Som kanske bekant så experimenterar jag en del med fiktiva portföljer. Inte minst för att prova på strategier som jag egentligen inte är helt bekväm med.
En sådan var den s.k. Novemberportföljen (2010-2013) som i 2 av 3 delar blev slagen av indexfonden Avanza Zero. Jag noterade t.ex. att småbolag var ingenting jag hade någon edge i att välja rätt bland. Att felsatsningar kan ge stora förluster. Att man inte enbart ska satsa på höga utdelningar. Att ha fokus på indexfonder och blanda där in en del investmentbolag så ger det troligen bäst resultat på sikt.
Två andra fiktiv portfölj som egentligen startades upp på Shareville innan de lade ned den gamla tjänsten var två väldigt passiva fondportföljer. Det förutsattes att inga transaktioner gjordes efter den 1 januari 2012 fram till idag.
En portfölj, 50-50 portföljen, innehöll 50% Avanza Zero och 50% Spiltan Räntefond Sverige.
På 3 år har den portföljen avkastat 37,5% d.v.s. ca 11% årligen. Det innebär att man kan dubbla pengarna på 7 år förutsatt att det fortsätter så som det gjort hittills (långt ifrån säkert). 50-50 portföljen får anses vara tämligen defensiv, men har ändå presterat helt ok. I alla fall om man jämför med vad den genomsnittliga spararen kan få ut på ett sparkonto. Den här portföljen kan liknas nästan med bloggerskan Finanskvinnans sammansättning som har ca 50-50 i fördelning på sitt sparande.
Den andra portföljen, 33-33-33 portföljen, innehöll 33,3% Avanza Zero, 33,3% Danske Invest Global Index och 33,3% Spiltan Räntefond Sverige. En något mer aktietung portfölj. Dessutom lite mer diversifierad då man via Danske Invest Global får en bred global exponering. Portföljen har på tre år avkastat 50,2% vilket ger ca 15% årligen. Det är riktigt bra. Även denna sammansättning får anses vara relativt defensiv. Låga avgifter, bred diversifiering och en relativt stor dos räntesparande.
Lärdomarna från de s.k. Novemberportföljerna håller i sig. Billiga indexfonder är inte alls dumt som bas.
Min egen riktiga portfölj har under 3-årsperioden 2012-2014 gett 59,3% i avkastning. Det vill säga ca 16,5% årligen. Den följer med andra ord den generella börstrenden. Den något högre avkastningen kan naturligtvis förklaras av att andelen räntesparande är lägre i min depåer än 33,3%. Inte på någon "edge" i "stockpicking".
Nu till det senaste experimentet, Crassus och Cicero portföljerna. Två portföljer med fokus på branscher jag i normalfallet håller mig ifrån, fastigheter och finans. Försöket har enbart hållit på ett år. Det intressanta här är inte att slå en indexfond utan för att se hur min riktiga portfölj presterar i relation till dessa. Är det så att jag lika gärna kan välja och vraka bland bolag i branscher jag känner mig mindre bekväm med?
Crassus-portföljen var riktad mot fastighetssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på sammanlagt +17,3%. Detta då jag t.ex. inte tagit hänsyn till dollarförstärkningen. Avkastningen ska egentligen vara något högre, men som ett jämförsvärde duger det. Då hälften var noterat i usd skulle jag troligen ha tjänat något mer på att ha denna portföljen på åtta innehav (Skanska, Castellum, Hufvudstaden, Wallenstam, VNQ, VNQI, IFEU, XHB) än min egen.Crassus 1 - Spartacus 0.
Cicero-portföljen var riktad mot finanssektorn. 2014 erbjöd de en kursuppgång på +10.1%. Samma sak här men ännu något mer underskattat då fem av 8 innehav är usd-noterade, men totalt sett bör det inte ha slagit min egen portfölj trots det. Portföljen innehåller Wells Fargo, Handelsbanken, AIG, Sampo, Oaktree Capital, Goldman Sachs, IYF, KIE. Cicero 0 - Spartacus 1.
Av de 16 innehaven så har 14 stigit och 2 sjunkit. Det har m.a.o. varit ett gott år för de flesta.
Totalt sett så skiljer sig inte dessa fiktiva portföljer nämnvärt från min egen. Den lilla skillnaden är egentligen insignifikant. Jag kan med rätta ställa mig frågan om jag egentligen tillför något till avkastningen med mina lite djupare funderingar kring bolag och branscher?
Även en ytligare "stock-picking" i branscher jag egentligen ej är så bekväm med avkastar ju ungefär lika mycket.
Även en investering i en blandning av billiga indexfonder avkastar ungefär lika mycket. I alla fall när vi mäter under en period då börsen generellt går upp.
Så under den tidsperiod som mäts ovan kan jag konstatera att jag i alla fall ej lyckats förstöra värden, men jag tillför heller ingenting i avkastning, än så länge. Frågan är hur det ser ut då det vänder nedåt. 2011 var ju t.ex. för mig ett mycket bättre år än för t.ex. Avanza Zero, men det var ju då det...
Kära läsare, om du söker överavkastning i tider av allmän börsuppgång så är troligen inte denna blogg den du bör söka tips ifrån. Jag har ingenting att komma med där.
Istället får jag bjuda på lite fyrverkerier, sedan ska jag gå ut och tända grillen för sista gången i år.
onsdag 31 december 2014
tisdag 30 december 2014
Användbara länkar
Screeners och analysverktyg
Den magiska tabellen
4-traders
Analysguiden
Börsdata
Företagskalendern
Global Equity Screener
Morningstar
Nyckeltal för aktier
Stock Analysis
Yahoo Finance
Förvaltare
Didner & Gerge
Longleaf
Oakmark
Odin fonder
Skagenfonder
Spiltanfonder
Stockzoa
TIN fonder
Yacktman
Index
Global Stockmarket Valuation
Commerzbank Marknadsöversikt
S&P 500 PE Valuation
Forum
Bogleheads
Corner of B and F
Seeking Alpha
Stockchase
Sentiment-indikatorer
NAAIM
Fear & Greed Index
fredag 26 december 2014
Midvinterbörsen
Nu har vi gått in i midvintern. Ordet kan ha olika betydelse i olika sammanhang, beroende på om man menar den mörkaste tiden på året eller den kallaste.
Den mörkaste har ju precis peakat (22-23 december) och den kallaste brukar ju inträffa januari-februari, därefter går vi mot varmare tider. Så på sätt och viss kan man nu säga att vi är mitt i midvintern. I fornordiska tider var 14:e januari troligen ansedd som midvinterdagen. Sedan har vi ju lärt oss fira mässa för Kristus - "kristmäss" eller christmas som engelsmännen kallar det. Jolablot har ersatts av lite andra traditioner. Traditionen att äta mycket och gott har vi dock kvar.
I alla fall här ligger det en tunt täcke av snö och minusgraderna har bitit sig fast. Julstöket är avklarat och det blir ett par lugnare dagar fram till nyår.
På aktiefronten har det varit lika lugnt. Lite "triggad" blev man när det såg ut för ett tag sedan att fler aktier skulle falla nedåt i pris. Då ökade aktiviteten på både aktieintresset som bloggandet. Dock så vände det strax uppåt igen och enbart oljepriset samt några relaterade bolag ser "billiga" ut. Eftersom jag inte har för avsikt att gå stort in i något råvarubetonat så föll intresset åter något igen.
Bolag som Aker, Ganger Rolf, Ratos, Alfa Laval och Kongsberg har alla en mindre eller större exponering mot t.ex. oljeservice. Det räcker. Jag är inte intresserad av "renodlade" oljebolag.
Kongsberg fick förresten en hyfsad stor order från Polen nyligen. Missilsystem till deras kustförsvar. Lite udda är det att det land som har längs kust i Östersjön, Sverige, lagt ned sitt kustförsvar. Tidigare var det väl drygt 50.000 man som kunde mobiliseras till enbart kustförsvaret för att bemanna fasta och rörliga batterier, lägga minspärrar o.s.v.. Idag är så vitt jag vet allt det ersatt av en stycken amfibiebataljon.
Kongsberg har också tappat en del i kurs och börjar närma sig mer acceptabla nivåer. Till det kan också en svagare norsk krona räknas. Tvärt emot den amerikanska dollarn som stärkts har ju den norska kronan försvagats.
En starkare amerikansk dollar har ju gjort underverk för portföljen då innehav som t.ex. Berkshire och Walmart inte bara stigit i kurs utan ännu mer räknat i sek p.g.a. en starkare dollar. Dock är det ju inte lika roligt att öka i dem då. Även om det inte går förutspå valutakurser så är jag ju ändock medveten om att jag omedvetet låter det spela in i min bedömning över vad som är dyrt eller billigt. Det är en psykologiskt fälla. Dollarn kan ju fortsätta stiga i 10 år till, vad vet jag. Men man (eller i alla fall jag) har en tendens till att titta mest på det som ligger närmast i backspegeln. Det är en svår sak att överkomma, mentalt.
Håller man sig enbart till sek noterade bolag kommer man delvis ifrån det, men inte helt. Många av våra svenska börsbolag är ju multinationella. Valutaförändringar påverkar dem och deras vinster också.Kanske blir det lite tuffare för våra exportbolag framöver, kanske inte.
Ja det finns många frågetecken här i vår värld, inte minst på aktiemarknaden. Frågan är om det går mot mörkare tider eller ljusare? Och även om det blir ljusare kan det ju ändå bli kallare innan det blir varmare. Hur som helst. I brist på några egentliga råd, från mig till eder alla, en midvinterdikt.
Den mörkaste har ju precis peakat (22-23 december) och den kallaste brukar ju inträffa januari-februari, därefter går vi mot varmare tider. Så på sätt och viss kan man nu säga att vi är mitt i midvintern. I fornordiska tider var 14:e januari troligen ansedd som midvinterdagen. Sedan har vi ju lärt oss fira mässa för Kristus - "kristmäss" eller christmas som engelsmännen kallar det. Jolablot har ersatts av lite andra traditioner. Traditionen att äta mycket och gott har vi dock kvar.
I alla fall här ligger det en tunt täcke av snö och minusgraderna har bitit sig fast. Julstöket är avklarat och det blir ett par lugnare dagar fram till nyår.
På aktiefronten har det varit lika lugnt. Lite "triggad" blev man när det såg ut för ett tag sedan att fler aktier skulle falla nedåt i pris. Då ökade aktiviteten på både aktieintresset som bloggandet. Dock så vände det strax uppåt igen och enbart oljepriset samt några relaterade bolag ser "billiga" ut. Eftersom jag inte har för avsikt att gå stort in i något råvarubetonat så föll intresset åter något igen.
Bolag som Aker, Ganger Rolf, Ratos, Alfa Laval och Kongsberg har alla en mindre eller större exponering mot t.ex. oljeservice. Det räcker. Jag är inte intresserad av "renodlade" oljebolag.
Kongsberg fick förresten en hyfsad stor order från Polen nyligen. Missilsystem till deras kustförsvar. Lite udda är det att det land som har längs kust i Östersjön, Sverige, lagt ned sitt kustförsvar. Tidigare var det väl drygt 50.000 man som kunde mobiliseras till enbart kustförsvaret för att bemanna fasta och rörliga batterier, lägga minspärrar o.s.v.. Idag är så vitt jag vet allt det ersatt av en stycken amfibiebataljon.
Kongsberg har också tappat en del i kurs och börjar närma sig mer acceptabla nivåer. Till det kan också en svagare norsk krona räknas. Tvärt emot den amerikanska dollarn som stärkts har ju den norska kronan försvagats.
En starkare amerikansk dollar har ju gjort underverk för portföljen då innehav som t.ex. Berkshire och Walmart inte bara stigit i kurs utan ännu mer räknat i sek p.g.a. en starkare dollar. Dock är det ju inte lika roligt att öka i dem då. Även om det inte går förutspå valutakurser så är jag ju ändock medveten om att jag omedvetet låter det spela in i min bedömning över vad som är dyrt eller billigt. Det är en psykologiskt fälla. Dollarn kan ju fortsätta stiga i 10 år till, vad vet jag. Men man (eller i alla fall jag) har en tendens till att titta mest på det som ligger närmast i backspegeln. Det är en svår sak att överkomma, mentalt.
Håller man sig enbart till sek noterade bolag kommer man delvis ifrån det, men inte helt. Många av våra svenska börsbolag är ju multinationella. Valutaförändringar påverkar dem och deras vinster också.Kanske blir det lite tuffare för våra exportbolag framöver, kanske inte.
Ja det finns många frågetecken här i vår värld, inte minst på aktiemarknaden. Frågan är om det går mot mörkare tider eller ljusare? Och även om det blir ljusare kan det ju ändå bli kallare innan det blir varmare. Hur som helst. I brist på några egentliga råd, från mig till eder alla, en midvinterdikt.
Midvinterbörsens köld kan vara rå.
Kurser stiga och falla.
Alla titta ängsligt på
Ska man verkligen palla?
Spararen traskar runt i en bana
Undrar om aktiebörsen snart ska åka utförskana?
Snön lyser fortfarande vit på taken
Och Spartacus badar bastu naken
God fortsättning!
söndag 7 december 2014
Skattestatistiskt årsbok för 2014
Skattestatistiskt årsbok. Visst låter det lockande att läsa...
2014 års version har i alla fall kommit ut nu.
I den kan man läsa saker som att:
1% av de mest förmögna äger 1/4 av all förmögenhet.
Nettoförmögenhetens medianvärde är 65.000 kr
Nettoförmögenheten består nästan uteslutande av fastigheter. Banksparandet enbart 11%. Det är m.a.o. i bostaden som svensken har sin "förmögenhet".
Skattekvoten (skatternas andel av BNP) i Sverige ligger på 45,4%. Att jämföra med genomsnittet i EU15 på 38,4%
Ett annat sätt att mäta skattetrycket är den disponibla inkomstens andel av inkomsten. Alltså lön minus skatt plus transfereringar. Skatten som betalas går ju trots allt i många fall tillbaka till den genomsnittlige svensken på något sätt barnbidrag m.m.) så "trycket" mätt i Skattekvot är inte alltid rättvisande. I Sverige är den disponibla inkomsten för en ensamstående i genomsnitt 75,1% av lönen (EU 70,5%) och en gift med två barn i genomsnitt 82,1% (EU 82,2%).
För den som vill fördjupa sig mer så finns hela rapporten till beskådan här.
Trevlig andra advent!
2014 års version har i alla fall kommit ut nu.
I den kan man läsa saker som att:
1% av de mest förmögna äger 1/4 av all förmögenhet.
Nettoförmögenhetens medianvärde är 65.000 kr
Nettoförmögenheten består nästan uteslutande av fastigheter. Banksparandet enbart 11%. Det är m.a.o. i bostaden som svensken har sin "förmögenhet".
Skattekvoten (skatternas andel av BNP) i Sverige ligger på 45,4%. Att jämföra med genomsnittet i EU15 på 38,4%
Ett annat sätt att mäta skattetrycket är den disponibla inkomstens andel av inkomsten. Alltså lön minus skatt plus transfereringar. Skatten som betalas går ju trots allt i många fall tillbaka till den genomsnittlige svensken på något sätt barnbidrag m.m.) så "trycket" mätt i Skattekvot är inte alltid rättvisande. I Sverige är den disponibla inkomsten för en ensamstående i genomsnitt 75,1% av lönen (EU 70,5%) och en gift med två barn i genomsnitt 82,1% (EU 82,2%).
För den som vill fördjupa sig mer så finns hela rapporten till beskådan här.
Trevlig andra advent!
måndag 1 december 2014
Oljesektorn, Black Friday och preferensaktier
Oljepriset fortsätter falla. WTI i skrivande stund på 66 usd. Riggoperatören Seadrill ställde in utdelningarna på obestämd tid. Kanske inte jätteförvånande att de är först ut då det var det riggbolag med sämst balansräkning när jag gjorde en sammanställning i våras. Eller som Placera.nu skriver "Seadrill motiverar beslutet med att det nuvarande försämrade
marknadsläget gör att bolaget i stället ska fokusera på skuldreducering"
Vi får se om fler riggoperatörer följer Seadrills exempel. Det mesta inom olja, inte bara oljan självt, har i alla fall sjunkit i pris.
Bolag så som Ganger Rolf handlas nu till 72 nok, Aker 153 nok, Det norske oljeselskap 37 nok, TGS Nopec 156 nok, Statoil 133 nok, Transocean 21 usd, Diamond Offshore 29 usd, Ensco 34 usd, Fred Olsen 73 nok, Exxon 91 usd, Lundin Petroleum 105 kr och BP 39 usd.
Det kan vara intressant att se tillbaka om något år eller två för att se vad som hänt då.
Hur ser du på oljesektorn?
Något annat som har en fallande trend är järn, koppar och andra metaller. Järn har nu kommit ned till 80 usd vilket är i nivå med 2009 års nivåer.
Följdaktligen prissätts bolag så som Vale till 9 usd, BHP Billiton 52 usd och Rio Tinto på 47 usd.
Järnpriset toppade februari 2011 på 187 usd och har sedan dess varit i fallande trend (med lite gupp i mellan). Kanske man sagt många gånger under resans gång att "nu vänder det snart". Dock går ju inte sådant direkt förutsäga.
Det krävs att man har sin egen uppfattning och investeringstes klar för sig när man går in i råvarusektorn. Det kan bli brutalare än en Black Friday på Walmart.
Appropå Black Friday. Konceptet verkar ha spridit sig till bl.a. Storbritannien. Black Friday är ju dagen efter Thanksgiving. En stor shopping- och readag då julhandeln traditionellt inleds för amerikanarna. Det brukar också vara en ledig dag, en klämdag.
Även här i Sverige har jag sett lite försök från handelns sida att få oss att anamma detta "fenomen". Ja det är någonting speciellt med oss människor och när vi tror oss se någonting på REA. Oavsett om det gäller aktier i bolag, storbilds-tv eller barnleksaker. Man köper gärna, mer och mer oavsett om man behöver det eller ej.
Motsatsen till Black Friday torde vara Buy Nothing Day, en köpfri dag, som traditionellt här "firas" sista lördagen i November. En dag då man inte shoppar någonting samt lämpar sig för manifestationer i syfte att ifrågasätta konsumtionssamhället
Hur ser du på Black Friday och Buy Nothing Day?
Wal-Mart förresten verkar ha kommit ur "rean" då aktien nu prissätts till 88 usd. Även om aktien blivit populärare hos Mr Market är kedjan dock inte det hos alla andra.
Protester förekommer bl.a. för att ge arbetare på Walmart bättre arbetsförhållanden. Walmart är så vitt jag vet en av USAs största arbetsgivare med ca 1,3 miljoner anställda och hamnar därför ofta i fokus. En del av kritiken handlar om sjukvårdsförsäkring. Där Walmart tydligen inte betalar alla sina anställdas sjukvårdsförsäkring. I Sverige har vi ju ett annat system med bl.a. allmän sjukförsäkring och sjukvård som bekostas via skattesedeln.
Hur ser du på sjukvårdsförsäkringssystemet och dess finansiering?
Medan råvaror gått ned i polularitet under 2014 så har något annat växt i popularitet, preferensaktier. Får bara några få år sedan var de nästan exotiska undantag på den svenska börsen. Nu finns de i en allt större mängd. De verkar vara ett allt mer populärt inslag i finansieringen för olika bolag. I och med sjunkande sparräntor så ser nog många dem som ett bättre alternativ. De lockar ju med hög direktavkastning. Finns det dock fallgropar även här? Preferensaktier ger företräde framför stamaktier, men det är ändå skatteverk och långivare som står först i kön om det skulle krisa på riktigt.
Hur ser du på preferensaktier?
Vi får se om fler riggoperatörer följer Seadrills exempel. Det mesta inom olja, inte bara oljan självt, har i alla fall sjunkit i pris.
Bolag så som Ganger Rolf handlas nu till 72 nok, Aker 153 nok, Det norske oljeselskap 37 nok, TGS Nopec 156 nok, Statoil 133 nok, Transocean 21 usd, Diamond Offshore 29 usd, Ensco 34 usd, Fred Olsen 73 nok, Exxon 91 usd, Lundin Petroleum 105 kr och BP 39 usd.
Det kan vara intressant att se tillbaka om något år eller två för att se vad som hänt då.
Hur ser du på oljesektorn?
Något annat som har en fallande trend är järn, koppar och andra metaller. Järn har nu kommit ned till 80 usd vilket är i nivå med 2009 års nivåer.
Följdaktligen prissätts bolag så som Vale till 9 usd, BHP Billiton 52 usd och Rio Tinto på 47 usd.
Järnpriset toppade februari 2011 på 187 usd och har sedan dess varit i fallande trend (med lite gupp i mellan). Kanske man sagt många gånger under resans gång att "nu vänder det snart". Dock går ju inte sådant direkt förutsäga.
Det krävs att man har sin egen uppfattning och investeringstes klar för sig när man går in i råvarusektorn. Det kan bli brutalare än en Black Friday på Walmart.
Appropå Black Friday. Konceptet verkar ha spridit sig till bl.a. Storbritannien. Black Friday är ju dagen efter Thanksgiving. En stor shopping- och readag då julhandeln traditionellt inleds för amerikanarna. Det brukar också vara en ledig dag, en klämdag.
Även här i Sverige har jag sett lite försök från handelns sida att få oss att anamma detta "fenomen". Ja det är någonting speciellt med oss människor och när vi tror oss se någonting på REA. Oavsett om det gäller aktier i bolag, storbilds-tv eller barnleksaker. Man köper gärna, mer och mer oavsett om man behöver det eller ej.
Motsatsen till Black Friday torde vara Buy Nothing Day, en köpfri dag, som traditionellt här "firas" sista lördagen i November. En dag då man inte shoppar någonting samt lämpar sig för manifestationer i syfte att ifrågasätta konsumtionssamhället
Hur ser du på Black Friday och Buy Nothing Day?
Wal-Mart förresten verkar ha kommit ur "rean" då aktien nu prissätts till 88 usd. Även om aktien blivit populärare hos Mr Market är kedjan dock inte det hos alla andra.
Protester förekommer bl.a. för att ge arbetare på Walmart bättre arbetsförhållanden. Walmart är så vitt jag vet en av USAs största arbetsgivare med ca 1,3 miljoner anställda och hamnar därför ofta i fokus. En del av kritiken handlar om sjukvårdsförsäkring. Där Walmart tydligen inte betalar alla sina anställdas sjukvårdsförsäkring. I Sverige har vi ju ett annat system med bl.a. allmän sjukförsäkring och sjukvård som bekostas via skattesedeln.
Hur ser du på sjukvårdsförsäkringssystemet och dess finansiering?
Medan råvaror gått ned i polularitet under 2014 så har något annat växt i popularitet, preferensaktier. Får bara några få år sedan var de nästan exotiska undantag på den svenska börsen. Nu finns de i en allt större mängd. De verkar vara ett allt mer populärt inslag i finansieringen för olika bolag. I och med sjunkande sparräntor så ser nog många dem som ett bättre alternativ. De lockar ju med hög direktavkastning. Finns det dock fallgropar även här? Preferensaktier ger företräde framför stamaktier, men det är ändå skatteverk och långivare som står först i kön om det skulle krisa på riktigt.
Hur ser du på preferensaktier?