United Technologies vinst för året 2014 blev 6,82 usd/aktie (&,25) Rörelsemarginalen landade på 16,6% och försäljningen ökade något i jämförelse med förra året.
Inför året 2015 räknar man med en vinst på mellan 6,85-7,05 d.v.s. en marginell höjning från dagens nivå. Nu är det ju 11 månader kvar på året så mycket kan ju hända än.
Hissleverantören Otis, liksom branschkollegan finska Kone, kan drabbas av en kinesisk bostadsmarknad som kyls ned. För övrigt så är ju United Technologies via Sikorsky, P&W och UTC Aerospace Systems exponerad mot flygmarknaden, både den militära som civila. En bransch ej heller helt lätt att förutspå. Dock ej heller en bransch som förväntas dö ut.
Priset för aktien är i alla fall ca 115 usd vilket motsvarar en PE TTM på 16,8 och en direktavkastning på 2%.
Bolagsstämmor har godkänt samgåendet mellan Alliant Techsystems och Orbital Science. Samtidigt kommer avknoppning av Vista Outdoor ske. För varje aktie man har i ATK kommer man få två i Vista Outdoor. Det betyder att det kommer drygt finnas 60 milj. aktier. Jag förmodar en årsomsättning på ca 2 miljarder usd och en rörelsemarginal på ca 9% för bolaget. Minus räntekostnader och skatter så har jag gjort antagandet att Vista kan uppnå en årsvinst om ca 100 milj usd.
Om (stort OM) mina antaganden är rätt så anser jag Vista Outdoors värde i ATK-aktier räknat är ca 50 usd/ATK-aktie (100/60x15x2= 50) d.v.s drygt 40% av nuvarande ATKs värde.
Det här är naturligtvis högst spekulativt och kopplat till ett nyfiket intresse i spin-off situationer.
Alliant Techsystems handlas i alla fall just nu för ca 130 usd vilket motsvarar en PE TTM om 13,2 och en direktavkastning på 1%.
Caterpillar rosade inte marknaden när de rapporterade en 20%-ig minskning av vinsten för Q4-kvartalet.För året blev vinsten 5,88 usd/aktie (5,75) vilket var något bättre än förra året. Försäljningen var i stort sett densamma som förra året, men för 2015 förväntas den sjunka till ca 50 miljarder. Lågt oljepris och låga priser på andra råvaror drabbar även efterfrågan på Caterpillars produkter.
Priset är just nu ca 80 usd vilket motsvarar PE TTM 13,6 och en direktavkastning på 3,5%. Som andra cykliska bolag så kan PE talen vara höga under dåliga år och låga under goda år därav kan det vara bättre att titta på försäljningsutvecklingen och t.ex. P/S tal. Även om Caterpillar kommer få se ett försäljningstapp så är värderingen inte alls oaptitlig om man ser det på lite längre perspektiv. Olje- och gruvindustri i all ära, men byggbranschen efterfrågar också Caterpillar-produkter.
Som alltid dock. 2015, 2016 liksom 2017 är naturligtvis stora frågetecken. Vinsten kan falla snabbt om det vill sig illa.
Lite minnesnoteringar kring nuvarande prisnivå på andra bolag av intresse. Coca Cola ca 41 usd (PE TTM 22,9), Deere & Co 85 usd (PE TTM 9,9), Berkshire Hathaway 144 usd (BV x 1,5), McDonalds 92 usd (PE TTM 19,2), Procter & Gamble 84 usd (PE TTM 25,5), Walmart 85 usd (PE TTM 17,5), Disney 91 usd (PE TTM 21,4)
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
lördag 31 januari 2015
fredag 30 januari 2015
Nätmäklaren Degiro till Sverige
För ett litet tag sedan lanserade den holländske nätmäklaren Degiro sin svenska nätmäklarsajt. Själv är jag notorisk otrogen när det gäller banktjänster så därför är alla olika aktörer av intresse.
Degiro är dock ingen bank och någon insättningsgaranti finns därför inte likt den som t.ex. Avanza har för sina depåer. Kundernas depåer ska dock inte vara i fara om Degiro gör konkurs då de hålls i en egen juridisk enhet, men det finstilta kring sådant vid eventuella kriser kan jag för lite om för att egentligen göra en rimlig bedömning av.
En annan skillnad är också att pengar som överförs till Degiro-depån placeras i en s.k. "cashfund". Man får m.a.o. andelar där, inte likvider. I praktiken kanske det kvittar för pengar som förs över till en depå är ju i regel till för att användas till köp av någon form av tillgång.
Kommer vi då slutligen till courtage-nivåerna så ser vi här anledningen till att Degiro tagit en stor del av den holländska marknaden. De är i regel låga. Inte bara på large cap aktier i Stockholm utan även för aktier noterade på mer exotiska ställen.
För en dryg hundralapp kan man handla aktier i Australien, Hong Kong, Japan, Turkiet, Ungern, Grekland, Polen m.fl. Klart konkurrenskraftigt.
För handel i länder som Storbritannien, Portugal, Schweitz mf.l. är de ännu lägre, ca 40 kr.
Helt klart öppnar sig möjligheter till billigare handel på fler börser via Degiro, men man ska också fråga sig om det egentligen gör det lättare att tjäna pengar?
Om man inte klarar av att göra bra investeringar på hemmaplan varför skulle man vara bättre på det på någon exotisk marknad? Om man gör bra investeringar på hemmaplan varför lägga fokus på att försöka göra det någon annanstans?
Människor kommer dock alltid vara nyfikna på att utforska det okända. Jag är i det sammanhanget inget undantag. Därav kommer vi säkerligen få se fler blogginlägg om utländska bolag runt om i bloggosfären, kanske även här.
Degiro är dock ingen bank och någon insättningsgaranti finns därför inte likt den som t.ex. Avanza har för sina depåer. Kundernas depåer ska dock inte vara i fara om Degiro gör konkurs då de hålls i en egen juridisk enhet, men det finstilta kring sådant vid eventuella kriser kan jag för lite om för att egentligen göra en rimlig bedömning av.
En annan skillnad är också att pengar som överförs till Degiro-depån placeras i en s.k. "cashfund". Man får m.a.o. andelar där, inte likvider. I praktiken kanske det kvittar för pengar som förs över till en depå är ju i regel till för att användas till köp av någon form av tillgång.
Kommer vi då slutligen till courtage-nivåerna så ser vi här anledningen till att Degiro tagit en stor del av den holländska marknaden. De är i regel låga. Inte bara på large cap aktier i Stockholm utan även för aktier noterade på mer exotiska ställen.
För en dryg hundralapp kan man handla aktier i Australien, Hong Kong, Japan, Turkiet, Ungern, Grekland, Polen m.fl. Klart konkurrenskraftigt.
För handel i länder som Storbritannien, Portugal, Schweitz mf.l. är de ännu lägre, ca 40 kr.
Helt klart öppnar sig möjligheter till billigare handel på fler börser via Degiro, men man ska också fråga sig om det egentligen gör det lättare att tjäna pengar?
Om man inte klarar av att göra bra investeringar på hemmaplan varför skulle man vara bättre på det på någon exotisk marknad? Om man gör bra investeringar på hemmaplan varför lägga fokus på att försöka göra det någon annanstans?
Människor kommer dock alltid vara nyfikna på att utforska det okända. Jag är i det sammanhanget inget undantag. Därav kommer vi säkerligen få se fler blogginlägg om utländska bolag runt om i bloggosfären, kanske även här.
onsdag 21 januari 2015
Alliant Techsystems, Caterpillar och United Technologies Corporation
Alliant Techsystems närmar sig tidpunkten för spin-off av ammunitions-delen och samgåendet med Orbital Science.
"Board of Directors has established February 2, 2015 as the record date for the previously announced spin-off of its Sporting Group business to ATK stockholders as a newly formed company named Vista Outdoor Inc. ("Vista Outdoor"). As previously announced, ATK and Orbital Sciences Corporation have entered into a transaction agreement, whereby ATK's Aerospace and Defense Groups will merge with Orbital immediately following the spin-off of ATK's Sporting Group business."
Kursen just nu är ca 124 usd så aktien har blivit ca 10% dyrare i usd räknat sedan inköp. Vilket motsvarar en PE TTM om 11,4.
Maskintillverkaren Caterpillar har dock blivit billigare på senaste tiden. Kurs just nu 85 usd/aktie vilket motsvaarar ett PE TTM om 13,7. Sämre konjunkturläge på tillväxtmarknader och sämre läge för gruvindustrin har lett till reviderad uppfattning av CATs framtidsutsikter. Vinsten för 2014 förväntas vara sämre än för 2013 och 2015 förväntas heller ej bli någon "hit" direkt. Direktavkastningen är just nu 3,3%. En bra bit över 5-års medlet som är på 2,4%.
Den 27:e januari får vi veta mer kring Caterpillar.
Industrikonglomeratet United Technologies Corporation har blivit dyrare. Drygt 20% dyrare sedan inköpstillfället. Kurs just nu 119 usd/aktie vilket motsvarar en PE TTM om 17,6. Just nu är man med i budprocessen kring helikoptrar till Polen (Sikorsky ägs av UTX). Polen satsar ju en hel del på att förstärka försvaret efter att ha sett sig nödd och tvungna till det efter utvecklingen i östra Europa. Nu är UTX visserligen mycket mer än helikoptrar men flygrelaterade produkter står för en stor del av omsättningen.
Det har även varit en del ändringar på ledningspersoner under sista tiden i UTX. Undrar vad som ska komma av det?
"Board of Directors has established February 2, 2015 as the record date for the previously announced spin-off of its Sporting Group business to ATK stockholders as a newly formed company named Vista Outdoor Inc. ("Vista Outdoor"). As previously announced, ATK and Orbital Sciences Corporation have entered into a transaction agreement, whereby ATK's Aerospace and Defense Groups will merge with Orbital immediately following the spin-off of ATK's Sporting Group business."
Kursen just nu är ca 124 usd så aktien har blivit ca 10% dyrare i usd räknat sedan inköp. Vilket motsvarar en PE TTM om 11,4.
Maskintillverkaren Caterpillar har dock blivit billigare på senaste tiden. Kurs just nu 85 usd/aktie vilket motsvaarar ett PE TTM om 13,7. Sämre konjunkturläge på tillväxtmarknader och sämre läge för gruvindustrin har lett till reviderad uppfattning av CATs framtidsutsikter. Vinsten för 2014 förväntas vara sämre än för 2013 och 2015 förväntas heller ej bli någon "hit" direkt. Direktavkastningen är just nu 3,3%. En bra bit över 5-års medlet som är på 2,4%.
Den 27:e januari får vi veta mer kring Caterpillar.
Industrikonglomeratet United Technologies Corporation har blivit dyrare. Drygt 20% dyrare sedan inköpstillfället. Kurs just nu 119 usd/aktie vilket motsvarar en PE TTM om 17,6. Just nu är man med i budprocessen kring helikoptrar till Polen (Sikorsky ägs av UTX). Polen satsar ju en hel del på att förstärka försvaret efter att ha sett sig nödd och tvungna till det efter utvecklingen i östra Europa. Nu är UTX visserligen mycket mer än helikoptrar men flygrelaterade produkter står för en stor del av omsättningen.
Det har även varit en del ändringar på ledningspersoner under sista tiden i UTX. Undrar vad som ska komma av det?
söndag 11 januari 2015
Det glada 80-talet
Efter 70-talets oljekris och internationella lågkonjunktur tog det glada 80-talet vid. Det var dock inte brist på oroshärdar då heller.
Kalla kriget var riktigt kallt. Domedagböcker kring den nukleärt skapade efterkrigsvintern fanns att köpa som sci-fi. Sovjetunionen invaderade Afghanistan. Olof Palme mördades. Reaktorolycka i Tjernobyl vars nedfall även drabbade oss här i norr. Aids drog som en farsot över världen och synthesizern terroriserade familjefriden.
Det fanns dock ljus i detta "mörker". Skenet från den nyinköpta microvågsugnen. Mamma Ewings varma leende i TV-rutan. Madonnas röst på CD-skivan i "Like i Virgin", Gyllene Tiders "Sommartider". Lena Philipson "dansade i neon". Vi fick följa intrigerna i "Varuhuset" och applådera åt Davis Cup segrar. På bio kunde man gå på "Tillbaka till Framtiden" och förundras över tidsresor.
Och det här härliga gänget gjorde succe med låten "I wanna rock".
Något annat som rockade var börsen.
80-talet var, liksom det kommande 90-talet, en gyllene tidsålder. Tillsammans erbjöd de en genomsnittlig uppgång på ca 16% årligen! Bara genom att sitta och rulla på tummarna.
Det är nästan omöjligt att förlora pengar under tidsperioder som sådana. Man kan dock tjäna mer, om man är villig att ta lite mer risk, utan att det för den skull straffar sig så länge "festen pågår".
Det går egentligen inte säga vem som är skicklig och vem som bara tar på sig högre risk för att nå högre avkastning i en sådan här miljö. För den som tar högre risk belönas ju år efter år efter år i en sådan här miljö. På segrar som görs under en sådan här miljö kan man leva på länge, länge. För överavkastning under 80 och 90 talen ger ju vid långsiktiga jämförelser även positiva effekter 20-30 år senare.
Ja 80-talet var en glad period på många sätt. Jag väljer att avsluta inlägget med en liten bildkavalkad på 8 bilder så kan man underhålla sig att gissa/minnas vad som visas på bilderna.
Kalla kriget var riktigt kallt. Domedagböcker kring den nukleärt skapade efterkrigsvintern fanns att köpa som sci-fi. Sovjetunionen invaderade Afghanistan. Olof Palme mördades. Reaktorolycka i Tjernobyl vars nedfall även drabbade oss här i norr. Aids drog som en farsot över världen och synthesizern terroriserade familjefriden.
Det fanns dock ljus i detta "mörker". Skenet från den nyinköpta microvågsugnen. Mamma Ewings varma leende i TV-rutan. Madonnas röst på CD-skivan i "Like i Virgin", Gyllene Tiders "Sommartider". Lena Philipson "dansade i neon". Vi fick följa intrigerna i "Varuhuset" och applådera åt Davis Cup segrar. På bio kunde man gå på "Tillbaka till Framtiden" och förundras över tidsresor.
Och det här härliga gänget gjorde succe med låten "I wanna rock".
Något annat som rockade var börsen.
80-talet var, liksom det kommande 90-talet, en gyllene tidsålder. Tillsammans erbjöd de en genomsnittlig uppgång på ca 16% årligen! Bara genom att sitta och rulla på tummarna.
Det är nästan omöjligt att förlora pengar under tidsperioder som sådana. Man kan dock tjäna mer, om man är villig att ta lite mer risk, utan att det för den skull straffar sig så länge "festen pågår".
Det går egentligen inte säga vem som är skicklig och vem som bara tar på sig högre risk för att nå högre avkastning i en sådan här miljö. För den som tar högre risk belönas ju år efter år efter år i en sådan här miljö. På segrar som görs under en sådan här miljö kan man leva på länge, länge. För överavkastning under 80 och 90 talen ger ju vid långsiktiga jämförelser även positiva effekter 20-30 år senare.
Ja 80-talet var en glad period på många sätt. Jag väljer att avsluta inlägget med en liten bildkavalkad på 8 bilder så kan man underhålla sig att gissa/minnas vad som visas på bilderna.
lördag 10 januari 2015
Har Skagen tappat stinget?
Norska fondförvaltaren Skagen får ofta mycket beröm. På långsikt har de ofta överpresterat sitt jämförelseindex. Mantrat sägs vara värdeinvestering, men ibland undrar jag. Visserligen kan värdeinvestering betyda hundra olika saker. Det finns en mängd inriktningar och epitetet värdeinvestering är egentligen ganska dåligt. Alla är ju värdeinvesterare eftersom alla köper aktier baserat på förhoppningen om att man ska få något av "värde".
I Skagens fall så har en del tämligen udda saker skett i närtid. Ett exempel är när det för inte alls länge sedan slogs på stora trumman att nu var det köpläge i Ryssland (Minns ni i början av Ukraina-Ryssland konflikten?). Ryska bolag var billiga och det var köpläge.
Nu har de egentligen blivit ännu billigare, men man har tvärvänt och gör bedömningen att det är alldelses för riskfyllt och säljer av bolag så som Gazprom och VTB Bank.
Hallå!
De där bolagen har varit riskfyllda så länge jag kan minnas. Det är många, många år sedan några marknadsvänliga reformer genomförts i Ryssland. Den politiska utvecklingen har ju i åratal gått i motsatt riktning. Det krävs ju ingen akademisk statsvetarutbildning för att ha sett det.
Har Skagen historiskt överpresterat tack vare att man tagit sig an högre risk? Köper man i regel billiga riskfyllda tillgångar och hoppas på det bästa? Det är ju inte riktigt samma sak som att minimera risk och öka avkastningen genom att vänta på goda tillfällen i bra bolag. Visst, det är en investeringsstrategi, men bör ju då också framgå tydligare att så är fallet än vad jag anser det gör i fondbeskrivningarna.
En annan sak är köp av bulkfraktsbolag baserat på bedömningen att järnmalmsfrakterna kommer stiga under 2015.
"We think the dry bulk shipping market should improve during 2015 with substantial additional iron ore supply coming to the market in Brazil and Australia."
Hallå!
Är inte det makrospekulation på hög nivå, eller vad? Dessutom på tämligen kort sikt.
Om det inte blir så ska man sälja av det också och säga. "Vi hade fel. Oops! Gör inget vi kanske har rätt på någon av de andra dussinet av makrospekulationerna vi gjorde inför 2015."
Jag blir helt klart konfunderad. Vad är investeringsstrategin EGENTLIGEN?
I Skagens fall så har en del tämligen udda saker skett i närtid. Ett exempel är när det för inte alls länge sedan slogs på stora trumman att nu var det köpläge i Ryssland (Minns ni i början av Ukraina-Ryssland konflikten?). Ryska bolag var billiga och det var köpläge.
Nu har de egentligen blivit ännu billigare, men man har tvärvänt och gör bedömningen att det är alldelses för riskfyllt och säljer av bolag så som Gazprom och VTB Bank.
Hallå!
De där bolagen har varit riskfyllda så länge jag kan minnas. Det är många, många år sedan några marknadsvänliga reformer genomförts i Ryssland. Den politiska utvecklingen har ju i åratal gått i motsatt riktning. Det krävs ju ingen akademisk statsvetarutbildning för att ha sett det.
Har Skagen historiskt överpresterat tack vare att man tagit sig an högre risk? Köper man i regel billiga riskfyllda tillgångar och hoppas på det bästa? Det är ju inte riktigt samma sak som att minimera risk och öka avkastningen genom att vänta på goda tillfällen i bra bolag. Visst, det är en investeringsstrategi, men bör ju då också framgå tydligare att så är fallet än vad jag anser det gör i fondbeskrivningarna.
En annan sak är köp av bulkfraktsbolag baserat på bedömningen att järnmalmsfrakterna kommer stiga under 2015.
"We think the dry bulk shipping market should improve during 2015 with substantial additional iron ore supply coming to the market in Brazil and Australia."
Hallå!
Är inte det makrospekulation på hög nivå, eller vad? Dessutom på tämligen kort sikt.
Om det inte blir så ska man sälja av det också och säga. "Vi hade fel. Oops! Gör inget vi kanske har rätt på någon av de andra dussinet av makrospekulationerna vi gjorde inför 2015."
Jag blir helt klart konfunderad. Vad är investeringsstrategin EGENTLIGEN?
Ljusare tongångar kring Yara
Medan en del branscher kämpar på i motvind så ser det ljusare ut för andra.
Yara, den norska konstgödselproducenten, är ett bolag som omges av ljusare tongångar just nu.
En svagare norsk krona gynnar bolaget då mycket av försäljningen prissätts i dollar, men kostnader har man främst i nok/eur.
Sjunkande energipriser, inte minst i Europa, gynnar bolaget då naturgas är bland de viktigaste komponenterna för Yaras produktion.
Priset på majs verkar ha bottnat (i alla fall tillfälligt) under sensommaren och verkar nu vara i en stigande trend. Högre majspriser uppmuntrar till mer odling av majs och majs kräver mycket kvävetillförsel. Generellt mycket mer än många andra grödor. Detta gynnar försäljningen för bolag som Yara.
Sammantaget verkar detta gjort att Mr Market är bra mycket mer positiv till Yara i dagsläget.
Kurs just nu ca 394 nok (PE TTM 18,8. Direktavkastning 2,5%) vilket gör att fast den norska kronan försvagats gentemot den svenska sitter jag med ca 50%+ i kursuppgång i detta mitt absolut största norska innehav. Det har även gjort att Yara klivit upp och hamnat bland de största innehaven i portföljen. Det är ju alltid lite extra spännande när det rör sig i toppen p.g.a. den anledningen.
Om jag hinner ska jag försöka titta lite närmre på utvecklingen kring bolaget under helgen. Nuvarande pris ligger av förklarliga skäl över mitt tidigare bevakningspris/motiverade värde. Har kursen stigit för mycket, mer än motiverat? Är bolaget på rätt väg? Är balansräkningen fortfarande urstark? Vad är det som egentligen gror där nere i myllan?
Yara, den norska konstgödselproducenten, är ett bolag som omges av ljusare tongångar just nu.
En svagare norsk krona gynnar bolaget då mycket av försäljningen prissätts i dollar, men kostnader har man främst i nok/eur.
Sjunkande energipriser, inte minst i Europa, gynnar bolaget då naturgas är bland de viktigaste komponenterna för Yaras produktion.
Priset på majs verkar ha bottnat (i alla fall tillfälligt) under sensommaren och verkar nu vara i en stigande trend. Högre majspriser uppmuntrar till mer odling av majs och majs kräver mycket kvävetillförsel. Generellt mycket mer än många andra grödor. Detta gynnar försäljningen för bolag som Yara.
Sammantaget verkar detta gjort att Mr Market är bra mycket mer positiv till Yara i dagsläget.
Kurs just nu ca 394 nok (PE TTM 18,8. Direktavkastning 2,5%) vilket gör att fast den norska kronan försvagats gentemot den svenska sitter jag med ca 50%+ i kursuppgång i detta mitt absolut största norska innehav. Det har även gjort att Yara klivit upp och hamnat bland de största innehaven i portföljen. Det är ju alltid lite extra spännande när det rör sig i toppen p.g.a. den anledningen.
Om jag hinner ska jag försöka titta lite närmre på utvecklingen kring bolaget under helgen. Nuvarande pris ligger av förklarliga skäl över mitt tidigare bevakningspris/motiverade värde. Har kursen stigit för mycket, mer än motiverat? Är bolaget på rätt väg? Är balansräkningen fortfarande urstark? Vad är det som egentligen gror där nere i myllan?
måndag 5 januari 2015
Vad är effektivt i den effektiva marknadsteorin?
Den effektiva marknadsteorin utgår ifrån att:
Marknaden är full av hårt arbetande, kunniga analytiker som har tillgång till en mångsidig och bred information.
Den kollektiva massan agerar utifrån informationen blixtsnabbt (eller så snabbt som börserna tillåter).
Eftersom information processas blixtsnabbt korrigeras priset lika snabbt till vad som kan anses rimligt baserat på den information som finns.
Det är dessa tre teorier som gör att marknaden bedöms "effektiv". Därtill finns en fjärde hypotes som brukar höra ihop med den effektiva marknadsteorin. Den att:
Investerare ogillar risk och därför prissätts mindre riskfyllda tillgångar högre vilket sänker avkastningen och vice versa.
Enligt den så kan man nå högre avkastning om man tar sig an högre risk. Högre risk kan många gånger löna sig i det korta perspektivet, men som många har erfarenheter av så finns inga fria luncher och förr eller senare så kan det straffa sig.
Med den bakgrundsbeskrivningen så vill jag återgå till de första tre punkterna.
Förespråkare för den effektiva marknadsteorin brukar mena på att eftersom marknaden är effektiv så är priset alltid rätt. Det menar jag på är en feltolkning. Priset är inte alltid rätt.
Vad som är effektivt är att marknaden sätter priset "effektivt" d.v.s. relativt snabbt korrigerar priset efter den konsensussyn som råder kring en tillgång baserad på den information som finns.
Konsensussynen baseras också på tidsperspektiv. Den mest rådande synen på vilken tidshorisont man ska investera för präglar konsensussynen mest.
Detta syns mest i t.ex. konjunkturberoende branscher. Om bolagen ger ut information där de närmsta åren förväntas vara sämre så korrigerar marknaden för detta. Om de närmsta månaderna förväntas vara riktigt dåliga så korrigerar marknaden snabbt för detta. Marknaden är tämligen närsynt d.v.s. bryr sig inte jättemycket om vad som kommer ske om säg 3-4-5 år. Det är nämligen svårt att spå långt in i framtiden. Bolagen gör sällan prognoser eller lämnar information om det.
Detta ger två öppningar om man ska komma fram till något annat än marknadens prissättning på en tillgång.
Antingen måste man ha en annan uppfattning om en tillgångs värde än vad marknaden har, baserat på att man t.ex. värdesätter högre andra faktorer i den information som finns tillgänglig.
Eller så måste man ha ett tidsperspektiv som är längre än vad den genomsnittlige marknadsaktören har.
Inget av det är lätt. Det ena baseras på att man har en "edge" i sin analytiska förmåga. Den andra att man har en "edge" i sin förmåga till långsiktighet. Det mest troliga är att vi, liksom alla andra, är ungefär som alla andra d.vs. medelmåttiga bilförare.
Det är därför nyttigt med en hälsosam skopa respekt för vad andra tycker, men samtidigt så finns det en mängd olika exempel på att det också är lönsamt att gå sin egen väg.
Det är ju heller inte alltid säkert att du värdesätter samma sak som konsensus på marknaden, eller har samma tidshorisont. Vilket per definition gör att du ser lite annorlunda på sakers beskaffenhet. På samma sätt som den som sparar till ett husköp om 10 år inte ser på samma sätt hur pengar ska placeras som den som bygger vidare på en familjeportfölj, som gått, och ska gå i arv.
Den effektiva marknadsteorin bygger m.a.o. på effektivitet i att komma fram till en konsensussyn och att snabbt och effektivt kunna korrigera priset, inte på att alltid ha rätt eller vara allvetande.
Marknaden är full av hårt arbetande, kunniga analytiker som har tillgång till en mångsidig och bred information.
Den kollektiva massan agerar utifrån informationen blixtsnabbt (eller så snabbt som börserna tillåter).
Eftersom information processas blixtsnabbt korrigeras priset lika snabbt till vad som kan anses rimligt baserat på den information som finns.
Det är dessa tre teorier som gör att marknaden bedöms "effektiv". Därtill finns en fjärde hypotes som brukar höra ihop med den effektiva marknadsteorin. Den att:
Investerare ogillar risk och därför prissätts mindre riskfyllda tillgångar högre vilket sänker avkastningen och vice versa.
Enligt den så kan man nå högre avkastning om man tar sig an högre risk. Högre risk kan många gånger löna sig i det korta perspektivet, men som många har erfarenheter av så finns inga fria luncher och förr eller senare så kan det straffa sig.
Med den bakgrundsbeskrivningen så vill jag återgå till de första tre punkterna.
Förespråkare för den effektiva marknadsteorin brukar mena på att eftersom marknaden är effektiv så är priset alltid rätt. Det menar jag på är en feltolkning. Priset är inte alltid rätt.
Vad som är effektivt är att marknaden sätter priset "effektivt" d.v.s. relativt snabbt korrigerar priset efter den konsensussyn som råder kring en tillgång baserad på den information som finns.
Konsensussynen baseras också på tidsperspektiv. Den mest rådande synen på vilken tidshorisont man ska investera för präglar konsensussynen mest.
Detta syns mest i t.ex. konjunkturberoende branscher. Om bolagen ger ut information där de närmsta åren förväntas vara sämre så korrigerar marknaden för detta. Om de närmsta månaderna förväntas vara riktigt dåliga så korrigerar marknaden snabbt för detta. Marknaden är tämligen närsynt d.v.s. bryr sig inte jättemycket om vad som kommer ske om säg 3-4-5 år. Det är nämligen svårt att spå långt in i framtiden. Bolagen gör sällan prognoser eller lämnar information om det.
Detta ger två öppningar om man ska komma fram till något annat än marknadens prissättning på en tillgång.
Antingen måste man ha en annan uppfattning om en tillgångs värde än vad marknaden har, baserat på att man t.ex. värdesätter högre andra faktorer i den information som finns tillgänglig.
Eller så måste man ha ett tidsperspektiv som är längre än vad den genomsnittlige marknadsaktören har.
Inget av det är lätt. Det ena baseras på att man har en "edge" i sin analytiska förmåga. Den andra att man har en "edge" i sin förmåga till långsiktighet. Det mest troliga är att vi, liksom alla andra, är ungefär som alla andra d.vs. medelmåttiga bilförare.
Det är därför nyttigt med en hälsosam skopa respekt för vad andra tycker, men samtidigt så finns det en mängd olika exempel på att det också är lönsamt att gå sin egen väg.
Det är ju heller inte alltid säkert att du värdesätter samma sak som konsensus på marknaden, eller har samma tidshorisont. Vilket per definition gör att du ser lite annorlunda på sakers beskaffenhet. På samma sätt som den som sparar till ett husköp om 10 år inte ser på samma sätt hur pengar ska placeras som den som bygger vidare på en familjeportfölj, som gått, och ska gå i arv.
Den effektiva marknadsteorin bygger m.a.o. på effektivitet i att komma fram till en konsensussyn och att snabbt och effektivt kunna korrigera priset, inte på att alltid ha rätt eller vara allvetande.
söndag 4 januari 2015
Utvärdering av de s.k. ratingkriterierna
När jag tittar på bolag så försöker jag i första hand bedöma vilken "kvalite" bolaget håller d.v.s. vilka risker som finns. Lägre risk = högre betyg.
På samma sätt använder jag de s.k. ratingkriterierna när jag köper på mig en position. Högre betyg betyder att jag är bekväm med en större exponering (givet att det går köpa till vettigt pris). Lågt betyg att jag, om köp görs, enbart vill ha en lägre exponering.
Nu så här vid årsskiftet har jag fått tummen ur för att göra en utvärdering av mina s.k. ratingkriterier. Gör de någon skillnad? Lyckas jag undvika de riskfyllda bolagen?
Jag har sonika tittar på 3 års utveckling. Utdelningar och valutaeffekter har jag bortsett ifrån. I och med att de flesta bolag som jag tittar på också ger utdelningar så är kursutvecklingen därför en underskattning, men det kvittar. Som jämförelsemått duger det gott.
Jag har ställt bolag med de högsta kvalitetsbetygen AA och A mot de som betygsattes som B och C. (AAA har inget bolag uppnått sedan jag snävade till kriterierna 2011).
Bolag som var "märkta" AA och A har fått se en genomsnittlig kursutveckling på +59%. Av de 24 bolagen så har enbart 1 fått se en negativ kursutveckling på ett fåtal procent (=ca 4% av antalen). Räknar man med utdelningar bolaget gett under de tre åren så hade det dock kompenserat för det.
Bolag som var märkta" B och C har fått se en genomsnittlig kursutveckling på +39%. Av de 32 bolagen har 8 gett negativ kursutveckling (=25% av antalen). Det är m.a.o. fler "fallgropar" samt då även sämre avkastning hos de bolag som bedömdes hålla sämre kvalitet/högre risk.
Antingen är det en slump eller så kan det tolkas som att ratingkriterierna fungerar som en fingervisning på hur hög risk bolagen medför. En annan slutsats, vilket i och för sig inte är ny för då hade jag inte lagt upp det som jag har gjort men kul i alla fall att få bekräftelse, är att kvalite både lönar sig som minskar risken.
Mina ratingkriterier verkar m.a.o. fungera hyfsat i att visa på riskerna och peka ut de mest riskfyllda bolagen.
En stor brasklapp är dock priset. Vare sig denna eller föregående utvärdering av fiktiva portföljer tar ju prislappen i beaktning. Utan utgår helt från en bestämd tidpunkt och period.
Bolagen i den föregående utvärdering (fiktiva portföljer) hade ju heller ej genomgått någon faktiskt granskning men en uppskattning är att bolag som Wells Fargo, Skanska, Handelsbanken, Hufvudstaden m.fl. inte hade klassats som av låg kvalite utan hyfsat god. De var ju inte helt slumpmässigt valda. Vilket kan vara en delförklaring till att de också gick hyfsat bra och inte allt långt ifrån min riktiga portfölj som har relativ stor viktning på bolag som också har bedömt hyfsad god kvalite.
Om man tänker sig investering-strategi som en linje. En linje som går från köp-och-sälj till köp-och behåll, så är prislappen viktigare ju mer köp-och-sälj inriktad du är. En del investeringar måste t.o.m. säljas i rätt tid för att rendera något av värde. Kvalitet är viktigare ju mer köp-och-behåll inriktad du är. Kvalitet, även om det är något dyrt, fortsätter leverera år efter år.
Det bästa är naturligtvis om man kan kombinera kvalitet med lågt pris, men det är långt ifrån lätt i alla lägen.
På samma sätt använder jag de s.k. ratingkriterierna när jag köper på mig en position. Högre betyg betyder att jag är bekväm med en större exponering (givet att det går köpa till vettigt pris). Lågt betyg att jag, om köp görs, enbart vill ha en lägre exponering.
Nu så här vid årsskiftet har jag fått tummen ur för att göra en utvärdering av mina s.k. ratingkriterier. Gör de någon skillnad? Lyckas jag undvika de riskfyllda bolagen?
Jag har sonika tittar på 3 års utveckling. Utdelningar och valutaeffekter har jag bortsett ifrån. I och med att de flesta bolag som jag tittar på också ger utdelningar så är kursutvecklingen därför en underskattning, men det kvittar. Som jämförelsemått duger det gott.
Jag har ställt bolag med de högsta kvalitetsbetygen AA och A mot de som betygsattes som B och C. (AAA har inget bolag uppnått sedan jag snävade till kriterierna 2011).
Bolag som var "märkta" AA och A har fått se en genomsnittlig kursutveckling på +59%. Av de 24 bolagen så har enbart 1 fått se en negativ kursutveckling på ett fåtal procent (=ca 4% av antalen). Räknar man med utdelningar bolaget gett under de tre åren så hade det dock kompenserat för det.
Bolag som var märkta" B och C har fått se en genomsnittlig kursutveckling på +39%. Av de 32 bolagen har 8 gett negativ kursutveckling (=25% av antalen). Det är m.a.o. fler "fallgropar" samt då även sämre avkastning hos de bolag som bedömdes hålla sämre kvalitet/högre risk.
Antingen är det en slump eller så kan det tolkas som att ratingkriterierna fungerar som en fingervisning på hur hög risk bolagen medför. En annan slutsats, vilket i och för sig inte är ny för då hade jag inte lagt upp det som jag har gjort men kul i alla fall att få bekräftelse, är att kvalite både lönar sig som minskar risken.
Mina ratingkriterier verkar m.a.o. fungera hyfsat i att visa på riskerna och peka ut de mest riskfyllda bolagen.
En stor brasklapp är dock priset. Vare sig denna eller föregående utvärdering av fiktiva portföljer tar ju prislappen i beaktning. Utan utgår helt från en bestämd tidpunkt och period.
Bolagen i den föregående utvärdering (fiktiva portföljer) hade ju heller ej genomgått någon faktiskt granskning men en uppskattning är att bolag som Wells Fargo, Skanska, Handelsbanken, Hufvudstaden m.fl. inte hade klassats som av låg kvalite utan hyfsat god. De var ju inte helt slumpmässigt valda. Vilket kan vara en delförklaring till att de också gick hyfsat bra och inte allt långt ifrån min riktiga portfölj som har relativ stor viktning på bolag som också har bedömt hyfsad god kvalite.
Om man tänker sig investering-strategi som en linje. En linje som går från köp-och-sälj till köp-och behåll, så är prislappen viktigare ju mer köp-och-sälj inriktad du är. En del investeringar måste t.o.m. säljas i rätt tid för att rendera något av värde. Kvalitet är viktigare ju mer köp-och-behåll inriktad du är. Kvalitet, även om det är något dyrt, fortsätter leverera år efter år.
Det bästa är naturligtvis om man kan kombinera kvalitet med lågt pris, men det är långt ifrån lätt i alla lägen.