S 1,5
Noble P/B 0,61 P/S 1,27
Seadrill P/B 0,53 P/S 1,18
Vilket visar på att ingen vill betala det egna kapitalet för riggoperatörerna (medel ca P/B 0,6) och marginalerna förväntas inte vara höga (medel ca P/S 1). Loews ser dyrast ut, men troligen med rätta då det till största delen ägs av erkänt duktiga Loews och därtill med starkast balansräkning. FOE ser billigast ut, men även det med rätta då det är det bolag med i särklass äldst riggar.
Hur som helst. Adderas 30 nok till 52,50 får vi 82,50 nok. Det tillkommer ju alltid lite centrala kostnader och så ska det vara lite konglomerat-rabatt så låt oss avrunda nedåt till ca 75 nok.
75 nok, där det största värdet numera verkar ugöras av Renewables och dess framtid (med förhoppningsvis 10-15% årliga tillväxt i medel) samt en joker i form av den 26%-iga andelen i riggoperatören Fred Olsen Energy. En joker vars framtid beror på oljeprisets nyckfullhet.
Det som gör att jag ser Ganger Rolf som intressant är just exponeringen mot mer än just riggoperatörs-branschen. Jag har det inte i mig att köpa riggoperatörer direkt. Det ligger utanför min riskvillighet, men ledningen verkar göra bra ifrån sig när det gäller Renewables. Gillar man kraftproducenter men är osäker på Fortums ryska satsningar kanske satsningarna på vindkraftsparker i Nordsjön känns intressantare? Enligt min bedömning så är dryga 50-lappen av Ganger Rolf relaterat till detta, direkt eller indirekt.
fredag 12 juni 2015
Skatteåterbäring
Denna veckan har många fått skatteåterbäring. Min vana trogen så gör jag därför ett instick med min vanliga uppmaning i dessa tider. Skapa incitament för folk att skaffa sig en sparbuffert!
Vad som är en lämplig sparbuffert skiljer sig från person till person, men oavsett storlek så skapar en liten sparbuffert mer ekonomisk trygghet än ingen alls.
För den som vill låna finns redan fullt av incitament, låga räntor och subventionerade ränteavdrag. Ränteavdragen är jag för övrigt av den bestämda åsikten att de gör föga nytta i slutändan. Eftersom de i praktiken "sänker" nettoräntekostnaderna så höjer det också i andra änden tillgångspriser när alla börjar räkna på "vad man har råd" till. Summa summarum föga effekt i praktiken annat än skyffla skattepengar till kreditgivare.
Min uppmaning är att skapa ett schablonavdrag för kapitalinkomster. På låt oss säga 5000 kr. Ett schablonavdrag ger en viktig signal. Att sparande inte lånande är viktigt. Att samhälle gärna ser att människor skaffar sig en sparbuffert, inte fler kreditkort. Införsel av ett schablonavdrag är inget krångligt. Det innefattar inga nya påfund i form av ny kontotyper eller dylikt.
Det kan lätt "finansieras" genom en liten sänkning av de massiva subventionerna av ränteavdrag. Ränteavdrag som ändå nyttar föga till då de ändå bara blåser upp tillgångspriserna och på så sätt ger högre räntekostnader. På sikt får ränteavdragen gärna fasas ur helt och hållet.
Premiera sparande, inte ökat kreditgivande.
Vad som är en lämplig sparbuffert skiljer sig från person till person, men oavsett storlek så skapar en liten sparbuffert mer ekonomisk trygghet än ingen alls.
För den som vill låna finns redan fullt av incitament, låga räntor och subventionerade ränteavdrag. Ränteavdragen är jag för övrigt av den bestämda åsikten att de gör föga nytta i slutändan. Eftersom de i praktiken "sänker" nettoräntekostnaderna så höjer det också i andra änden tillgångspriser när alla börjar räkna på "vad man har råd" till. Summa summarum föga effekt i praktiken annat än skyffla skattepengar till kreditgivare.
Min uppmaning är att skapa ett schablonavdrag för kapitalinkomster. På låt oss säga 5000 kr. Ett schablonavdrag ger en viktig signal. Att sparande inte lånande är viktigt. Att samhälle gärna ser att människor skaffar sig en sparbuffert, inte fler kreditkort. Införsel av ett schablonavdrag är inget krångligt. Det innefattar inga nya påfund i form av ny kontotyper eller dylikt.
Det kan lätt "finansieras" genom en liten sänkning av de massiva subventionerna av ränteavdrag. Ränteavdrag som ändå nyttar föga till då de ändå bara blåser upp tillgångspriserna och på så sätt ger högre räntekostnader. På sikt får ränteavdragen gärna fasas ur helt och hållet.
Premiera sparande, inte ökat kreditgivande.
tisdag 9 juni 2015
Höstraps
Äntligen verkar sommaren ha gjort sitt intåg på riktigt! I alla fall i min del av landet. Nu står det mesta i full blom och prakt. Inte minst höstrapsen.
Några veckor till sedan är det dags för den att skördas. Höstrapsen sås ofta i augusti. Sedan får den mogna till under vintern. Höstrapsen är ganska oansenliga, ointressanta plantor under denna tid. På våren börjar det sakteligen ta fart och nu på försommaren händer det verkligen grejer.
När fälten är gyllengula och tiden för skörd närmar sig då drar rapsfälten verkligen ögat till sig. Från ointressant till högintressant. Då är det snart dags att skrida till verket.
Höstrapsen fungerar på sätt och vis på ungefär samma sätt som börsen och aktievärderingar. Även börsen har ju ofta sina årliga svängningar. Ointressanta värderingar under vinter och vår. Mer intressanta tillfällen under sommar och början av hösten.
Inte minst detta vinterhalvåret så har det ju varit tämligen ointressant att betrakta börsen och dess bolag. Det är ju först nu. Nu då rapsfälten är gyllengula. Nu då sommaren börjat komma. Nu då det snart är dags att skrida till arbete på rapsfälten, som bolagsvärderingar börjat röra sig på sådant sätt så att de kan kanske bli intressant att skrida till arbete även på den fronten.
För egen del så har det mesta gått till räntespar hittills under året istället för "depåspar". Börsen har ju inte erbjudit mycket "arbete". Nu ser det dock ut som om arbete måhända vankas i sinom tid. Höstrapsen börjar bli mogen. Bolagsvärderingar har börjat röra sig nedåt.
Vilka bolag har du under bevakning?
Några veckor till sedan är det dags för den att skördas. Höstrapsen sås ofta i augusti. Sedan får den mogna till under vintern. Höstrapsen är ganska oansenliga, ointressanta plantor under denna tid. På våren börjar det sakteligen ta fart och nu på försommaren händer det verkligen grejer.
När fälten är gyllengula och tiden för skörd närmar sig då drar rapsfälten verkligen ögat till sig. Från ointressant till högintressant. Då är det snart dags att skrida till verket.
Höstrapsen fungerar på sätt och vis på ungefär samma sätt som börsen och aktievärderingar. Även börsen har ju ofta sina årliga svängningar. Ointressanta värderingar under vinter och vår. Mer intressanta tillfällen under sommar och början av hösten.
Inte minst detta vinterhalvåret så har det ju varit tämligen ointressant att betrakta börsen och dess bolag. Det är ju först nu. Nu då rapsfälten är gyllengula. Nu då sommaren börjat komma. Nu då det snart är dags att skrida till arbete på rapsfälten, som bolagsvärderingar börjat röra sig på sådant sätt så att de kan kanske bli intressant att skrida till arbete även på den fronten.
För egen del så har det mesta gått till räntespar hittills under året istället för "depåspar". Börsen har ju inte erbjudit mycket "arbete". Nu ser det dock ut som om arbete måhända vankas i sinom tid. Höstrapsen börjar bli mogen. Bolagsvärderingar har börjat röra sig nedåt.
Vilka bolag har du under bevakning?
onsdag 3 juni 2015
Mediabolagens kassakor
När det gäller de stora mediabolagen i USA så som Disney m.fl. så skapar av naturliga skäl nya filmer eller öppningen av nya upplevelseparker (Universal, Disney mf.l.) stora rubriker. Men jag är inte säker på att det är dessa segment som är bolagens kassakor.
Biofilmerna i sig är en förvånansvärt stabil bransch. Vissa år får man fler storsäljare, andra några färre. Marginalerna kan svänga en del beroende på hur det gått. I Disneys fall från t.ex. 3% i rörelsemarginal för det segmentet ett år till 21% ett annat. Filmproduktion kostar ju vad det kostar sedan är det bara att hålla tummarna för att publiken strömmar till. Beroende på om det gör det eller inte så blir ju marginalen därefter.
TV-stationerna är också en väldigt stabil (och reglerad) bransch. Inte mycket action där.
Upplevelseparkerna är relativt konjunkturkänsliga och intjäningen svänger med konsumenternas förtroende.
Men TV-kanaler och programproduktion. Där verkar det genereras pengar. I vått och torrt. Utbudet av kanaler kan idag tyckas vara enormt. Det finns massvis av kanaler att abonnera på (via tv eller via internetuppkoppling). Tillika massvis av kanaler för företag att välja när man vill spendera sin reklambudget. Dock så verkar det ännu inte finnas något stopp på hur mycket den här branschen kan växa. Någon mättnadskänsla verkar ännu inte uppstått (om det någonsin kommer göra det).
Min spontana tanke är att den här branschen borde vara utsatt för hård konkurrens och marginalpress, men vad har jag skådat när jag försökt sätta mig in i det hela? En växande bransch med därtill stigande marginaler!
Disneys omsättning inom detta segment nedan. Disney har kanaler så som ABC Family, Disney Channel, ESPN, History m.fl.
Comcast, kabeloperatören som för ett tag sedan köpte upp NBCUniversal (därav den kortare tidsserien), omsättning inom samma segment nedan. Comcast har kanaler så som CNBC, Syfy, E! och Style.
21st Century Fox omsättningsökningar inom segmentet nedan. 21st Century Fox är ena delen av det tidigare News Corporation vilket splittades 2013. Mycket fokus på nyheter och sport med kanaler så som Fox News, Fox Sports 1, FX, Star India.
.
Det är samma positiva trend om man t.ex. tittar på Time Warner.Time Warner äger bl.a. Turner och HBO.
Tillväxten verkar ligga på 3-4%/år överlag i branschen. 21st Century Fox sticker ut med en exceptionell omsättningsökning.
Tittar vi då på marginalerna så har de också en stigande trend. Då inte bara från 2008 och finanskrisen (man skulle ju kunna tro att de gick i bott då och sedan återhämtat sig) utan även under en längre period.
Nedan Disneys rörelsemarginaler inom segmentet.
Lika höga rörelsemarginaler ser man även hos de andra aktörerna.
Nu är dock frågan. Är marginalerna hållbara? Kommer t.ex. Disney kunna fortsätta se högre marginaler? Den genomsnittliga rörelsemarginalen verkar ligga på ca 30% över en tio-års period. Något högre om man vill täna sig att de senaste åren är det "nya normala".
I klassiska konkurrenssituationer så leder ju ökad konkurrens till pressade marginaler. Trots det enorma utbudet så verkar det dock inte finnas tecken på detta än.
Det man kan ha i åtanke är att om man inte lyckas fortsätta förbättra sina marginaler så kommer vinstökningen inte vara lika fin som den historiskt varit. Vinstökningen har ju varit mycket bättre än själva omsättningsökningen tack vare att man samtidigt sett stigande marginaler.
För Disney och de andra bolagen så utgör vad marginalerna blir inom detta segment en stor påverkan på det totala resultatet. För Disneys del så står detta segment för halva vinsten. Detta är i regel förhållandet för andra bolag också (ej Comcast dock).
3-4% omsättningsökning per år kanske inte låter "sexy", men i kombination med förbättrade marginaler ger det bra effekt på sista raden. Lägg därtill att många mediebolag hellre lägger pengar på återköp av aktier än utdelningar så ger det en än större effekt när man räknar om till per aktie.
Vad är din syn på mediabolagen och branschen som helhet? Blir vi aldrig mätta på kanaler och programutbud? Längtar du tillbaka till då det enbart fanns två statskanaler eller kan du inte tänka dig ett liv utan streamade program var du vill när du vill?
Biofilmerna i sig är en förvånansvärt stabil bransch. Vissa år får man fler storsäljare, andra några färre. Marginalerna kan svänga en del beroende på hur det gått. I Disneys fall från t.ex. 3% i rörelsemarginal för det segmentet ett år till 21% ett annat. Filmproduktion kostar ju vad det kostar sedan är det bara att hålla tummarna för att publiken strömmar till. Beroende på om det gör det eller inte så blir ju marginalen därefter.
TV-stationerna är också en väldigt stabil (och reglerad) bransch. Inte mycket action där.
Upplevelseparkerna är relativt konjunkturkänsliga och intjäningen svänger med konsumenternas förtroende.
Men TV-kanaler och programproduktion. Där verkar det genereras pengar. I vått och torrt. Utbudet av kanaler kan idag tyckas vara enormt. Det finns massvis av kanaler att abonnera på (via tv eller via internetuppkoppling). Tillika massvis av kanaler för företag att välja när man vill spendera sin reklambudget. Dock så verkar det ännu inte finnas något stopp på hur mycket den här branschen kan växa. Någon mättnadskänsla verkar ännu inte uppstått (om det någonsin kommer göra det).
Min spontana tanke är att den här branschen borde vara utsatt för hård konkurrens och marginalpress, men vad har jag skådat när jag försökt sätta mig in i det hela? En växande bransch med därtill stigande marginaler!
Disneys omsättning inom detta segment nedan. Disney har kanaler så som ABC Family, Disney Channel, ESPN, History m.fl.
Comcast, kabeloperatören som för ett tag sedan köpte upp NBCUniversal (därav den kortare tidsserien), omsättning inom samma segment nedan. Comcast har kanaler så som CNBC, Syfy, E! och Style.
21st Century Fox omsättningsökningar inom segmentet nedan. 21st Century Fox är ena delen av det tidigare News Corporation vilket splittades 2013. Mycket fokus på nyheter och sport med kanaler så som Fox News, Fox Sports 1, FX, Star India.
Det är samma positiva trend om man t.ex. tittar på Time Warner.Time Warner äger bl.a. Turner och HBO.
Tillväxten verkar ligga på 3-4%/år överlag i branschen. 21st Century Fox sticker ut med en exceptionell omsättningsökning.
Tittar vi då på marginalerna så har de också en stigande trend. Då inte bara från 2008 och finanskrisen (man skulle ju kunna tro att de gick i bott då och sedan återhämtat sig) utan även under en längre period.
Nedan Disneys rörelsemarginaler inom segmentet.
Lika höga rörelsemarginaler ser man även hos de andra aktörerna.
Nu är dock frågan. Är marginalerna hållbara? Kommer t.ex. Disney kunna fortsätta se högre marginaler? Den genomsnittliga rörelsemarginalen verkar ligga på ca 30% över en tio-års period. Något högre om man vill täna sig att de senaste åren är det "nya normala".
I klassiska konkurrenssituationer så leder ju ökad konkurrens till pressade marginaler. Trots det enorma utbudet så verkar det dock inte finnas tecken på detta än.
Det man kan ha i åtanke är att om man inte lyckas fortsätta förbättra sina marginaler så kommer vinstökningen inte vara lika fin som den historiskt varit. Vinstökningen har ju varit mycket bättre än själva omsättningsökningen tack vare att man samtidigt sett stigande marginaler.
För Disney och de andra bolagen så utgör vad marginalerna blir inom detta segment en stor påverkan på det totala resultatet. För Disneys del så står detta segment för halva vinsten. Detta är i regel förhållandet för andra bolag också (ej Comcast dock).
3-4% omsättningsökning per år kanske inte låter "sexy", men i kombination med förbättrade marginaler ger det bra effekt på sista raden. Lägg därtill att många mediebolag hellre lägger pengar på återköp av aktier än utdelningar så ger det en än större effekt när man räknar om till per aktie.
Vad är din syn på mediabolagen och branschen som helhet? Blir vi aldrig mätta på kanaler och programutbud? Längtar du tillbaka till då det enbart fanns två statskanaler eller kan du inte tänka dig ett liv utan streamade program var du vill när du vill?
måndag 1 juni 2015
Veckans börsutmaning
Det här inlägget blir en "spin-off" av en läsarkommentar. Närmare bestämt en kommentar från signaturen "Lars".
Ibland kan man ju faktiskt undra över om fascinationen av aktier drivs av intresse för att tjäna pengar eller för intresset av att alltid ha något att göra? Det finns ju alltid ny information när det gäller aktier. Det finns ju alltid nya vrår att krypa i, nya spännande case, nya kurser att kolla upp.
Klarar du och jag och den genomsnittlige aktieintresserade killen/tjejen att INTE logga in på depån eller kolla upp kursrörelser under tre dagar? Eller har spänningen tagit oss i ett sådant grepp att vi inte kan motstå? Måste vi ha vår dagliga "fix"?
Lars kom med följande utmaning:
"Hur många skulle vara intresserade i att deltaga i följande mentala övning: Vi antar nu att du har gjort några direktinvesteringar i aktier. Övningen går nu ut på att du skall absolut inte titta på börsen eller på någon notering av "ditt bolag" tisdag, onsdag och torsdag. Jag brukar ibland göra detta. Klarar du det?"
Klarar du det under tisdag, onsdag och torsdag denna veckan? Om du vågar anta utmaningen så skriv gärna en kommentar nedan när fredagen kommit kring hur det gått. Om du inte vågar, skriv gärna varför.
Ibland kan man ju faktiskt undra över om fascinationen av aktier drivs av intresse för att tjäna pengar eller för intresset av att alltid ha något att göra? Det finns ju alltid ny information när det gäller aktier. Det finns ju alltid nya vrår att krypa i, nya spännande case, nya kurser att kolla upp.
Klarar du och jag och den genomsnittlige aktieintresserade killen/tjejen att INTE logga in på depån eller kolla upp kursrörelser under tre dagar? Eller har spänningen tagit oss i ett sådant grepp att vi inte kan motstå? Måste vi ha vår dagliga "fix"?
Lars kom med följande utmaning:
"Hur många skulle vara intresserade i att deltaga i följande mentala övning: Vi antar nu att du har gjort några direktinvesteringar i aktier. Övningen går nu ut på att du skall absolut inte titta på börsen eller på någon notering av "ditt bolag" tisdag, onsdag och torsdag. Jag brukar ibland göra detta. Klarar du det?"
Klarar du det under tisdag, onsdag och torsdag denna veckan? Om du vågar anta utmaningen så skriv gärna en kommentar nedan när fredagen kommit kring hur det gått. Om du inte vågar, skriv gärna varför.
Mindre transparens eftersträvas
Jag har noterat en utveckling. Inte minst bland aktieintresserade. Det är mycket oftare nu man får höra talas om (samt läsa om) hur den och den agerat till den och den kursen i det eller det bolaget. Både "on-line" som "IRL". Det finns t.o.m. banker som uppmuntrar denna form av insyn. Funktioner som gör att man i realtid kan följa hur andra agerar.
Jag förstår tjusningen med det och jag själv heller inte sen med att försöka lära mig från andra. Dock kan jag tycka att vi nu börjat närma oss en nivå på det då det inte längre handlar om att dra inspiration och få ideer utan det mer eller mindre uppmuntrar till s.k. Följa John.
Sedan tidigare har jag försökt att inte skriva för mycket i realtid när t.ex. köp eller försäljningar gjorts eller i vad. Inte för att jag tror att mitt agerande på något vis påverkar någonting, men för att jag vill inte uppmuntra någon till att leka Följa John. Istället har jag gjort någon notering i efterhand eller kvartalssammanställning.
Utvecklingen i stort har dock gått i motsatt riktning, med mer och mer transparens mellan alla. I näst intill realtid.
Om utvecklingen då gått åt ena hållet så väljer jag nu att försöka gå åt andra. Jag kommer försöka dra ned på transparensen än mer. Om möjligt skulle jag vilja få bloggen mer att handla om branscher, övergripande investeringsdiskussioner och noteringar kring olika bolag och mindre om vad som köps när.
I alla fall för mig är det mer givande att få respons på dylika tankar/inlägg. Förhoppningsvis finns det ett värde av det även från läsar-håll.
Följa portföljer i realtid kan man ju också göra på annat håll. Hur man än vänder och vrider på det så har ju de flesta haft en väldigt god avkastning de senaste 7 åren. Det har ju i princip bara gått uppåt. Inte minst nu sista tiden. Att jag klarat mig hyfsat under denna period säger m.a.o. inget annat än att det varit förnuftigt att spara undan en del pengar (och investera dem) under den här tidsperioden. Det är dock något som är allmängiltigt i alla tider.
Så om det går läsa mer om köp och sälj på andra ställen så eftersträvar jag att det blir mindre av sådant här, på gott och ont (någon måste ju vara udda). Tonade vindrutor är dessutom snyggare...
Hur tänker du kring denna utveckling i stort och möjligheten att följa andra?
Jag förstår tjusningen med det och jag själv heller inte sen med att försöka lära mig från andra. Dock kan jag tycka att vi nu börjat närma oss en nivå på det då det inte längre handlar om att dra inspiration och få ideer utan det mer eller mindre uppmuntrar till s.k. Följa John.
Sedan tidigare har jag försökt att inte skriva för mycket i realtid när t.ex. köp eller försäljningar gjorts eller i vad. Inte för att jag tror att mitt agerande på något vis påverkar någonting, men för att jag vill inte uppmuntra någon till att leka Följa John. Istället har jag gjort någon notering i efterhand eller kvartalssammanställning.
Utvecklingen i stort har dock gått i motsatt riktning, med mer och mer transparens mellan alla. I näst intill realtid.
Om utvecklingen då gått åt ena hållet så väljer jag nu att försöka gå åt andra. Jag kommer försöka dra ned på transparensen än mer. Om möjligt skulle jag vilja få bloggen mer att handla om branscher, övergripande investeringsdiskussioner och noteringar kring olika bolag och mindre om vad som köps när.
I alla fall för mig är det mer givande att få respons på dylika tankar/inlägg. Förhoppningsvis finns det ett värde av det även från läsar-håll.
Följa portföljer i realtid kan man ju också göra på annat håll. Hur man än vänder och vrider på det så har ju de flesta haft en väldigt god avkastning de senaste 7 åren. Det har ju i princip bara gått uppåt. Inte minst nu sista tiden. Att jag klarat mig hyfsat under denna period säger m.a.o. inget annat än att det varit förnuftigt att spara undan en del pengar (och investera dem) under den här tidsperioden. Det är dock något som är allmängiltigt i alla tider.
Så om det går läsa mer om köp och sälj på andra ställen så eftersträvar jag att det blir mindre av sådant här, på gott och ont (någon måste ju vara udda). Tonade vindrutor är dessutom snyggare...
Hur tänker du kring denna utveckling i stort och möjligheten att följa andra?