För den som är intresserad av indexfonder med låg (t.o.m. ingen) förvaltningsavgift så har nu Nordnet lanserat tre nya indexfonder. Förvaltningsavgiften är på 0%.
De har fått namnen Superfonderna och de följer den danska respektive den finska och norska börsen. Eller rättare sagt de mest omsatta aktierna.
För den danska fondens del så är det de 20 mest omsatta aktierna. Det bör då inkludera bolag som Maersk, Carlsberg, Danske Bank, Novo Nordisk m.fl.
Den finska inkluderar de 25 mest omsatta. Bolag så som Fortum, Kone, Nokian Tyres, Sampo m.fl. bör du finnas med där.
Den norska inkluderar de 25 mest omsatta i Oslo. Här finner vi då troligen bolag som Aker, Orkla, Statoil, Telenor m.fl.
Låter dessa fonder som någonting för dig?
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar
tisdag 27 maj 2014
måndag 26 maj 2014
Måndagsreflektioner
Måndag är en härlig dag i veckan. Starten på en ny vecka, nya framtidsmöjligheter.
EU valet är över och det ser ut som om både partier på den yttersta vänstern som högern går framåt på bekostnad på de mer i "mitten". Samtidigt verkar det, totalt sett, andelen EU-kritiska ledamöter i EU parlamentet öka. De kommer främst från Frankrike och Storbritannien. Lite ironiskt tycker jag det är att de som vill vara med allra minst är de som tar större och större plats i en församling de egentligen inte vill tillhöra.
Får denna nya parlamentariska situation några effekter på den ekonomiska återhämtningen i Europa? Vet ej. Verkar dock som om fransmännen inte alls är tillfreds med sitt sittande regeringsparti. I Storbritannien blev det EU-kritiska UKIP störst samtidigt som sittande P.M. lovat en folkomröstning kring Storbritanniens utträde ur EU. De enda som verkar nöjda med sitt regeringsparti och regeringschef är tyskarna. En ny järnkansler, en järnlady? Kanske inte. Merkel verkar inte vilja axla den rollen riktigt utan ha en mer kompromissvillig inställning. I alla fall ser det ut så utåt.
Allt sammantaget lovar i alla fall att det lär bli fortsättningsvis intressant i Europa.
Även Ukraina höll sitt presidentval. En riktig rutinerad oligark vann tydligen där. Verkar ha suttit med och bestämt både under förra som förr förra regimen. Samtidigt verkar det pågå strider i östra Ukraina. Hur månne detta sluta.
En annan plats på vår jorden som också har sett en ökad militär inblandning är Thailand. Där har militären tagit över. Hur ska Sverige med sina exportplaner av ytterligare Jas-plan dit ställa sig till detta? Det har varit förvånansvärt tyst kring detta hittils. Ofta brukar ju media vara snabba på allt som har med svensk vapenexport att göra. Det ryktades ju om både det ena och det andra via svensk media innan schweizarna röstade nej till att finansiera köpet av Jas-plan. Hur ska de högt ställda förväntningarna sluta nu för Saab? Att ta över ThyssenKrupps varv ser allt mer lockande ut. Det kan ju leda till försäljningar av ubåtar inte bara till svenska marinen, men också t.ex. det australienska. Dramatiken lär hur som helst fortsätta.
Några som kan behöva fler marinstridskrafter är ju annars vietnameserna. I omstridda vatten har tydligen Kina placerat en oljerigg skyddad av säkerhetstrupp. Lite "soft power" kan man komma långt med. Nästa steg blir säkerligen att Kina utropar en s.k. Air Defence Identification Zone över och kring nämnda oljerigg. En taktik man använt längre österut för att vänja grannarna vid att det är Kina och ingen annan som innehar kontrollen över ett omstritt område.
Appropå marinstridskrafter. Kongsbergs utdelning bör ramla in på kontot snart. Gillar man utdelningar så är Maj definitivt en av årets favoritmånader. Många av bolagen väljer nämligen att betala ut dem då. Maj har också varit en varm månad. Vädret har man inte kunnat klaga på. Näst intill sommarhetta.
Ett annat hett ställe är Libyen. Inte bara temperaturmässigt, men också inrikespolitiskt. Strider pågår just nu för fullt. En gammal general har tydligen bestämt sig för att ta itu med en och annan rebellgruppering. Efter Kaddaffis fall blev det ju aldrig någon ordning på "torpet" och landet har kontrollerats av olika rebellfraktioner, beväpnade till tänderna. Utländska ambassadörer har kidnappats och parlamentet har stormats från tid till annan då någon rebellgruppering velat få igenom något av sina krav. Yaras joint-venture där kan nog med stor säkerhet avskrivas. I alla fall så länge det råder mer eller mindre kaos där.
Kaos ja. Ibland kan man tycka att det råder fullständig kaos i vår värld, men konstigt nog så är börsen oerhört okänslig för det. Istället nås allt högre och högre höjder. Som om det inte finns några orosmoln alls kring horisonten. Å andra sidan kan man inte gå och oroa sig hela dagarna heller, men en stilla reflektion kan man väl skänka det en måndagskväll som den här.
EU valet är över och det ser ut som om både partier på den yttersta vänstern som högern går framåt på bekostnad på de mer i "mitten". Samtidigt verkar det, totalt sett, andelen EU-kritiska ledamöter i EU parlamentet öka. De kommer främst från Frankrike och Storbritannien. Lite ironiskt tycker jag det är att de som vill vara med allra minst är de som tar större och större plats i en församling de egentligen inte vill tillhöra.
Får denna nya parlamentariska situation några effekter på den ekonomiska återhämtningen i Europa? Vet ej. Verkar dock som om fransmännen inte alls är tillfreds med sitt sittande regeringsparti. I Storbritannien blev det EU-kritiska UKIP störst samtidigt som sittande P.M. lovat en folkomröstning kring Storbritanniens utträde ur EU. De enda som verkar nöjda med sitt regeringsparti och regeringschef är tyskarna. En ny järnkansler, en järnlady? Kanske inte. Merkel verkar inte vilja axla den rollen riktigt utan ha en mer kompromissvillig inställning. I alla fall ser det ut så utåt.
Allt sammantaget lovar i alla fall att det lär bli fortsättningsvis intressant i Europa.
Även Ukraina höll sitt presidentval. En riktig rutinerad oligark vann tydligen där. Verkar ha suttit med och bestämt både under förra som förr förra regimen. Samtidigt verkar det pågå strider i östra Ukraina. Hur månne detta sluta.
En annan plats på vår jorden som också har sett en ökad militär inblandning är Thailand. Där har militären tagit över. Hur ska Sverige med sina exportplaner av ytterligare Jas-plan dit ställa sig till detta? Det har varit förvånansvärt tyst kring detta hittils. Ofta brukar ju media vara snabba på allt som har med svensk vapenexport att göra. Det ryktades ju om både det ena och det andra via svensk media innan schweizarna röstade nej till att finansiera köpet av Jas-plan. Hur ska de högt ställda förväntningarna sluta nu för Saab? Att ta över ThyssenKrupps varv ser allt mer lockande ut. Det kan ju leda till försäljningar av ubåtar inte bara till svenska marinen, men också t.ex. det australienska. Dramatiken lär hur som helst fortsätta.
Några som kan behöva fler marinstridskrafter är ju annars vietnameserna. I omstridda vatten har tydligen Kina placerat en oljerigg skyddad av säkerhetstrupp. Lite "soft power" kan man komma långt med. Nästa steg blir säkerligen att Kina utropar en s.k. Air Defence Identification Zone över och kring nämnda oljerigg. En taktik man använt längre österut för att vänja grannarna vid att det är Kina och ingen annan som innehar kontrollen över ett omstritt område.
Appropå marinstridskrafter. Kongsbergs utdelning bör ramla in på kontot snart. Gillar man utdelningar så är Maj definitivt en av årets favoritmånader. Många av bolagen väljer nämligen att betala ut dem då. Maj har också varit en varm månad. Vädret har man inte kunnat klaga på. Näst intill sommarhetta.
Ett annat hett ställe är Libyen. Inte bara temperaturmässigt, men också inrikespolitiskt. Strider pågår just nu för fullt. En gammal general har tydligen bestämt sig för att ta itu med en och annan rebellgruppering. Efter Kaddaffis fall blev det ju aldrig någon ordning på "torpet" och landet har kontrollerats av olika rebellfraktioner, beväpnade till tänderna. Utländska ambassadörer har kidnappats och parlamentet har stormats från tid till annan då någon rebellgruppering velat få igenom något av sina krav. Yaras joint-venture där kan nog med stor säkerhet avskrivas. I alla fall så länge det råder mer eller mindre kaos där.
Kaos ja. Ibland kan man tycka att det råder fullständig kaos i vår värld, men konstigt nog så är börsen oerhört okänslig för det. Istället nås allt högre och högre höjder. Som om det inte finns några orosmoln alls kring horisonten. Å andra sidan kan man inte gå och oroa sig hela dagarna heller, men en stilla reflektion kan man väl skänka det en måndagskväll som den här.
torsdag 22 maj 2014
Kjell Inge Rökke
Kjell Inge Rökke är majoritetsägare i Aker vilket gör det intressant att kanske titta lite närmre på denne man, en av Norges absolut rikaste.
Kjell Inge Rökke är född 1958. Han slutade skolan som 16-åring och började som 18-åring arbeta på en trålare utanför Alaska. Tydligen gav det både gott med pengar som mersmak för havet för 1987 startade han Seattle-baserade American Seafoods Company, ett fiskeribolag. Han investerade i några äldre båtar men det verkar ha gått bra då han 1994 startade upp norska Norway Seafoods (nuv. Aker Seafoods) också.
Fler amerikanska bolag startades och 1994 var året då alla hans amerikanska bolag strukturerades in i Resource Group International. RGI köpte 1996 kontrollen i Aker (en gång ägt av familjen Olsen). Därefter fusionerades RGI och Aker.
1998 infördes the American Fisheri Act, vilket innebar att fiskeribolag var tvungna att vara ägda av amerikaner. Bolaget såldes men Rökke var då redan på väg att etablera sig i Norge på allvar.
Rökke gjorde sig känd som ganska hårdför och omstrukturerade gärna bolag för att "realisera värden". Nuvarande Aker bildades bl.a. genom en sammanslagning av Aker och Kvaerner. Fusioner och delningar har varit vanliga åtgärder genom hela Rökkes karriär. Det är också ett sätt som använts för att få kontrollen i bolag.
Nu i närtid ska t.ex. Aker Solutions delas i två bolag. Delningar och sammanslagningar är en affärsstrategi som man förvänta sig fortsätter i framtiden inom Aker koncernen. I alla fall under Rökkes ledning. Med nästan tvåtredjedelar av rösterna så är Rökkes kontroll över Aker fullständig.
Rökkes centrala roll i koncernen, ett kanske något skamfilade rykte som alltför hårdför uppkomling (förtjänat eller oförtjänat vet jag ej) samt den svårförutsägbara utvecklingen inom koncernen (vilka strukturförändringar kan tänkas ske nästa år, näst nästa?) är troligtvis några delförklaringar till den relativt stora substansrabatten som Aker har och har haft.
Kjell Inge Rökke är född 1958. Han slutade skolan som 16-åring och började som 18-åring arbeta på en trålare utanför Alaska. Tydligen gav det både gott med pengar som mersmak för havet för 1987 startade han Seattle-baserade American Seafoods Company, ett fiskeribolag. Han investerade i några äldre båtar men det verkar ha gått bra då han 1994 startade upp norska Norway Seafoods (nuv. Aker Seafoods) också.
Fler amerikanska bolag startades och 1994 var året då alla hans amerikanska bolag strukturerades in i Resource Group International. RGI köpte 1996 kontrollen i Aker (en gång ägt av familjen Olsen). Därefter fusionerades RGI och Aker.
1998 infördes the American Fisheri Act, vilket innebar att fiskeribolag var tvungna att vara ägda av amerikaner. Bolaget såldes men Rökke var då redan på väg att etablera sig i Norge på allvar.
Rökke gjorde sig känd som ganska hårdför och omstrukturerade gärna bolag för att "realisera värden". Nuvarande Aker bildades bl.a. genom en sammanslagning av Aker och Kvaerner. Fusioner och delningar har varit vanliga åtgärder genom hela Rökkes karriär. Det är också ett sätt som använts för att få kontrollen i bolag.
Nu i närtid ska t.ex. Aker Solutions delas i två bolag. Delningar och sammanslagningar är en affärsstrategi som man förvänta sig fortsätter i framtiden inom Aker koncernen. I alla fall under Rökkes ledning. Med nästan tvåtredjedelar av rösterna så är Rökkes kontroll över Aker fullständig.
Rökkes centrala roll i koncernen, ett kanske något skamfilade rykte som alltför hårdför uppkomling (förtjänat eller oförtjänat vet jag ej) samt den svårförutsägbara utvecklingen inom koncernen (vilka strukturförändringar kan tänkas ske nästa år, näst nästa?) är troligtvis några delförklaringar till den relativt stora substansrabatten som Aker har och har haft.
onsdag 21 maj 2014
Mer om Aker
Istället för att skriva om hur förträffligt Aker må vara så ska jag istället försöka lista några dilemman man bör ha i åtanke när det gäller Aker.
Substansrabatten - Aker handlas till ca 66% av substansvärderingen just nu vilket kan tyckas billigt. Dock kunde man få Aker för halva substansen under 2009. Mr Market har m.a.o. under en längre tid haft en ljum inställning till Akers förmåga att leverera. Visserligen har rabatten minskat över tid, men sammantaget har man kunnat handla Aker för ca 60% av substansvärdet i medel under denna 5-års period (2009-2013). Vad säger att rabatten ska minska?
Aker Solutions - Det viktigaste innehavet har under de senaste åren varit Aker Solutions. Oljeservicebolaget som är branschkollega med Ratos Aibel. Hur ser framtiden ut egentligen för oljeservicebranschen? Är de gyllene åren slut?
Det norske oljeselskapet - Har andelar i Johan Sverdrup fältet. Ett fält som beräknas kräva ca 120 MILJARDER nok i investeringar för att sättas i produktion 2019. Väl där ska det dock stå för ca 1/5 av Norges oljeproduktion. En hel del pengar kan tänkas gå åt till detta projekt. Hur påverkar det Aker?
Underpresterat mot index - Hade man istället valt att köpa in sig i Oslobörsens index 2009 så hade man fått bättre avkastning än i Aker. Index inkl utdelningar hade gett 117%. Aker inkl. utdelningar har gett 51%. Inte undra på det finns en rabatt...
Utdelningspolicyn - Är att dela ut mellan 2 och 4% av substansvärdet (även om man siktar på och lyckats ge stigande de senaste fem åren). Eftersom den till stor del är baserad på marknadsvärdet av noterade innehav så kan den alltså variera kraftigt.
Förvaltningskostnader - Kostnaden för Akers förvaltning är enligt ÅR 2013 ca 0,8% ( 236 milj nok) av substansvärdet och även om man har som mål att sänka den kostnaden så är det ändå nästan lika dyrt som en fond (Norska Skagen tar väl ca 1% för sin globalfond).
Olja och gas - Aker är kraftigt exponerat mot oljebranschen via prospekterings, produktion, service m.m.Som det går att utläsa i ÅR 2013 så har man gjort en dylik medveten satsning, trots vissa andras farhågor att olja är på utgående som energikälla. Man tror helt enkelt att norsk olja och gas kommer vara av yttersta vikt för energiförsörjningen i många decennier till samt att det kommer gå att tjäna pengar på det.
Några fler dilemman som du kan identifiera som man bör tänka på?
Substansrabatten - Aker handlas till ca 66% av substansvärderingen just nu vilket kan tyckas billigt. Dock kunde man få Aker för halva substansen under 2009. Mr Market har m.a.o. under en längre tid haft en ljum inställning till Akers förmåga att leverera. Visserligen har rabatten minskat över tid, men sammantaget har man kunnat handla Aker för ca 60% av substansvärdet i medel under denna 5-års period (2009-2013). Vad säger att rabatten ska minska?
Aker Solutions - Det viktigaste innehavet har under de senaste åren varit Aker Solutions. Oljeservicebolaget som är branschkollega med Ratos Aibel. Hur ser framtiden ut egentligen för oljeservicebranschen? Är de gyllene åren slut?
Det norske oljeselskapet - Har andelar i Johan Sverdrup fältet. Ett fält som beräknas kräva ca 120 MILJARDER nok i investeringar för att sättas i produktion 2019. Väl där ska det dock stå för ca 1/5 av Norges oljeproduktion. En hel del pengar kan tänkas gå åt till detta projekt. Hur påverkar det Aker?
Underpresterat mot index - Hade man istället valt att köpa in sig i Oslobörsens index 2009 så hade man fått bättre avkastning än i Aker. Index inkl utdelningar hade gett 117%. Aker inkl. utdelningar har gett 51%. Inte undra på det finns en rabatt...
Utdelningspolicyn - Är att dela ut mellan 2 och 4% av substansvärdet (även om man siktar på och lyckats ge stigande de senaste fem åren). Eftersom den till stor del är baserad på marknadsvärdet av noterade innehav så kan den alltså variera kraftigt.
Förvaltningskostnader - Kostnaden för Akers förvaltning är enligt ÅR 2013 ca 0,8% ( 236 milj nok) av substansvärdet och även om man har som mål att sänka den kostnaden så är det ändå nästan lika dyrt som en fond (Norska Skagen tar väl ca 1% för sin globalfond).
Olja och gas - Aker är kraftigt exponerat mot oljebranschen via prospekterings, produktion, service m.m.Som det går att utläsa i ÅR 2013 så har man gjort en dylik medveten satsning, trots vissa andras farhågor att olja är på utgående som energikälla. Man tror helt enkelt att norsk olja och gas kommer vara av yttersta vikt för energiförsörjningen i många decennier till samt att det kommer gå att tjäna pengar på det.
Några fler dilemman som du kan identifiera som man bör tänka på?
tisdag 20 maj 2014
Aker
Största potten från försäljningen av Ekornes gick till Spiltan räntefond, men en del gick till att öka i Berkshire Hathaway (som för övrigt också haft den goda smaken att öka i WMT under Q1). Samt så gjordes ett inköp av norska Aker. Ett bolag som jag gjort bekantskap med när jag bl.a. läst på om oljeservicesektorn.
Via Aker får man exponering mot de norska paradgrenarna olja och fiske (även rederiverksamhet och lite annat smått och gått i mindre portioner). Man delar upp sina investeringar i industriella och finansiella.
Industriellt ägande. Utgör enligt Q1 2014 rapporten ca 2/3 av substansvärdet.
Aker Solutions (34,2% ägarandel) - Oljeservice. Innehavet utgör ca 23% av substansvärdet.
Kvaerner (28,7%) - Konstruktionsbolag. Innehavet utgör ca 3% av substansvärdet..
Aker BioMarine (100%) - Fiskebolag, krill.Innehavet utgör ca 7% av substansvärdet.
Det norske oljesällskapet (50%) - Oljebolag. Innehavet utgör ca 22% av substansvärdet.
Ocean Yield (73,5%)- Rederi. Innehavet utgör ca 10% av substansvärdet.
Havsfisk (73,2%)- Fiskebolag. Innehavet utgör ca 1% av substansvärdet.
Finansiellt ägande. Utgör ca 1/3 av substansvärdet.
De stora delarna av det finansiella ägandet är kassan och ägandet i Converto Capital Fund, en kapitalförvaltare/private equity som investerar i marina sektorn.
Aker noterades 2004 men har en längre historik. 2009 påbörjades arbetet med att strömlinjeforma bolaget, men man har alltid varit tämligen aktiva och gärna medverkat i olika strukturaffärer.
Substansvärdet är på 317 nok/aktie (Q1 2014) vilket ger att vid en kurs på ca 210 nok handlas bolaget på ca 66% av substansen. Märk väl att drygt halva bolagssubstansen hänförs till oljesektorn. Direktavkastningen ligger nu på ca 6,2% och utdelningarna har varit stigande de senaste 5 åren. Mottagna utdelningar från innehaven är också i samma storleksordning i år som utgående till Akers aktieägare.
När jag kör mina s.k. ratingkriterier mot bolaget får jag ratingen B (inklusive en införd brasklapp) vilket indikerar att det inte är en "perfect match" men godtagbart till "rätt pris" t.ex. som Ganger Rolf. Sammantaget så anser jag att både Aker och Ganger Rolf gör ett bra jobb i att komplettera varandra om man vill ha exponering mot Norge och dess olje, fiske, rederi- näringar. Allt både till "rabatt" om med en högst godtagbar direktavkastning som så vitt jag kan bedöma ter sig hållbar.
Det verkar som jag i nuvarande marknadsklimat, då det är svårt att finna enskilda köpvärda bolag, främst tenderar öka exponeringen mot diverse investmentbolag (Berkshire, Industrivärden, Ganger Rolf, Aker). Vi får se om det visar sig vara en långsiktigt god strategi.
Tankar kring Aker?
Via Aker får man exponering mot de norska paradgrenarna olja och fiske (även rederiverksamhet och lite annat smått och gått i mindre portioner). Man delar upp sina investeringar i industriella och finansiella.
Industriellt ägande. Utgör enligt Q1 2014 rapporten ca 2/3 av substansvärdet.
Aker Solutions (34,2% ägarandel) - Oljeservice. Innehavet utgör ca 23% av substansvärdet.
Kvaerner (28,7%) - Konstruktionsbolag. Innehavet utgör ca 3% av substansvärdet..
Aker BioMarine (100%) - Fiskebolag, krill.Innehavet utgör ca 7% av substansvärdet.
Det norske oljesällskapet (50%) - Oljebolag. Innehavet utgör ca 22% av substansvärdet.
Ocean Yield (73,5%)- Rederi. Innehavet utgör ca 10% av substansvärdet.
Havsfisk (73,2%)- Fiskebolag. Innehavet utgör ca 1% av substansvärdet.
Finansiellt ägande. Utgör ca 1/3 av substansvärdet.
De stora delarna av det finansiella ägandet är kassan och ägandet i Converto Capital Fund, en kapitalförvaltare/private equity som investerar i marina sektorn.
Aker noterades 2004 men har en längre historik. 2009 påbörjades arbetet med att strömlinjeforma bolaget, men man har alltid varit tämligen aktiva och gärna medverkat i olika strukturaffärer.
Substansvärdet är på 317 nok/aktie (Q1 2014) vilket ger att vid en kurs på ca 210 nok handlas bolaget på ca 66% av substansen. Märk väl att drygt halva bolagssubstansen hänförs till oljesektorn. Direktavkastningen ligger nu på ca 6,2% och utdelningarna har varit stigande de senaste 5 åren. Mottagna utdelningar från innehaven är också i samma storleksordning i år som utgående till Akers aktieägare.
När jag kör mina s.k. ratingkriterier mot bolaget får jag ratingen B (inklusive en införd brasklapp) vilket indikerar att det inte är en "perfect match" men godtagbart till "rätt pris" t.ex. som Ganger Rolf. Sammantaget så anser jag att både Aker och Ganger Rolf gör ett bra jobb i att komplettera varandra om man vill ha exponering mot Norge och dess olje, fiske, rederi- näringar. Allt både till "rabatt" om med en högst godtagbar direktavkastning som så vitt jag kan bedöma ter sig hållbar.
Det verkar som jag i nuvarande marknadsklimat, då det är svårt att finna enskilda köpvärda bolag, främst tenderar öka exponeringen mot diverse investmentbolag (Berkshire, Industrivärden, Ganger Rolf, Aker). Vi får se om det visar sig vara en långsiktigt god strategi.
Tankar kring Aker?
torsdag 15 maj 2014
Möjliga börsnoteringar
Det pratas ju en del om att 2014 blir ett toppår vad det gäller nykomlingar till börsen. Vad kan det då vara för bolag som kan vara aktuella? Några potentiella börsnoteringar följer nedan:
Sandvik Materials Technology - Del av Sandvik som utvecklar och producerar material av rostfritt stål och speciallegeringar.
Gränges - Del av Orkla som producerar material i aluminium.
Capio - Hälso- och sjukvårdsbolag som ägs av tre riskkapitalistbolag.
Scandic Hotels - Hotellkedjan som har Investors EQT som huvudägare.
Cederoth - Medicinteknikbolag som har finska riskkapitalistbolaget Capman som huvudägare.
NP3 Fastigheter - Norrländskt fastighetsbolag med bl.a. Balders Erik Selin som ägare.
Lindorff - Inkassobolag. Även här står Investor bakom.
Scandi Standard - Kycklingproducent med bl.a. varumärket Kronfågel.
Academedia - Utbildningsföretag. Investors EQT står bakom bolaget.
Tobii Technology - Hård- och mjukvaror för ögonstyrning. Investor står bakom även detta bolag.
Inwido - Fönster- och dörrtillverkare. Ratos.
Com Hem - Bredbandsbolaget som också erbjuder tv och telefoni. Ägs av ett brittiskt riskkapitalbolag.
SveaReal - Fastighetsbolag verksamt i mellersta och södra Sverige.
Attendo - Sjukvård- och omsorgsbolag. Ägs av riskkapitalister.
Mölnlycke Health Care - Medicinteknik. Investor.
Dometic Group -Utrustningar till fritidsbåtar och husbilar. Investors EQT äger huvuddelen.
Det finns med andra ord gott om kandidater för börsnoteringar. Ska man dessutom titta på smålistorna så kan antalet svälla något enormt.
Vad är din syn på nuvarande noteringsklimat? Ypperligt tillfälle att komma in billigt i nya affärsmöjligheter eller har riskkapitalisterna ett uppdämt behov av att få ut sina "produkter" på marknaden efter några års torka?
Någon åsikt om ovanstående bolag?
Sandvik Materials Technology - Del av Sandvik som utvecklar och producerar material av rostfritt stål och speciallegeringar.
Gränges - Del av Orkla som producerar material i aluminium.
Capio - Hälso- och sjukvårdsbolag som ägs av tre riskkapitalistbolag.
Scandic Hotels - Hotellkedjan som har Investors EQT som huvudägare.
Cederoth - Medicinteknikbolag som har finska riskkapitalistbolaget Capman som huvudägare.
NP3 Fastigheter - Norrländskt fastighetsbolag med bl.a. Balders Erik Selin som ägare.
Lindorff - Inkassobolag. Även här står Investor bakom.
Scandi Standard - Kycklingproducent med bl.a. varumärket Kronfågel.
Academedia - Utbildningsföretag. Investors EQT står bakom bolaget.
Tobii Technology - Hård- och mjukvaror för ögonstyrning. Investor står bakom även detta bolag.
Inwido - Fönster- och dörrtillverkare. Ratos.
Com Hem - Bredbandsbolaget som också erbjuder tv och telefoni. Ägs av ett brittiskt riskkapitalbolag.
SveaReal - Fastighetsbolag verksamt i mellersta och södra Sverige.
Attendo - Sjukvård- och omsorgsbolag. Ägs av riskkapitalister.
Mölnlycke Health Care - Medicinteknik. Investor.
Dometic Group -Utrustningar till fritidsbåtar och husbilar. Investors EQT äger huvuddelen.
Det finns med andra ord gott om kandidater för börsnoteringar. Ska man dessutom titta på smålistorna så kan antalet svälla något enormt.
Vad är din syn på nuvarande noteringsklimat? Ypperligt tillfälle att komma in billigt i nya affärsmöjligheter eller har riskkapitalisterna ett uppdämt behov av att få ut sina "produkter" på marknaden efter några års torka?
Någon åsikt om ovanstående bolag?
onsdag 14 maj 2014
Kongsberg Q1 2014
Kongsberg redovisar ingen direkt vinstökning för Q1 2014. Vinsten landade på 2,02 nok/aktie (2,28) vilket ger en tolvmånaders rullande vinst på 9,98 nok/aktie (PE TTM 14,5) d.v.s. hyfsat i nivå med de senaste årens redovisade 10-11 kr.
Det positiva dock är den mycket större ingång av ordrar. Mycket tack vare storordern till Oman som jag skrev om här.
Tillsammans med amerikanska Raython ska man leverera NASAMS, ett luftvärnsmissil-system. Samtidigt nämner man att många försvarsanalytiker tror på högre försvarsbudgetar framöver. Något som kan gynna Kongsberg. För bara drygt två år sedan trodde många försvarsanalytiker tvärt om, att världen skulle få se sjunkande försvarsutgifter.
"Mina slutsatser kring försvarsindustrin mer generellt förtjänar ett eget inlägg, men kortfattat så befaras ju den sektorns lönsamhet sjunka kraftigt i och med Västvärldens förväntade budgetneddragningar. Istället för de mer historiskt brukliga ca PE 15 värderas därför många bolag mer i linje med PE 10."
Där ser man hur snabbt det kan svänga i "marknadssentimentet".
Även Kongsberg Maritime ser en ökad orderingång. Det är inte minst undervattenssegmentet som bidrar.
Istället för de brukliga ca 3,5 till 4 miljarder nok per kvartal i ingående ordrar så bokades istället därför det rekordmässiga 8,6 miljarder nok. Jag noterar även att även ryska vapentillverkare får böckerna fyllda av ordrar.
Kongsberg har fortfarande en mycket stark finansiell ställning. Bolaget kommer ju också ge en extra utdelning i år.
Tilläggas ska också att det utreds just nu om korruptionsanklagelser relaterade till affärer med Rumänien under åren 2003 till 2008. Norrmännen är inte sena att dela ut saftiga böter om de så vill. Det har ju Yara inte minst fått erfara. Vi får se vad som händer kring det. Generellt så är ju korruptionsanklagelser inte ovanliga i affärsverksamheter relaterade till försvarsprodukter och det höjer naturligtvis risken (finns ju dock gott om exempel i många andra branscher med så som bygg o.s.v.).
Kongsberg verkar, än så länge, i alla fall vara ett turn around case som det går åt rätt håll för.
Några tankar om Kongsberg?
Det positiva dock är den mycket större ingång av ordrar. Mycket tack vare storordern till Oman som jag skrev om här.
Tillsammans med amerikanska Raython ska man leverera NASAMS, ett luftvärnsmissil-system. Samtidigt nämner man att många försvarsanalytiker tror på högre försvarsbudgetar framöver. Något som kan gynna Kongsberg. För bara drygt två år sedan trodde många försvarsanalytiker tvärt om, att världen skulle få se sjunkande försvarsutgifter.
"Mina slutsatser kring försvarsindustrin mer generellt förtjänar ett eget inlägg, men kortfattat så befaras ju den sektorns lönsamhet sjunka kraftigt i och med Västvärldens förväntade budgetneddragningar. Istället för de mer historiskt brukliga ca PE 15 värderas därför många bolag mer i linje med PE 10."
Där ser man hur snabbt det kan svänga i "marknadssentimentet".
Även Kongsberg Maritime ser en ökad orderingång. Det är inte minst undervattenssegmentet som bidrar.
Istället för de brukliga ca 3,5 till 4 miljarder nok per kvartal i ingående ordrar så bokades istället därför det rekordmässiga 8,6 miljarder nok. Jag noterar även att även ryska vapentillverkare får böckerna fyllda av ordrar.
Kongsberg har fortfarande en mycket stark finansiell ställning. Bolaget kommer ju också ge en extra utdelning i år.
Tilläggas ska också att det utreds just nu om korruptionsanklagelser relaterade till affärer med Rumänien under åren 2003 till 2008. Norrmännen är inte sena att dela ut saftiga böter om de så vill. Det har ju Yara inte minst fått erfara. Vi får se vad som händer kring det. Generellt så är ju korruptionsanklagelser inte ovanliga i affärsverksamheter relaterade till försvarsprodukter och det höjer naturligtvis risken (finns ju dock gott om exempel i många andra branscher med så som bygg o.s.v.).
Kongsberg verkar, än så länge, i alla fall vara ett turn around case som det går åt rätt håll för.
Några tankar om Kongsberg?
tisdag 13 maj 2014
Ekornes Q1 2014
Ekornes har levererat Q1 2014 rapport och det har gått strax över två år sedan mitt intresse för bolaget tog vid. 2-3 år är också den tidsperiod man, enligt t.ex. Mohnish Pabrai, ska använda sig av när man utvärderar en potentiell turn around.
Så vad sa rapporten.
Vinsten landade på 1,18 nok/aktie (1,92). Det ger en vinst på 5,30 nok/aktie på 12 månaders rullande (PE TTM 16). Bolaget är som tidigare konstaterat fortfarande utsatt för marginalpress (Rörelsemarginalen är på 9,9% att jämföra med förra årets 13,1%). Man får helt enkelt inte sina varor sålda. Därtill är det lite si och så med distributionen i bl.a. Sverige (Hos MIO är Ekornes möbler numera en beställningsvara ej lagervara. IMG har fått en mer framträdande roll i montrarna).
Den norska möbelmarknaden ser ut att ha försvagats något och Europa överlag ser osäkert ut. Någon större tillväxt på efterfrågan på premiummöbler har ännu ej infunnit sig.
Ekornes nämner också att flertalet av deras kunder (möbelförsäljare) implementerar förändringar i sina försäljningsstrategier och skär ned på lagernivåerna. Detsamma har vi sett hos t.ex. MIO i Sverige redan. Detta verkar vara en trend över hela Europa. Prispressen är stor. Det är dyrt att hålla allt för mycket i lager. Beställningsvaror är att föredra för möbelhandlarna.
Den finansiella ställningen är fortsatt god och övertagandet av IMG beräknas göras i Maj i år. IMG kan vara en ingång för Ekornes i ett prissegment under det befintliga och jag har tidigare skrivit om det bl.a. här.
Nu har dock gått strax över två år gått och vinsten har fortfarande en vikande trend. Några 8-9 kr/aktie i vinst verkar inte vara aktuellt än på ett tag. Köpet av IMG kan vara ett lyckat vägval, men IMG är dock enbart 1/10 så stort som Ekornes så någon jättestor påverkan får det inte omedelbart. Även om Ekornes följer efter IMGs affärsmodell och lägger tillverkningen i lågkostnadsländer så görs inte det heller över en natt. Det är bara att konstatera. Efterfrågan på premiummöbler vände inte uppåt så snabbt som man kunde ha hoppats.
Så, för att följa andra värdeinvesterares exempel,. Det är bara att erkänna att Mr Market har rätt i att låta Ekornes prissättas som det gör och avyttra.
Vad har vi då lärt oss av denna resa?
Ibland gör man fel, men försök då se till att felet inte gör för stora avtryck.
Finansiell styrka och höga utdelningar utgör ett sätt att skydda sig om man råkar ha fel.
Trots att ingen egentlig kursvinst gjorts (jämför med utvecklingen för alla andra som kunnat bada i champagne efter att ha köpt "rätt" aktie under perioden 2012-2014) så blir avkastningen på årsbasis ca 9,2%. Oaktat skatte- och valutaeffekter samt transaktionskostnader. M.a.o. kanske ca 6-7% i reda pengar. Detta tack vare att bolaget gett goda utdelningar och haft möjlighet att göra så p.g.a. en mycket god finansiell ställning och gott kassaflöde.
Jag är naturligtvis inte nöjd med det. Varför inte vänta längre då? Därför man måste sätta upp regler för sig själv och agera utefter dem. Om en turn arounds affärsverksamhet inte verkar vända på 2-3 år så kan alternativkostnaden bli väldigt stor genom att sitta och vänta ytterligare 2-3 år. I detta exempel så hade en placering i AvanzaZero gett mig en avkastning på årsbasis på ca 20% under samma period som jag hållt Ekornes. 20% är mer än 9,2...
Nu köper jag naturligtvis inte Avanza Zero för de lösgjorda kapitalet bara för att Avanza Zero gått bättre i två år i rad. En kort räntefond däremot. Där får det ligga medan jag kikar igenom gamla anteckningar kring hur jag tänkte tidigare om Ekornes för att se om jag kan dra några mer lärdomar/erfarenheter.
Hur tänker du? Hur lång tid tycker du det är lagom att det går innan du utvärderar en affärsverksamhet? Hur mycket tålamod skulle du t.ex. ha med ett turn around case som Tesco?
Så vad sa rapporten.
Vinsten landade på 1,18 nok/aktie (1,92). Det ger en vinst på 5,30 nok/aktie på 12 månaders rullande (PE TTM 16). Bolaget är som tidigare konstaterat fortfarande utsatt för marginalpress (Rörelsemarginalen är på 9,9% att jämföra med förra årets 13,1%). Man får helt enkelt inte sina varor sålda. Därtill är det lite si och så med distributionen i bl.a. Sverige (Hos MIO är Ekornes möbler numera en beställningsvara ej lagervara. IMG har fått en mer framträdande roll i montrarna).
Den norska möbelmarknaden ser ut att ha försvagats något och Europa överlag ser osäkert ut. Någon större tillväxt på efterfrågan på premiummöbler har ännu ej infunnit sig.
Ekornes nämner också att flertalet av deras kunder (möbelförsäljare) implementerar förändringar i sina försäljningsstrategier och skär ned på lagernivåerna. Detsamma har vi sett hos t.ex. MIO i Sverige redan. Detta verkar vara en trend över hela Europa. Prispressen är stor. Det är dyrt att hålla allt för mycket i lager. Beställningsvaror är att föredra för möbelhandlarna.
Den finansiella ställningen är fortsatt god och övertagandet av IMG beräknas göras i Maj i år. IMG kan vara en ingång för Ekornes i ett prissegment under det befintliga och jag har tidigare skrivit om det bl.a. här.
Nu har dock gått strax över två år gått och vinsten har fortfarande en vikande trend. Några 8-9 kr/aktie i vinst verkar inte vara aktuellt än på ett tag. Köpet av IMG kan vara ett lyckat vägval, men IMG är dock enbart 1/10 så stort som Ekornes så någon jättestor påverkan får det inte omedelbart. Även om Ekornes följer efter IMGs affärsmodell och lägger tillverkningen i lågkostnadsländer så görs inte det heller över en natt. Det är bara att konstatera. Efterfrågan på premiummöbler vände inte uppåt så snabbt som man kunde ha hoppats.
Så, för att följa andra värdeinvesterares exempel,. Det är bara att erkänna att Mr Market har rätt i att låta Ekornes prissättas som det gör och avyttra.
Vad har vi då lärt oss av denna resa?
Ibland gör man fel, men försök då se till att felet inte gör för stora avtryck.
Finansiell styrka och höga utdelningar utgör ett sätt att skydda sig om man råkar ha fel.
Trots att ingen egentlig kursvinst gjorts (jämför med utvecklingen för alla andra som kunnat bada i champagne efter att ha köpt "rätt" aktie under perioden 2012-2014) så blir avkastningen på årsbasis ca 9,2%. Oaktat skatte- och valutaeffekter samt transaktionskostnader. M.a.o. kanske ca 6-7% i reda pengar. Detta tack vare att bolaget gett goda utdelningar och haft möjlighet att göra så p.g.a. en mycket god finansiell ställning och gott kassaflöde.
Jag är naturligtvis inte nöjd med det. Varför inte vänta längre då? Därför man måste sätta upp regler för sig själv och agera utefter dem. Om en turn arounds affärsverksamhet inte verkar vända på 2-3 år så kan alternativkostnaden bli väldigt stor genom att sitta och vänta ytterligare 2-3 år. I detta exempel så hade en placering i AvanzaZero gett mig en avkastning på årsbasis på ca 20% under samma period som jag hållt Ekornes. 20% är mer än 9,2...
Nu köper jag naturligtvis inte Avanza Zero för de lösgjorda kapitalet bara för att Avanza Zero gått bättre i två år i rad. En kort räntefond däremot. Där får det ligga medan jag kikar igenom gamla anteckningar kring hur jag tänkte tidigare om Ekornes för att se om jag kan dra några mer lärdomar/erfarenheter.
Hur tänker du? Hur lång tid tycker du det är lagom att det går innan du utvärderar en affärsverksamhet? Hur mycket tålamod skulle du t.ex. ha med ett turn around case som Tesco?
måndag 12 maj 2014
Månadens MIILF
Dags att än en gång ta en titt på några utvalda förvaltare, MIILF´s - Mature Investors I´d Like to Follow.
Bakgrunden till bevakningen är att om det går att hitta någonting lämpligt att själv kika närmare på. Kursnoteringen är på vilken ungefärlig nivå förvaltarna kan ha tänkts köpt på.
Så vad har hänt?
Didner & Gerge
Q1 2014
Swedish Match ca 205 kr
Elekta ca 90 kr
Indutrade ca 300 kr
Getinge ca 190 kr
AtlasCopco ca 170 kr
Swedbank ca 170 kr
Handelsbanken ca 315 kr
H&M ca 270 kr
Husqvarna ca 45 kr
Kesko ca 31 eur
Qualcomm ca 77 usd
First Pacific ca 5,15 usd (om via OTC)
Skagen
April
Gap ca 40 usd
AIG ca 50 usd
Kinnevik ca 230 kr
Vale ca 13 usd
Lenovo ca 22 usd (om via OTC)
Heineken ca 33 usd (om via OTC)
Avance Gas ca 125 nok
Philips NV ca 33 usd
Simon Blecher
Maj
Sandvik ca 92 kr
Swedbank ca 170 kr
Donald Yacktman
Q1 2014
Coca Cola ca 39 usd
Procter & Gamble ca 79 usd
Avon Products ca 15 usd
PepsiCo ca 81 usd
Twenty First Century Fox ca 32 usd
Kommentar
En till synes blandad och lite spretig kompot. Flera av dem ökar i innehav de sedan tidigare är bekväma med och som de tydligen bedömer är ok prissatta ännu. Inte minst Donald Yacktman och Simon Blecher. Didner & Gerge gillar t.ex. Atlas Copco, Simon gillar Sandvik. Det finns en del uppslag man kanske skulle kunna gräva vidare kring. Vilka tycker du ser mest intressanta ut?
Bakgrunden till bevakningen är att om det går att hitta någonting lämpligt att själv kika närmare på. Kursnoteringen är på vilken ungefärlig nivå förvaltarna kan ha tänkts köpt på.
Så vad har hänt?
Didner & Gerge
Ur Didner & Gerges kvartalsrapport
Q1 2014
Swedish Match ca 205 kr
Elekta ca 90 kr
Indutrade ca 300 kr
Getinge ca 190 kr
AtlasCopco ca 170 kr
Swedbank ca 170 kr
Handelsbanken ca 315 kr
H&M ca 270 kr
Husqvarna ca 45 kr
Kesko ca 31 eur
Qualcomm ca 77 usd
First Pacific ca 5,15 usd (om via OTC)
Skagen
April
Gap ca 40 usd
AIG ca 50 usd
Kinnevik ca 230 kr
Vale ca 13 usd
Lenovo ca 22 usd (om via OTC)
Heineken ca 33 usd (om via OTC)
Avance Gas ca 125 nok
Philips NV ca 33 usd
Simon Blecher
Maj
Sandvik ca 92 kr
Swedbank ca 170 kr
Donald Yacktman
Q1 2014
Coca Cola ca 39 usd
Procter & Gamble ca 79 usd
Avon Products ca 15 usd
PepsiCo ca 81 usd
Twenty First Century Fox ca 32 usd
Kommentar
En till synes blandad och lite spretig kompot. Flera av dem ökar i innehav de sedan tidigare är bekväma med och som de tydligen bedömer är ok prissatta ännu. Inte minst Donald Yacktman och Simon Blecher. Didner & Gerge gillar t.ex. Atlas Copco, Simon gillar Sandvik. Det finns en del uppslag man kanske skulle kunna gräva vidare kring. Vilka tycker du ser mest intressanta ut?
söndag 11 maj 2014
Ratos Q1 2014
Kursen har i princip rört sig i sidled i över ett år för Ratos nu (63 kr i skrivande stund), men för själva bolaget har det ändock hänt en del.
Till exempel har det egna kapitalet minskat, ej ökat. Nu motsvarar det 35 kr/aktie. Ratos redovisar ju inte "substansvärde" på det sättet som är brukligt i investmentbolag utan det redovisade egna kapitalet är ju egentligen ett mått på hur mycket man betalat för sina innehav, dvs det bokförda värdet.
Ratos är svårbedömt så det egna kapitalet får ändock fungera som en värdesticka. Följdaktligen så blir ett sjunkande eget kapital då en negativ utveckling. Till sist och syvende vill man ju att bolag man äger ska bygga upp interna värden också, inte bara ge utdelningar. Annars kan man ju lika gärna äga t.ex. en BDC.
Varför är då Ratos svårbedömt? Jo för ingen av de egentliga metoder man brukar använda sig av för att värdera ett investmentbolag är direkt appliceringsbart på Ratos.
En metod är ju som sagt att titta på substansvärdet. Detta görs oftast med t.ex. investmentbolag som har noterade innehav. Ratos har inga noterade innehav. Även bolag med onoterade bolag kan redovisa substansvärden. Då brukar man ta en lämplig multipel och sätta på sina onoterade innehav. Så gör t.ex. Kinnevik och Latour.
En annan metod är att titta på hur intjäningsförmågan är för innehavsbolagen och tänka sig att de utgör ju ändock pelarna som investmentbolaget står på. De som ska skicka vidare utdelningar o.s.v. Lundaluppen är en bloggare som ofta brukar utgå från den här metoden när Lundaluppen t.ex. tittar på Industrivärden. Lundaluppen bedömer då gärna intjäningsförmågan för varje enskilt innehav för sig för att sedan addera ihop dem, minus eventuella centrala kostnader i moderbolaget. Fördelen är att man kan förhoppningsvis undvika att dras med i Mr Markets allt för optimistiska övervärderingar om man istället bildar sig en dylik egen uppfattning. Ratos affärside är dock att köpa bolag med utvecklingspotential. När de går bra så avyttras de. Det gör att de bolag som finns i portföljen är de som man behöver jobba mer med. De "bra" bolagen säljs för att "casha in" på det utvecklingsarbete man gjort med dem.
Detta gör att om man vill ha ett investmentbolag där Mr Market kan leverera ett "substansvärde" (som för t.ex. Industrivärden) eller ett investmentbolag som innehåller en mängd långsiktiga innehav med hög kvalitet (som i t.ex. Berkshire Hathaway) så ska man INTE köpa Ratos. I Ratos får man inget substansvärde, bolagen är inte tänkta att hållas på lång sikt och verksamheterna i sig är inte tänkta att löpa på "som vanligt" utan att förbättras.
Tror man att Ratos kan göra exits med god förtjänst då kan Ratos däremot vara intressant, men det är ju just det som är dilemmat.
Hittills ser det inte ljust ut. Jag har tidigare utgått från att Ratos kan tjäna ca 6 kr/aktie och år. Med innehav bokförda till 35 kr/aktie behöver man m.a.o. sälja av en tiondel av dem till drygt tredubbla bokförda värdet per år för att göra en dylik vinst (oräknat resultatandelar från innehaven). Hur gör man det när verksamheterna i sig inte (än) går särskilt bra? En svår nöt att knäcka och jag är inte man nog att klura ut hur. Förhoppningsvis har ledningen på Ratos svaret på den gåtan.
Börsklimatet har i alla fall nu i närtid varit väldigt gynnsam för börsnoteringar. Kanske kommer det bli några sådana från Ratos sida framöver. Vi får se.
Man brukar säga att Ratos fått lida en del för att man gjorde dyra köp innan Finanskrisen som sedan varit svåra att avyttra i dess svallvågor. Frågan är om man kunnat köpa in bolag nu till bättre priser och om dessa kommer att kunna avyttras till god vinst längre fram?
Lite orolig är jag. Inte minst över Aibel. Köpet gjordes med motiveringen att det var en hyfsad stabil bransch (oljeservice) med god efterfrågan både då och i framtiden. Vilken bransch är det nu som ser mörka moln framför sig? Jo, oljeservice. Strukturprogram är på gång i Aibel. Johan H. Andresen kanske tajmade sin försäljning ganska väl trots allt...
Mer imponerad är jag över Nordic Cinema Group, men vem vet det kanske vänder nedåt med efterfrågan där med.
Hur som helst. Vi får se vad framtiden har att erbjuda. Jag är i nuvarande läge, till nuvarande värdering, varken benägen till att öka eller sälja. Jag sitter, som jag oftast gör, helt enkelt still i båten.
Tankar om Ratos? Om Aibel? Nordic Cinema Group eller något annat innehav?
Till exempel har det egna kapitalet minskat, ej ökat. Nu motsvarar det 35 kr/aktie. Ratos redovisar ju inte "substansvärde" på det sättet som är brukligt i investmentbolag utan det redovisade egna kapitalet är ju egentligen ett mått på hur mycket man betalat för sina innehav, dvs det bokförda värdet.
Ratos är svårbedömt så det egna kapitalet får ändock fungera som en värdesticka. Följdaktligen så blir ett sjunkande eget kapital då en negativ utveckling. Till sist och syvende vill man ju att bolag man äger ska bygga upp interna värden också, inte bara ge utdelningar. Annars kan man ju lika gärna äga t.ex. en BDC.
Varför är då Ratos svårbedömt? Jo för ingen av de egentliga metoder man brukar använda sig av för att värdera ett investmentbolag är direkt appliceringsbart på Ratos.
En metod är ju som sagt att titta på substansvärdet. Detta görs oftast med t.ex. investmentbolag som har noterade innehav. Ratos har inga noterade innehav. Även bolag med onoterade bolag kan redovisa substansvärden. Då brukar man ta en lämplig multipel och sätta på sina onoterade innehav. Så gör t.ex. Kinnevik och Latour.
En annan metod är att titta på hur intjäningsförmågan är för innehavsbolagen och tänka sig att de utgör ju ändock pelarna som investmentbolaget står på. De som ska skicka vidare utdelningar o.s.v. Lundaluppen är en bloggare som ofta brukar utgå från den här metoden när Lundaluppen t.ex. tittar på Industrivärden. Lundaluppen bedömer då gärna intjäningsförmågan för varje enskilt innehav för sig för att sedan addera ihop dem, minus eventuella centrala kostnader i moderbolaget. Fördelen är att man kan förhoppningsvis undvika att dras med i Mr Markets allt för optimistiska övervärderingar om man istället bildar sig en dylik egen uppfattning. Ratos affärside är dock att köpa bolag med utvecklingspotential. När de går bra så avyttras de. Det gör att de bolag som finns i portföljen är de som man behöver jobba mer med. De "bra" bolagen säljs för att "casha in" på det utvecklingsarbete man gjort med dem.
Detta gör att om man vill ha ett investmentbolag där Mr Market kan leverera ett "substansvärde" (som för t.ex. Industrivärden) eller ett investmentbolag som innehåller en mängd långsiktiga innehav med hög kvalitet (som i t.ex. Berkshire Hathaway) så ska man INTE köpa Ratos. I Ratos får man inget substansvärde, bolagen är inte tänkta att hållas på lång sikt och verksamheterna i sig är inte tänkta att löpa på "som vanligt" utan att förbättras.
Tror man att Ratos kan göra exits med god förtjänst då kan Ratos däremot vara intressant, men det är ju just det som är dilemmat.
Hittills ser det inte ljust ut. Jag har tidigare utgått från att Ratos kan tjäna ca 6 kr/aktie och år. Med innehav bokförda till 35 kr/aktie behöver man m.a.o. sälja av en tiondel av dem till drygt tredubbla bokförda värdet per år för att göra en dylik vinst (oräknat resultatandelar från innehaven). Hur gör man det när verksamheterna i sig inte (än) går särskilt bra? En svår nöt att knäcka och jag är inte man nog att klura ut hur. Förhoppningsvis har ledningen på Ratos svaret på den gåtan.
Börsklimatet har i alla fall nu i närtid varit väldigt gynnsam för börsnoteringar. Kanske kommer det bli några sådana från Ratos sida framöver. Vi får se.
Man brukar säga att Ratos fått lida en del för att man gjorde dyra köp innan Finanskrisen som sedan varit svåra att avyttra i dess svallvågor. Frågan är om man kunnat köpa in bolag nu till bättre priser och om dessa kommer att kunna avyttras till god vinst längre fram?
Lite orolig är jag. Inte minst över Aibel. Köpet gjordes med motiveringen att det var en hyfsad stabil bransch (oljeservice) med god efterfrågan både då och i framtiden. Vilken bransch är det nu som ser mörka moln framför sig? Jo, oljeservice. Strukturprogram är på gång i Aibel. Johan H. Andresen kanske tajmade sin försäljning ganska väl trots allt...
Mer imponerad är jag över Nordic Cinema Group, men vem vet det kanske vänder nedåt med efterfrågan där med.
Hur som helst. Vi får se vad framtiden har att erbjuda. Jag är i nuvarande läge, till nuvarande värdering, varken benägen till att öka eller sälja. Jag sitter, som jag oftast gör, helt enkelt still i båten.
Tankar om Ratos? Om Aibel? Nordic Cinema Group eller något annat innehav?
fredag 9 maj 2014
Kinnevik Q1 2014
Kinnevik har avlämnat rapport för Q1 2014.
En av de händelser som tas upp är investeringen på ca 260 milj kr i indiska köp- och säljsajten Quikr. Blocket-kopian har ca 30 miljoner besökare i månaden och enligt (avgående) VD Mia Brunell Livfors förväntas den indiska e-handelsmarknaden växa från dagens 13 miljarder kr till ca 120 miljarder kr inom de närmsta fyra åren.
Generellt är detta en typisk investering för dagens Kinnevik. Kinnevik har ju under den nya generationens ledarskap gjort en transformering och satsat väldigt mycket pengar på vad som bedöms vara framtidens företag. Jan Stenbeck gjorde ju en liknande resa under 80- och 90-talen då basnäringar byttes ut mot media och telekom. Christina Stenbeck verkar ha samma mentala inställning som sin far och satsar friskt i det som hon bedömer vara framtidsbranscher.
Angivet substansvärde är hur som helst 238,66 kr/aktie, men justerar man bort "värdet" på onlineverksamheter landar det på ca 162 kr/aktie. Drygt en tredjedel av Kinneviks "värde" hänförs alltså till just onlinesatsningarna. Där är Zalando den enskilt största satsningen.
Jag har, som jag skrivit om och om igen, aldrig varit beredd att betala för onlineverksamheten utan enbart köpt då priset varit under eller mer i nivå med vad substansen på Kinnevik varit, exklusive onlinesatsningarna. Det var alltså drygt två år sedan senast.
Just nu delas Kinneviks portfölj upp i fyra delar.
Kommunikation (56%) Millicom och Tele2
E-handel och marknadsplatser (32%) Zalando, Avito, Rocket Internet, CDON m.fl.
Underhållning (8%) MTG, Metro
Övrigt (4%) Bayport, Transcom, Black Earth Farming, Milvik/BIMA
Utdelningstillväxten har under de senaste årens lopp varit tämligen imponerande. I rapporten angavs dock att framtida utdelningar ej förväntas höjas i lika stor grad längre. Ungefär lika mycket förväntas investeras i online-satsningar under 2014 som gjordes under 2013. Samtidigt har man ju gjort sig av med t.ex. Korsnäs som var en gedigen kassako. Rapporten bekräftar därmed den utvecklingen jag haft aningar om tidigare.
"Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelningstillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med."
Inkomna utdelningar i år är från Millicom, MTG och Tele2 på ca 5 kr/Kinnevik-aktie. Ställ det mot årets utdelning på 7 kr/aktie till Kinneviks aktieägare så blir ju "inflödet" mindre än "utflödet". Detta kan ställas mot t.ex. Industrivärden där "inflödet" nu är större än "utflödet". För den som är intresserad av utdelningstillväxt är troligen Industrivärden i nuläget mer intressant än Kinnevik. I alla fall om man ska hålla sig till investmentbolag.
Vad är det då som trots allt gör Kinnevik intressant?
Är det Zalando? Ett bolag som nu utgör nästan 44 kr av "värdet" per Kinneviks-aktie. Ett bolag som gör förlust men ändå värderas till nästan två gånger omsättningen. Kanske inte och ärligt talat, jag vet faktiskt inte vad. Jag är dock imponerad över hur man förvandlade en 20 miljoners investering i MyCityDeal till en exit på 569 milj kr. Därav mitt tålamod med onlinesatsningarna (även om jag inte vill betala för dem). Det finns mycket kvar att bevisa vad gäller online, men ska man försöka vara objektiv så har man faktiskt redan visat på att man kan göra pengar av att satsa pengar på uppstickande bolag. Nu ska man inte förvänta sig en avkastning liknande MyCityDeal/Groupon affären, men tills man bevisat motsatsen är jag faktiskt nöjd med min nuvarande Yield on Cost i Kinnevik och så får det väl helt enkelt utvisa sig i framtiden om det kommer komma negativa eller positiva överraskningar.
Kurs just nu 245 kr.
Har jag för mycket sittfläsk? Är jag för naiv? Tankar om Kinnevik?
En av de händelser som tas upp är investeringen på ca 260 milj kr i indiska köp- och säljsajten Quikr. Blocket-kopian har ca 30 miljoner besökare i månaden och enligt (avgående) VD Mia Brunell Livfors förväntas den indiska e-handelsmarknaden växa från dagens 13 miljarder kr till ca 120 miljarder kr inom de närmsta fyra åren.
Generellt är detta en typisk investering för dagens Kinnevik. Kinnevik har ju under den nya generationens ledarskap gjort en transformering och satsat väldigt mycket pengar på vad som bedöms vara framtidens företag. Jan Stenbeck gjorde ju en liknande resa under 80- och 90-talen då basnäringar byttes ut mot media och telekom. Christina Stenbeck verkar ha samma mentala inställning som sin far och satsar friskt i det som hon bedömer vara framtidsbranscher.
Angivet substansvärde är hur som helst 238,66 kr/aktie, men justerar man bort "värdet" på onlineverksamheter landar det på ca 162 kr/aktie. Drygt en tredjedel av Kinneviks "värde" hänförs alltså till just onlinesatsningarna. Där är Zalando den enskilt största satsningen.
Jag har, som jag skrivit om och om igen, aldrig varit beredd att betala för onlineverksamheten utan enbart köpt då priset varit under eller mer i nivå med vad substansen på Kinnevik varit, exklusive onlinesatsningarna. Det var alltså drygt två år sedan senast.
Just nu delas Kinneviks portfölj upp i fyra delar.
Kommunikation (56%) Millicom och Tele2
E-handel och marknadsplatser (32%) Zalando, Avito, Rocket Internet, CDON m.fl.
Underhållning (8%) MTG, Metro
Övrigt (4%) Bayport, Transcom, Black Earth Farming, Milvik/BIMA
Utdelningstillväxten har under de senaste årens lopp varit tämligen imponerande. I rapporten angavs dock att framtida utdelningar ej förväntas höjas i lika stor grad längre. Ungefär lika mycket förväntas investeras i online-satsningar under 2014 som gjordes under 2013. Samtidigt har man ju gjort sig av med t.ex. Korsnäs som var en gedigen kassako. Rapporten bekräftar därmed den utvecklingen jag haft aningar om tidigare.
"Tittar man på utdelningstillväxten så har den de senaste åren varit mycket god. Tyvärr får jag nog lov att säga så tror jag att den kommer vara mindre god framöver. Det räcker att se hur mycket utdelningar Kinnevik självt beräknas få ta emot från sina innehav framöver så syns att det knappt täcker de utdelningar de kommer/önskar ge till sina ägare i sin tur. Detta förhållande gör att jag bedömer att utdelningstillväxten kommer stanna upp. Såvida ingen online-satsning blir en ny kassa-ko. Men som sagt dem räknar jag helst inte alls med."
Inkomna utdelningar i år är från Millicom, MTG och Tele2 på ca 5 kr/Kinnevik-aktie. Ställ det mot årets utdelning på 7 kr/aktie till Kinneviks aktieägare så blir ju "inflödet" mindre än "utflödet". Detta kan ställas mot t.ex. Industrivärden där "inflödet" nu är större än "utflödet". För den som är intresserad av utdelningstillväxt är troligen Industrivärden i nuläget mer intressant än Kinnevik. I alla fall om man ska hålla sig till investmentbolag.
Vad är det då som trots allt gör Kinnevik intressant?
Är det Zalando? Ett bolag som nu utgör nästan 44 kr av "värdet" per Kinneviks-aktie. Ett bolag som gör förlust men ändå värderas till nästan två gånger omsättningen. Kanske inte och ärligt talat, jag vet faktiskt inte vad. Jag är dock imponerad över hur man förvandlade en 20 miljoners investering i MyCityDeal till en exit på 569 milj kr. Därav mitt tålamod med onlinesatsningarna (även om jag inte vill betala för dem). Det finns mycket kvar att bevisa vad gäller online, men ska man försöka vara objektiv så har man faktiskt redan visat på att man kan göra pengar av att satsa pengar på uppstickande bolag. Nu ska man inte förvänta sig en avkastning liknande MyCityDeal/Groupon affären, men tills man bevisat motsatsen är jag faktiskt nöjd med min nuvarande Yield on Cost i Kinnevik och så får det väl helt enkelt utvisa sig i framtiden om det kommer komma negativa eller positiva överraskningar.
Kurs just nu 245 kr.
Har jag för mycket sittfläsk? Är jag för naiv? Tankar om Kinnevik?
lördag 3 maj 2014
Berkshire Hathaway Q1 2014
Berkshire Hathaway rapporterar en vinst för Q1 2014 på ca 1,90 usd/B-aktie. Något sämre än för ett år sedan.
Försäkringsverksamheten, valutaeffekter och BNSF (järnvägar) levererade något sämre än för ett år sedan. Det hårda vintervädret i Nordamerika hade inte minst en effekt på BNSF, men Buffett verkar ändå tro att 2014 kommer bli, totalt sett, ett bättre år för BNSF än 2013.
Investeringarna kan ge kraftiga svängningar, men så var ej fallet nu.
Berkshire Hathaway sitter ju på en icke föraktfull aktieportfölj och sett till de tio största innehaven så ser den ut som följande:
WFC 23 miljarder usd
KO 16,4 miljarder usd
AXP 13,2 miljarder usd
IBM 13 miljarder usd
PG 4,2 miljarder usd
XOM 4,2 miljarder usd
WMT 3,9 miljarder usd
Munich Re 3,3 miljarder usd
USB 3,2 miljarder usd
DTV 2,9 miljarder usd
Nu har ju Berkshire många fler innehav. Inte minst DVA 2,5 miljarder usd, GS 2 miljarder usd, GM 1,4 miljarder usd, Tesco 1,4 miljarder usd, POSCO 1,2 miljarder usd m.fl. men koncentrerar vi oss enbart på de 10 största så är värdet på dem just nu motsvarande 34,4 usd/B-aktie.
Kassan är på 48,9 miljarder usd! Räntepapper finns för 29 miljarder usd. Drar vi ifrån de 20 miljarder usd som man vill ha som "buffert" så blir då 48,9 + 29 - 20 = 59,9 miljarder usd. Vad kan man tänkas köpa för det? Ja det har i alla fall inte blivit något större förvärv under Q1 i år. 59,9 miljarder motsvarar ca 24 usd/B-aktie.
Bookvalue per B-aktie är f.n. 92,30 usd. För ett år sedan låg det på 82 usd vilket innebär att den vuxit ca 12,6%. Prislappen just nu är 128 usd/B-aktie så man betalar alltså 1,39 x BV. Buffett har gett sig själv mandat att återköpa aktier om priset understiger 1,2 x BV.
Idag är det också stormöte i Omaha. Ca 38.000 aktieägare förväntas träffas på Berkshire Hathaways årsstämma.
Själv ska jag grilla, men jag kommer nog kika efter något referat senare i kväll.
Försäkringsverksamheten, valutaeffekter och BNSF (järnvägar) levererade något sämre än för ett år sedan. Det hårda vintervädret i Nordamerika hade inte minst en effekt på BNSF, men Buffett verkar ändå tro att 2014 kommer bli, totalt sett, ett bättre år för BNSF än 2013.
Investeringarna kan ge kraftiga svängningar, men så var ej fallet nu.
Berkshire Hathaway sitter ju på en icke föraktfull aktieportfölj och sett till de tio största innehaven så ser den ut som följande:
WFC 23 miljarder usd
KO 16,4 miljarder usd
AXP 13,2 miljarder usd
IBM 13 miljarder usd
PG 4,2 miljarder usd
XOM 4,2 miljarder usd
WMT 3,9 miljarder usd
Munich Re 3,3 miljarder usd
USB 3,2 miljarder usd
DTV 2,9 miljarder usd
Nu har ju Berkshire många fler innehav. Inte minst DVA 2,5 miljarder usd, GS 2 miljarder usd, GM 1,4 miljarder usd, Tesco 1,4 miljarder usd, POSCO 1,2 miljarder usd m.fl. men koncentrerar vi oss enbart på de 10 största så är värdet på dem just nu motsvarande 34,4 usd/B-aktie.
Kassan är på 48,9 miljarder usd! Räntepapper finns för 29 miljarder usd. Drar vi ifrån de 20 miljarder usd som man vill ha som "buffert" så blir då 48,9 + 29 - 20 = 59,9 miljarder usd. Vad kan man tänkas köpa för det? Ja det har i alla fall inte blivit något större förvärv under Q1 i år. 59,9 miljarder motsvarar ca 24 usd/B-aktie.
Bookvalue per B-aktie är f.n. 92,30 usd. För ett år sedan låg det på 82 usd vilket innebär att den vuxit ca 12,6%. Prislappen just nu är 128 usd/B-aktie så man betalar alltså 1,39 x BV. Buffett har gett sig själv mandat att återköpa aktier om priset understiger 1,2 x BV.
Idag är det också stormöte i Omaha. Ca 38.000 aktieägare förväntas träffas på Berkshire Hathaways årsstämma.
Själv ska jag grilla, men jag kommer nog kika efter något referat senare i kväll.