Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
tisdag 31 mars 2015
torsdag 26 mars 2015
Shareville
Shareville är en Nordnet-tjänst där man kan visa upp sin egen och följa andras portföljer. För närvarande finns drygt 48.000 portföljer. Det kan ses som ett socialt investeringsnätverk där det också erbjuds möjligheter att interagera med varandra via t.ex. meddelanden.
Själv har jag enbart en mindre depå hos Nordnet som speglar en del av mina förehavanden och skriverier på bloggen. Jag är också lite tveksam till om det verkligen finns några fördelar med att kunna följa enskilda via Shareville. Dock är jag ju inte mer än människa och har lockats av nyfikenhet.
Om inte annat så är det lite roligt att jämföra sig. Det tilltalar mitt egna ego att jag har tre stjärnor (tre stjärnor betyder att man tillhör topp 10%:en) och Gunther Mårder har två (två stjärnor betyder att man lyckas bättre än medel) samt att jag har högre sharpekvot (Ju högre sharpkvot desto bättre riskjusterad avkastning). Vi får se hur länge detta förhållande består. Jag kan inte undgå att finna det lite underhållande i alla fall (jag vet att jag därmed är en sämre människa och inte borde känna så, men jag kan inte hjälpa det...).
Grunden till Nordnets Shareville och Avanzas länkning till bloggar är väl egentligen detsamma. Både Nordnet som Avanza vill ge sina kunder något av mervärde, något extra. Att få ta del av andras tankar om aktier och investeringar (via bloggar eller ett socialt nätverk) är ju på sätt och viss ett sätt att leverera "oberoende" åsikter. Samtidigt kan denna input till kunder eventuellt generera mer courtage-intäkter.
Vad anser du om Shareville? Vem förutom Gunther Mårder följer du?
Själv har jag enbart en mindre depå hos Nordnet som speglar en del av mina förehavanden och skriverier på bloggen. Jag är också lite tveksam till om det verkligen finns några fördelar med att kunna följa enskilda via Shareville. Dock är jag ju inte mer än människa och har lockats av nyfikenhet.
Om inte annat så är det lite roligt att jämföra sig. Det tilltalar mitt egna ego att jag har tre stjärnor (tre stjärnor betyder att man tillhör topp 10%:en) och Gunther Mårder har två (två stjärnor betyder att man lyckas bättre än medel) samt att jag har högre sharpekvot (Ju högre sharpkvot desto bättre riskjusterad avkastning). Vi får se hur länge detta förhållande består. Jag kan inte undgå att finna det lite underhållande i alla fall (jag vet att jag därmed är en sämre människa och inte borde känna så, men jag kan inte hjälpa det...).
Grunden till Nordnets Shareville och Avanzas länkning till bloggar är väl egentligen detsamma. Både Nordnet som Avanza vill ge sina kunder något av mervärde, något extra. Att få ta del av andras tankar om aktier och investeringar (via bloggar eller ett socialt nätverk) är ju på sätt och viss ett sätt att leverera "oberoende" åsikter. Samtidigt kan denna input till kunder eventuellt generera mer courtage-intäkter.
Vad anser du om Shareville? Vem förutom Gunther Mårder följer du?
tisdag 24 mars 2015
Kinnevik
En av huvudägarna till Kinnevik, Max Stenbeck, avled för ett tag sedan. Enbart 30 år ung p.g.a. sin diabetessjukdom. Det är alltid en chock när någon ung dör, liksom beklagligt. Det är tungt att missta någon. En del världsliga saker som vi finner viktiga blir lätt oviktiga när allt sätts på sin spets.
Vänder vi ändock blickarna mot världsliga saker så som själva bolaget Kinnevik så är det en del på gång.
Blocket-kopian Avito sägs vara på gång att noteras. Kinnevik äger 31% av Avito och värderar sin andel till motsvarande ca 8 kr/Kinnevik-aktie.
Kinnevik har ju lyckats vara med om att sätta fler IT-bolag på börsen, t.ex. Zalando och Rocket Internet.
Kinnevik har även sålt en del av sitt Transcom innehav, men det gör relativt liten påverkan på Kinnevik i stort. Helt klart har Zalando och Rocket Internet större påverkan.
Tittar man på deras börsvärdering i nuläget så motsvarar det 56 respektive 30 kr/Kinnevik-aktie. Tittar vi på hela Kinneviks substansvärde, 304 kr, så utgör hela 51% av den av olika e-handel och marknadsplatser.
Man har lagt en hel del vikt vid att samarbete med de tyska bröderna Samwell, som är grundarna till bl.a. Rocket Internet. Zalando är t.ex. också sprungen ur detta samarbete liksom många av de övriga online-satsningarna också.
Vad är bröderna Samwell för superentreprenörer då? En del av den kritik de fått utstå är att de egentligen inte kommer med nya ideer. De kopierar helt enkelt andras. Sedan är de duktiga på att "pitcha" och få investerare att investera i deras projekt. Kapitalstarka investerare så som Kinnevik.
Det sägs ta ca 3-9 år för ett e-handelsbolag att nå break-even. Det är m.a.o. ganska många förlustbringande år man i regel måste uthärda innan det eventuellt börjar visa svarta siffor. Dessutom så krävs massiva marknadsföringsresurser för att nå ut. Det är ju inte någon naturlag att det är den med bästa produkten som slår igenom, utan det brukar ju vara den som marknadsförs bäst. Marknadsföring kräver pengar.
Man kan alltså säga att Kinneviks framtid och eventuella substanstillväxt till stor del anförtros till dessa tyska bröder. Då Kinnevik byggt upp ett så pass omfattande samarbete med dem.
Ett exempel på projekt som nyligen lanserats i London är ZipJet. En slags kopia av amerikanska Washio. ZipJet är i princip en tjänst där Londonbor i de lite "finare" kvarteren kan boka hämtning och tvättning av tvätt för att sedan få det hemlevererat igen inom 24 timmar. Bekvämt, smidigt och värt att betala för om man får tro en del.
Dessa start upp projekt kräver en hel del kapital och som jag varit inne på tidigare " Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelnings-tillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med." Så bekräftar ju den lilla höjningen med 25 öre i utdelning i år att Kinneviks fokus flyttats. Innehållet i substansen av Kinnevik ger samma bild. Liksom VDs uttalanden.
Jag tror den här utvecklingen kommer att fortsätta. Kinnevik kommer fortsätta försöka utvecklas till ett entreprenöriellt bolag inom online-segmentet, som bidrar med s.k. venture capital (uppstartskapital), styrelsearbete och kontakter. M.a.o. en slags riskkapitalbolag som har som sin affärside att medverka i bolagens tidiga utveckling.
Den stora frågan är ju då bara hur man ska värdera bolaget? Själv är jag ju oerhört tveksam till att använda de multiplar som görs idag på online-verksamheten. Det finns dock andra skräckexempel. Vostok Nafta värderar väl t.ex. Avito dubbelt så högt som Kinnevik gör. Jag är också tveksam till att använda börsvärderingen. Jag gör inte det ens med Industrivärdens innehav utan gör min egen bedömning för varje innehav. Börser kan lätt sticka iväg både uppåt och nedåt. Därav kan man ju heller inte "lita" på Zalandos och Rocket Internets värderingar. Alibaba tror jag värderas till nästan 20 gånger försäljningen! Jämför detta med att ett kvalitetsbolag som t.ex. HM brukar ligga på ca 3 gånger försäljningen och många e-handelsbolag (och klädbolag med för den delen) brukar ligga närmre 0,5 gånger försäljningen p.g.a. att det i regel är låga vinstmarginaler.
Men än en gång,Kinnevik vill ju inte vara ett bolag av idag, utan ett bolag för i morgon.
Aktuell kurs är i alla fall 289 kr.
Hur tänker du kring Kinnevik?
Vänder vi ändock blickarna mot världsliga saker så som själva bolaget Kinnevik så är det en del på gång.
Blocket-kopian Avito sägs vara på gång att noteras. Kinnevik äger 31% av Avito och värderar sin andel till motsvarande ca 8 kr/Kinnevik-aktie.
Kinnevik har ju lyckats vara med om att sätta fler IT-bolag på börsen, t.ex. Zalando och Rocket Internet.
Kinnevik har även sålt en del av sitt Transcom innehav, men det gör relativt liten påverkan på Kinnevik i stort. Helt klart har Zalando och Rocket Internet större påverkan.
Tittar man på deras börsvärdering i nuläget så motsvarar det 56 respektive 30 kr/Kinnevik-aktie. Tittar vi på hela Kinneviks substansvärde, 304 kr, så utgör hela 51% av den av olika e-handel och marknadsplatser.
Man har lagt en hel del vikt vid att samarbete med de tyska bröderna Samwell, som är grundarna till bl.a. Rocket Internet. Zalando är t.ex. också sprungen ur detta samarbete liksom många av de övriga online-satsningarna också.
Vad är bröderna Samwell för superentreprenörer då? En del av den kritik de fått utstå är att de egentligen inte kommer med nya ideer. De kopierar helt enkelt andras. Sedan är de duktiga på att "pitcha" och få investerare att investera i deras projekt. Kapitalstarka investerare så som Kinnevik.
Det sägs ta ca 3-9 år för ett e-handelsbolag att nå break-even. Det är m.a.o. ganska många förlustbringande år man i regel måste uthärda innan det eventuellt börjar visa svarta siffor. Dessutom så krävs massiva marknadsföringsresurser för att nå ut. Det är ju inte någon naturlag att det är den med bästa produkten som slår igenom, utan det brukar ju vara den som marknadsförs bäst. Marknadsföring kräver pengar.
Man kan alltså säga att Kinneviks framtid och eventuella substanstillväxt till stor del anförtros till dessa tyska bröder. Då Kinnevik byggt upp ett så pass omfattande samarbete med dem.
Ett exempel på projekt som nyligen lanserats i London är ZipJet. En slags kopia av amerikanska Washio. ZipJet är i princip en tjänst där Londonbor i de lite "finare" kvarteren kan boka hämtning och tvättning av tvätt för att sedan få det hemlevererat igen inom 24 timmar. Bekvämt, smidigt och värt att betala för om man får tro en del.
Dessa start upp projekt kräver en hel del kapital och som jag varit inne på tidigare " Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelnings-tillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med." Så bekräftar ju den lilla höjningen med 25 öre i utdelning i år att Kinneviks fokus flyttats. Innehållet i substansen av Kinnevik ger samma bild. Liksom VDs uttalanden.
Jag tror den här utvecklingen kommer att fortsätta. Kinnevik kommer fortsätta försöka utvecklas till ett entreprenöriellt bolag inom online-segmentet, som bidrar med s.k. venture capital (uppstartskapital), styrelsearbete och kontakter. M.a.o. en slags riskkapitalbolag som har som sin affärside att medverka i bolagens tidiga utveckling.
Den stora frågan är ju då bara hur man ska värdera bolaget? Själv är jag ju oerhört tveksam till att använda de multiplar som görs idag på online-verksamheten. Det finns dock andra skräckexempel. Vostok Nafta värderar väl t.ex. Avito dubbelt så högt som Kinnevik gör. Jag är också tveksam till att använda börsvärderingen. Jag gör inte det ens med Industrivärdens innehav utan gör min egen bedömning för varje innehav. Börser kan lätt sticka iväg både uppåt och nedåt. Därav kan man ju heller inte "lita" på Zalandos och Rocket Internets värderingar. Alibaba tror jag värderas till nästan 20 gånger försäljningen! Jämför detta med att ett kvalitetsbolag som t.ex. HM brukar ligga på ca 3 gånger försäljningen och många e-handelsbolag (och klädbolag med för den delen) brukar ligga närmre 0,5 gånger försäljningen p.g.a. att det i regel är låga vinstmarginaler.
Men än en gång,Kinnevik vill ju inte vara ett bolag av idag, utan ett bolag för i morgon.
Aktuell kurs är i alla fall 289 kr.
Hur tänker du kring Kinnevik?
måndag 23 mars 2015
Avdrag i deklarationen för aktieintresset
Nu är det deklarationstider och kanske mångas hjärnceller gymnastiseras till max för att hitta alla avdrag man kan göra.
Jag kan inte alla själv, men jag vet att man kan göra avdrag för förvaltningsutgifter. Om de överstiger 1000 kr.
Det inkluderar en hel del. Det kan t.ex. vara:
- Bankfacksavgifter om facket används för förvaltning av något tillgång (ej fotografier och dylikt).
- Arvoden som betalas för t.ex. förmyndare och förvaltare om det bl.a. avser förvaltning av värdepapper.
- Utgifter man har för att inkassera lån.
- Depåavgifter (beroende på vad som ingår)
- Kostnader för rådgivning och kapitalplacering.
- Facklitteratur t.ex. böcker om aktieinvestering.
Vad som däremot inte godkänns är:
- Dator och internet.
- Resor till kurser och aktieträffar m.m.
- Deklarationshjälp.
- Förvaltningsavgifter för fonder m.m.
- Bank och kontokortsavgifter.
- Tidningar av mer allmänt intresse.
Nu kanske detta är sista året möjligheten till avdrag finns. Den budgetproposition som regeringen lämnade till riksdagen inkluderade ett förslag om att slopa avdragsrätten (BP 2015, volym 1, avsnitt 6.12)
Jag kan inte alla själv, men jag vet att man kan göra avdrag för förvaltningsutgifter. Om de överstiger 1000 kr.
Det inkluderar en hel del. Det kan t.ex. vara:
- Bankfacksavgifter om facket används för förvaltning av något tillgång (ej fotografier och dylikt).
- Arvoden som betalas för t.ex. förmyndare och förvaltare om det bl.a. avser förvaltning av värdepapper.
- Utgifter man har för att inkassera lån.
- Depåavgifter (beroende på vad som ingår)
- Kostnader för rådgivning och kapitalplacering.
- Facklitteratur t.ex. böcker om aktieinvestering.
Vad som däremot inte godkänns är:
- Dator och internet.
- Resor till kurser och aktieträffar m.m.
- Deklarationshjälp.
- Förvaltningsavgifter för fonder m.m.
- Bank och kontokortsavgifter.
- Tidningar av mer allmänt intresse.
Nu kanske detta är sista året möjligheten till avdrag finns. Den budgetproposition som regeringen lämnade till riksdagen inkluderade ett förslag om att slopa avdragsrätten (BP 2015, volym 1, avsnitt 6.12)
lördag 21 mars 2015
REITs kan vara intressant men klarar inte svärfarstestet
Nu är det snart ett år sedan jag skrev något om REITs.
Det går att grotta ned sig hur mycket som helst, men grunden i en REIT (Real Estate Investment Trust) är att vinsten inte ackumuleras i bolaget utan så mycket som möjligt delas ut. Detta gör REITs intressanta för de som vill åt utdelningar, men gör samtidigt att bolaget självt inte kan växa stort på eget bevåg utan måste då oftast ta in pengar utifrån för att kunna växa (lån och/eller nyemissioner).
Enkelt förklarat. Om Berkshire Hathaway är ett bolag som behåller kassaflödena för att återinvestera så är REITs alltså dess motsats. De delar ut allt.
REITs har blivit populära då de ofta erbjudit pålitliga utdelningar, års, kvartals- eller månadsvis. I en miljö med sjunkande räntor så har REITs blivit ett intressant alternativ för många. I lagom portion kan det kanske vara en rimlig placering för att diversifiera sig. En sorts av högränte-placering som ger löpande utdelningar.
REITs klarar dock inte "svärfars-testet". Det skulle aldrig falla mig in att föreslå min svärfar en investering/placering som är så beroende av lån, ränteläget, med verksamhet i andra länder, relativt krångliga skatteregler och ganska svårläst redovisning.
Den ökade populariteten har dock gjort att det kommit en rad nya REITs och att investeringsformen spridit sig över världen. Det har också gjort att "kvalite" blivit dyrt. Många av de REITs som har en längre historik av stabila utdelningar prissätt numera till ganska höga priser,. Dess direktavkastning blir då inte längre något exceptionellt i jämförelse med t.ex. några av våra svenska utdelare.
Exempel på REITs med lång utdelningshistorik är (Namn - År av höjda utdelningar - Direktavkastning):
Federal Realty Investment Trust - 47 år - 2,4%
HCP - 30 år - 5,5%
Universal Health Realty Income - 28 år - 4,8%
National Retail Properties - 25 år - 4,2%
Realty Income - 22 år - 4,5%
Essex Property - 21 år - 2,5%
Urstadt Biddle Properties - 21 år - 4,5%
Det går naturligvis finna REITs med högre direktavkastning, med kortare historik. Jag tror dock det gäller att göra hemläxan rejält om man ska köpa någon REIT. Inte ens om man gör det så ska man ha allt för stor exponering till något enskilt bolag eller REITs överlag. Även den påläste utsätter sig här för en rad risker.
Det går att grotta ned sig hur mycket som helst, men grunden i en REIT (Real Estate Investment Trust) är att vinsten inte ackumuleras i bolaget utan så mycket som möjligt delas ut. Detta gör REITs intressanta för de som vill åt utdelningar, men gör samtidigt att bolaget självt inte kan växa stort på eget bevåg utan måste då oftast ta in pengar utifrån för att kunna växa (lån och/eller nyemissioner).
Enkelt förklarat. Om Berkshire Hathaway är ett bolag som behåller kassaflödena för att återinvestera så är REITs alltså dess motsats. De delar ut allt.
REITs har blivit populära då de ofta erbjudit pålitliga utdelningar, års, kvartals- eller månadsvis. I en miljö med sjunkande räntor så har REITs blivit ett intressant alternativ för många. I lagom portion kan det kanske vara en rimlig placering för att diversifiera sig. En sorts av högränte-placering som ger löpande utdelningar.
REITs klarar dock inte "svärfars-testet". Det skulle aldrig falla mig in att föreslå min svärfar en investering/placering som är så beroende av lån, ränteläget, med verksamhet i andra länder, relativt krångliga skatteregler och ganska svårläst redovisning.
Den ökade populariteten har dock gjort att det kommit en rad nya REITs och att investeringsformen spridit sig över världen. Det har också gjort att "kvalite" blivit dyrt. Många av de REITs som har en längre historik av stabila utdelningar prissätt numera till ganska höga priser,. Dess direktavkastning blir då inte längre något exceptionellt i jämförelse med t.ex. några av våra svenska utdelare.
Exempel på REITs med lång utdelningshistorik är (Namn - År av höjda utdelningar - Direktavkastning):
Federal Realty Investment Trust - 47 år - 2,4%
HCP - 30 år - 5,5%
Universal Health Realty Income - 28 år - 4,8%
National Retail Properties - 25 år - 4,2%
Realty Income - 22 år - 4,5%
Essex Property - 21 år - 2,5%
Urstadt Biddle Properties - 21 år - 4,5%
Det går naturligvis finna REITs med högre direktavkastning, med kortare historik. Jag tror dock det gäller att göra hemläxan rejält om man ska köpa någon REIT. Inte ens om man gör det så ska man ha allt för stor exponering till något enskilt bolag eller REITs överlag. Även den påläste utsätter sig här för en rad risker.
fredag 20 mars 2015
Beijer Almas bokslut 2014
Beijer Alma, denna lilla industripärla avskiljde idag utdelningen. Kanske läge att notera ned något om utvecklingen under 2014.
Beijer Alma bedriver verksamheten genom tre grenar; Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech.
Lesjöfors är fjädertillverkare. Habia kabeltillverkare och Beijer är industrihandelsdelen.
Viktigast för Beijer Alma är Lesjöfors som stod för ca 75% av rörelseresultatet 2014. Det är en verksamhet som ligger på ganska höga, ca 20%, rörelsemarginaler och med en försäljning på ca 1,7 miljarder kr. Marginalerna har varit i sjunkande trend. Något som kan indikera ökad konkurrens. Faktureringen har ju inte sjunkit, tvärt om. Dock så har man en förvärvsstrateg inom Lesjöfors vilket också kan förklara omsättningsökning liksom marginaltappet. Mumma vore om man får upp förvärven till samma höga rörelsemarginaler som Lesjöfors äldre fjädertillverkare har/haft.
Habia Cable ligger i genomsnitt på halva de ovanstående marginalerna, även om just 2014 bjöd på rekordhöga 12% i rörelsemarginal.Habia omsätter ca 0,8 miljarder kr. Faktureringen ökade markant för Habia 2014 i jämförelse med tidigare år vilket då troligen också kan förklara de mycket bättre marginalerna.
Samma nivå på omsättningen håller Beijer Tech, men då det är inriktat på handel är marginalerna av förklarliga skäl mycket lägre, ca 6% i genomsnitt.
Tittar vi på resultatet för helåret 2014 så landade det på 10,60 kr/aktie. Orderingången liksom faktureringen var högre än förra året och utdelningen som avskildes idag var 8,50 kr/aktie (8).
Bolaget har i princip alltid haft en stark balansräkning så länge jag följt det och nu är inget undantag. Debt/Equity landar på 0,57.
Den totala omsättningen landade på 3,3 miljarder kr (ca 110 kr/aktie) med en genomsnittlig rörelsemarginal på 13%.
Jag kan bara hålla med VD Bertil Persson i hans slutord:
"Som jag ser det är dock Beijer Alma väl rustat. Vi har finansiell styrka och väldiversifierade verksamheter som levererar höga kundvärden. Det ger oss sammantaget en god plattform för fortsatt lönsam tillväxt."
Beijer Alma handlas just nu för 199 kr vilket motsvarar en PE TTM på 18,8. Beijer Alma är ett riktigt fint industribolag och ligger högt i prioritet att öka i om/när tillfälle beger sig.
Beijer Alma bedriver verksamheten genom tre grenar; Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech.
Lesjöfors är fjädertillverkare. Habia kabeltillverkare och Beijer är industrihandelsdelen.
Viktigast för Beijer Alma är Lesjöfors som stod för ca 75% av rörelseresultatet 2014. Det är en verksamhet som ligger på ganska höga, ca 20%, rörelsemarginaler och med en försäljning på ca 1,7 miljarder kr. Marginalerna har varit i sjunkande trend. Något som kan indikera ökad konkurrens. Faktureringen har ju inte sjunkit, tvärt om. Dock så har man en förvärvsstrateg inom Lesjöfors vilket också kan förklara omsättningsökning liksom marginaltappet. Mumma vore om man får upp förvärven till samma höga rörelsemarginaler som Lesjöfors äldre fjädertillverkare har/haft.
Habia Cable ligger i genomsnitt på halva de ovanstående marginalerna, även om just 2014 bjöd på rekordhöga 12% i rörelsemarginal.Habia omsätter ca 0,8 miljarder kr. Faktureringen ökade markant för Habia 2014 i jämförelse med tidigare år vilket då troligen också kan förklara de mycket bättre marginalerna.
Samma nivå på omsättningen håller Beijer Tech, men då det är inriktat på handel är marginalerna av förklarliga skäl mycket lägre, ca 6% i genomsnitt.
Tittar vi på resultatet för helåret 2014 så landade det på 10,60 kr/aktie. Orderingången liksom faktureringen var högre än förra året och utdelningen som avskildes idag var 8,50 kr/aktie (8).
Bolaget har i princip alltid haft en stark balansräkning så länge jag följt det och nu är inget undantag. Debt/Equity landar på 0,57.
Den totala omsättningen landade på 3,3 miljarder kr (ca 110 kr/aktie) med en genomsnittlig rörelsemarginal på 13%.
Jag kan bara hålla med VD Bertil Persson i hans slutord:
"Som jag ser det är dock Beijer Alma väl rustat. Vi har finansiell styrka och väldiversifierade verksamheter som levererar höga kundvärden. Det ger oss sammantaget en god plattform för fortsatt lönsam tillväxt."
Beijer Alma handlas just nu för 199 kr vilket motsvarar en PE TTM på 18,8. Beijer Alma är ett riktigt fint industribolag och ligger högt i prioritet att öka i om/när tillfälle beger sig.
torsdag 19 mars 2015
Yrkeskategorin som lyckas bäst med aktier
Vilken yrkeskategori lyckas bäst med sina aktieplaceringar?
Det borde ju vara de som har en utbildning inom ekonomi, kanske inom just revision eller bokföring? Eller är det välutbildade och välbetalda läkare, it-konsulter eller ingenjörer?
Enligt Börspodden så är det en helt annat yrkeskategori.
Lärarna.
Enligt Börspodden så tenderar lärare vara mer tålmodiga vilket betyder att de är långsiktiga. Som lärare kan man kanske inte förväntas sig se snabba resultat. Det är troligen ett yrke vars arbetsinsats först ser resultat efter en lång tid av arbete.
De har också i regel en bredare portfölj vilket i längden visat löna sig. Som lärare är man kanske van vid att hålla väldigt många bollar i luften, genom goda som dåliga stunder. Kunna inte bara hålla en röd tråd genom lektionerna med fokus på vad som ska läras ut utan också samtidigt hantera allt som kan uppstå i och runt ett klassrum.
Så ska man vara krass så lönar det sig kanske inte långa utbildningar inom t.ex. just ekonomi då det kommer till aktieplaceringar. Kanske är det bättre att ha andra specialfält. Inte minst för att få en bredare, annan, syn på saker och ting.
Kanske är det inte utbildning och kunskap om aktier som ger någon "edge" på aktiemarknaden. Det handlar kanske istället om attityder, vanor och förhållningssätt.
Något att fundera över när du håller på och skolka från föreläsningen om Aristoteles. Det kan kanske i längden vara mer lönande att lyssna på den och istället skippa corporate finance föreläsningen.
Någon lärare bland läsarna som vill ge en kommentar till ovanstående?
Det borde ju vara de som har en utbildning inom ekonomi, kanske inom just revision eller bokföring? Eller är det välutbildade och välbetalda läkare, it-konsulter eller ingenjörer?
Enligt Börspodden så är det en helt annat yrkeskategori.
Lärarna.
Enligt Börspodden så tenderar lärare vara mer tålmodiga vilket betyder att de är långsiktiga. Som lärare kan man kanske inte förväntas sig se snabba resultat. Det är troligen ett yrke vars arbetsinsats först ser resultat efter en lång tid av arbete.
De har också i regel en bredare portfölj vilket i längden visat löna sig. Som lärare är man kanske van vid att hålla väldigt många bollar i luften, genom goda som dåliga stunder. Kunna inte bara hålla en röd tråd genom lektionerna med fokus på vad som ska läras ut utan också samtidigt hantera allt som kan uppstå i och runt ett klassrum.
Så ska man vara krass så lönar det sig kanske inte långa utbildningar inom t.ex. just ekonomi då det kommer till aktieplaceringar. Kanske är det bättre att ha andra specialfält. Inte minst för att få en bredare, annan, syn på saker och ting.
Kanske är det inte utbildning och kunskap om aktier som ger någon "edge" på aktiemarknaden. Det handlar kanske istället om attityder, vanor och förhållningssätt.
Något att fundera över när du håller på och skolka från föreläsningen om Aristoteles. Det kan kanske i längden vara mer lönande att lyssna på den och istället skippa corporate finance föreläsningen.
Någon lärare bland läsarna som vill ge en kommentar till ovanstående?
onsdag 18 mars 2015
Mera minus
Nu sänks styrräntan ytterligare. Ned till minus 0,25%. Samtidigt ska köpen av statspapper utökas.
Som jag tidigare varit inne på så är min uppfattning att Riksbankens ständiga upp-repanden (och medias fixering) är icke-nyheter.
Det är som en som bankar på en skruv med en plasthammare.
Inte för att det är den bästa lösningen utan för det är det enda verktyg som tillhandahållits och alla andra står bara och tittar på eftersom de heller inte är villiga att göra något eller förse personen med andra verktyg (man riskerar ju att göra bort sig/impopulär då).
Enligt mig, så vad som behövs är inte mer penningpolitiska stimulanser (det verktyg som Riksbanken förfogar över). Det som behövs är finanspolitiska reformer.
Jag finner det väldigt orimligt att tro att ytterligare sänkning av styrräntan får igång inflationen. Jag finner det mer troligt att det blåser upp tillgångspriser på t.ex. fastigheter och på börsen.
Är det någonting jag vill se så är det finanspolitiska reformer av helt annat slag. Reformer som dämpar uppblåsandet av kreditbubblor och premierar ett visst mått av buffertsparande för gemene man.
Avskaffa ränteavdraget - Ränteavdrag är ju med i alla låneberäkningar som utgångspunkt så i princip fungerar det ju som en subvention till bankerna. Billigare lån (via ränteavdrag) = lånar mer = banker tjänar mer. Hade ränteavdrag inte funnits hade man inte kunnat belåna sig lika högt för betalningsförmågan hade varit lägre d.v.s. villan som du nu fått bjuda 4 milj för kanske hade blivit din för 3, 5 milj istället.
Premiera att man skaffar sig ett buffert-sparande genom att ta bort kapitalskatten upp till en viss summa - Samhället och individen får starkare motståndskraft mot plötsliga förändringar i ekonomin om man bygger upp buffertar.
Ja det finns fler saker som går att dryfta, men summan av kardemumman är i alla fall att det borde väl ändå snart vara dags för våra folkvalda politiker att få ändan ur och inte bara peka på en Riksbanks-direktion som ändå inte har några fungerande verktyg.
Som jag tidigare varit inne på så är min uppfattning att Riksbankens ständiga upp-repanden (och medias fixering) är icke-nyheter.
Det är som en som bankar på en skruv med en plasthammare.
Inte för att det är den bästa lösningen utan för det är det enda verktyg som tillhandahållits och alla andra står bara och tittar på eftersom de heller inte är villiga att göra något eller förse personen med andra verktyg (man riskerar ju att göra bort sig/impopulär då).
Enligt mig, så vad som behövs är inte mer penningpolitiska stimulanser (det verktyg som Riksbanken förfogar över). Det som behövs är finanspolitiska reformer.
Jag finner det väldigt orimligt att tro att ytterligare sänkning av styrräntan får igång inflationen. Jag finner det mer troligt att det blåser upp tillgångspriser på t.ex. fastigheter och på börsen.
Är det någonting jag vill se så är det finanspolitiska reformer av helt annat slag. Reformer som dämpar uppblåsandet av kreditbubblor och premierar ett visst mått av buffertsparande för gemene man.
Avskaffa ränteavdraget - Ränteavdrag är ju med i alla låneberäkningar som utgångspunkt så i princip fungerar det ju som en subvention till bankerna. Billigare lån (via ränteavdrag) = lånar mer = banker tjänar mer. Hade ränteavdrag inte funnits hade man inte kunnat belåna sig lika högt för betalningsförmågan hade varit lägre d.v.s. villan som du nu fått bjuda 4 milj för kanske hade blivit din för 3, 5 milj istället.
Premiera att man skaffar sig ett buffert-sparande genom att ta bort kapitalskatten upp till en viss summa - Samhället och individen får starkare motståndskraft mot plötsliga förändringar i ekonomin om man bygger upp buffertar.
Ja det finns fler saker som går att dryfta, men summan av kardemumman är i alla fall att det borde väl ändå snart vara dags för våra folkvalda politiker att få ändan ur och inte bara peka på en Riksbanks-direktion som ändå inte har några fungerande verktyg.
tisdag 17 mars 2015
Det enda man kan styra är sin egen riskhantering
När det gäller aktier så kan man ha många och stora förhoppningar, men det är faktiskt väldigt, väldigt lite man kan styra.
Det är ganska omöjligt att påverka t.ex. HMs försäljning i någon nämnvärd grad. Även om man släppte loss sin inre shopping-gnom för en dag så ger det inte så stora avtryck i HMs resultaträkning. Det är ganska svårt att som småsparare påverka vilka som sitter i ledningen. Omöjligt att påverka hur nästa storsäljande produkt ska se ut eller vilka marknader som bolaget ska expandera på.
Det är helt enkelt för den vanlige dödlige spararen omöjligt att påverka affärsutvecklingen i de bolag man äger aktier i. Vi ska inte ens tala om kursutvecklingen...
Vad kan man påverka då?
En sak.
Risken. Vilken sorts risk och hur stora risker man är exponerad mot. Det är egentligen den enda faktorn som man har total kontroll över. Ingen annan, bara du. Du allena kan bestämma över vilken sorts risker du väljer att exponera dig mot.
Här finns det en mängd saker man kan tänka över och justera. Allt ifrån portföljtänk till vilka kvaliteer man vill se att ett bolag har. Från vilken exponering man vill ha mot olika innehav till hur man tänker sig den totala aktieexponeringen relativt sin livssituation.
Ska man lägga ned mycket tid på något när det gäller aktier så är det att fundera på hur man hanterar risker.
Det är ganska omöjligt att påverka t.ex. HMs försäljning i någon nämnvärd grad. Även om man släppte loss sin inre shopping-gnom för en dag så ger det inte så stora avtryck i HMs resultaträkning. Det är ganska svårt att som småsparare påverka vilka som sitter i ledningen. Omöjligt att påverka hur nästa storsäljande produkt ska se ut eller vilka marknader som bolaget ska expandera på.
Det är helt enkelt för den vanlige dödlige spararen omöjligt att påverka affärsutvecklingen i de bolag man äger aktier i. Vi ska inte ens tala om kursutvecklingen...
Vad kan man påverka då?
En sak.
Risken. Vilken sorts risk och hur stora risker man är exponerad mot. Det är egentligen den enda faktorn som man har total kontroll över. Ingen annan, bara du. Du allena kan bestämma över vilken sorts risker du väljer att exponera dig mot.
Här finns det en mängd saker man kan tänka över och justera. Allt ifrån portföljtänk till vilka kvaliteer man vill se att ett bolag har. Från vilken exponering man vill ha mot olika innehav till hur man tänker sig den totala aktieexponeringen relativt sin livssituation.
Ska man lägga ned mycket tid på något när det gäller aktier så är det att fundera på hur man hanterar risker.
lördag 14 mars 2015
Fortum säljer sitt svenska elnät
Fortum säljer sitt svenska elnät. Största nya ägaren (50%) till det blir kanadensiska pensionärer via Borelais Infrastructure. Borelais Infrastrucutre är en underdivision till OMERS som handhar de anställda i delstaten Ontarios pensionsavsättningar. Fler än 440.000 f.d. poliser, räddningstjänstpersonal, skoledningspersonal, tunnelbanepersonal m.fl. står nu som majoritetsägare till elnät här i Sverige. Inget nytt dock, Borelais Infrastrucutre specialiserar sig på infrastruktur investeringar. Liksom Warren Buffett verkar de kommit fram till att det är en stabil och hyfsat pålitlig verksamhet som kommer generera pengar långt in i framtiden. Köpar-konsortiumet inkluderar även Första AP-fonden (12,5%), Tredje AP-fonden (20%) och Folksam (17,5%).
Första, andra, tredje och fjärde är ju s.k. bufferfonder i den svenska inkomstpensionssystemet. vid underskott i systemet ska fonderna tillföra pengar, vid överskott tillförs fonderna pengar. Även Sjätte AP-fonden är en buffertfond men en stängd sådan. Inga medel tas eller tillförs.
Folksam är en av de största försäkringsbolagen i Sverige. Medlemsägt.
Prislappen sägs bli 6,6 miljarder euro (skuld och kassafritt). Jämför med Fortums nuvarande börsvärde på 18,9 miljarder euro. Transaktionen kommer då ge en rejäl vinst då det bokförs under Q2, ca 5 euro/aktie.
Kanske jag vandrat lite väl långt in i dimman och missförstått någonting, men det är vid första anblicken en otrolig prislapp. Tittar man på Fortums svenska elnät så genererade det 2014 en försäljning på nästan 650 milj. euro. Drygt 10 gånger omsättningen är en hög prislapp. En tredjedel därav vore kanske mer "marknadsmässigt". M.a.o ser det ut som Fortum har sålt en krona för tre kronor!?
Mycket pengar blir det. En extra utdelning vankas ju i år p.g.a av försäljningar som skedde förra året. Kanske vankas det fler extra-utdelningar?
På Fortum säger man vidare:
"After the divestment of its distribution businesses Fortum will concentrate on the growth and development of our core businesses, based on our competences: CO2-free hydro and nuclear power generation and efficient combined heat and power (CHP) production. We will also continue to develop electricity sales and related customer solutions to our 1.3 million electricity retail customers," says Timo Karttinen. "We continue to have a strong presence in Sweden, and remain committed to develop our business in the Nordic countries while looking for growth opportunities in line with our strategy."
Första, andra, tredje och fjärde är ju s.k. bufferfonder i den svenska inkomstpensionssystemet. vid underskott i systemet ska fonderna tillföra pengar, vid överskott tillförs fonderna pengar. Även Sjätte AP-fonden är en buffertfond men en stängd sådan. Inga medel tas eller tillförs.
Folksam är en av de största försäkringsbolagen i Sverige. Medlemsägt.
Prislappen sägs bli 6,6 miljarder euro (skuld och kassafritt). Jämför med Fortums nuvarande börsvärde på 18,9 miljarder euro. Transaktionen kommer då ge en rejäl vinst då det bokförs under Q2, ca 5 euro/aktie.
Kanske jag vandrat lite väl långt in i dimman och missförstått någonting, men det är vid första anblicken en otrolig prislapp. Tittar man på Fortums svenska elnät så genererade det 2014 en försäljning på nästan 650 milj. euro. Drygt 10 gånger omsättningen är en hög prislapp. En tredjedel därav vore kanske mer "marknadsmässigt". M.a.o ser det ut som Fortum har sålt en krona för tre kronor!?
Mycket pengar blir det. En extra utdelning vankas ju i år p.g.a av försäljningar som skedde förra året. Kanske vankas det fler extra-utdelningar?
På Fortum säger man vidare:
"After the divestment of its distribution businesses Fortum will concentrate on the growth and development of our core businesses, based on our competences: CO2-free hydro and nuclear power generation and efficient combined heat and power (CHP) production. We will also continue to develop electricity sales and related customer solutions to our 1.3 million electricity retail customers," says Timo Karttinen. "We continue to have a strong presence in Sweden, and remain committed to develop our business in the Nordic countries while looking for growth opportunities in line with our strategy."
fredag 13 mars 2015
Fredag igen
Dollarn är urstark. I skrivande stund 8,70 kr/usd. Vem hade anat detta för ett år sedan? Den stigande dollarn har verkligen gett ett boost i värdet på amerikanska innehav.
Baltic Dry Index är lägre än på 30 år! 565 var senaste noteringen. Känn på den. Sysselsättningsgraden för handelsflottan lär inte ligga så högt heller vilket betyder att även om det tar lite fart igen med transporterna så lär den eventuellt ökade efterfrågan kunna absorberas av tillgängliga fraktfartyg. tydligen har beställningen av nya fartyg i praktiken upphört. Visserligen kommer det väl färdigställas fartyg både detta och nästa år, men frågan är hur det blir sedan.
Antalet oljeriggar sägs konstant minska. Inte minst i USA. Kanske betyder det att oljepriset stabiliseras då utbud och efterfrågan möts. Någon vändning för riggoperatörer lär inte synas förrän priset vänder uppåt. I nuläget verkar det vara mer vanligt att jobbbeställningar sägs upp än att nya kontrakt tecknas. Tuff marknad.
Aktiespararnas tidning Aktiespararen inkluderade en intervju med Alfa Lavals VD Lars Renström. Intressant läsning. Fick svar på varför Alfa Laval har så mycket bättre marginaler än branschkollegan GEA "GEA säljer mer av kompletta stora projekt och lösningar, medan vi säljer mycket komponenter och det vi kallar subsystem. Säljer man kompletta lösningar så köper man in mycket från andra leverantörer och bygger ihop. I våra termer säger vi att GEA har ett större leveransomfång, därför är det svårare för dem att komma upp i samma rörelsemarginaler."
Dessutom bjöds på varför H&M är en sådan framgångssaga - Lyckade successioner och långsiktighet i kombination med föränderlighet.
Tim du Toit har plockat fram 15 investeringsideer med sin Quant Investing Screener. Tre av dem är svenska: 15 Magic Formula Investing Ideas in Europe.
Avanza Forum 2015 har hållits. Se eventet i efterhand här: Avanza Forum 2015
Dessutom veckans, icke-sponsrade men ironiska, modeinlägg nedan.
Man purse John Deere 8360R i slitstark och tålig PVC med korthållare och ficka fram. Försluts med kardborreband. Gå inte på ett aktiemöte utan den! Grönt är skönt!
Trevlig fredag.
Baltic Dry Index är lägre än på 30 år! 565 var senaste noteringen. Känn på den. Sysselsättningsgraden för handelsflottan lär inte ligga så högt heller vilket betyder att även om det tar lite fart igen med transporterna så lär den eventuellt ökade efterfrågan kunna absorberas av tillgängliga fraktfartyg. tydligen har beställningen av nya fartyg i praktiken upphört. Visserligen kommer det väl färdigställas fartyg både detta och nästa år, men frågan är hur det blir sedan.
Antalet oljeriggar sägs konstant minska. Inte minst i USA. Kanske betyder det att oljepriset stabiliseras då utbud och efterfrågan möts. Någon vändning för riggoperatörer lär inte synas förrän priset vänder uppåt. I nuläget verkar det vara mer vanligt att jobbbeställningar sägs upp än att nya kontrakt tecknas. Tuff marknad.
Aktiespararnas tidning Aktiespararen inkluderade en intervju med Alfa Lavals VD Lars Renström. Intressant läsning. Fick svar på varför Alfa Laval har så mycket bättre marginaler än branschkollegan GEA "GEA säljer mer av kompletta stora projekt och lösningar, medan vi säljer mycket komponenter och det vi kallar subsystem. Säljer man kompletta lösningar så köper man in mycket från andra leverantörer och bygger ihop. I våra termer säger vi att GEA har ett större leveransomfång, därför är det svårare för dem att komma upp i samma rörelsemarginaler."
Dessutom bjöds på varför H&M är en sådan framgångssaga - Lyckade successioner och långsiktighet i kombination med föränderlighet.
Tim du Toit har plockat fram 15 investeringsideer med sin Quant Investing Screener. Tre av dem är svenska: 15 Magic Formula Investing Ideas in Europe.
Avanza Forum 2015 har hållits. Se eventet i efterhand här: Avanza Forum 2015
Dessutom veckans, icke-sponsrade men ironiska, modeinlägg nedan.
Man purse John Deere 8360R i slitstark och tålig PVC med korthållare och ficka fram. Försluts med kardborreband. Gå inte på ett aktiemöte utan den! Grönt är skönt!
Trevlig fredag.
onsdag 11 mars 2015
Clas Ohlson, Caterpillar och Aker
Clas Ohlson har brutet räkenskapsår så bokslutet får vi se först lite längre fram. Q3 (nov-jan) är i regel ett mycket starkt kvartal och står inte sällan för halva årsvinsten. Kvartalet inkluderar ju julhandeln.
Q3 2015 var det starkaste i bolagets historia. Roligt, men säkrast att inte ta det för givet framöver utan se på utvecklingen över en något längre period.
Tittar vi på 12 månaders rullande så visar bolaget en vinst om 7,15 kr/aktie (6,42). Rörelsemarginalerna ligger på 8,1% (7,8). Försäljningen ligger på 7,2 miljarder (6,8) vilket motsvarar ca 110 kr/aktie.
Totalt antal butiker är nu 196 (182). Man räknar med att öppna fler och säger också att nya satsningar kan pressa rörelsemarginalerna något framöver.
Jag har tidigare antagit en hållbar vinstnivå på ca 6 kr/aktie för Clas Ohlson, men finner nu att det kan finnas skäl att revidera upp det något. Soliditeten i bolaget är fortsatt god. Hemmamarknaderna snurrar på och satsningar på nya butiker verkar heller ej bli allt för kostsamma. Förr var ju satsningen i Storbritannien ett orosmoment. Jag tycker mig dock se att Clas Ohslon verkar kunna hantera inträdet på nya, icke nordiska, marknader bra.
Kurs just nu ca 132 kr/aktie vilket motsvarar en PE TTM på 18,5 och en direktavkastning på 3,6%.
Ett annat bolag på C är Caterpillar.
Caterpillar fattade jag intresse för ungefär samtidigt som Deere & Co, men nu har kursen stigit i DE medan den sjunkit i CAT.
Caterpillar har liksom Deere & Co konjunkturen just nu emot sig. Därtill har den stärkta amerikanska dollaren inte spelat Caterpillar i händerna. Båda har i alla fall stadigt höjt utdelningarna under årens lopp och verkar kunna parera sämre tider väl. Båda har ju balansräkningarna som "spökar". Det är ju det här med att finansiera sina egna kunders köp/leasing. Det ger svällande balansräkningar samtidigt som det naturligtvis bidrar till vinsterna.
Jag har redan gjort en minnesnotering kring Caterpillars Q4-rapport så ska inte beröra den mer. Fortfarande intressant är det i alla fall.
Ska vi då slutligen variera oss genom att gå till ett tredje land så kan ju Norge och Aker ASA passa.
Aker ASA är ett norsk investmentbolag med fokus på bl.a. olja, gas och skeppssektor. Redovisat NAV (net asset value) Q4 2014 var 244 nok. Det är ju någonting som åker upp och ned beroende på aktiekursrörelser i de underliggande innehaven.
Några av de bolag som ryms under Aker ASAs "paraply" är Ocean Yield - shippingbolag som i nuläget ger en ganska rejäl direktavkastning, Det Norske - oljebolag som liksom andra oljebolag har en ganska tuff marknad just nu, Aker Solutions - oljeservicebolag och Akastor - oljeservice investmentbolag.
Beroendet av dessa branscher har gett genomslag i även Akers aktiekurs. Nuvarande kurs är 163 nok och med en föreslagen utdelning på 10 nok så ger det en direktavkastning på 6,1%.
Nu är Aker mer än dess aktieinnehav. Ca 70% av dess tillgångar är aktier i olika bolag, industriella tillgångar som de kallar det. 30% är s.k. finansiella tillgångar. Kassan motsvarar ca 40 nok/aktie. Man drog bl.a. in en del pengar via försäljningar av en del fastigheter som man varit sysselsatt med att utveckla.
För 163 nok får man en lite blandad mix av tillgångar. Men det är klart om hela olje- och gasmarknaden sjunker till botten så är ju en del av det inte mycket värt.
Q3 2015 var det starkaste i bolagets historia. Roligt, men säkrast att inte ta det för givet framöver utan se på utvecklingen över en något längre period.
Tittar vi på 12 månaders rullande så visar bolaget en vinst om 7,15 kr/aktie (6,42). Rörelsemarginalerna ligger på 8,1% (7,8). Försäljningen ligger på 7,2 miljarder (6,8) vilket motsvarar ca 110 kr/aktie.
Totalt antal butiker är nu 196 (182). Man räknar med att öppna fler och säger också att nya satsningar kan pressa rörelsemarginalerna något framöver.
Jag har tidigare antagit en hållbar vinstnivå på ca 6 kr/aktie för Clas Ohlson, men finner nu att det kan finnas skäl att revidera upp det något. Soliditeten i bolaget är fortsatt god. Hemmamarknaderna snurrar på och satsningar på nya butiker verkar heller ej bli allt för kostsamma. Förr var ju satsningen i Storbritannien ett orosmoment. Jag tycker mig dock se att Clas Ohslon verkar kunna hantera inträdet på nya, icke nordiska, marknader bra.
Kurs just nu ca 132 kr/aktie vilket motsvarar en PE TTM på 18,5 och en direktavkastning på 3,6%.
Ett annat bolag på C är Caterpillar.
Caterpillar fattade jag intresse för ungefär samtidigt som Deere & Co, men nu har kursen stigit i DE medan den sjunkit i CAT.
Caterpillar har liksom Deere & Co konjunkturen just nu emot sig. Därtill har den stärkta amerikanska dollaren inte spelat Caterpillar i händerna. Båda har i alla fall stadigt höjt utdelningarna under årens lopp och verkar kunna parera sämre tider väl. Båda har ju balansräkningarna som "spökar". Det är ju det här med att finansiera sina egna kunders köp/leasing. Det ger svällande balansräkningar samtidigt som det naturligtvis bidrar till vinsterna.
Jag har redan gjort en minnesnotering kring Caterpillars Q4-rapport så ska inte beröra den mer. Fortfarande intressant är det i alla fall.
Ska vi då slutligen variera oss genom att gå till ett tredje land så kan ju Norge och Aker ASA passa.
Aker ASA är ett norsk investmentbolag med fokus på bl.a. olja, gas och skeppssektor. Redovisat NAV (net asset value) Q4 2014 var 244 nok. Det är ju någonting som åker upp och ned beroende på aktiekursrörelser i de underliggande innehaven.
Några av de bolag som ryms under Aker ASAs "paraply" är Ocean Yield - shippingbolag som i nuläget ger en ganska rejäl direktavkastning, Det Norske - oljebolag som liksom andra oljebolag har en ganska tuff marknad just nu, Aker Solutions - oljeservicebolag och Akastor - oljeservice investmentbolag.
Beroendet av dessa branscher har gett genomslag i även Akers aktiekurs. Nuvarande kurs är 163 nok och med en föreslagen utdelning på 10 nok så ger det en direktavkastning på 6,1%.
Nu är Aker mer än dess aktieinnehav. Ca 70% av dess tillgångar är aktier i olika bolag, industriella tillgångar som de kallar det. 30% är s.k. finansiella tillgångar. Kassan motsvarar ca 40 nok/aktie. Man drog bl.a. in en del pengar via försäljningar av en del fastigheter som man varit sysselsatt med att utveckla.
För 163 nok får man en lite blandad mix av tillgångar. Men det är klart om hela olje- och gasmarknaden sjunker till botten så är ju en del av det inte mycket värt.
tisdag 10 mars 2015
Walmart
I samband med bokslutet så gick Walmart ut med att de skulle höja lönerna. Fr.o.m april ska en halv miljon anställda få minst 9 usd/tim och det ska höjas till 10 usd/tim fr.o.m nästa år. The TJX Companies lär ha matchat detta men inte Target eller McDonalds (än vad jag vet).
Ledningens förhoppning är att det ska leda till större kundnöjdhet, bättre service attityd bland de anställda och lägre personalomsättning. En del av den kritik som Walmart (och andra lågprisvaruhus) får brukar handla om att servicen inte är den bästa, liksom att varuhyllor ser ut som organiserat kaos, utplockat sortiment, svårt att få fatt på någon som vet något om produkterna et.c.
En höjd grundlön ska förhoppningsvis leda till att det blir lite mer attraktivt att jobba på Walmart och därmed finns det ett större incitament att göra ett bra jobb. Kritiker till de höjda lönerna menar på att det kommer minska vinsten för Walmart. Att lönehöjningen i sig är så liten så det kommer inte göra någon större skillnad i vilken arbetskraft som lockas till Walmart eller hur motiverade de kommer vara.
Här kan man ju ha olika åsikter. Gör man ett bättre jobb för att man får högre lön? Känner man en större stolthet över sitt arbete och motiveras till ett bättre arbete om det är välbetalt? Eller kvittar det vad lönen är?
Andra åtgärder ska också tas, som t.ex. ge anställda större möjligheter att påverka sina egna arbetsscheman. Tittar vi på åtgärder för att stävja personalomsättningen så hade Bloomberg räknat ut att den genomsnittliga lönen för en butiksanställd var 21.140 usd/år. Den genomsnittlige kostnaden för att träna upp en nyanställd ligger på 3.400 usd. En hel del pengar kan m.a.o. sparas på att få ned personalomsättningen.
Vi får se var allt det här leder i slutändan. Tills vidare kan vi ju titta på hur verksamhetsåret blev för Walmart.
Omsättningen ökade med 2% och vinsten per aktie landade på 5,07 usd. Onlineförsäljningen ökade med 22% och ligger nu på 12,2 miljarder usd. Jag tror det motsvarar ca 1/7 av Amazons försäljning. Walmart är m.a.o. ganska stora inom online redan nu. Deras spridda butiksnät gör det också smidigt för kunder att hämta sina varor t.ex. på vägen hem från jobbet.
Satsningen på mindre butiker verkar också fortsätta.
Utdelningshöjningarna har inte varit något att hurra för på sista tiden, tyvärr. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis på 1,96 usd/aktie. Det blir inte mycket av direktavkastning då kursen är på ca 83 usd. Framöver så verkar det heller inte bli något direkt lyft av vinsten. I alla fall inte om man får tro ledningens prognoser. Höjda löner och satsning på ökad online-försäljning verkar i alla fall på kort sikt äta upp en del av vinstmarginalerna. Vi får se om detta kommer löna sig bättre framöver.
Ledningens förhoppning är att det ska leda till större kundnöjdhet, bättre service attityd bland de anställda och lägre personalomsättning. En del av den kritik som Walmart (och andra lågprisvaruhus) får brukar handla om att servicen inte är den bästa, liksom att varuhyllor ser ut som organiserat kaos, utplockat sortiment, svårt att få fatt på någon som vet något om produkterna et.c.
En höjd grundlön ska förhoppningsvis leda till att det blir lite mer attraktivt att jobba på Walmart och därmed finns det ett större incitament att göra ett bra jobb. Kritiker till de höjda lönerna menar på att det kommer minska vinsten för Walmart. Att lönehöjningen i sig är så liten så det kommer inte göra någon större skillnad i vilken arbetskraft som lockas till Walmart eller hur motiverade de kommer vara.
Här kan man ju ha olika åsikter. Gör man ett bättre jobb för att man får högre lön? Känner man en större stolthet över sitt arbete och motiveras till ett bättre arbete om det är välbetalt? Eller kvittar det vad lönen är?
Andra åtgärder ska också tas, som t.ex. ge anställda större möjligheter att påverka sina egna arbetsscheman. Tittar vi på åtgärder för att stävja personalomsättningen så hade Bloomberg räknat ut att den genomsnittliga lönen för en butiksanställd var 21.140 usd/år. Den genomsnittlige kostnaden för att träna upp en nyanställd ligger på 3.400 usd. En hel del pengar kan m.a.o. sparas på att få ned personalomsättningen.
Vi får se var allt det här leder i slutändan. Tills vidare kan vi ju titta på hur verksamhetsåret blev för Walmart.
Omsättningen ökade med 2% och vinsten per aktie landade på 5,07 usd. Onlineförsäljningen ökade med 22% och ligger nu på 12,2 miljarder usd. Jag tror det motsvarar ca 1/7 av Amazons försäljning. Walmart är m.a.o. ganska stora inom online redan nu. Deras spridda butiksnät gör det också smidigt för kunder att hämta sina varor t.ex. på vägen hem från jobbet.
Satsningen på mindre butiker verkar också fortsätta.
Utdelningshöjningarna har inte varit något att hurra för på sista tiden, tyvärr. Nuvarande utdelning ligger på årsbasis på 1,96 usd/aktie. Det blir inte mycket av direktavkastning då kursen är på ca 83 usd. Framöver så verkar det heller inte bli något direkt lyft av vinsten. I alla fall inte om man får tro ledningens prognoser. Höjda löner och satsning på ökad online-försäljning verkar i alla fall på kort sikt äta upp en del av vinstmarginalerna. Vi får se om detta kommer löna sig bättre framöver.
lördag 7 mars 2015
Vapenaffärer berör
Affärer rörande vapen brukar alltid bli ett hett debattämne. De senaste dagarna har det både varit fokus på den s.k. Saudiaffären (Projekt Simoom) och tjeckerna vidarförsäljning av pansarfordon till Irak.
Om vi tar Saudiaffären så har den sin bakgrund i försäljning av Saab och Ericssons radarövervakningssystem Erieye. Som så ofta i sådana här affärer så för att få ordrar så krävs både politiska "påtryckningar" liksom motprestationer. Jag har varit inne på det tidigare inlägg. Vapenindustrin är en väldigt udda värld där vanliga affärsmässiga principer inte gäller.
Motprestationen var att hjälpa saudiarabierna bygga upp sin egen vapenindustri. Det kom att röra sig om anläggningar för att modifiera och renovera robotar och pansarvärnsvapen (Project Simmom). Eftersom det av någon anledning alltid ska vara massa hysch hysch kring sådant här så sköttes det hela av bulvanföretag.
Saudiarabien har allt sedan Saddam Husseins anfall mot Kuwait växt som handelspartner när det gäller vapen för Sverige bl.a. har pansarvärnsrobotar exporterats.
Vad som gör denna affär annorlunda vet jag ej egentligen. Varför behov av bulvanföretag? En del kritiker menar på att mänskliga rättigheter bryts i Saudiarabien. Ja men ska vi vara konsekventa i det när det gäller handel så blir det inte många kvar att handla med. Jag väntar fortfarande på att någon journalist ska börja skriva om att Thailand minsann blivit en militärdiktatur och samarbetet med dem gällande JAS bör avbrytas, men det har än så länge varit tyst. Annars så är ju vapenindustri en populär sak att debattera.
Det märks ju inte minst när 31 storbolagsledare går ut i en gemensam debattartikel. Inte det mest taktiska draget kan jag tycka. Det framstår bara då som om man är ute efter att tjäna pengar samt tillhör samma elitistiska intresseklubb. Dessutom om vapenfabrikerna nu byggs så ser det ut som om en liten klick stormrika företagsledare läxat upp aktuella politiker och har dem i sin hand. Det tror jag inte inger förtroende bland folk gemen.
Nej, rörigt blir det.
Tyskland lär ha sagt upp vapenaffärer med Saudiarabien, men utav en mer pragmatiskt anledning. En del vapen sägs ha kommit fram till ISIS.
Överlag kan jag tycka att det i Sverige finns en lite ambivalent syn på vapenförsäljningar, men jag tror jag vet en av anledningarna. Det finns ingen direkt "folklig förankring".
Norska Kongsbergs största ägare är t.ex. norska staten. Staten styr, beställer och har huvudansvaret. I Sverige så är Wallenberg största ägaren till försvarsindustrin. Även USA har privata aktörer som största ägare, men de har då ett system där allt ska konkurrensutsättas (enligt amerikansk modell). De olika aktörerna ska konkurrera om ordrar sinsemellan och systemet har stor acceptans.
I Sverige så har Wallenberg monopol. Vill dessutom Wallenberg ha ubåtsvarv för att kunna vara med och tävla om eventuella ubåtsförsäljningar till Australien, ja då får han ubåtsvarv. Behövs reservdelar till ett land som köpt JAS Gripen, ja då för försvarsmakten skicka o.s.v.
Jag har ingenting emot vapenaffärer, tvärt om tror jag det kan bidra till en större säkerhet här i världen. som investerare går det dock inte bortse från den politiska risken, i alla fall inte när det gäller Sverige. När Norge (via bl.a. Kongsberg) säljer robotar till Oman (ej känt för att nämnvärt beakta mänskliga rättigheter) för miljardbelopp så inte blir det debatt och tidningsrubriker för det. När Wallenberg gör affärer då blir det tidningsrubriker. Jag tror just ägarfrågan, var vinsterna hamnar, bidrar till det. Jag tror svenskt vapenindustri hade varit betjänt av mindre hysch hysch samt delvis statligt ägande. Mindre toppstyrning i politiken från direktörshåll och mer folklig förankring.
(Kongsbergs kurs just nu 152 nok, SAABs 220 kr. Det blir lite sådant här off-topic inlägg för jag har helt enkelt inga vettiga investeringsuppslag i nuläget. Alternativet kan ju iofs vara att jag lägger upp lite mode- eller matbilder... Ha en trevlig helg!)
Om vi tar Saudiaffären så har den sin bakgrund i försäljning av Saab och Ericssons radarövervakningssystem Erieye. Som så ofta i sådana här affärer så för att få ordrar så krävs både politiska "påtryckningar" liksom motprestationer. Jag har varit inne på det tidigare inlägg. Vapenindustrin är en väldigt udda värld där vanliga affärsmässiga principer inte gäller.
Motprestationen var att hjälpa saudiarabierna bygga upp sin egen vapenindustri. Det kom att röra sig om anläggningar för att modifiera och renovera robotar och pansarvärnsvapen (Project Simmom). Eftersom det av någon anledning alltid ska vara massa hysch hysch kring sådant här så sköttes det hela av bulvanföretag.
Saudiarabien har allt sedan Saddam Husseins anfall mot Kuwait växt som handelspartner när det gäller vapen för Sverige bl.a. har pansarvärnsrobotar exporterats.
Vad som gör denna affär annorlunda vet jag ej egentligen. Varför behov av bulvanföretag? En del kritiker menar på att mänskliga rättigheter bryts i Saudiarabien. Ja men ska vi vara konsekventa i det när det gäller handel så blir det inte många kvar att handla med. Jag väntar fortfarande på att någon journalist ska börja skriva om att Thailand minsann blivit en militärdiktatur och samarbetet med dem gällande JAS bör avbrytas, men det har än så länge varit tyst. Annars så är ju vapenindustri en populär sak att debattera.
Det märks ju inte minst när 31 storbolagsledare går ut i en gemensam debattartikel. Inte det mest taktiska draget kan jag tycka. Det framstår bara då som om man är ute efter att tjäna pengar samt tillhör samma elitistiska intresseklubb. Dessutom om vapenfabrikerna nu byggs så ser det ut som om en liten klick stormrika företagsledare läxat upp aktuella politiker och har dem i sin hand. Det tror jag inte inger förtroende bland folk gemen.
Nej, rörigt blir det.
Tyskland lär ha sagt upp vapenaffärer med Saudiarabien, men utav en mer pragmatiskt anledning. En del vapen sägs ha kommit fram till ISIS.
Överlag kan jag tycka att det i Sverige finns en lite ambivalent syn på vapenförsäljningar, men jag tror jag vet en av anledningarna. Det finns ingen direkt "folklig förankring".
Norska Kongsbergs största ägare är t.ex. norska staten. Staten styr, beställer och har huvudansvaret. I Sverige så är Wallenberg största ägaren till försvarsindustrin. Även USA har privata aktörer som största ägare, men de har då ett system där allt ska konkurrensutsättas (enligt amerikansk modell). De olika aktörerna ska konkurrera om ordrar sinsemellan och systemet har stor acceptans.
I Sverige så har Wallenberg monopol. Vill dessutom Wallenberg ha ubåtsvarv för att kunna vara med och tävla om eventuella ubåtsförsäljningar till Australien, ja då får han ubåtsvarv. Behövs reservdelar till ett land som köpt JAS Gripen, ja då för försvarsmakten skicka o.s.v.
Jag har ingenting emot vapenaffärer, tvärt om tror jag det kan bidra till en större säkerhet här i världen. som investerare går det dock inte bortse från den politiska risken, i alla fall inte när det gäller Sverige. När Norge (via bl.a. Kongsberg) säljer robotar till Oman (ej känt för att nämnvärt beakta mänskliga rättigheter) för miljardbelopp så inte blir det debatt och tidningsrubriker för det. När Wallenberg gör affärer då blir det tidningsrubriker. Jag tror just ägarfrågan, var vinsterna hamnar, bidrar till det. Jag tror svenskt vapenindustri hade varit betjänt av mindre hysch hysch samt delvis statligt ägande. Mindre toppstyrning i politiken från direktörshåll och mer folklig förankring.
(Kongsbergs kurs just nu 152 nok, SAABs 220 kr. Det blir lite sådant här off-topic inlägg för jag har helt enkelt inga vettiga investeringsuppslag i nuläget. Alternativet kan ju iofs vara att jag lägger upp lite mode- eller matbilder... Ha en trevlig helg!)
fredag 6 mars 2015
Berkshire Hathaway
Om man enbart vill ta sig igenom ett utländskt bolags årsredovisning så rekommenderar jag Berkshire Hathaways. I jämförelse med andra bolags mummel mummel, ändlösa noter och sida efter sida med färgglada bilder på onaturligt överlyckliga människor så framstår Berkshires som väldigt rakt och rättframt.
Jag ska inte gå in så mycket på det som var och en kan läsa själv. Däremot ska jag göra några minnesnoteringar, översatt till B-aktier.
Book-value är ju ett mått som ofta används som måttstock för Berskhire. Buffet själv menar på att ett rättvist värde för Berkshire ligger över det bokförda värdet. Därav är han redo att återköpa aktier om aktiepriset någonsin sjunker ned till 1,2 x BV.
Book value är dock även det ett diffust mått på "värde". Det inkluderar ju t.ex. inte den stora "floaten" som försäkringsverksamheten genererar d.v.s. de pengar som kunder betalar in i försäkringspremier och som bolaget förfogar över "gratis". År efter år har floaten vuxit för att nu motsvara 34 usd/B-aktie. I bokföringen anges "floaten" som en skuld och ingår inte i BV, medan den i praktiken används för att tjäna mer pengar. På så sätt är den ju en tillgång.
Tittar man på försäkringsverksamheten så gjorde den en vinst (underwriting profit) på motsvarande ca 1 usd/B-aktie. Detta exklusive vad man kan ha tjänat på "floaten" då underwritting profit förenklat är själva vinsten på försäkringsverksamheten.
Tittar man på de övriga verksamheterna så blev den sammanlagda vinsten 7,23 usd/B-aktie. Järnvägsbolaget BNSF har t.ex. en stor del av det då de bidrog med motsvarande 1,56 usd/B-aktie.
Tittar vi sedan på investeringsportföljen så är marknadsvärdet på ca 47 usd/B-aktie. Det vill säga marknadsvärdet på aktier i bolag så som Wells Fargo, Coca Cola, IBM, American Express m.fl.
Vill man göra det enkelt för sig så kan man ju ta redovisade vinster för de helägda verksamheterna 8,23 usd/B-aktier lägga på en lämplig multipel för att sedan addera investeringsportföljen. Exemplet skulle kunna se ut som följande.
8,23 x 15 = 123 + 47 = 170
Själv utgår jag dock från BV när jag försöker bedöma om det är fördelaktigt pris eller ej. BV ligger nu på ca 97,5 usd/B-aktie. Jag har sedan tidigare kommit fram till, och agerat utefter, att jag personligen är redo att betala 1,3 x BV för Berkshire. Det ger då 97,5 x 1,3 = 127 usd.
Det (+/- 5%) anser jag vara ett fullt skäligt pris i nuläget för ett av världens mest välskötta bolag. Priset just nu är 146 usd/B-aktie. Lite för dyrt i dagsläget för min smak, men om priset sjunker i framtiden p.g.a. dystrare tidningsrubriker så har jag med andra ord inga problem alls med att köpa fler aktier.
Jag ska inte gå in så mycket på det som var och en kan läsa själv. Däremot ska jag göra några minnesnoteringar, översatt till B-aktier.
Book-value är ju ett mått som ofta används som måttstock för Berskhire. Buffet själv menar på att ett rättvist värde för Berkshire ligger över det bokförda värdet. Därav är han redo att återköpa aktier om aktiepriset någonsin sjunker ned till 1,2 x BV.
Book value är dock även det ett diffust mått på "värde". Det inkluderar ju t.ex. inte den stora "floaten" som försäkringsverksamheten genererar d.v.s. de pengar som kunder betalar in i försäkringspremier och som bolaget förfogar över "gratis". År efter år har floaten vuxit för att nu motsvara 34 usd/B-aktie. I bokföringen anges "floaten" som en skuld och ingår inte i BV, medan den i praktiken används för att tjäna mer pengar. På så sätt är den ju en tillgång.
Tittar man på försäkringsverksamheten så gjorde den en vinst (underwriting profit) på motsvarande ca 1 usd/B-aktie. Detta exklusive vad man kan ha tjänat på "floaten" då underwritting profit förenklat är själva vinsten på försäkringsverksamheten.
Tittar man på de övriga verksamheterna så blev den sammanlagda vinsten 7,23 usd/B-aktie. Järnvägsbolaget BNSF har t.ex. en stor del av det då de bidrog med motsvarande 1,56 usd/B-aktie.
Tittar vi sedan på investeringsportföljen så är marknadsvärdet på ca 47 usd/B-aktie. Det vill säga marknadsvärdet på aktier i bolag så som Wells Fargo, Coca Cola, IBM, American Express m.fl.
Vill man göra det enkelt för sig så kan man ju ta redovisade vinster för de helägda verksamheterna 8,23 usd/B-aktier lägga på en lämplig multipel för att sedan addera investeringsportföljen. Exemplet skulle kunna se ut som följande.
8,23 x 15 = 123 + 47 = 170
Själv utgår jag dock från BV när jag försöker bedöma om det är fördelaktigt pris eller ej. BV ligger nu på ca 97,5 usd/B-aktie. Jag har sedan tidigare kommit fram till, och agerat utefter, att jag personligen är redo att betala 1,3 x BV för Berkshire. Det ger då 97,5 x 1,3 = 127 usd.
Det (+/- 5%) anser jag vara ett fullt skäligt pris i nuläget för ett av världens mest välskötta bolag. Priset just nu är 146 usd/B-aktie. Lite för dyrt i dagsläget för min smak, men om priset sjunker i framtiden p.g.a. dystrare tidningsrubriker så har jag med andra ord inga problem alls med att köpa fler aktier.
onsdag 4 mars 2015
Vardia berör och några allmänna tankar
Det går inte undvika att notera att Vardia berör runt om i bloggosfären. Senaste inlägget här som handlade om något helt annat gled ändå in på Vardia i kommentarsfältet. Inga problem för mig, men intressant. Likaså har ett antal bloggare berört Vardia och de senaste händelserna i en rad inlägg.
Jag har inget klokt att säga om Vardia. Inte om försäkringsverksamhet heller. I min hemmagjorda checklista så rankas inte småbolag högt då de medför högre risk. Likaså med banker, försäkringsbolag och finansiella institut. Verksamheter som jag inte är riktig bekväm med på samma sätt som andra verksamheter.
Jag har också en annan syn på risk - reward än kanske en del andra. Jag satsar inte mest i bolag där jag tycker mig se mest värde för pengarna. Jag satsar mest i bolag som har minst antal bedömda risker. Därav kan det handlas för större summor i t.ex . H&M om/när det blir prisvärt och mindre i t.ex. Ganger Rolf. Det är helt enkelt mindre risk i H&M enligt checklistan, oavsett hur "billlig" jag tror Ganger Rolf är. En utvärdering av rankingkriterierna som jag gjorde av bolag som matchats mot checklistan tydde också att kvalitet lönade sig. Därav är riskanalys viktigare än försök till att bedöma "rätt" värde och relationen mellan risk - reward (enligt mitt sätt att hantera portföljen).
Vardia kan mycket väl vara superbilligt i detta läget. Jag vet inte.
Jag har själv dock gått på "minor" förr och använt de lärdomarna för att forma hur jag fattar beslut och agerar idag (det är långt ifrån perfekt i dag). Om man känner att man nu gjort det så är mitt råd att ta det du kan i form av lärdomar och lägg till det till din egen checklista och din egen portföljstrategi.
Oavsett om man ämnar behålla, sälja eller köpa Vardia aktier i nuläget så har man ändock troligen påverkats känslomässigt av allt "brus". Det är också en lärdom. Hur påverkas man när oväntade saker inträffar, när nätet surrar av åsikter/fakta/tankar/ideer/gissningar?
Som alltid så kan ingenting ersätta egen bolags- och marknadsanalys. Egen analys kan ej heller ersätta riskhantering. Riskhantering kan ej heller skydda mot oväntade händelse. Att oväntade händelser inträffar är dock inte oväntat. Det händer hela tiden och är därför en del av det förväntade.
Så vad kan vi förvänta oss av framtiden? Antagligen det oväntade.
Jag har inget klokt att säga om Vardia. Inte om försäkringsverksamhet heller. I min hemmagjorda checklista så rankas inte småbolag högt då de medför högre risk. Likaså med banker, försäkringsbolag och finansiella institut. Verksamheter som jag inte är riktig bekväm med på samma sätt som andra verksamheter.
Jag har också en annan syn på risk - reward än kanske en del andra. Jag satsar inte mest i bolag där jag tycker mig se mest värde för pengarna. Jag satsar mest i bolag som har minst antal bedömda risker. Därav kan det handlas för större summor i t.ex . H&M om/när det blir prisvärt och mindre i t.ex. Ganger Rolf. Det är helt enkelt mindre risk i H&M enligt checklistan, oavsett hur "billlig" jag tror Ganger Rolf är. En utvärdering av rankingkriterierna som jag gjorde av bolag som matchats mot checklistan tydde också att kvalitet lönade sig. Därav är riskanalys viktigare än försök till att bedöma "rätt" värde och relationen mellan risk - reward (enligt mitt sätt att hantera portföljen).
Vardia kan mycket väl vara superbilligt i detta läget. Jag vet inte.
Jag har själv dock gått på "minor" förr och använt de lärdomarna för att forma hur jag fattar beslut och agerar idag (det är långt ifrån perfekt i dag). Om man känner att man nu gjort det så är mitt råd att ta det du kan i form av lärdomar och lägg till det till din egen checklista och din egen portföljstrategi.
Oavsett om man ämnar behålla, sälja eller köpa Vardia aktier i nuläget så har man ändock troligen påverkats känslomässigt av allt "brus". Det är också en lärdom. Hur påverkas man när oväntade saker inträffar, när nätet surrar av åsikter/fakta/tankar/ideer/gissningar?
Som alltid så kan ingenting ersätta egen bolags- och marknadsanalys. Egen analys kan ej heller ersätta riskhantering. Riskhantering kan ej heller skydda mot oväntade händelse. Att oväntade händelser inträffar är dock inte oväntat. Det händer hela tiden och är därför en del av det förväntade.
Så vad kan vi förvänta oss av framtiden? Antagligen det oväntade.
måndag 2 mars 2015
Äldre intervjuer
Jag ligger tämligen "lågt" i dagens börsklimat därav har det inte blivit någon större aktivitet den senaste tiden från mig på bloggen annat än lite rapportnoteringar. Detta är inte direkt en miljö som vimlar av "1-foot bars to climb over". Ju mer börsoptimism det finns ju större anledning att vara försiktig.
Så, istället för något nytt och halvfyndig återpublicerar jag istället några äldre intervjuer som jag gjorde för lite över tre år sedan.
Intervju med Joanna Redebrandt
Intervju med Erik Liden
Intervju med Peter Nilsson och Johnny Torssell
Intervju med Per H. Börjesson
Intervju med Jan Dinkelspiel
Intervju med Jan Krepp
Intressant läsning alltihopa. Dessutom från lite olika infallsvinklar.
Om jag skulle upprepa intervju-serien; har ni förslag på vem ni skulle vilja se bli intervjuade?
Edit: Lägger till etiketten "Vardia" på inlägget då kommentarerna nedan handlar om det bolaget.
Så, istället för något nytt och halvfyndig återpublicerar jag istället några äldre intervjuer som jag gjorde för lite över tre år sedan.
Intervju med Joanna Redebrandt
Intervju med Erik Liden
Intervju med Peter Nilsson och Johnny Torssell
Intervju med Per H. Börjesson
Intervju med Jan Dinkelspiel
Intervju med Jan Krepp
Intressant läsning alltihopa. Dessutom från lite olika infallsvinklar.
Om jag skulle upprepa intervju-serien; har ni förslag på vem ni skulle vilja se bli intervjuade?
Edit: Lägger till etiketten "Vardia" på inlägget då kommentarerna nedan handlar om det bolaget.